Fru talman! Johan Büser har frågat mig hur jag och regeringen ser på möjligheterna att genom internationella organisationer såsom OSSE och EU bidra till att val i Ukraina kan genomföras på ett rättssäkert och demokratiskt sätt. Johan Büser frågar vidare vilka insatser som Sverige kan bidra med för att stärka valadministration, oberoende medier och civilsamhällets roll vid en valprocess i Ukraina. Han frågar även hur jag och regeringen ser på Sveriges roll i arbetet med valövervakning och stöd för att säkerställa att alla ukrainare får möjlighet att delta i ett fritt och rättvist val, även i en situation där delar av landet fortfarande är under ockupation eller påverkas av kriget.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har gått in på sitt fjärde år. När Ryssland försöker krossa en demokrati måste svaret från Sverige och likasinnade länder vara glasklart, nämligen att vi står kvar vid Ukrainas sida – för att hjälpa dem att vinna kriget, men också freden. Det är Sveriges främsta utrikespolitiska uppgift.

För att anordna ett val i Ukraina krävs det att undantagstillståndet hävs. Där är vi inte än, och det är ett beslut som är upp till Ukraina att fatta. Att organisera val under pågående krig skulle innebära betydande praktiska utmaningar och säkerhetsrisker, precis som frågeställaren belyser. Det är bland annat därför som Ukrainas konstitution och vallagen förbjuder val under undantagstillstånd. Lagen är till för att främja stabilitet under extrema förhållanden.

De specifika formerna för svenskt stöd vid ett framtida val i Ukraina kan vi därför endast spekulera om. När undantagstillståndet lyfts är det centralt med en nära dialog med ukrainska myndigheter och civilsamhälle för att vara lyhörd inför deras behov. Internationellt stöd till att genomföra fria och rättvisa val i Ukraina kommer givetvis att vara centralt när val är möjliga att genomföra.

Regeringen antog sommaren 2023 en strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Strategin omfattar totalt 9 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin. Vid strategiperiodens slut ska det svenska stödet ha bidragit till ett friare, mer motståndskraftigt och ekonomiskt välmående Ukraina på väg mot EU-medlemskap. Arbetet stärker Ukrainas motståndskraft och demokratiska utveckling, vilket också hjälper landet att stå emot Rysslands fullskaliga invasion.

Ett av strategins mål är att Sveriges bistånd ska bidra till mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet. Inom området ska verksamheten bidra till att stärka demokratiska institutioner och en ansvarstagande, oberoende och mer effektiv offentlig förvaltning på nationell och lokal nivå. Stödet går bland annat genom FN-organisationer, ukrainska statliga myndigheter, ukrainska medier samt genom ett antal ukrainska och internationella civilsamhällesorganisationer. Sveriges engagemang genom EU och OSSE bidrar också till detta arbete. Genom vårt omfattande bistånd bidrar Sverige till en god grund för att Ukraina ska kunna hålla fria och rättvisa val när förutsättningarna så tillåter.

Fru talman! Jag tackar Johan Büser för att han har tagit initiativ till denna viktiga interpellation, och jag tackar även statsrådet för svaret.

Jag har varit ledamot av den svenska OSSE-delegationen sedan 2018 när jag kom in i riksdagen. Sedan förra året är jag också rapportör för OSSE:s parlamentariska församlings tredje kommitté, som ansvarar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Min första valobservation var 2019 i Ukraina. Det var något alldeles speciellt. Jag observerade tillsammans med en senator från Kanada, och det var vår första observation för oss båda. Det var otroligt berörande, lärorikt och högtidligt att observera och träffa människor. Valobservationerna är ju något av hjärtat i OSSE:s parlamentariska församling.

Vi vet att Ukraina under lång tid har arbetat målmedvetet för en riktning mot Europa, för öppenhet, för demokrati och för att motarbeta korruption. Det finns stora utmaningar, och mycket återstår att göra, men det finns en klar tanke och ambition om vart man vill och vilka man vill tillhöra.

Det krävs en fungerande struktur för att planera och genomföra ett val och en valkampanj. Vi hade byråmöte i OSSE:s parlamentariska församling i måndags denna vecka. Representanterna från Ukraina, både majoritet och opposition, är tydliga med att det i nuläget inte är möjligt att genomföra val – precis som statsrådet sa i sitt svar. Den dag det finns en hållbar och långsiktig fred och vapenvila kan man börja planera, och tidsspannet för att genomföra ett val handlar om minst sex månader.

Vad är regeringens bedömning när det gäller just vapenvilan och förutsättningarna för fria och rättvisa val? Vad anser statsrådet? Och vad är statsrådets bedömning av läget när USA så tydligt köper det ryska narrativet och ställer krav på att man ska genomföra val, trots situationen i landet och att man faktiskt är i krig? Det ska vara fria och rättvisa val, och alla ukrainska medborgare ska tillerkännas rätten att rösta. Samtidigt är 20 procent av landet faktiskt under rysk ockupation. Jag vill gärna höra statsrådet utveckla det lite.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för ett seriöst svar på frågan!

När det gäller Ukraina är vi överens om relativt mycket, och det är bra. Men jag tror ändå att Sverige redan nu ska förbereda sig för att ta en aktiv roll i ett kommande val i Ukraina, även om det, precis som utrikesministern påpekar, kommer att ta ett tag. Vi kan notera att opposition och regering i Ukraina åtminstone är överens om att man efter en eventuell vapenvila bör vänta sex månader med att hålla val. Det hörde jag och ledamoten Ödebrink senast i måndags på vårt möte med OSSE.

Fru talman! Att organisera ett val i ett land där delar av territoriet är ockuperat, där miljontals människor är på flykt och där informationspåverkan är konstant är bland det mest komplexa man kan göra. Jag var, som jag nämnde tidigare, i Moldavien och observerade i utbrytarregionen Transnistrien precis intill. Jag fick lära mig mycket om både OSSE:s arbete med medling där och hur man de facto organiserar ett val när delar av landets territorium helt enkelt är ockuperade.

Jag har sagt att jag tycker att Sverige kan bidra i och föra samtal med den ukrainska valmyndigheten, med andra internationella organisationer och med civilsamhället om vad som behövs för att ett legitimt val ska kunna hållas. Det handlar förstås om att bygga kapacitet och inte bara om att skicka valobservatörer på valdagen.

En viktig och central fråga att fundera på är hur vi säkrar informationsflödet till medborgarna. Vi vet att Ryssland lägger enorma resurser på desinformation – det har vi talat om – i både Ukraina och andra miljöer. Ganska nyligen hade vi en delegation från Moldavien på besök i Sveriges riksdag. De tog upp just problematiken med desinformation. Sverige har en viktig roll i att stödja oberoende medier, särskilt de som verkar digitalt och som också riktar sig till flyktingar i Europa.

Civilsamhället i Ukraina är glädjande nog starkt, men det är hårt prövat. Många organisationer arbetar redan med att övervaka offentliga beslut, stärka minoriteternas röster och möjliggöra för kvinnor och unga att både delta och bidra i det ukrainska samhället. Men deras resurser är såklart begränsade. När vi talar om valförberedelser bör vi också tala om stöd till dessa grupper.

Vi måste även ta höjd för att det inte bara handlar om teknik utan också om legitimitet. Ett val som sker i skuggan av ett eventuellt avslutat krig riskerar såklart att ifrågasättas, särskilt om det sker i ett klimat med intern politisk misstro, som jag nämnde tidigare. Det är därför viktigt att Sverige, som är en trovärdig och bred, enad aktör, hjälper till att lägga grunden för öppenhet och delaktighet redan nu.

Jag skulle vilja höra hur utrikesministern ser på att Sverige skulle kunna bidra med stöd till valmyndigheten, till att stärka oberoende medier och till civilsamhället, så att vi också motverkar desinformationen.

Fru talman! Sveriges stöd till demokrati och fria val har en lång tradition, och genom vårt omfattande och långsiktiga stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete, både via EU och bilateralt, bidrar vi till att stärka motståndskraften och främja landets demokratiska utveckling. Det hjälper också landet att stå emot Rysslands fullskaliga invasion. Vi ger bland annat ett omfattande stöd till civilsamhällesorganisationer i Ukraina som arbetar för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

Under krig, påverkan och propaganda från Ryssland är behovet av oberoende medier mycket stort. Sedan den fullskaliga invasionen 2022 ger vi stöd till det ukrainska nationella public service-bolaget och oberoende medier för trovärdig och korrekt nyhetsrapportering under kriget.

Tillsammans med partnerländer och biståndspartner stöttar vi Ukrainas demokrati inför och under val. Här spelar EU och OSSE viktiga roller vad gäller bistånd respektive valövervakning.

Genom vårt omfattande bistånd menar jag att vi ger Ukraina en god grund för att hålla fria och rättvisa val när Ukraina bedömer att det finns förutsättningar för detta.

Till dess måste vi, precis som Carina Ödebrink är inne på, ge tillräckligt stöd till Ukraina att stå emot den ryska aggressionen. Därför är det centralt att vi inom EU ökar vårt militära och finansiella stöd till Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Sverige har en ledande roll i detta. Det samlade svenska stödet till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina i februari 2022 uppgår i dag till 90,6 miljarder kronor.