Fru talman! Marie Olsson har frågat mig hur jag avser att säkerställa att tillgängligheten till Stockholm för invånare och företag i norra och västra Dalarna inte försämras om flyglinjen Mora–Arlanda avvecklas, om jag avser att vidta åtgärder för att den allmänna trafikplikten för flyglinjen Mora–Arlanda ska kunna fortsätta och hur jag och regeringen beaktar regionala flygplatsers betydelse för Sveriges beredskap och totalförsvar i arbetet med statligt stöd till flygtrafik.

Kalle Olsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att den allmänna trafikplikten på flyglinjen Östersund–Umeå ska fortsätta efter 2027.

Peter Hedberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att den allmänna trafikplikten för flyglinjen Kramfors–Arlanda ska kunna fortsätta samt hur jag avser att säkerställa att tillgängligheten till Stockholm för invånare, företag och offentliga aktörer i Kramfors respektive Sollefteå kommun inte försämras om flyglinjen Kramfors–Arlanda avvecklas.

Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

Luftfarten är en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige, med långa avstånd och många glest befolkade områden, är flyget viktigt för inrikes resor och har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.

Regeringen har därför vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens och flygplatsernas konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg.

För att ta några exempel: Flygskatten är avskaffad från den 1 juli 2025. Regeringen har också beslutat att cirka 60 myndigheter ska redovisa hur de säkerställer färdmedelsneutrala tjänsteresor. På regeringens förslag har riksdagen vid två tillfällen beslutat att sammanlagt öka det statliga bidraget till kommuner för driftsstöd till icke-statliga flygplatser med över 400 procent. Därutöver har riksdagen på regeringens förslag ökat den statliga ersättningen till beredskapsflygplatserna från och med i år.

För Mora flygplats, som ju också är en beredskapsflygplats, har driftsstödet ökat från cirka 2 miljoner kronor 2023 till cirka 8 miljoner kronor 2025. För Kramfors-Sollefteå Höga Kusten flygplats har driftsstödet ökat från cirka 7,5 miljoner kronor 2023 till cirka 8 miljoner kronor 2025.

En utgångspunkt för regeringen är att den regelbundna linjetrafiken inom flyget ska bedrivas på kommersiella villkor. I vissa fall är det dock inte möjligt att bedriva kommersiellt bärkraftig och regelbunden flygtrafik. Det kan i dessa situationer finnas behov av att inrätta flyglinjer med allmän trafikplikt för att säkerställa olika regioners tillgänglighet till Sveriges huvudstad. För det arbetet är Trafikverket ansvarig myndighet.

Trafikverket har nyligen genomfört en utredning för att ge underlag för myndighetens kommande beslut om vilka flyglinjer som bör ha allmän trafikplikt och vid behov upphandlas inför att nuvarande operatörsavtal löper ut i oktober 2027. Trafikverket remitterar i sedvanlig ordning sin utredning för att inhämta synpunkter på förslaget. Jag följer frågan noga.

Jag kan konstatera att förutsättningarna för den upphandlade trafiken på flyglinjen Östersund–Umeå skiljer sig från övriga upphandlade linjer. I proposition 1992/93:150 lämnades förslag om flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Riksdagen biföll regeringens förslag. I instruktionen för Trafikverket ingår därför att myndigheten ska se till att det finns regelbunden flygtrafik på linjen Östersund–Umeå.

För att ta bort den allmänna trafikplikten på linjen krävs därför ett godkännande från riksdagen samt en ändring av förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket. Det pågår inget arbete med att ändra förordningen inom Regeringskansliet.

Frågan om medel för den upphandlade trafiken är något som regeringen bedömer i det årliga arbetet med statens budget.

Avslutningsvis: När det gäller frågan om regionala flygplatsers betydelse för Sveriges beredskap och totalförsvar vill jag peka på att sådana frågor även omfattas av det pågående uppdrag som regeringens särskilda utredare på flygplatsområdet har.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen!

Det är en lite speciell konstruktion att det ingår i instruktionen till Trafikverket att säkerställa trafik mellan Östersund och Umeå. Det är inte heller första gången Trafikverket inkommer till regeringen med en begäran om att slippa detta uppdrag.

Jag noterar och välkomnar statsrådets svar i den här delen, och jag hoppas och tror att det kan skingra en del oro. Samtidigt är det ju så att djävulen sitter i detaljerna, så när statsrådet kommer tillbaka till talarstolen får han gärna förtydliga exakt vad detta innebär.

Det pågår för närvarande inget arbete i regeringen med att ta bort den allmänna trafikplikten, säger statsrådet. Betyder det också att det inte heller i morgon kommer att påbörjas något sådant arbete? Vi får ändå ha med oss att underlaget inkom till Trafikverket alldeles nyligen.

När det gäller det här underlaget tycker jag personligen att det lämnar en hel del övrigt att önska. Det påpekas bland annat att det finns alternativ till det upphandlade flyget mellan Östersund och Umeå. Man kan åka såväl tåg som buss som en kombination av de här transportslagen, och så är det ju.

Problemet är att det inte blir någon attraktiv resa. Vi talar om en resväg på bara 36 mil, och man ska betänka vilka målgrupper det är som vanligen reser med flyget i dag. Det är vårdpersonal, patienter, patienters anhöriga, myndighetsanställda och näringslivets aktörer.

Med kollektivtrafik tar resan lång tid, fem sex timmar. Man kan inte starta resan från Östersund på morgonen och få en full arbetsdag i Umeå, utan det kräver att man åker dagen innan och tar en hotellnatt. Det adderar såklart till kostnaden.

Jag ska nämna en annan sak när vi ändå är inne på transportslag, tidtabeller och kostnader. Trafikverket påpekar också att man kan flyga kommersiellt mellan Östersund och Umeå via Stockholm. Så är det, och det är en ganska snabb resa. Man kan komma ned på tre fyra timmar. Men Trafikverket undviker nogsamt att berätta vad det kostar. Om man vill resa i dag från Östersund till Umeå och tillbaka i morgon kostar det, fru talman, 11 195 kronor tur och retur utan incheckat bagage. Man undrar nästan varför inte Trafikverket lyfte fram möjligheten att hyra en privatjet, om nu pengar inte är en faktor i sammanhanget.

Myndigheten ställer också frågan: Varför ska just Östersund, en relativt välmående kommun, ha en flyglinje till Umeå, en annan relativt välmående kommun? Kiruna har ingen flyglinje till Umeå, och Gällivare har ingen flyglinje till Umeå.

Jag skulle aldrig, fru talman, drömma om att skapa en sådan motsättning och ställa städer i Norrlands inland mot varandra på det sättet, särskilt inte när vi pratar om transportmöjligheter, och jag tycker att det är tråkigt att en statlig myndighet gör just det. Varför ska det alltid vara de orter som har längst avstånd, sämst vägar och minst kollektivtrafik som ställs mot varandra?

När man talar om Jämtlands län måste man förstå att Östersund, den enda staden, samlar upp behoven i omkringliggande kommuner. Är man Årebo, Bräckebo eller Krokomsbo och ska resa till Umeå gör man det via Östersund.

Låt mig återgå till min initiala fråga, fru talman. Kan vi helt enkelt utgå från att det inte heller i morgon påbörjas ett arbete i Regeringskansliet med att förändra eller stryka flyglinjen Östersund–Umeå?

Fru talman! Först vill jag tacka ledamöterna för engagemanget. Jag noterar en omläggning av flygpolitiken från Socialdemokraterna, där man nu verkligen understryker omsorgen om den upphandlade inrikesflygtrafiken. Jag hoppas att vi kan se dagens besked som en omställning för hela partiet. Det vore en stor nyhet att Socialdemokraterna skulle göra upp med den tidigare förda politiken, vilken möjligtvis påverkades av samarbetspartiet Miljöpartiets olika invändningar mot flyget. Miljöpartiet vill ju återgå till den gamla ordningen, som höll på att ta kål på det svenska flyget, och inte bara återinföra flygskatten utan också dubblera den.

Därför, fru talman, tyckte jag att det var viktigt att ge ett bredare svar än endast gällande de enskilda flyglinjer som ledamöterna lyfter fram. Svaret på frågorna kopplat till de linjer i den upphandlade trafiken som ledamöterna tar upp ska uttydas med vad regeringen har gjort för att stärka inrikesflyget. Det är det jag menar: Om det engagemang som vi möter i dag från Socialdemokraterna skulle återspeglas på fler områden skulle det vara bra för svenskt inrikesflyg och för tillgängligheten i vårt avlånga land.

Så till de ganska konkreta uppföljningsfrågorna. Marie Olsson frågar om jag avser att vidta konkreta åtgärder. Ja, det är det vårt track record visar att vi har gjort. Vi har agerat för att stärka flyget, inte bara för att det är viktigt för svensk industri, svensk arbetsmarknad och svenskt näringslivs möjligheter att teckna affärer globalt utan också för den samhällsviktiga delen av flyget, där inte minst de aspekter som ledamöterna tar upp är väldigt angelägna för regeringen.

Avser jag att vidta konkreta åtgärder? Ja, men jag kan inte föregripa budgetprocessen. Att inga beslut är fattade tror jag är ett viktigt besked i den här debatten, som också Peter Hedberg är inne på. Regeringen har inte fattat något annat beslut. Vi fattade ett beslut 2024 att inte gå vidare med de förslag som då fanns om att ta bort trafikplikten till Höga Kusten Airport, och vi har inte fattat något annat beslut.

Vi har tagit del av Trafikverkets förslag, men Trafikverkets förslag är nu ute på remiss, och när jag säger att vi följer det här noga innebär det också att vi inte har fattat några beslut än. Det här är beslut som Trafikverket förfogar över, men det är förstås en budgetfråga. Därför kommer det att vara en viktig fråga för Kristdemokraterna i budgetförhandlingar framöver.

Kalle Olsson ställer en motfråga till mitt svar att det inte pågår något arbete: Kommer det att påbörjas ett arbete i morgon för att ändra förordningen som skulle leda till att den upphandlade flygtrafiken mellan Östersund och Umeå avvecklas? Nej, det kommer inte att påbörjas något sådant arbete i morgon. Vi ställer inte olika delar emot varandra.

Jag tycker att det är en viktig poäng som Kalle Olsson gör i sitt resonemang. Mot bakgrund av den utveckling som nu sker i flyget ser vi snarare att det skulle kunna bli fler sådana här typer av point-to-point-lösningar. Vi varken har eller kommer att påbörja något arbete för att ändra förordningen som rör den specifika sträckan. Däremot har vi sett att det upplägg som vi har i Sverige med att staten upphandlar trafik skulle kunna kompletteras med att även regioner kan upphandla trafik så att fler linjer kan bindas ihop i vårt avlånga land, inte minst med elflygets utveckling som lämpar sig särskilt för point-to-point-lösningar. Det finns alltså stora möjligheter framöver.

Fru talman! Linjen Östersund–Umeå är viktig. Jag tackar återigen för statsrådets ännu lite tydligare svar. Det är viktigt att ha med sig. Det handlar om interaktionen mellan Jämtlands län och Västerbotten. Jämtland Härjedalen ingår i norra sjukvårdsregionen, och vi har vårt regionsjukhus i Umeå. Det är därför av stor vikt att vi har goda kommunikationer dit. Men även för universiteten och arbetsmarknaden är utbytet med Västerbotten och Umeå betydelsefullt. Umeå är ju något av ett administrativt nav för norra och mellersta Sverige.

Som förhoppningsvis framgick av mitt första inlägg är jag delvis kritisk mot det underlag som Trafikverket har tagit fram. Jag tror att det är nödvändigt med ett bredare perspektiv när man analyserar den upphandlade trafiken. Jag skulle verkligen önska att regeringen gjorde det och lät fler kriterier inrymmas i underlaget inför kommande beslut.

Fru talman! I slutändan är alla de olika transportbehoven i norra Sverige beroende av att regeringen tar ansvar för att finansiera de statliga trafikavtalen, alltså den trafik som är viktig men inte kommersiellt bärkraftig. Efter de senaste årens kostnadsökningar är den frågan än mer akut. Regeringen har inte kompenserat Trafikverket för kostnadsökningarna i trafikavtalen.

Riksrevisionen kom häromdagen med en granskning av trafikavtalen. Där skriver man att sedan 2011 har anslaget för trafikavtal varit relativt oförändrat i nominella termer, bortsett från enstaka år med tillfälliga ökningar, vilket innebär att anslagets reala värde har minskat över tid. Det är klart att med en sådan kontinuerlig neddragning år efter år återstår till slut ingenting annat för Trafikverket än att komma till regeringen med förslag på neddragningar.

Man kan nästan ta på den frustration som Trafikverket känner inför de ekonomiska realiteterna. De skriver i sitt underlag: ”Trafikverkets anslag för trafikavtal är mycket ansträngt. De senaste åren har kostnaderna ökat i stort sett i samtliga avtal, samtidigt som anslaget inte höjts i tillräcklig grad. Trafikverket har därför tvingats till nedskärningar i samverkansavtal om tåg och buss och i nattågstrafiken till övre Norrland.” Trafikverket fortsätter på samma tema: ”Nuvarande anslag gör att det redan idag är svårt att upprätthålla den trafik som bedöms motiverad utifrån uppdraget.”

Regeringen har satt det här anslaget på svältdiet. Trafikverket har återkommande äskat medel för att upprätthålla grundläggande tillgänglighet. Ytterst ankommer det faktiskt på regeringen att välja väg. Det här är ju inte första gången som infrastrukturministern är i kammaren för att debattera upphandlad trafik i norra Sverige. Vi har tidigare debatterat nattågstrafiken. Även då var ingången från Trafikverkets sida att utan mer pengar måste någonting tas bort.

Regeringen och statsrådet slår sig gärna för bröstet och säger att man skjuter till stora belopp i den nationella planen för att få bort underhållsskulden och förbättra vägstandarden. Det är välkommet, och förhoppningsvis kommer det att innebära förbättringar i vår del av landet. Men den trafik vi talar om här i dag är också en del i att hålla ihop hela landet. Det är dessutom relativt små pengar som vi talar om, sett till den stora infrastrukturbudgeten. Det borde inte vara så att den redan begränsade tillgängligheten i vår del av landet ska behöva bli ännu sämre bara för att regeringen prioriterar annat före trafiken i norra Sverige.

Fru talman! Jag tackar så mycket för engagemanget.

De besked som regeringen har gett står fast. Vi har inte fattat något annat beslut, och det innebär att vi inte har något annat besked. Det som Peter Hedberg nu beskriver som ett besked från Trafikverket är fortfarande bara ett förslag, och detta förslag är ute på remiss. De som har synpunkter på förslaget kan lämna dem genom ett remissförfarande, som förstås kommer att ligga till grund för det beslut som ska fattas. Det är ett konkret råd. I övrigt avhåller jag mig från att ge råd.

Det vi diskuterar här i kammaren är situationen efter oktober 2027, när avtalen löper ut. Det finns gott om tid för tillskott i en budget. Jag har i debatten redan beskrivit vad som kommer att vara en viktig ingång för Kristdemokraterna och för mig som infrastrukturminister om jag får förnyat förtroende efter valet. Anledningen till att jag inte kan ge mer precisa svar än så i dag är att jag inte kan föregripa budgetprocessen och att det dessförinnan kommer att vara ett val.

Marie Olsson får gärna beskriva det som ett svävande svar, men man kan lika gärna rikta frågan till Socialdemokraterna. Kommer Socialdemokraterna att i en budgetförhandling orka hålla fast vid den prioritering som vi hör om här i kammaren? Det skulle kunna bli en budgetförhandling med exempelvis Miljöpartiet, om olyckan är framme och vi inte får fortsätta med den flygvänliga politik som binder ihop vårt avlånga land snarare än att slå sönder en fungerande inrikesmarknad, som redan har det väldigt tufft. Det skulle kunna hända om man till exempel inför och dubblerar flygskatten.

Med respekt för den demokratiska ordning vi har i Sverige och att vi kommer att ha ett val kan jag inte säga exakt hur en regering kommer att agera i oktober 2026 inför att avtalet löper ut i oktober 2027. En viktig prioritering för mig kommer dock att vara att den linje som vi har slagit fast under de här åren ligger kvar och fördjupas.

Jag har redan gett besked i fråga om Höga Kusten Airport, och jag säger också i dag att regeringen inte har gett något annat besked sedan dess.

Det finns goda poänger i både Marie Olssons och Kalle Olssons resonemang. Riktningen framåt ska bedömas utifrån vad regeringen har gjort för att stärka svenskt inrikesflyg under de år som jag har varit infrastrukturminister. Men jag kan såklart inte teckna firma för andra partier i ett eventuellt annat regeringsunderlag. Därför vore det förmätet av mig att i dag säga exakt hur budgetprocessen kommer att falla ut.

Det som har gjort att kostnaderna har skenat i budgeten för den upphandlade trafiken är framför allt det nödavtal som Trafikverket har tecknat med SJ för nattågstrafiken. Det har trängt undan andra stora delar i budgeten. Regeringen har agerat för att det inte ska få ännu större konsekvenser än vad det har fått. Det kommer förstås att vara en viktig fråga i budgetförhandlingarna framöver.

Beträffande underhållsskulden, som Kalle Olsson nämner, är jag glad för stödet och att vi nu äntligen kan ta tag i den underhållsskuld som finns på vägsidan. Vi avsätter 354 miljarder de kommande tolv åren.

Däremot blir jag lite oroad över Socialdemokraternas skuggmotion på vår budget. Socialdemokraterna vill dra ned posten med hela 45 miljarder kronor. Jag vädjar till ledamöterna att gå hem och diskutera detta internt. Varför vill man banta den underhållsbudget som nu gör att vi kan bygga bort underhållsskulden i Sverige? Man vill ta bort så mycket som 45 miljarder, vilket skulle få direkta konsekvenser i de delar av landet som ledamöterna representerar om socialdemokratisk politik går igenom.

Fru talman! Jag ser i likhet med Marie Olsson också mycket fram emot ett maktskifte i höst så att vi får ett socialdemokratiskt finansierat trafikavtal. Vi har i flera år visat att vi är beredda att skjuta till de pengar som behövs för att hålla igång trafiken.

Sedan tidigt 90-tal, ända sedan 1993, har det gått flyg mellan Östersund och Umeå baserat på regerings- och riksdagsbeslut. Det faktum att linjen har överlevt så länge, trots visst motstånd från ansvarig myndighet, stämmer till viss eftertanke.

Statsrådet har i olika sammanhang tryckt på att Sverige är ett land som behöver flyget, och jag håller med om det. I min hemkommun Östersund har vi till exempel reviderat vår resepolicy nu för att man ska kunna använda också flyget vid tjänsteresor, vilket jag tycker är bra. Det är olyckligt att ställa trafikslag mot varandra. Vi behöver tvärtom fler möjligheter till resande. Framför allt behöver vi det i norra Sverige för att få ekvationen att gå ihop.

Jag hörde statsrådet nämna elflyg, och jag vill avsluta på den bogen. Jag tror att det är där framtiden finns. Vi befinner oss på tröskeln till elflygets inträde på den transportpolitiska scenen. Det här är väldigt spännande, och det är exakt på linjer som denna som vi skulle kunna få till ett skifte.

Min enkla uppmaning och mitt medskick är att jag hoppas att regeringen är offensiv i de här frågorna och när vi kommer till upphandling och kravställan. Vi kan naturligtvis få ned kostnaderna för bensin och underhåll, men vi kan också placera Sverige i framkant. Tänk vilken härlig vision att se norra Sverige gå i bräschen för att ställa om flyget!

Fru talman! Det är intressant att det när man beskriver socialdemokratisk och miljöpartistisk politik i en flygdebatt beskrivs som skrämselpropaganda. Det är faktiskt med sanningen överensstämmande. Det är skrämmande att det i Socialdemokraternas regeringsunderlag finns ett parti som inte bara vill återinföra den skadliga flygskatten utan också dubblera den – trots den situation som vi har i omvärlden och trots att vi ser flygets betydelse av beredskapsskäl och när det gäller samhällsviktigt flyg, ambulansvård och näringslivets behov, precis som de tre ledamöterna från Socialdemokraterna väldigt bra har redogjort för i den här debatten i dag. Detta skulle få mycket negativa konsekvenser för svenskt flyg och även för de flygplatser och tillgängligheten till de orter som vi i dag har diskuterat.

Vi vet inte vad som kommer att komma ut ur den rödgröna tombolan om olyckan skulle vara framme. Det såg vi i går i Agenda var helt obegripligt. Sedan satt den socialdemokratiska partisekreteraren och snarast recenserade Centerns och Vänsterns inlägg. Då var inte Miljöpartiet med, men vi vet vad de vill göra för att lägga en våt filt över svenskt flyg.

Att detta beskrivs som skrämselpropaganda kanske är rätt – jag vet inte. Det får ledamöter och andra uttala sig om, men jag har redogjort för precis hur läget är.

Men för att avsluta med något positivt tycker jag att det Kalle Olsson beskrev när det gäller Östersund, att man har ändrat resepolicyn, är väldigt bra. Under ett besök i Jämtland, i Östersund, frågade jag själv varför man hade den resepolicy man då hade och avrådde från att använda flyget trots att man ville ha mer pengar från staten till den regionala flygplatsen. Då gick man hem och gjorde hemläxan och ändrade. Det tycker jag är positivt. Vi har också ökat stödet till de regionala flygplatserna med 400 procent.

Fler borde dock göra detta. Den enda säkra vägen framåt är att vi nu har en regering som tar flyget på allvar och stärker det. Vi vet inte vad alternativet skulle vara. Det vet vi inte heller efter den här debatten i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.