Andreas Carlson

Herr talman! Nej, det är verkligen inte rätt väg framåt, och David Josefsson sätter här fingret på något som är viktigt när vi nu närmar oss ett val. Man har ett val att göra, och det gäller att läsa det finstilta och varudeklarationen för varje parti som ingår i det tänkta regeringsunderlag som vill höja skatten på i princip allt som rör sig, på boende, på rot, på flyg, så att det blir färre flyglinjer, och på bränsle, så att det blir ännu dyrare att tanka. Titta noga på varudeklarationen inför detta val!

Drygt 60 procent av alla svenska hushåll äger sin bostad. Det handlar om vanliga, hårt arbetande människor i radhus, bostadsrätter och villor över hela landet. Att införa en skatt på boende skulle slå hårt mot väldigt många människor i vårt avlånga land i ett redan tufft ekonomiskt läge.

Det här är alltså en mycket viktig fråga, och svaret är: Nej, det skulle inte bli bättre om man höjde skatter på boende.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för frågan.

Jag kan inte kommentera enskilda fall, men jag kan tala för regeringens politik. Vi för en stram migrationspolitik, men vi har också gett besked om förändringar i en mycket viktig riktning. Det handlar inte om att gå tillbaka till den ordning som rådde före 2015, utan det handlar om att Sverige ska ha en ordnad migrationspolitik och integrationskapacitet. Jag tror att Annika Hirvonen är väl medveten om detta. Det är den linje som regeringen för.

Som jag sa, herr talman, är det inte möjligt för mig att kommentera enskilda fall i riksdagens kammare. I övrigt hänvisar jag till ansvarigt statsråd.

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för frågan.

Jag kan inte kommentera enskilda fall, men jag kan tala för regeringens politik. Vi för en stram migrationspolitik, men vi har också gett besked om förändringar i en mycket viktig riktning. Det handlar inte om att gå tillbaka till den ordning som rådde före 2015, utan det handlar om att Sverige ska ha en ordnad migrationspolitik och integrationskapacitet. Jag tror att Annika Hirvonen är väl medveten om detta. Det är den linje som regeringen för.

Som jag sa, herr talman, är det inte möjligt för mig att kommentera enskilda fall i riksdagens kammare. I övrigt hänvisar jag till ansvarigt statsråd.

Herr talman! Regeringen gav ju ett mycket tydligt besked i den nationella planen för transportinfrastruktur genom att förstärka dubbelspår på Ostkustbanan och ändra från det som Trafikverket föreslog, som innebar att ett objekt skulle utgå och att man skulle göra ett kraftigt omtag med ett annat. Detta var den största ändringen i hela planen.

Vad gäller Ostkustbanan är beskedet mycket tydligt: Vi ser denna korridor som ett viktigt stråk för att hela Sverige ska fungera. Detta är en mycket viktig sträckning i nord-sydlig riktning. Det är ett besked som vi nu har gett.

Tidigare har vi gett besked om att vi ska stärka och rusta upp Inlandsbanan för att ha redundans i nord-sydlig riktning. Vi genomför också omfattande underhållsåtgärder. Detta är något som har varit eftersatt under lång tid, men i år får vi ut rekordmycket underhåll i det svenska järnvägsnätet och vägnätet. Vi rustar upp svensk infrastruktur – jag tror att Anne-Li Sjölund håller med om att det är ett positivt besked.

Herr talman! Regeringen gav ju ett mycket tydligt besked i den nationella planen för transportinfrastruktur genom att förstärka dubbelspår på Ostkustbanan och ändra från det som Trafikverket föreslog, som innebar att ett objekt skulle utgå och att man skulle göra ett kraftigt omtag med ett annat. Detta var den största ändringen i hela planen.

Vad gäller Ostkustbanan är beskedet mycket tydligt: Vi ser denna korridor som ett viktigt stråk för att hela Sverige ska fungera. Detta är en mycket viktig sträckning i nord-sydlig riktning. Det är ett besked som vi nu har gett.

Tidigare har vi gett besked om att vi ska stärka och rusta upp Inlandsbanan för att ha redundans i nord-sydlig riktning. Vi genomför också omfattande underhållsåtgärder. Detta är något som har varit eftersatt under lång tid, men i år får vi ut rekordmycket underhåll i det svenska järnvägsnätet och vägnätet. Vi rustar upp svensk infrastruktur – jag tror att Anne-Li Sjölund håller med om att det är ett positivt besked.

Herr talman! Det går att lita på regeringen och på att regeringen använder skattebetalarnas pengar på effektivast möjliga sätt.

Det är modigt av Carina Ödebrink att lyfta fram den förändring som vi gör i Jönköping. Kostnaden för detta objekt har stuckit iväg med 97 procent sedan det först kom in i planen. Det är ett objekt som skulle innebära minskad arbetspendling, eftersom man skulle behöva riva järnväg i Tabergsdalen. Nu rustar vi upp befintlig infrastruktur så att de som bor i Tabergsdalen kan fortsätta åka tåg. De vill ha den järnvägen, och vi rustar upp den.

Vi ser till att inte förstöra jordbruksmark eller näringslivets möjligheter i Tenhult. Även där är man positiv. Vi säkrar betydligt fler tågstopp än vad som fanns i det tidigare förslaget. Vi sparar totalt 2,7 miljarder kronor som kan användas på andra sätt.

Det här är en nödvändig prioritering som har tagits emot överraskande väl i stödet för regeringens infrastrukturpolitik för arbetspendlingen.

(Applåder)

Herr talman! Det går att lita på regeringen och på att regeringen använder skattebetalarnas pengar på effektivast möjliga sätt.

Det är modigt av Carina Ödebrink att lyfta fram den förändring som vi gör i Jönköping. Kostnaden för detta objekt har stuckit iväg med 97 procent sedan det först kom in i planen. Det är ett objekt som skulle innebära minskad arbetspendling, eftersom man skulle behöva riva järnväg i Tabergsdalen. Nu rustar vi upp befintlig infrastruktur så att de som bor i Tabergsdalen kan fortsätta åka tåg. De vill ha den järnvägen, och vi rustar upp den.

Vi ser till att inte förstöra jordbruksmark eller näringslivets möjligheter i Tenhult. Även där är man positiv. Vi säkrar betydligt fler tågstopp än vad som fanns i det tidigare förslaget. Vi sparar totalt 2,7 miljarder kronor som kan användas på andra sätt.

Det här är en nödvändig prioritering som har tagits emot överraskande väl i stödet för regeringens infrastrukturpolitik för arbetspendlingen.

(Applåder)

Herr talman! För alla som lyssnar på det här går det ju att spola tillbaka och lyssna. Jag rekommenderar Markus Kallifatides att göra det. Jag sa att ingen kan vara nöjd. Men det är ett väldigt högt tonläge, och man slår sig för bröstet för en politik som faktiskt har satt oss i den situation som vi har.

Det är klart att det hade varit bättre om allt det vi nu genomför för att ta tag i strukturella hinder så att det blir lättare och billigare att bygga, som att korta ledtider och förändra byggregelverk, hade varit på plats innan vi gick in i en lågkonjunktur. Då hade det kunnat byggas mer. Nu har vi åtgärdat det, och det kommer att göra att det blir bättre.

(Applåder)

Herr talman! För alla som lyssnar på det här går det ju att spola tillbaka och lyssna. Jag rekommenderar Markus Kallifatides att göra det. Jag sa att ingen kan vara nöjd. Men det är ett väldigt högt tonläge, och man slår sig för bröstet för en politik som faktiskt har satt oss i den situation som vi har.

Det är klart att det hade varit bättre om allt det vi nu genomför för att ta tag i strukturella hinder så att det blir lättare och billigare att bygga, som att korta ledtider och förändra byggregelverk, hade varit på plats innan vi gick in i en lågkonjunktur. Då hade det kunnat byggas mer. Nu har vi åtgärdat det, och det kommer att göra att det blir bättre.

(Applåder)

Herr talman! Nej, ingen kan vara nöjd med den situationen. Men den har ju inte uppstått av en slump de senaste tre åren, och det vet Markus Kallifatides mycket väl.

Under åtta år, när Socialdemokraterna hade chansen att genomföra reformer som att korta ledtider, förändra och förenkla byggregler och tillgängliggöra mark i attraktiva lägen, gjorde man inte tillräckligt. Trots att vi då hade högkonjunktur och ett läge där det till och med var gratis att låna pengar under perioder byggdes det inte tillräckligt med bostäder, enligt Boverkets beräknade byggbehov. Det här känner Markus Kallifatides till.

Det regeringen har gjort sedan dag ett är att ta tag i strukturella hinder. Vi genomför massiva regelförenklingar. Vi arbetar för att korta ledtider och sänka kostnaderna för att bygga. Vi möjliggör för fler att förverkliga sina boendedrömmar genom att ta bort det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket så att kontantinsatskravet sänks.

Det här sänker tröskeln så att fler kan förverkliga boendedrömmen. Vi är inte färdiga. Vi har bara börjat.

Herr talman! Nej, ingen kan vara nöjd med den situationen. Men den har ju inte uppstått av en slump de senaste tre åren, och det vet Markus Kallifatides mycket väl.

Under åtta år, när Socialdemokraterna hade chansen att genomföra reformer som att korta ledtider, förändra och förenkla byggregler och tillgängliggöra mark i attraktiva lägen, gjorde man inte tillräckligt. Trots att vi då hade högkonjunktur och ett läge där det till och med var gratis att låna pengar under perioder byggdes det inte tillräckligt med bostäder, enligt Boverkets beräknade byggbehov. Det här känner Markus Kallifatides till.

Det regeringen har gjort sedan dag ett är att ta tag i strukturella hinder. Vi genomför massiva regelförenklingar. Vi arbetar för att korta ledtider och sänka kostnaderna för att bygga. Vi möjliggör för fler att förverkliga sina boendedrömmar genom att ta bort det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket så att kontantinsatskravet sänks.

Det här sänker tröskeln så att fler kan förverkliga boendedrömmen. Vi är inte färdiga. Vi har bara börjat.

Fru talman! Frågan i debatten handlade om Stockholmsregionen. Vi har i debatten diskuterat bostadspolitik mer generellt än bara för Stockholmsregionen. Det är naturligt eftersom det påverkar även Stockholmsregionen.

Mot bakgrund av det vill jag i mitt avslutande inlägg lyfta fram de olika åtgärder som vi har presenterat den här veckan i den nationella planen, där vi ger byggstart för Tvärförbindelse Södertörn. Vi lyfter tillbaka Östlig förbindelse i den nationella planen, så att planeringen kan återstartas för den viktiga delen att få en ringled runt huvudstaden. Vi stärker också tillgängligheten till och från Arlanda flygplats och vidtar en hel del andra infrastrukturåtgärder som stärker möjligheten att pendla i Stockholmsregionen.

Detta är en del av svaret på Leif Nysmeds fråga om att människor som vill bo i småhus också vill bo centralt. Genom de här stora infrastrukturinvesteringarna blir det möjligt att bo på fler platser och samtidigt ha kortare restider till sitt arbete och till olika aktiviteter, kanske för barnen om man ska skjutsa till innebandyträning eller någonting annat.

Detta bygger Stockholm starkare. Det underlättar för bostadsbyggande på fler platser. Man skulle därigenom kunna tillgängliggöra fler småhus och bygga och anlägga nya trädgårdsstäder i områden som man kanske i dag inte har tittat på för att de ligger lite längre bort. Detta gör Stockholm närmare och mer konkurrenskraftigt. Det är inte irrelevant att lyfta fram de här investeringarna och koppla dem till bostadsbyggandet. Allt det här hänger ihop.

Det är därför som vi under den här mandatperioden har en infrastruktur- och bostadsminister så att man ser de olika åtgärderna för att göra regelförenklingar men också investeringar som möjliggör bostadsutveckling i vår huvudstad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! När det gäller den sociala dimensionen av bostadspolitiken har vi höjt taket i bostadsbidraget, och vi skärper kommunernas arbete med bostadsförsörjning, även när det gäller hyresgarantier för barnfamiljer. Det är efterfrågade reformer och åtgärder, som jag tror är efterlängtade och behövliga.

Leif Nysmed säger att jag raljerar. Jag snarare informerar om hur det var under förra mandatperioden och den innan dess. Det är lätt att tro något annat när man hör retoriken i den här debatten.

Herr talman! När det kommer till antalet bostäder är det också viktigt att utvärdera vilken typ av bostäder. Vi vet att ungefär sju av tio vill bo i egenägt småhus i Sverige. Trots det har nyproduktionstakten i Sverige varit väsentligt lägre än i jämförbara EU-länder. Vi ser nu att de åtgärder som vi vidtar kan möjliggöra för fler att förverkliga den boendedrömmen.

Vi vet från en av egnahemskommissionärens delrapporter att ungefär 1 miljon människor som i dag bor i hyrd lägenhet hade velat bo i egenägt småhus om de hade haft möjlighet till det. Genom att standardisera, regelförenkla, sänka trösklarna och införa nya modeller, som hyrköp, blir det möjligt för fler att göra den resan och förverkliga den drömmen.

Det innebär också att det frigörs lägenheter i det befintliga hyrda beståndet, som inte sällan har 50 procent lägre hyra än en nyproducerad hyresrätt. Det blir också ett steg in för den som i dag efterfrågar en lägenhet med lägre hyra än nyproduktion. Det är ett sätt att förvalta det befintliga beståndet mer ansvarsfullt än att ha som huvudinriktning att bygga nya, ofta ganska små, hyresrätter med förhållandevis hög hyra.

Vi har ett mer samlat grepp, som utgår från människors preferenser, behov och vilja. Vi dikterar inte ovanifrån, utan vi ger nu fler möjligheter att ta det steget och förverkliga sin dröm.

Hyrköpsmodellen sätter inte käppar i hjulet för andra modeller. Tvärtom välkomnar vi andra modeller som sänker trösklarna in till den egenägda bostaden, till exempel delägarmodellen som nämnts. Förra veckan, tror jag att det var, höll jag tillsammans med egnahemskommissionären ett rundabordssamtal med olika aktörer som är aktiva när det gäller både hyrköp och olika typer av delägandemodeller.

Allt detta syftar till att sänka trösklarna så att man kan ta steget tidigare. Det är många människor i Sverige som inte har en stor kasse med pengar. Man har inte ett stort arv eller pengar med sig hemifrån, utan man får kämpa för att spara ihop till kontantinsatsen. Nu blir den tröskeln lägre genom att vi höjer bolånetaket. Men genom olika modeller som gör att man kan spara under tiden man bor i sitt drömboende kan fler ta det steget och till exempel börja bilda familj tidigare.

Allt detta har börjat komma på plats under den här mandatperioden. Jag noterar också att Leif Nysmed välkomnar flera av de steg vi har tagit.

En av de saker som Socialdemokraterna inte brukar tala högt om är att när vi tar bort anmälningsplikten när det gäller till exempel attefallshus vill Socialdemokraterna återinföra bygglov för attefallshuset. Jag tror att många villaägare är oroliga för om den reformen skulle få verkan, om olyckan skulle vara framme och Socialdemokraterna kommer i regeringsställning igen.

Det skulle vara intressant att höra ett resonemang om det. Varför vill ni återinföra bygglov för attefallshus? Det är en frihetsreform som är väldigt uppskattad och som ökar bostadsutbudet.

Herr talman! Det finns alltid skäl att utvärdera sin egen politik och även andras. Det finns alltid skäl att se vad som har effekt och vad som inte har effekt.

När Leif Nysmed nämner ordet självkritik kan jag inte låta bli att fundera på vilken självkritik som Socialdemokraterna själva har idkat under tre och ett halvt år i opposition.

De hade möjlighet att göra strukturella reformer under hela åtta år där det var ett helt annat läge i inflationen. Det var till och med minusränta i perioder, och det var högkonjunktur.

Inte ens i det läget lyckades man bygga bostäder som mötte de behov som fanns då och som fortfarande finns. Det är delar av den skulden som vi fortfarande har att hantera.

Vi ärvde en situation med hög inflation och lågkonjunktur. Det påverkar bostadsbyggandet i stor utsträckning. Men både i lågkonjunktur och i högkonjunktur är det strukturella hinder som hämmar utvecklingen och produktiviteten.

Leif Nysmed tycks tro att det enbart är regelförenklingar som regeringen lyfter fram som åtgärder. Det är det inte. Det verkar inte som att ledamoten lyssnade när jag lyfte fram alla andra åtgärder.

Regelförenklingar är en del i att få till ett billigare byggande och att få mer standardiserade processer så att kostnaderna för till exempel ett hus går ned så att fler har råd att efterfråga det.

Jag håller helt med Leif Nysmed om att det handlar om att fler ska kunna efterfråga. Men det gäller att titta inte bara på efterfrågesidan utan också på utbudssidan.

Det gäller att se till att kunna pressa priser, att få ett mer standardiserat byggande och att få mer lika bedömning i landets olika kommuner så att man kan få till det industriella byggande som Leif Nysmed också är engagerad i. Där tror jag att vi är överens.

Leif Nysmed lyfter fram att regeringens egen utredning pekar på att småhusbyggandet är lågt. Det är därför som vi har en egnahemskommissionär som arbetar långsiktigt. Det gäller att inte sopa olika problem under mattan utan lyfta fram dem och kunna åtgärda dem.

Vi har exempelvis infört en planeringsstimulans för detaljplaner som tas fram just för småhusbyggande. Vi vill främja trädgårdsstäder och egnahemsrörelser. Där pågår ett arbete.

För att möjliggöra det handlar det inte bara om planer, regelverk och ledtider. Det handlar också om att människor ska kunna efterfråga, precis som Leif Nysmed säger.

Därför har vi höjt bolånetaket och tagit bort det skärpta amorteringskravet, och vi inför också en modell för hyrköp.

Det fungerar väl i exempelvis Norge, där en barnfamilj kan få in foten över tröskeln till drömboendet innan man har kunnat samla ihop till en kontantinsats. Sedan har man sparat till den när man bor i huset eller lägenheten. Livet står inte på paus till dess att man kan förverkliga sin boendedröm.

Det är bara några av de åtgärder vi har genomfört. Det är bara ett axplock. Det har varit många reformer.

Bostadsbyggandet påverkas dock av osäkerheten i omvärlden, av ekonomin, av en lågkonjunktur som biter sig fast och av hög inflation. Så är det oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. Men nu har vi tagit tag i flera av de strukturella hindren, även om det finns mer att göra. Det kommer att gynna Sverige och svenskt bostadsbyggande under lång tid framöver.

Det stämmer alltså inte att det är fyra förlorade år. Det vi har gjort under de här åren kommer att tjäna Sverige väl under lång tid framöver. Samtidigt behöver vi se till att olika åtgärder kommer på plats så fort som möjligt, så att fler kan förverkliga sina boendedrömmar i Sverige.

Herr talman! Leif Nysmed har frågat mig vilka åtgärder jag avser att genomföra för att minska den obalans mellan utbud och behov av bostäder som råder i Stockholmsregionen.

Detta är en angelägen fråga. Värt att notera i sammanhanget är att Socialdemokraterna i Stockholms stad nyligen övergivit målet om att bygga 140 000 nya bostäder mellan 2010 och 2035.

Ett av regeringens mål för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Det är en grundläggande förutsättning för människors trygghet och livskvalitet.

Regeringen har särskilt inriktat arbetet på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden.

Det behöver byggas fler bostäder, och det befintliga byggnadsbeståndet behöver utnyttjas mer effektivt. För att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggandet genomför regeringen regelförenklingar och lättnader i byggkraven för bostäder.

Under mandatperioden har regeringen till exempel initierat lättnader i byggkraven för studentbostäder och även förenklingar som innebär den största reformen av bygglovsregelverket på 15 år.

Regeringen har också lagt fram förslag om lättnader i byggkraven vid ändring av en byggnad för att bland annat förenkla omvandling av kontorslokaler till bostäder. Regellättnader möjliggör att byggkostnader kan minska, fler bostäder kan tillskapas och ett mer differentierat bostadsutbud kan främjas.

Regeringen genomför även åtgärder för att stärka hushållens förutsättningar att efterfråga bostäder som tillgodoser deras behov. Regeringen har bland annat höjt de övre bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer inom bostadsbidraget och lämnat förslag till riksdagen om att kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier.

Dessutom har regeringen initierat lagförslag som innebär att bolånetaket höjts och att det skärpta amorteringskravet tagits bort samt lämnat förslag till riksdagen om att det ska införas en ny lag om hyrköp av bostad.

Dessutom vidtar regeringen åtgärder för att fler bostäder ska bli tillgängliga på hyresmarknaden för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Under mandatperioden har regeringen initierat förbättringar av modellen med presumtionshyra i syfte att underlätta nybyggnation av hyresbostäder.

Regeringen har också lagt fram en rad förslag för att skapa en mer flexibel hyresmarknad. Förslagen innebär bland annat enklare och tydligare regler för privatpersoner som hyr ut sin bostad, vilket kan öka tillgången på hyresbostäder.

Slutligen vill jag uppmärksamma att regeringen under mandatperioden har initierat ändringar i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ändringarna innebär bland annat att kommuner ska ersätta sina riktlinjer för bostadsförsörjningen med handlingsplaner för bostadsförsörjningen senast innan utgången av den mandatperiod som inleds efter ordinarie val 2026.

I handlingsplanerna ska kommunerna till exempel redogöra för om det finns ett behov av tillskott på bostäder och hur stort det är. Ändringarna tydliggör också att kommunala bostadsförmedlingar kan förmedla bostäder genom förturer och reservationer utan att det påverkar deras rätt att ta ut köavgift av sökande, till exempel till barnfamiljer.

Herr talman! Jag har stor respekt för ledamotens engagemang. Jag möter en hel del socialdemokratiska kommunalråd runt om i landet som nu också ändrar resepolicyn. Kommuner har tidigare avrått sina anställda från att använda sin egen flygplats. Det ändras nu på många håll, så att det blir trafikslagsneutralt. Detta har vi också säkerställt på ett antal myndigheter. De har i sitt uppdrag att inte aktivt välja bort flyget utan ha trafikslagsneutrala policyer. Detta tillsammans med flygskatten är viktiga delar för att vi ska ha ett starkt flygplatsnät, inte minst ur ett beredskapsperspektiv.

Jag tycker att den här debatten har varit väldigt välgörande. Den har lyft fram en viktig flygplats här i riksdagen. Jag vill tacka för det. Men jag kan ändå konstatera att det bara finns en garanti för en fortsatt nykter politik när det gäller flygets betydelse i ett avlångt land som Sverige, med stora avstånd, och i det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i. Om man inte vill chansa när det gäller att få en nykter flygpolitik ska man rösta på den regering som nu har stärkt stödet till de regionala flygplatserna med 400 procent, som har tagit bort den skadliga flygskatten, som har pekat på den specifika flygplats vi pratar om i dag som en viktig flygplats och som har bett Trafikverket ta fram ett underlag så att vi, när vi fattar beslut om beredskapsflygplatser, kan stärka vår beredskap i Sverige.

Flygplatserna är avgörande för vår militära förmåga, för sjukvårdstransporter, för organdonationer och för det samhällsviktiga flyget. Precis som Peter Hultqvist lyfter fram handlar det också om näringslivets behov.

Där är vi överens. Jag hoppas att fler kommer att ta till sig av den visdom som har visats här i kammaren i dag, inte minst från Peter Hultqvist.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Min ambition var inte att göra det här till en debatt om flygskatt, men det är ett system som hänger ihop. Man måste se att det påverkar bärigheten i det regionala flygplatsnätet. Därför är det inte ointressant att ett tänkt samarbetsparti till Socialdemokraterna inte bara vill återinföra den skadliga flygskatten utan också dubblera den. En del av oron handlar om att det blir någon sorts carte blanche. Man vet inte vad som kommer ut efter valet, om olyckan skulle vara framme.

Med det sagt, herr talman, vill jag understryka att jag håller med Peter Hultqvist om allt han framförde i sitt senaste resonemang kring betydelsen av den här flygplatsen och andra flygplatser med tanke på det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i.

Vi i regeringen har under vår tid förstärkt och fördjupat det nordiska samarbetet. Vi har inrättat ett nordiskt samarbete under rubriken Nordic Transport Preparedness Cooperation, där vi nu har en gemensam kartbild över var transportlänkarna och transportkorridorerna behöver förstärkas. Det gäller sjöfart, väg, järnväg och också flygplatser.

Det här är ett arbete som vi delvis har gjort med Finland tidigare. Det bygger på en modell där man identifierar flaskhalsar i den gemensamma infrastrukturen. Nu har vi också med Norge och Danmark. Detta är drivet av totalförsvarets behov men också av det militära behovet. Försvarsmakten har varit väl involverad i arbetet med kartor och scenarier som vi har tagit fram. Transportsektorn, transportsystemet och infrastrukturen är grundläggande förutsättningar för vår militära förmåga också ur ett evakueringsperspektiv. Beredskap inbegriper detta. Jag utesluter inte att man behöver, så att säga, precisera vad beredskapsflygplatserna kan ha för roll där även det militära försvarets behov kan väga tyngre.

Trafikverket arbetar med just den utredning som vi bad dem göra. De understryker själva att detta kan ge redundans, flexibilitet och handlingsfrihet samt ha betydelse för totalförsvaret. Detta är någonting som kommer att ligga till grund för regeringens beslut framöver om beredskapsflygplatser.

Herr talman! Som Peter Hultqvist mycket väl vet kan man inte föregripa processen, så jag kan inte svara i dag på om regeringen kommer att inta en annan ställning än Trafikverket. Men jag kan försäkra Peter Hultqvist om att regeringen har gjort så vid ett flertal tillfällen, inte minst när vi senast presenterade den stora nationella planen för transportinfrastruktur. Det finns också en anledning till att regeringen lade in den här flygplatsen i uppdraget till Trafikverket om att se över och utreda behovet av beredskapsflygplatser. Jag ser positivt på den utveckling som sker i den här regionen. Man ska inte utesluta någonting i dag, eftersom regeringen inte har fattat beslut.

Något som är viktigt att säga är att man i Trafikverkets underlag konstaterar att det skulle få positiva effekter med ökad geografisk tillgänglighet om man tog in Sälens och även Norrköpings flygplats, som vi bad Trafikverket att titta särskilt på. Det skulle bidra till ökad redundans i systemet med beredskapsflygplatser.

Sådan redundans har dock inte efterfrågats av de offentliga aktörer som Trafikverket haft dialog med under arbetets gång. Man har inhämtat synpunkter och tagit del av yttranden och svar från utövare av samhällsviktiga flygtransporter, men de aktörer som Trafikverket varit i kontakt med har inte lyft fram den här redundansen.

Trafikverket lyfter dock i den här rapporten fram att det skulle ge redundans, ökad flexibilitet och handlingsfrihet. Man lyfter även fram betydelsen för totalförsvaret. Detta ger ett bra underlag för regeringen, som ska fatta beslut om beredskapsflygplatser framöver, och det var det vi efterfrågade.

Med det, herr talman, tror jag att jag har svarat på Peter Hultqvists fråga. Jag välkomnar att Peter Hultqvist tar upp en viktig flygplats till debatt här i riksdagen. Jag välkomnar också hans positiva inställning till flygplatsinfrastrukturen och flygsystemet. Peter Hultqvist vet som försvarspolitisk talesperson för sitt parti hur viktiga flygplatserna är.

Regeringen har agerat kraftfullt under mandatperioden för att stärka regionala flygplatser. Vi har ökat stödet till de regionala flygplatserna med över 400 procent under mandatperioden – tillsammans med den utökning som jag redogjorde för i mitt svar och som innebär att vi har stärkt tilldelningen till beredskapsflygplatser.

För att man ska kunna ha fungerande flygplatser behöver det dock finnas flygpassagerare. Därför tog vi bort flygskatten, herr talman. Den skadliga flygskatten påverkade inrikestrafiken väldigt negativt. Nu när jag har svarat på Peter Hultqvists fråga tar jag mig friheten att också ställa en fråga till Peter Hultqvist, herr talman. Kan Peter Hultqvist garantera att en eventuell framtida S-regering med stöd av Miljöpartiet inte kommer att införa nya och högre flygskatter?

Jag ställer den frågan mot bakgrund av att Miljöpartiet inte bara vill återinföra flygskatten utan också vill dubblera den. Det skulle påverka Sälens flygplats och alla andra flygplatser i Sverige negativt. När jag nu har svarat på Peter Hultqvists fråga förväntar jag mig åtminstone ett resonemang från honom om vad de andra åtgärderna har haft för betydelse. Kan Peter Hultqvist garantera att flygskatten inte kommer tillbaka?

Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge Scandinavian Mountain Airport i Malung-Sälen status som beredskapsflygplats.

Regeringen fäster stor vikt vid ett heltäckande nationellt nät av beredskapsflygplatser. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har den statliga ersättningen till beredskapsflygplatserna höjts. Anslagsnivån för den statliga ersättningen har höjts med 33 miljoner kronor så att totalt 103 miljoner kronor kan disponeras för detta ändamål under 2026.

Regeringen pekade i ett uppdrag till Trafikverket den 19 december 2025 ut 27 beredskapsflygplatser med vilka Trafikverket ska förhandla och ingå överenskommelser om att de ska vara beredskapsflygplatser under 2026. I samma uppdrag angav regeringen även att Trafikverket ska utreda om det finns skäl att kommande år ta in Sälen-Scandinavian Mountains Airport som beredskapsflygplats samt översiktligt redovisa vilka effekter ett eventuellt intagande skulle få.

Trafikverket redovisade den 31 mars i år sitt uppdrag om beredskapsflygplatser. Precis som Peter Hultqvist för fram i sin interpellation gör Trafikverket bedömningen att Sälen-Scandinavian Mountains Airport inte är nödvändig som ett komplement till nätet med beredskapsflygplatser. Trafikverket har gjort den bedömningen efter att bland annat ha inhämtat synpunkter och tagit del av yttranden och svar från utövare av samhällsviktiga flygtransporter.

Eftersom regeringen nyligen tagit emot Trafikverkets rapport har regeringen inte fattat något beslut, utan ärendet bereds i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag vill tacka för debatten. Den har synliggjort ett problem som behöver synliggöras. Den har också synliggjort att det finns verktyg som kan användas. Adrian Magnusson efterlyser retorik, men detta handlar snarare om juridik. Det finns en omfattande verktygslåda.

Jag vill, herr talman, ge ett mycket tydligt budskap till både Adrian Magnusson och dem som lyssnar på den här debatten: Min förväntan på alla Sveriges kommuner är att man ska ta krafttag och använda de verktyg som finns. Varför ska en kommun vänta tills ett bolag går i konkurs och på en förköpslag, som ledamöterna efterlyser, för att använda den som sista utväg när det finns en rad åtgärder man långt innan dess kan vidta för alla de boende i fastigheter och lägenheter som inte håller måttet? Använd lagstiftningen! Använd de verktygen! Ta krafttag! Detta vill jag understryka.

Jag vill tacka ledamöterna för den här debatten. Jag tror att vi egentligen är rätt så överens om att den verktygslåda som finns gör det möjligt att vidta åtgärder till gagn för alla de boende som i dag i flera fall lever under förhållanden som man kan förvänta sig inte ska råda i bostäder i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.