Maria Malmer Stenergard

Fru talman! Johan Büser har frågat mig vilka konkreta åtgärder Sverige har vidtagit sedan ICJ:s rådgivande yttrande och FN:s generalförsamlings resolution ES-10/24 för att säkerställa att Israels ockupation av de palestinska områdena inte erkänns som laglig och inte får ett stöd som möjliggör dess fortsättning och på vilket sätt Sverige avser att bidra till att säkerställa att Israel upphör med den olagliga utbyggnaden av bosättningar och annekteringen av palestinskt territorium, inklusive östra Jerusalem, i enlighet med ICJ:s yttrande.

Johan Büser har även frågat mig hur Sverige i sin återrapport till FN:s generalsekreterare har beskrivit sitt agerande och sina framtida planer för att uppfylla de skyldigheter som ICJ och FN:s generalförsamling har ålagt medlemsstaterna samt vilka initiativ Sverige planerar att ta inom EU och FN för att säkerställa att det internationella samfundet agerar kraftfullt för att få ett slut på Israels olagliga ockupation och säkerställa efterlevnad av folkrätten.

Sverige står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande. Yttrandet sammanfaller i avgörande delar med EU:s politik. Bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Regeringen är tydlig med att bosättarvåldet, bosättningsexpansionen, demoleringar och vräkningar måste upphöra. Detta budskap framförs även direkt till Israel. Regeringen agerar för ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare.

Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen eller annekteringen av östra Jerusalem som laglig. EU och dess medlemsstater erkänner inte några andra förändringar av 1967 års gränser än de förändringar som parterna kommit överens om.

EU har redan en omfattande politik för att differentiera mellan Israel och de ockuperade områdena såväl inom sina program och sin verksamhet som i handeln med Israel. Sverige står självklart bakom EU:s politik och vidtagna åtgärder, vilka EU samlat har rapporterat om till FN.

EU:s associeringsråd med Israel, som ägde rum den 24 februari, utgjorde ett viktigt tillfälle för dialog och budskap om bland annat för oss viktiga principfrågor, såsom Israels folkrättsliga ansvar. Jag är övertygad om att dialog i längden är det bästa sättet att finna förståelse för varandras perspektiv och påverka Israel i en positiv riktning.

Fru talman! Regeringen, liksom EU och stora delar av det internationella samfundet, är övertygad om att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en tvåstatslösning. Regeringen stöder EU:s och FN:s arbete för att få till stånd en trovärdig process för en tvåstatslösning och står också i nära kontakt med likasinnade och företrädare för regionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har till exempel haft möten med utrikesministerkollegor från Israel och Palestina men också Jordanien och Egypten för att framföra vår syn men också ta del av deras bedömningar. Frågan står också närmast ständigt på dagordningen för EU:s ministermöten på utrikessidan.

Regeringen stöder också arbetet för att reformera och stärka den palestinska myndigheten. Genom biståndet skapas möjligheter att ge stöd för en långsiktigt hållbar tvåstatslösning och att motverka våldsbejakande extremism. Gemensamma diplomatiska ansträngningar, bland annat med regionala aktörer, är och förblir viktiga för att motverka ytterligare eskaleringar. Regeringen kommer att fortsätta verka för en tvåstatslösning och göra så tillsammans med andra.

Jag vill återkomma till det som Ola Möller sa inledningsvis. Han kritiserade mitt svar – han menade att det inte var tillräckligt utförligt. Ett tips till Ola Möller kan då vara att han kan lägga lite mer möda på sin interpellation än att bara skriva tre meningar, för då är det också lättare för mig att svara utförligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag är glad att Ola Möller lyfter just Sveriges bistånd till Palestina, för det svenska Palestinabiståndets övergripande inriktning är att bidra till en fredlig utveckling genom att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. Och Sverige stöder program, organisationer och verksamheter som bidrar till en internationell civil närvaro på Västbanken. Därutöver är Sverige en stor kärnstödsgivare till flera internationella organisationer. Genom biståndet finansieras också den svenska civila närvaron i EU:s krishanteringsinsats Eupol Copps.

Regeringens arbete på utvecklingssidan på Västbanken är robust. Vi vill understödja ekonomisk utveckling, demokrati och framför allt institutionsbyggande. För att möta de mest akuta behoven på Västbanken, där en miljon människor är i behov av stöd enligt FN:s appell, bidrar regeringen med kärnstöd till flera humanitära organisationer som är verksamma på marken. Regeringen beslutade dessutom i december att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Regeringen har nu beslutat om en första utbetalning av dessa medel om 300 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stödpaketet syftar bland annat till att stötta insatser för hälso- och sjukvård, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, livsmedelsdistribution samt skydd och nödbostäder i Palestina. På så vis kan regeringen i löpande dialog med sina partner säkerställa att det svenska stödet utformas på bästa sätt för att lindra lidandet hos nödställda civila och möta de enorma och akuta behoven både i Gaza och på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, samt i regionen i stort. Jag håller med Ola Möller om att det är viktigt att se hela regionens behov.

Fru talman! Regeringen ser med stor oro på utvecklingen på Västbanken med Israels utökade militära operationer i de norra delarna i syfte att bekämpa terroristorganisationer som Hamas. Israels agerande på ockuperat område måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten.

Vi, tillsammans med EU, uppmanar Israel att fullgöra dessa skyldigheter och säkerställa skydd av alla civila och obehindrat humanitärt tillträde och att tillåta att fördrivna personer säkert kan återvända till sina hem.

Israels bosättningspolitik fortsätter och utökningen av bosättningarna likaså, liksom våldet från extremistiska bosättare på Västbanken inklusive östra Jerusalem. EU har gång på gång fördömt Israels expansiva bosättningspolitik och uppmanat Israel att upphöra med demoleringar. Sverige står bakom detta. Jag tog själv upp frågan om bosättarvåldet med Israel vid associeringsrådet mellan EU och Israel den 24 februari.

EU har infört sanktioner mot extremistiska bosättare inom den globala sanktionsregimen för mänskliga rättigheter. Regeringen har varit och fortsätter att vara drivande för dessa sanktioner och för restriktiva åtgärder mot ytterligare extremistiska bosättare.

Regeringen står också till fullo bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande, som meddelades den 19 juli förra året. Yttrandet är en utförlig redogörelse för folkrättsliga förhållanden rörande det ockuperade palestinska territoriet.

Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen som laglig eller erkänt annekteringen av östra Jerusalem. EU och dess medlemsstater erkänner inte heller några förändringar av 1967 års gränser som inte parterna har kommit överens om.

EU har uttalat stöd för det palestinska folkets rätt till självbestämmande. Även i andra avgörande delar sammanfaller det rådgivande yttrandet med EU:s politik, till exempel när det gäller att bosättningarna strider mot folkrätten.

Sverige och EU stöder Internationella brottmålsdomstolens viktiga arbete mot straffrihet för de allvarligaste internationella brotten och värnar dess självständighet och integritet. Såväl Internationella brottmålsdomstolen som Internationella domstolen har pågående utredningar som rör den aktuella situationen.

Jag vill i sammanhanget understryka att ansvaret för det eskalerade läget i Israel och kriget i Gaza också vilar tungt på Hamas, som vid terroristattackerna den 7 oktober 2023 mot Israel dödade mer än 1 000 personer och tog över 200 civila som gisslan.

Fru talman! Ola Möller har frågat mig på vilket sätt jag avser agera för att förhindra ytterligare eskalering av Israel.

Regeringen ser med stor oro på den allvarliga utvecklingen på Västbanken med Israels utökade militära operationer i de norra delarna liksom bosättarvåldet, den fortsatta expansionen av israeliska bosättningar och demoleringar av palestinska hem. Det är centralt att Israel säkerställer att all maktutövning är i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och mänskliga rättigheter, samt att dödsfall utreds och ansvarsutkrävande säkerställs. Regeringen har varit – och kommer att förbli – tydlig med att bosättningarna och bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Sveriges och EU:s linje ligger fast. Det behövs en framförhandlad tvåstatslösning baserad på folkrätten med syfte att uppnå en rättvis och hållbar fred där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.

Fru talman! Jag tänkte lyfta blicken från papperskorgen och tala om behovet av att skydda Ukraina.

Det ligger i Sveriges intresse att Ukraina stärker motståndskraften mot externa cyberhot och förbättrar kapaciteten att stärka sin suveränitet i cyberrymden. Strategin anger riktningen att utveckla Sveriges, EU:s och Natos samarbeten avseende stöd till Ukraina på cyber- och digitaliseringsområdet, men det kanske inte Markus Selin tycker är viktigt heller.

Fortsatt ukrainsk motståndskraft på det digitala området är avgörande. Sverige deltar bland annat inom ramen för Tallinnmekanismen, som syftar till att samordna och stärka den civila cyberkapacitetsuppbyggnaden i Ukraina. EU har en cyberdialog och ett omfattande stöd till Ukraina på cyberområdet som Sverige också bidrar till. Det handlar till exempel om att stärka lagstiftning och regelverk och att stödja Ukraina i att leva upp till EU:s regler som en del av Ukrainas process mot EU-medlemskap. Detta är viktigt på riktigt. Det handlar också om stöd genom utbildning och kapacitetsutveckling.

Jag noterar att Socialdemokraterna anklagar regeringen för att ha alltför omfattande strategier. Men Markus Selin svarade inte på varför Socialdemokraterna inte ens hade någon strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! För att skydda demokratins kärna måste den fria åsiktsbildningen säkras på såväl nationell som internationell nivå. Tillgång till ett fritt, öppet och säkert internet är helt avgörande för att främja politiskt och socialt deltagande.

Strategin Sverige i en digital värld slår samtidigt fast att en central fråga är hur demokratin och dess institutioner och processer bör försvaras mot otillbörlig informationspåverkan från illasinnade aktörer, samtidigt som repressiva krav på begränsning av fria informationsflöden motverkas. Strategin lyfter särskilt vikten av att uppmärksamma otillbörlig informationspåverkan på valprocesser. Ett konkret exempel på detta arbete är Sveriges omfattande stöd till Moldavien i syfte att stärka deras motståndskraft i samband med valprocesser, inte minst för att motverka otillbörlig informationspåverkan och illegal partifinansiering.

Sverige arbetar samlat mot olika former av otillbörlig eller skadlig informationspåverkan. Detta gäller oavsett vilken digital tjänst eller plattform som används och oavsett ägare. Nationellt har inte minst Myndigheten för psykologiskt försvar en viktig roll i att identifiera, analysera och kunna lämna stöd i bemötande av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige.

Internationellt bidrar Sverige till flera samarbeten inom såväl EU och Nato som olika multilaterala organisationer. Till exempel finns svensk personal sekonderad till Natos excellenscenter för strategisk kommunikation i Riga.

EU:s regelverk är centralt, som jag nämnde i mitt förra inlägg, och inom EU har flera åtgärder vidtagits mot desinformation och otillbörlig informationspåverkan. EU-kommissionen har som sagt en pågående utredning av plattformen X och undersöker bland annat dess åtgärder för att motverka otillbörlig informationspåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att Markus Selin är väldigt upprörd över regeringens strategi och inte verkar tycka att den är helt tillfyllest. Jag skulle därför gärna vilja höra hur S-regeringens strategi på området såg ut.

Fru talman! Det råder ingen som helst tvekan om att Kinas ekonomiska och teknologiska inflytande växer på en rad områden. Denna utveckling kan innebära risker och sårbarheter även för Sverige och är något som vi måste förhålla oss till. Vi följer därför mycket noggrant diskussionen kring applikationer som Tiktok och Deepseek.

EU:s regelverk på området är helt centralt. Att AI-tjänster är tillförlitliga är en nyckelfråga inom EU och också ett huvudsyfte med EU:s AI-förordning. EU-kommissionen har också vidtagit åtgärder för att säkerställa att digitala tjänster följer EU:s regelverk och skyddar användarnas rättigheter, även när det gäller personuppgifter. I december inleddes bland annat en utredning för att undersöka om Tiktok hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra valpåverkan i det rumänska presidentvalet.

Vad gäller offentlig sektors användning av generativ AI har varje enskild myndighet ett ansvar att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att verksamheten ska bedrivas på ett säkert sätt. I rådande säkerhetspolitiska läge är det viktigare än någonsin att myndigheter och privata aktörer, särskilt de som arbetar med samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet, bedriver ett systematiskt informations- och cybersäkerhetsarbete. Detta kan inkludera beslut om vilka tjänster och appar som får användas.

För myndigheter och privata aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet gäller även säkerhetsskyddslagstiftningen. Enligt den ska varje verksamhetsutövare genomföra en säkerhetsskyddsanalys, där säkerhetsrisker och behov av skyddsåtgärder identifieras.

Herr talman! Markus Selin har lyft fram frågeställningar kopplade till ett antal digitala tjänster. Han har frågat om jag ämnar verka för att vidta åtgärder i förhållande till dessa digitala tjänster och, om inte, hur strategin för utrikes- och säkerhetspolitiken inom cyberfrågor och digitala frågor ska användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges nationella säkerhetsstrategi slår fast att den snabba tekniska utvecklingen är en av de faktorer som definierar vår tid. Den nya tekniken får också stora säkerhetspolitiska konsekvenser, och det utrikes- och säkerhetspolitiska arbetet rörande cyberfrågor och digitala frågor växer i både omfattning och betydelse. Digital teknik, exempelvis 5G och andra digitala kommunikationsnätverk och plattformar, har blivit en central bricka i den rådande geopolitiska miljön. Länders konkurrenskraft och globala maktförhållanden påverkas alltmer av utvecklingen av ny teknik, och förmågan att främja svenska intressen på detta område blir allt viktigare.

För att möta denna utveckling är det avgörande att driva en sammanhållen och integrerad utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor. Strategin Sverige i en digital värld lägger grunden för ett sådant arbete. Hela utrikespolitiken berörs, inklusive säkerhet, handel och innovation, utvecklingssamarbete, mänskliga rättigheter och demokrati. Konkret handlar det bland annat om att samarbeta inom EU och Nato för att utrikespolitiskt bemöta och hantera externa cyberhot och cyberangrepp. Det inkluderar även att utveckla samarbeten avseende stöd till Ukraina på cyber- och digitaliseringsområdet, integrera digitalisering och cybersäkerhet i Sveriges utvecklingssamarbete samt främja svensk digital teknik och svenska företags förutsättningar att verka internationellt.

EU är en central samverkansplattform i dessa frågor. Sverige bidrar till arbetet för ett starkare och mer sammanhållet EU på det digitala området, inklusive en fördjupning av EU:s digitala inre marknad, öppen digital suveränitet, stärkt cybersäkerhet, reglering av ny teknik och ett stärkt EU-samarbete kring digital diplomati.

Strategin är inte inriktad på specifika digitala plattformar eller tjänster. Den syftar i stället till att stärka Sveriges samlade motståndskraft i den digitala infrastrukturen och till att arbeta samlat mot olika risker och hot kopplade till ny digital teknik och otillbörlig informationspåverkan.

Vi följer noggrant diskussionen om applikationer som Tiktok och Deepseek. Kinas växande teknologiska inflytande inom en rad områden kan innebära risker och sårbarheter även för oss i Sverige och är något som vi måste förhålla oss till. Alla myndigheter och privata aktörer har ett ansvar att göra en säkerhetsanalys av de tjänster de använder. Det gäller särskilt de aktörer som arbetar med samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet. EU-kommissionen har en central roll i att säkra efterlevnaden av EU:s lagstiftning på området. Kommissionen genomför till exempel för närvarande utredningar av såväl Tiktok som X kopplat till bland annat frågor om otillbörlig informationspåverkan.

Den utrikespolitiska strategin ska fungera ömsesidigt förstärkande med den nationella strategi för cybersäkerhet som för närvarande tas fram på Regeringskansliet. I Sverige finns också Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, vars syfte är att stärka Sveriges cyberförsvar och informationssäkerhet.

Sveriges samlade förmåga att hantera risker och hot relaterade till cyberfrågor och digitala frågor samt att bemöta hot mot landets informations- och cyberssäkerhet behöver ständigt utvecklas. Det är därför av stor vikt att regeringen och berörda delar av Regeringskansliet fortsätter att arbeta löpande med dessa frågor både nationellt och internationellt.

Fru talman! Avslutningsvis tänkte jag lyfta fram värdet av bilaterala samarbeten, vilket även Markus Wiechel tog upp.

Svensk biståndspolitik genomgår som bekant de viktigaste förändringarna på flera decennier. En viktig del är att bättre ta till vara synergierna mellan bistånd, främjande och handelspolitik. Genom nya samarbetsformer finns potentialen att mobilisera ytterligare ekonomiska resurser i arbetet för en bättre och stabilare värld.

Med denna inriktning vill regeringen också bidra till att fler människor tar sig ur fattigdom och till att främja bredare relationer med Sveriges partnerländer bortom biståndet. De många och långvariga svensksomaliska kontaktytorna, inklusive med Somaliland, lägger en mycket bra grund för att fortsätta dessa bilaterala samarbeten. Det ska vi ta vara på.

Även jag vill tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Afrikas horn har påverkats av flera destabiliserande skeenden under det senaste året. Våldsamma konflikter, utdragna politiska transitioner, haltande statsbyggnadsprocesser, torka, fattigdom med mera har fått förödande konsekvenser för civilbefolkningen. Somalia är ett exempel. Inbördeskrigets Sudan, med en katastrofal humanitär situation, är ett annat.

De olika kriserna på Afrikas horn är till sin karaktär ofta gränsöverskridande och får regionala effekter. Utöver att de får konsekvenser för demokrati, rättssäkerhet och respekten för mänskliga fri- och rättigheter påverkar krig och konflikter både i och utanför vårt närområde också säkerheten och välståndet för oss i Sverige. Krig och konflikter drabbar internationell handel och fri sjöfart och utgör en grogrund för kriminalitet, terrorism, våldsbejakande extremism och oreglerad migration.

Ytterligare kriser och konflikter skulle alltså inte gynna arbetet för fred och stabilitet vare sig i Somalia eller regionalt på Afrikas horn. Såväl FN som AU och EU har uttryckt oro för de ökade spänningarna till följd av samförståndsavtalet mellan Etiopien och Somaliland samt uttryckt stöd för Somalias territoriella integritet.

Min förhoppning är att Ankaraöverenskommelsen mellan Somalia och Etiopien från december 2024 bidrar till stabilitet och ömsesidig nytta genom ländernas åtaganden och respekt för varandras suveränitet och territoriella integritet. Jag noterar att båda länderna senast i januari konstaterade att ett starkt samarbete dem emellan är en förutsättning för regional stabilitet samt att de ska verka för att stärka de regionala relationerna.

Jag konstaterar återigen att inget annat land ännu har erkänt Somaliland, så Sverige sticker inte på något sätt ut här – snarare tvärtom.

Fru talman! Sverige har ett långvarigt engagemang i Somalia, vilket även inkluderar Somaliland som jag sa inledningsvis. Vi har en stor somalisk diaspora i Sverige och många svensksomalier i Somalia, ett omfattande bistånd och politiskt engagemang. Det har bidragit till starka mellanfolkliga band och också ett svenskt aktörskap.

Sverige bidrar till EU:s insatser för Somalia inom ramen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik respektive vårt utvecklingssamarbete. Fokus för våra insatser är och har varit att stötta Somalias arbete med bland annat statsbyggande, demokratisering, ökad säkerhet, anpassning till klimatförändringar, inkluderande ekonomisk tillväxt och jämlikhet.

Allt detta är viktigt för att främja fred, stabilitet och förbättrade levnadsförhållanden. Stödet kommer självklart också Somaliland till del genom strategin för utvecklingssamarbetet med Somalia och det humanitära biståndet. Sveriges ambassadör till Somalia reser löpande till olika delar av landet inklusive Somaliland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att fortsätta bidra till en stabil och hållbar freds- och statsbyggnadsprocess i hela Somalia. Ett färdigställande av konstitutionen är en viktig grund för att skapa bättre förutsättningar för att hantera aktuella utmaningar.

Det handlar inte minst om att klargöra förhållandet mellan den federala regeringen och de federala medlemsstaterna, inklusive relationen till Somaliland. Det är därmed också en viktig plattform för nationell försoning. Det är av central betydelse att processen präglas av dialog och inkludering och att samtliga regioner i Somalia deltar.

Regeringen välkomnar den demokratiska utvecklingen i Somaliland och också andra positiva steg, däribland att man utvecklar samhällets institutioner och främjar ekonomisk utveckling och handel. Utmaningarna är dock fortsatt många, och försoning är helt centralt.

Sverige betonar i likhet med bland annat EU vikten av att respektera Somalias sammanhållning, suveränitet och territoriella integritet. När det gäller erkännande av stater tillämpar Sverige som bekant den så kallade universalitetsprincipen. Den innebär att vi i princip erkänner de stater som uppfyller de folkrättsliga kriterierna för en statsbildning.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen vidtar några åtgärder för att understödja Somalilands demokrati och självbestämmande, och hur jag och regeringen arbetar för att stärka bilaterala samarbeten med Somaliland. Markus Wiechel har också frågat mig om det kan bli aktuellt för mig och regeringen att följa exemplen från länder som USA, Taiwan och Etiopien i deras respektive erkännanden av Somalilands självständighet.

Som jag tidigare har framfört i svar på Markus Wiechels skriftliga frågor betonar Sverige vikten av att respektera Somalias sammanhållning, suveränitet och territoriella integritet, i enlighet med dess konstitution samt Afrikanska unionens och Förenta nationernas respektive stadgar. Sverige betraktar Somalia som en enhet och agerar därmed i linje med EU och det övriga internationella samfundet. Sverige har därför inte för avsikt att erkänna Somaliland. Regeringen noterar vidare att inget annat land erkänt Somaliland.

Regeringen ser med oro på förra årets ökade spänningar på Afrikas horn, där överenskommelsen mellan Etiopien och regionen Somaliland i januari 2024 var en bidragande faktor. Somalias befolkning har under decennier utsatts för fruktansvärt lidande genom våld och konflikter som avlöst varandra. Regeringen hoppas därför att överenskommelsen mellan Somalia och Etiopien i december 2024 ska bidra positivt till såväl relationen mellan de båda länderna som till regional stabilitet, handel och lösningar på gemensamma utmaningar.

För regeringen är det centralt att fortsätta stärka partnerskapet och kontaktnäten med hela Somalia, inklusive Somaliland. Sverige har sedan länge ett brett samarbete med Somalia genom stöd till bland annat fredliga och inkluderande samhällen, demokratisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Som tidigare framgått kommer stödet även Somaliland till del. Sverige har bland annat över tid stöttat genomförandet av allmänna lokalval samt parlaments- och presidentval i Somaliland. Regeringen avser att även fortsättningsvis stötta utvecklingen inom dessa områden och ser fram emot fortsatt nära kontakt med hela Somalia.

Herr talman! Tack, Angelika Bengtsson, för frågan!

Till att börja med är EU samlat den största givaren av militärt stöd till Ukraina. Hur freden slutar är också en fråga om Europas framtida säkerhet. Eftersom det handlar om Europa måste Europa också på något sätt finnas med i förhandlingarna. Det enskilt viktigaste är naturligtvis att förhandlingarna inte sker över huvudet på Ukraina. Det är därför vårt allra viktigaste budskap.

Frågestund

Sedan har det kommit olika uttalanden från olika delar av den amerikanska administrationen. Jag satt själv på det lunchseminarium då förhandlaren Keith Kellogg uttalade att Europa inte skulle ha en plats vid förhandlingsbordet. Samtidigt har utrikesminister Marco Rubio flera gånger sagt att Europa ska ha det.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att lyfta fram vikten av det. Men vår enskilt viktigaste utrikespolitiska uppgift är fortfarande att stötta Ukraina.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, Lili André, för frågan!

Utvecklingen i Kongo är minst sagt oroväckande. I början av 2025 inledde den väpnade rebellgruppen M23 en ny offensiv mot Goma, precis som ledamoten sa. De humanitära konsekvenserna av eskaleringen är djupt oroväckande, med hundratusentals nya internflyktingar sedan början av året.

EU, inklusive Sverige, har upprepade gånger fördömt M23:s och Rwandas agerande i östra Kongo. EU har uppmanat Rwanda att upphöra med stridigheterna och att dra tillbaka trupp. EU har också uppmanat till en återgång till förhandlingsbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi välkomnar de regionala och internationella initiativ som nu pågår för att genom dialog nå en fredlig lösning på konflikterna. Sverige bidrar till dessa initiativ genom EU. EU:s särskilda representant för Stora sjöregionen, den svenske diplomaten Johan Borgstam, arbetar också aktivt med länderna i regionen för att nå en fredlig lösning.

Vi kommer i varje läge att utvärdera hur vi bäst går framåt.

Herr talman! Tack, Malte Tängmark Roos, för frågan!

Nu är vi i ett skede då vi kommer att tillsätta en utredning som ska se över hela det konsulära regelverket. Jag menar att det inte är tillräckligt förutsägbart i dag. Svenska medborgare vet inte alltid vad som gäller eftersom lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig.

Till detta har vi det faktum att det efter tsunamin skapades en katastroflagstiftning. Den har aldrig någonsin tillämpats. I det här sammanhanget vill vi också se över denna, för att se om kraven är alltför hårt ställda för att den ska kunna tillämpas.

Det handlar också om att få in en rimlighetsbedömning i detta. Är det rimligt, om det har varit starkast möjliga reseavrådan från UD under flera års tid, att man åker till platsen och ändå kan få fullt konsulärt stöd? Det är det kanske inte. Är det rimligt, om man har dubbelt medborgarskap och åker till det andra landet som man också har medborgarskap i, att man ska ha samma konsulära stöd? Jag vet inte, men jag tycker att det är rimligt att en utredare tittar på detta.

Herr talman! Förutom det jag nämnde i mitt förra svar är det viktigt att se till att Ukraina är i en sådan position att man kan säga nej i en eventuell förhandling. Det är helt avgörande för både Ukraina och övriga Europa att Ryssland inte kan gå från förhandlingsbordet med vad man uppfattar som en seger för att sedan sälja in den till den egna befolkningen, samla ny kraft och anfalla Ukraina igen eller ett annat land.

Vi har en jätteuppgift i att övertala alla som är inblandade i detta, inte minst USA, hur viktigt det är för oss alla att freden blir rättvis och långsiktig.

Herr talman! Jag tackar Margareta Cederfelt för frågan.

Vid sidan av att säkerställa att vi uppbådar så mycket stöd vi bara kan till Ukraina är en av regeringens viktigaste uppgifter i detta svåra läge att också nå ut till partner i Europa och övriga världen för att få dem att förstå hur viktigt det är att stötta här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi för en intensiv dialog i Europa. När jag var på säkerhetskonferensen i München hade jag flera bilaterala samtal med företrädare för både Ukraina och USA. I alla samtal med USA och även i det samtal jag hade med utrikesminister Rubio i förra veckan har jag givetvis framhållit vikten av ingenting om Ukraina utan Ukraina och vikten av att Europa också är med i processen.

Margareta Cederfelt kan alltså vara säker på att vi i regeringen gör allt vi kan på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag uppfattade ingen fråga. Jag vill dock säga att den transatlantiska länken fortsatt är oerhört viktig. Det är också viktigt att göra det som USA har kritiserat oss för att vi inte har gjort, det vill säga investera mer i vår egen säkerhet i Europa. Vi måste visa att Europas framtid är viktig och att vi är beredda att investera i försvaret av den.

Samtidigt måste vi fortsätta att vårda relationen med USA, som är värdefull för oss av väldigt många olika skäl. Det handlar inte minst om att bygga ekonomiskt välstånd, vilket i sin tur är en förutsättning för att vi ska kunna ha ett starkt försvar.