Andreas Carlson

Herr talman! Denis Begic har frågat mig vilka insatser jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen kommer att vidta för att förhindra att fler människor blir arbetslösa och fler företag går i konkurs, särskilt med tanke på den ökande konkursvågen i byggbranschen. Denis Begic har även frågat mig vilka åtgärder jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen tänker vidta för att bryta boendesegregationen och för att säkerställa att vi når Boverkets rekommenderade antal nybyggda bostäder.

Just nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Det tuffa ekonomiska läget drabbar inte minst byggsektorn, som möter ökade produktions- och finansieringskostnader samtidigt som efterfrågan minskar. Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2024 åtgärder för att stärka byggsektorn.

Det är bland annat en avisering om tillfälligt höjt tak för rotavdraget för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal kvar i branschen när konjunkturen väl vänder.

Vi aviserar också två planeringstimulanser, den första till kommuner som antar detaljplaner som ger möjlighet till att omvandla lokaler till bostäder och den andra till kommuner som antar detaljplaner för småhus, detta i syfte att öka utbudet av byggbar mark för småhus.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2024 att medel avsätts till Boverkets arbete med att tillhandahålla och utveckla befintligt verktyg med platsdata samt ge stöd till och samordna berörda samhällsaktörer i användandet av data. Verktyget kan till exempel användas för att analysera situationen i områden där utanförskapet är stort. Med utgångspunkt i platsdata kan flera myndigheter utveckla sin verksamhet framför allt vad gäller analys, planering och uppföljning för att i högre utsträckning bidra till att lyfta utanförskapsområden.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur fastighetsägare och det offentliga kan samverka för att stärka tryggheten i den byggda miljön. Ökad kunskap om planeringens betydelse för trygghet och brottsförebyggande arbete kan bidra till mer verkningsfulla åtgärder i den byggda miljön.

Vi har vidare tillsatt en utredare som ska ta ställning till hur hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

För att sänka tröskeln till det ägda boendet har regeringen också gett en utredare i uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Det kan underlätta för dem som i dag har svårt att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden, till exempel unga personer som begränsas av de höga kapitalkrav som ställs. En blandning av boendeformer kan också bidra till en blandning av människor med olika socioekonomisk situation i ett bostadsområde och kan då bidra till minskad segregation.

Vi bereder också betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad i Regeringskansliet. I betänkandet lämnas flera förslag som ger hushåll möjlighet att skaffa en bostad som svarar mot deras behov. Betänkandet innehåller bland annat förslag om tydligare förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att tillämpa reservationer och ett större utrymme för förturer.

Herr talman! Det är ingen som har påstått att det inte har gått några pengar alls till underhåll. Men måste det alltid vara så som ledamoten säger, att det inte var lika mycket som Trafikverket hade begärt? Det är ju inte någon slump att det ser ut som det gör om man konsekvent bygger på den underhållsskuld som förstås påverkar resenärer i hela vårt land. Man behöver inte färdas många mil på vare sig väg eller järnväg för att inse att vi har stora behov, och det är därför som regeringen har dragit i bromsen, lagt om växlarna och sagt att nu ska vi prioritera underhåll.

Jag uppskattar ansatsen, och jag uppfattar att vi kommer att kunna ha en bred samsyn kring detta framöver. Det handlar både om att prioritera underhållet med mer pengar och att använda dessa pengar på ett ännu mer effektivt sätt, och det är förstås positivt att Socialdemokraterna ser att näringslivet har en viktig del i det arbetet.

Just förebyggande underhåll, att göra underhållet tidigare och att till exempel använda ny teknik för att upptäcka var man kan underhålla långt innan en kontaktledning rivs ned är ju sådana saker som exempelvis svenska företag pekar på: Det finns teknik, och den behöver användas i större utsträckning. Detta ligger nu inom ramen för Trafikverkets uppdrag.

Jag ser fram emot det arbete som pågår i nära samverkan med olika aktörer för att vi ska få ett bättre fungerande järnvägsunderhåll i Sverige. Jag kan väl säga att behovet av att detta ska lyckas är uppenbart, herr talman.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är samverkan som är vägen framåt här. Det är väldigt viktigt att vi tar vara på den kompetens och innovationsförmåga som finns i det svenska näringslivet. Det har vi varit inne på flera gånger tidigare i kväll i kammaren, i andra debatter. Partikamrater till Gunilla Svantorp har lyft fram hur viktigt det är med den gröna omställning som nu sker, med nyindustrialiseringen och att företagen går före. Varför skulle inte de företag som ligger långt framme i att utveckla ny teknik när det gäller underhållsarbete få vara med på detta? Jag tycker att det är ett lite märkligt resonemang.

Beställarkompetens är förstås viktigt. Att ha förmåga att hantera underhållet är viktigt. Jag bjöd in många aktörer till ett möte före sommaren - det låg till grund för detta uppdrag. Alla lyfte fram att just underhållet kan tydliggöras ännu bättre om man får ett ännu tydligare uppdrag och att det är just ny teknik och ny innovation som kan premieras i detta.

Detta är förstås viktigt för regeringen. Samtidigt ska vi säga att det inte är någon som är nöjd med situationen som den är i dag. Men beror det på den avreglerade marknaden? Är det den som är orsaken? Nej, det är att underhåll har prioriterats ned under alltför lång tid. Två tredjedelar av järnvägen i Sverige är nära 100 år - om inte över 100 år. Underhållet har konsekvent bortprioriterats.

Detta är också en av kritikpunkterna i Riksrevisionens rapport: att den förra regeringen lade mindre på underhåll än vad Trafikverket föreslog. Det handlar alltså både om att prioritera detta i budget och om att de pengar som man avsätter ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt.

Här är samverkan med underhållsentreprenörer, där det handlar om att ge möjlighet för fler att vara med och utveckla underhållet, förstås en väg framåt. Vi kommer att behöva underhålla den svenska järnvägen under lång tid framöver. Då är det självklart att det ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt och på ett sätt som påverkar resenärer och godstransporter så lite som möjligt.

När det kommer till samarbetet kring beredskap och det som ledamöterna frågar efter kring säkerhetsläget pågår ett samarbete när det gäller beredskapssektorstransporter med privat och offentlig samverkan. Det är självklart att näringslivet även har en viktig roll när det kommer till rådigheten i olika delar av vårt samhälle för att ha en hög beredskap i ett försämrat säkerhetsläge.

Då kan förstås reparations, underhålls- och röjningsarbete vara en del i detta. Det ligger också i det uppdrag som Trafikverket har att redovisa senast den 15 januari 2024.

Regeringen arbetar alltså för fullt med att prioritera upp underhållet. Då handlar det inte bara om att tillskjuta mer medel utan också om att de medel som tillskjuts används på ett så effektivt sätt som möjligt. Här finns det svenska företag som vill och kan bidra. Därför är det viktigt att Trafikverket stärker sin beställarkompetens och drar nytta av denna mycket högkvalitativa kunskap, så att vi får en järnväg som man kan lita på i Sverige.

Herr talman! Samhällsnytta är förstås viktigt. Det är det som är vägledande.

Robusthet, tillförlitlighet och punktlighet har regeringen pekat mycket tydligt på i det uppdrag som Trafikverket har fått vad gäller åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens funktionalitet. Detta innebär att underhållet ska utföras mer effektivt, att beställarkompetensen ska stärkas och att förmågan att underhålla ska förstärkas.

Regeringen pekar också i uppdraget på vikten av att marknadsaktörer arbetar med utveckling och innovation och att de investerar i verksamheten. Det finns goda exempel på flera svenska företag som vittnar om att man skulle kunna underhålla ännu mer effektivt om upphandlingarna bara möjliggjorde det.

Vi har en väldigt gammal järnvägsanläggning i Sverige som kommer att behöva underhållas under lång tid framöver. Det är förstås viktigt att man planerar det underhållet på ett sätt som gör att man kan få ut mesta möjliga innovation och att använda den teknik som finns för att underhålla på ett så effektivt sätt med så liten påverkan för både persontransporter och godstrafik som möjligt.

När det gäller interpellantens fråga om det avreglerade järnvägssystemet vill jag passa på att göra en historisk tillbakablick och påminna ledamöterna om att det faktiskt var ert eget parti, Socialdemokraterna, som öppnade upp järnvägsmarknaden för externa aktörer redan 1998. Då separerade Banverket sin förvaltning och produktion i en beställar- och utförarorganisation för att effektivisera verksamheten. I ett av Trafikverksutredningens delbetänkanden skattades kostnadseffekterna av konkurrensutsättningen av drift och underhåll. Slutsatsen var att kostnaden var minst 25 procent lägre än före konkurrensutsättningen samtidigt som kvaliteten var densamma och säkerheten fortsatt hög.

Herr talman! Jag hörde att Gunilla Svantorp sa att hon tror att situationen driver kostnader. Men VTI har studerat konkurrensutsättningseffekter på kostnaderna med data på bandelsnivå från 1999 till 2011. Studien tar hänsyn till utvecklingen vad gäller trafikvolymer, väder, egenskaper hos banan samt exempelvis genomsnittsålder och kvalitetsklass. VTI:s slutsats är att konkurrensutsättningen har sänkt kostnadsnivån med cirka 11 procent. Samtidigt har kvaliteten inte försämrats vad gäller mätbara fel, om man jämför med hur det hade varit annars.

Jag tycker att dessa analyser talar för sig själva. Utifrån ovannämnda slutsatser, som alltså inte baseras på tro eller tyckande utan på analyser från VTI, borde interpellanten ta sig en funderare över hur hon definierar optimal användning av varje krona och varje minut, som det stod i frågan.

Sedan är det inte sagt att situationen är acceptabel eller till fyllest. Vi behöver prioritera underhåll ännu mer. Men det görs genom att främja utveckling, innovation och investeringar i verksamheten. Det handlar om att inte bara göra som man har gjort tidigare. Det handlar om att det i upphandlingar ska finnas en beställarkompetens och förmåga, så att exempelvis svenska företag ska kunna utveckla underhållet.

Det handlar alltså om att prioritera detta i budget, att mer pengar behöver gå till underhåll, men också om att de pengarna ska användas så effektivt som möjligt. De studier som jag har hänvisat till visar att konkurrensutsättningen i sig inte har drivit kostnader utan tvärtom sänkt kostnadsnivån, herr talman.

Herr talman! Gunilla Svantorp har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att underlätta arbetspendling på järnväg och om jag avser att vidta några åtgärder avseende marknaden för järnvägsunderhåll.

För regeringen är det prioriterat att fortsätta förbättra den befintliga transportinfrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Regeringen avbröt därför arbetet med det kostsamma projektet höghastighetsbanor.

Trafikverket har haft i uppdrag att utreda tänkbara lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt kan åstadkomma kapacitetsförbättringar i stråket Göteborg-Borås och i Skåne. Regeringen gav i oktober i år två nya uppdrag till Trafikverket: dels att återstarta det pausade planläggningsarbetet för åtgärder i stråket Göteborg-Borås med en ny inriktning, dels att planera för ett antal åtgärder i järnvägssystemet i Skåne.

För Göteborg-Borås gäller den nya inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket för att förbättra arbetspendlingen men på ett mer kostnadseffektivt sätt jämfört med tidigare planering på sträckan, då projektet var tänkt som en del av nya stambanor.

För Skåne bedömer regeringen att det blir mer såväl regional nytta, i form av förbättrade förutsättningar för arbetspendling, som godsnytta för pengarna genom att två nya spår mellan Hässleholm och Lund nu kan kompletteras med ytterligare kapacitetshöjande åtgärder.

Vad gäller underhåll är behoven inom den svenska transportinfrastrukturen stora och underhållet eftersatt. Det har under många år inte genomförts tillräckligt med järnvägsunderhåll, vilket har bidragit till det uppdämda behov som nu är för handen.

Regeringen anser att planering och genomförande av underhållsåtgärder ska utgå från samhällsekonomisk effektivitet och en långsiktigt hållbar transportförsörjning. När underhållet genomförs behöver det göras på ett sådant sätt att trafiken störs så lite som möjligt och med korta ledtider. Regeringen bedömer att en viktig faktor för ett effektivt underhåll är att marknadens aktörer arbetar med utveckling och innovation och investerar i verksamheten. På så sätt kan arbetsmetoderna förbättras och underhållet effektiviseras.

I augusti gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet. Trafikverket ska bland annat redogöra för de åtgärder man vidtar för att stärka sin beställarkompetens och förmåga att planera och genomföra järnvägsunderhåll. Uppdraget omfattar även att redogöra för vilka åtgärder som Trafikverket i samverkan med branschen vidtar för att förbättra funktionssättet på marknaden för järnvägsunderhåll och att främja förutsättningarna för utveckling och innovation.

Den kapacitet som tilldelas för underhållsåtgärder måste nyttjas på bästa sätt, och Trafikverket ska därför redovisa hur man ska arbeta för att underhåll ska kunna utföras mer effektivt än hittills. Regeringen har alltså redan tagit initiativ och vidtagit åtgärder för att stärka järnvägsunderhållet. Uppdraget kommer att redovisas under februari 2024, och därefter kommer även ett par uppföljande rapporteringar att ske under juni och oktober 2024.

Herr talman! Jag har egentligen redan sagt det jag tänkte säga. Gunilla Svantorp gjorde ju ett föredömligt reklaminslag för nästa interpellationsdebatt, så om någon följer detta på riksdagens hemsida kan vi alltså rekommendera att man klickar vidare och ser även på nästa interpellationsdebatt, herr talman.

Jag vill tacka för debatten. Jag vill tacka för samsynen och för den konstruktiva ansats och ton som detta samtal har präglats av. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är viktigt att ha ett holistiskt förhållningssätt när man tittar på hur vi ska kunna stärka förmågan i Sverige.

Gunilla Svantorp är inne på en viktig fråga, nämligen kompetensförsörjningen och då specifikt av chaufförer. I den samverkan inom branschen för beredskapssektorn transporter som jag har berättat om finns samarbetet beredskapssektor transporter - privat-offentlig samverkan, som förkortas BT POS. I den gruppen ingår Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, andra sektorsansvariga myndigheter och företrädare för näringslivet inom transportsektorn.

Syftet med BT POS är att höja transportsektorns förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar och leverera samhällsviktiga transporter i alla samhällstillstånd. Det inbegriper förstås också kompetensfrågor, och det finns företrädare med i samarbetet som lyfter detta. Precis som ledamoten är inne på finns det all anledning att dra lärdomar av de erfarenheter som våra vänner i Ukraina har från att vara mitt i detta just nu, så att vi själva kan höja vår förmåga i det säkerhetspolitiska läge vi har i vår omedelbara närhet.

Det är förstås därför regeringen redan har fattat flera viktiga beslut. De utredningar som har tillsatts och de uppdrag som har givits syftar till att ge ett underlag för den nationella planen, och vi har även tagit en del andra viktiga beslut för att höja beredskap och redundans utöver dessa uppdrag. Det handlar exempelvis om ett snabbuppdrag till Trafikverket att utreda reservhamnskapacitet på Gotland och säkerställa redundans i tågfärjetrafiken mellan Trelleborg och Tyskland.

Det finns alltså flera exempel på att regeringen har fattat nödvändiga beslut, vilket jag tror att det finns en stor samsyn kring, för att påskynda arbetet med att höja beredskapen. Det är ingen slump att de uppdrag som handlar specifikt om reparationsberedskap, som ju ligger i uppdraget att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar, kommer samma dag som inriktningsunderlaget. Det är för att vi ska kunna ta med det in i det bredare arbetet inför framtagandet av en nationell plan.

Jag uppskattar verkligen engagemanget och delar det. Detta är angeläget, och jag uppskattar den breda samsynen kring det i svensk politik.

Herr talman! Låt mig inleda med att säga att jag till fullo håller med interpellanten angående vikten av att ha god reparationsberedskap inom transportsystemet. Jag informerade vid mötet i trafikutskottet i går om att jag nyligen kommit hem från ett besök i Kiev i Ukraina. Vi har från svensk sida tagit initiativ till en hjälpplattform - en mekanism för återuppbyggnaden och för koordineringen av de åtgärder som kommer att behövas under lång tid framöver vad gäller transportinfrastrukturen. Jag hade ett möte med ministern ansvarig för återuppbyggnad, Oleksandr Kubrakov, och några av hans viceministrar. Det är givetvis så att Sverige har mycket att bidra med när det kommer till att bygga upp och återuppbygga Ukraina för en ljus framtid för dess befolkning. Det handlar om expertis och om att bygga hållbart och bygga in trafiksäkerhet från början. Men vi har också mycket att lära oss av Ukraina, vilket Gunilla Svantorp är inne på.

Som jag påpekade i mitt interpellationssvar har regeringen redan vidtagit flera åtgärder. Jag nämnde den samverkan i branschen som leds av Trafikverket, som koordinerar, stöder och driver på arbetet i det som förkortas BT POS, beredskapssektor transporter - privat-offentlig samverkan. Regeringsuppdraget till Trafikverket som jag nämnde om att stärka krisberedskap och civilt försvar handlar exempelvis om att analysera uthålligheten inom reparations- och röjningsberedskapen. Uppdraget ska redovisas i januari samtidigt som inriktningsunderlaget, där även totalförsvarets krav ska beaktas. Det här kommer att synkas inför arbetet med den nationella planen, som jag tror att alla förstår angelägenheten i.

Regeringen har också beslutat om att ändra Trafikverkets instruktioner. Det skedde i februari 2023. Myndigheten ska i och med ändringen kunna upphandla och lagerhålla viktig materiel till väginfrastruktur. Den möjligheten finns redan i dag när det gäller järnväg. Ändringen innebär att Trafikverket får handlingsfrihet att i händelse av höjd beredskap eller ytterst krig säkerställa tillgången till strategisk materiel genom upphandling eller lagerhållning. Denna möjlighet gäller nu för både järnväg och väg. Jag tror inte att jag behöver understryka behovet av den här möjligheten. Detta svarar på Gunilla Svantorps och Mattias Eriksson Falks frågor om lagerhållning. För snart ett år sedan fattade alltså regeringen ett beslut om att Trafikverket ska kunna säkra strategisk vägmateriel, och Trafikverket har haft denna möjlighet sedan tidigare för järnvägsmateriel.

Regeringen är förstås öppen för att vidta fler åtgärder om det visar sig behövas. Vi har självklart tagit del av Försvarsberedningens rapporter om de olika åtgärder som bedöms behövas för att stärka den svenska transportinfrastrukturen. Vi är i full gång med att förbereda transportinfrastrukturen för det kommande medlemskap i Nato som givetvis kommer att ställa nya krav på oss. Vi sitter inte och väntar till den dag vi blir medlemmar, vilken varje dag kommer en dag närmare, utan vi ser till att förbereda oss så gott som möjligt. De beslut som jag har redogjort för är delar i detta. Där uppskattar jag den breda samsyn som finns i svensk politik. Det här är angeläget. Att fortsätta ge stöd till Ukraina är också någonting som alla vi partier i Sverige är överens om, vilket man inte tillräckligt kan understryka värdet av. Men precis som Gunilla Svantorp är inne på har vi också mycket att lära oss av Ukraina i samarbetet, som är mycket gott mellan våra båda länder i detta mycket tuffa läge i vår omvärld.

Herr talman! Gunilla Svantorp har frågat mig hur jag avser att ta till mig vikten av att ha god reparationsberedskap inom transportsystemet och hur jag anser att denna beredskap bör se ut.

När det sker stora påfrestningar i samhället behöver hela beredskapssektorn anpassas och hjälpas åt. Det gäller såväl offentliga som privata aktörer. Transportsektorn behöver utvecklas och stärka sin förmåga för att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid olika typer av fredstida kriser och vid höjd beredskap eller krig.

Därför har en ny samverkansstruktur startats, som har sin grund i Trafikverkets uppdrag att samordna beredskapssektorn transporter. Trafikverket koordinerar, stöder och driver på arbetet inom transportslagsgrupperna land, sjö och luft, där representanter för såväl näringslivet som den offentliga sektorn ingår. Syftet är att eftersträva att aktörerna tillsammans ska stärka sin förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar och leverera samhällsviktiga transporter i alla samhällstillstånd.

Regeringen gav i juni i år Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap och ytterst krig för myndigheterna inom beredskapssektorn transporter. Uppdraget omfattar bland annat att analysera och redovisa förslag på konkreta prioriterade åtgärder och förmågor vid höjd beredskap, exempelvis uthålligheten inom reparations- och röjningsberedskap. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2024.

Trafikverket ska vid genomförandet av uppdraget beakta det uppdrag som regeringen gav myndigheten i juni 2023 om att ta fram inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för planperioden 2026-2037. Trafikverket ska beakta och lämna en redogörelse för åtgärder i det förslag till inriktning som Trafikverket lämnar till följd av uppdraget och som även bidrar till att stärka krisberedskapen, det civila försvaret eller beredskapsförmågan.

Av inriktningsunderlaget framgår vidare att Trafikverket, i den långsiktiga planeringen för utvecklingen av transportsystemet och i planeringen för att stärka myndighetens operativa förmågor vid vidmakthållandet av transportinfrastrukturen, ska beakta totalförsvarets krav i enlighet med vad som anges i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.

Herr talman! Den här interpellationsdebatten inleddes med att jag gav svar på frågor som interpellanten ställt. Sedan påstods det att det inte var svar på frågorna. Jag korrigerade detta och gav återigen svar på frågorna. Avslutningsvis kom ett ganska svepande inlägg som jag avstår från att kommentera.

Bostadsbyggandet har gått ned dramatiskt. Det är i huvudsak till följd av hög inflation och en mycket tuff ekonomisk situation i vårt land med en lågkonjunktur. Detta ser regeringen mycket allvarligt på. Vi arbetar med de strukturreformer som kommer att behöva komma på plats och tar ansvar för svensk ekonomi i ett tufft läge. Vi har också lagt fram förslag för att dämpa effekterna och kommer att fortsätta att göra detta.

Låt mig tydliggöra att med en lägre inflation, när vi har lyckats med de åtgärder som lyfts fram i budgeten för att dämpa inflationen, öppnar sig en annan verktygslåda för den potentiellt sett mycket tuffa nedgången. Jag delar bilden som har beskrivits av att det är ett tufft läge. Därför står vi redo att vidta åtgärder. Det är regeringen alltid beredd att göra.

Jag tackar för debatten och önskar interpellanten och ordföranden i utskottet god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det påstås felaktigt att regeringen och jag skulle ha glömt hyresrätten. Ett av förslagen jag lyfte fram i mitt svar och som en utredare jobbar med gäller just hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, och hur de ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

Jag har också god kontakt med Hyresgästföreningen. När jag för ett tag sedan samlade branschen och bjöd in ett stort antal aktörer var förstås Hyresgästföreningen inbjudna. De nämnde dock att det inte var lika självklart för den förra regeringen.

Så nej, jag har inte glömt hyresrätten. Tvärtom behöver vi fler bostäder i olika upplåtelseformer som passar olika önskemål och olika behov i livets olika skeden. Men vi har nu en hög inflation och är i en lågkonjunktur. Det är omvärldsfaktorer som inte är så lätta att påverka för någon regering. Desto viktigare är det då att hålla nere inflationen, att de åtgärder som vidtas inte riskerar att elda på inflationen och att komma fram med de strukturreformer som behövs för att korta ledtider, tillgängliggöra byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk.

Det finns inte en enkel lösning, en quickfix. Bostadsbristen kan inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet, som investeringsstödet var konstruerat och som det ofta blir.

Hyresgästföreningen lät ett konsultföretag göra en undersökning som visade att 40 procent av investeringsstödet gick till bostäder som skulle ha byggts ändå. Det motsvarar 10 miljarder kronor. I ett tufft ekonomiskt läge skulle 10 miljarder kronor gå till bostadsbolag som ändå hade byggt bostäderna. Det är 10 miljarder som hade kunnat gå till skolan, till vården, till fler poliser eller till andra viktiga åtgärder. Det var därför regeringen i ett mycket tufft ekonomiskt läge var tvungen att prioritera och att avveckla detta investeringsstöd med låg träffsäkerhet på ett ansvarsfullt sätt.

Den avslutande frågan var om Andreas Carlson kommer att fortsätta på samma väg som nu. Om man ska tolka den vägen som ett metodiskt och hårt arbete för att ta tag i de strukturproblem som vi kanske behövt ta tag i för länge sedan är svaret ja. Om det är att fortsätta driva en ekonomisk politik som tar ansvar i ett tufft läge och som inte driver på utan snarare dämpar inflationen är svaret ja. Om frågan är om förslag tas fram för att dämpa effekterna för de allra mest utsatta hushållen och för att rädda en del jobb i sektorn är svaret ja.

Jag har gärna dialog med riksdagens olika partier. Vi har dock en majoritet bakom regeringens politik i Sveriges riksdag. Det viktiga nu är att komma till skott och komma fram med de förslag till strukturreformer och åtgärder som egentligen alla ganska länge har sett behöver komma på plats. Behovet av dessa märks extra tydligt i den tuffa ekonomiska situation som vi är i nu, men det är alltid lika rätt att prioritera dem. Det finns inga genvägar, fru talman. Vi behöver ta ansvar i en svår tid för Sverige.

Fru talman! Jag noterar att Malcolm Momodou Jallow påstår att han inte fick svar på frågorna. Jag vill då upprepa de frågor som ställts.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare? På den frågan nämnde jag i mitt svar hur inflationen påverkar. Att dämpa inflationen och ta ansvar för att ha en svagt åtstramande budget där finanspolitiken inte ska motverka penningpolitiken är en åtgärd för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare. Vi har också andra förslag som har röstats igenom i budgeten här i riksdagen. Det är stimulansåtgärder till kommunerna för att ge ökade incitament till att omvandla lokaler till bostäder och att öka utbudet av planerad mark för småhus.

Fru talman! Jag nämnde också i mitt svar den utredning som har tillsatts vad gäller presumtionshyrorna för att bygga nya hyresbostäder och kunna ge goda förutsättningar för det.

Den andra frågan löd: Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen? Här nämnde jag det förstärkta bostadsbidraget för barnfamiljer. Det är ett svar på frågan.

Den tredje frågan handlar om vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att även personer utan kapital och/eller hög inkomst ska få en egen bostad. Jag nämnde förslaget om hyrköp som är framgångsrikt exempelvis i Norge, där man successivt kan köpa sin bostad.

Det är en sak om ledamoten inte håller med eller inte tycker om svaren, men jag gav svar på interpellantens frågor. Det finns också en del andra frågor i den här debatten som Roger Hedlund har ställt.

Jag vill verkligen förtydliga, fru talman, att jag har svarat på frågorna i det svar på interpellationen som jag har avgett här i kammaren.

Fru talman! Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare samt hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende. Malcolm Momodou Jallow har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att även personer utan kapital eller hög inkomst ska få en egen bostad.

Just nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Detta drabbar inte minst byggsektorn som möter ökade priser och minskad efterfrågan. Regeringen föreslår och vidtar därför åtgärder för att stärka byggsektorn. Det är bland annat ett tillfälligt höjt tak för rotavdrag för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal när konjunkturen vänder och stimulansåtgärder till kommunerna för att ge ökade incitament till att omvandla lokaler till bostäder och öka utbudet av planerad mark för småhus. En utredare ska också ta ställning till hur hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Boendekostnaden är den enskilt största utgiftsposten för många hushåll. För att ge barnhushåll med låga inkomster extra resurser så att de får bättre förutsättningar att klara sina boendekostnader förlänger regeringen det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget med ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis. Nivån är densamma som gäller under perioden juli till och med december i år, vilket innebär att tilläggsbidraget lämnas på en nivå som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi.

En av de utredningar som regeringen hittills tillsatt är en utredning som syftar till att underlätta för privatpersoner att hyra ut sina bostäder, vilket kan bidra till att bostäder hyrs ut i stället för att stå outnyttjade. På så sätt kan de bostäder som faktiskt finns användas på ett mer effektivt sätt.

För att sänka tröskeln till det ägda boendet har regeringen också gett en utredare i uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Hyrköp innebär en möjlighet för den som hyr att successivt kunna köpa sin bostad. Det kan underlätta för dem som i dag har svårt att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden, som till exempel unga personer som begränsas av de höga kapitalkrav som ställs.

Vi bereder också betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) i Regeringskansliet. I betänkandet lämnas flera förslag som ger hushåll möjlighet att skaffa en bostad som svarar mot deras behov. Betänkandet innehåller bland annat förslag om tydligare förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att tillämpa reservationer och ett större utrymme för förturer.

Fru talman! Jag tänkte avslutningsvis kommentera inläggen på slutet om rotavdraget.

Syftet med höjningen av taket i rotavdraget är att rädda en del jobb i en mycket utsatt sektor. Det är konjunkturellt riktigt. Den riksrevisionsrapport som hänvisas till granskar inte effekterna av när rotavdraget används som tillfälligt konjunkturstöd, som exempelvis den tillfälliga höjningen av rotavdraget som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2024. Vi kommer förstås att analysera rapporten och återkomma i en skrivelse om hur vi ser på den som kommer att lämnas till riksdagen.

Fru talman! I övrigt vill jag tacka för debatten och engagemanget. Ni kan lita på att det är en prioriterad fråga för regeringen att se till att vi ska lyckas med den samhällsomvandling som nu sker och att de investeringar som vi talar om även på infrastrukturområdet ska syfta till att stärka jobb och tillväxt i hela landet för att hela Sverige ska fungera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ja, det är precis så som Roger Hedlund säger här på slutet att många olika åtgärder behöver komma på plats på kort tid i ett högt tempo. Det hade förstås varit bättre om flera av åtgärderna av strukturell karaktär hade varit på plats innan vi hamnade i en lågkonjunktur med hög inflation.

Vi har ju en lång tid bakom oss nu när pengar har varit nästan gratis och det har varit högkonjunktur. Det är klart att det är mycket begärt att förvänta sig att en ny regering på ett år och under lågkonjunktur och med hög inflation ska kunna lösa ännu mer än vad den egna regeringen gjorde under åtta år under högkonjunktur och då pengarna var nästan gratis.

Låt mig gå in på några av inslagen hittills i debatten. När det gäller riksintressen gjorde den förra regeringen något bra när man tillsatte en förstudie med Lena Eriksson, som har tagit fram förslag på hur man skulle kunna få en ännu bättre fysisk planering i Sverige. Där ingår riksintressena. Hon har presenterat intressanta och omfattande förslag som vi bereder i Regeringskansliet.

Det är också bra att Isak From medger att inflationen är ett bekymmer. Man kan inte blåsa faran över så enkelt som Isak From gör i den här debatten, fru talman, utan det är viktigt med uthållighet så att vi inte får en än värre situation.

De behov som finns till följd av nyindustrialiseringen stannar förstås inte i norr, som Sofie Eriksson säger. Vi ser ju en nyindustrialisering och en förstärkt industrialisering i öst, väst, syd, mitt - ja egentligen över hela vårt land. Därför är det förstås mycket prioriterat för regeringen att se vad som kan göras för att underlätta och möjliggöra denna fantastiska utveckling, som det ju i grund och botten handlar om, där Sverige kan gå före i den gröna omställningen. Det skapar jobb och stärker tillväxten i vårt land. Men det finns förstås flaskhalsar som behöver hanteras. Då är det förstås viktigt med en god dialog och ett samarbete mellan de olika nivåerna. Därför har vi samordnaren Peter Larsson på plats. Därför har länsstyrelserna en viktig uppgift. Men man kommer inte ifrån att det ytterst handlar om att få ned inflationen och att få på plats de strukturella reformer som gör att det blir en bättre funktion på bostadsmarknaden.

Sofie Eriksson nämner också förslaget om byggkrediter, bygglån, och säger i debatten här att regeringen inte gör något på den finansiella sidan för bostadsbyggandet. Jag vill bara upplysa ledamöterna i kammaren om att det finns en kreditgaranti. Syftet med den statliga kreditgarantin som finns på plats är just att främja att det byggs fler bostäder genom att underlätta finansiering för byggherrar. Under 2022 beviljades nya kreditgarantier till drygt 2 300 lägenheter, varav de flesta var garantier under byggtiden.

Boverket konstaterar i sin redovisning att det är ett rimligt antagande att en del av de byggprojekt som garanteras inte hade kunnat genomföras utan att kreditgivaren tecknat en kreditgaranti.

Det finns andra olika förslag som Peter Larsson arbetar med som samordnare för expansionen i norr. Jag ser fram emot att ta del av förslagen. Jag tror förstås att de kan underlätta situationen där, men det finns också möjligheter potentiellt sett, beroende på vad han kommer fram till i sitt uppdrag, att de kan underlätta och möjliggöra samhällsomvandling även i andra delar av landet.

Detta är en prioriterad fråga. Det är därför som regeringen arbetar i högt tempo när det gäller bostadspolitik och bostadsmarknad. Men vi kommer inte ifrån att inflationen måste dämpas, fru talman.

Fru talman! Låt mig inleda med interpellanten Isak Froms konstaterande, nämligen att det har varit en mörk vecka. Jag delar den uppfattningen till hundra procent. Det är en mycket stor tragedi när någon förlorar livet i en arbetsplatsolycka, och jag och ansvarigt statsråd Paulina Brandberg, som arbetar just med arbetsmiljöfrågor, och hela regeringen, delar det engagemang som Isak From ger uttryck för.

Isak From tar också upp att tillgång till byggbar mark saknas. Jag delar även den uppfattningen. Det är en av de stora strukturella bristerna som behöver tas tag i och åtgärdas. Vi tar ett steg i den budget som har presenterats för riksdagen - och som har röstats igenom här i kammaren om jag inte är helt felunderrättad, fru talman. Det innebär en stimulans för kommuner att ta fram detaljplaner för småhus.

I det arbetet handlar det också om att tillgängliggöra attraktiv byggbar mark. Jag nämnde i mitt svar att ett analysarbete pågår om strandskyddet. Inom ramen för den årliga uppdateringen av Tidöavtalet har de fyra samarbetspartierna nyligen enats om att strandskyddet ska reformeras. I det uppdaterade Tidöavtalet finns en ambition att tillsätta en utredning för att reformera strandskyddet med inriktningen att öka möjligheterna till bebyggelse nära vatten, där bland annat kommunerna ska ges en större roll i frågor som rör strandskyddet.

Vi har också gett besked om att vi kommer att gå fram med de åtgärder som det redan finns beredningsunderlag för, fru talman.

Jag vill också utveckla lite grann om uppdraget som bostadsutredaren har att främja koordinering av insatser för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling i Norrbottens och Västerbottens län. De iakttagelser och förslag som samordnaren Peter Larsson kommer att ta fram är förstås angelägna. Det är något som vi kommer att analysera. På grund av uppdragets karaktär handlar det förstås om Norrbotten och Västerbotten, men det kan vara aktuellt även för situationer som den som beskrivs i Ludvika.

Jag har som jag också nämnde satt mig in i situationen i Ludvika. Jag har haft ett möte med Hitachi Energy. Min partiledare har som också nämndes varit på besök. Det handlar om att se hur transportinfrastrukturen kan möjliggöra de mycket stora samhällsomvandlingar som sker till följd av nyindustrialiseringen eller egentligen påbyggnadsindustrialiseringen. Det är ju en industri som varit på plats länge men som nu utvecklas i mycket hög takt. Det handlar också om bostadsförsörjning. I detta ligger fokus för regeringens infrastrukturpolitik också på godstrafik.

När det gäller bostadsbyggande vill jag den sista minuten gå in på det som är allra mest allvarligt i den situation vi har.

Det som påverkar bostadsbyggandet är inflationen. Ledamöterna tar inte upp det i sina inlägg, fru talman. Det är inflationen som har lett till ökade produktions- och finansieringskostnader. Ebba Busch var mycket tydlig med det i den intervju som interpellanten pekar på. Det är inflationen. När den har krupit tillbaka öppnas en verktygslåda med olika mått och steg. Med tanke på att det är inflationen som är orsaken måste vi arbeta för att få ned inflationen. Biter sig lågkonjunkturen fast finns det andra verktyg i verktygslådan, men det är mycket viktigt att fortsätta bekämpa inflationen och att ha en ansvarsfull ekonomisk politik som inte motverkar penningpolitiken, för då finns det risk att situationen blir än värre.

Det är ett svar på frågan som gällde Ebba Buschs uttalande i intervjun, där hon också var tydlig med att det är inflationen som behöver bekämpas.

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att bostadsförsörja den gröna industriella omställningen i norra Sverige. Sofie Eriksson har frågat mig om jag har tagit del av information kopplat till industriutvecklingen i Ludvika. Sofie Eriksson har även frågat mig hur jag avser att agera i fråga om bostadsbyggande för att stötta kommuner med stora industriexpansioner.

Jag väljer att besvara de båda interpellationerna i ett sammanhang.

Jag vill börja med att berätta att jag har tagit del av information kopplat till industriutvecklingen i Ludvika.

I dag ser vi investeringar i framtidens industrier i stora delar av landet, inte minst i Norrbottens och Västerbottens län, där många samhällen står inför en omfattande expansion. Det är positivt samtidigt som det skapar utmaningar eftersom bland annat ny elproduktion, infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där förutsättningarna för bostadsbyggandet försämrats kraftigt till följd av en hög inflation och högre räntor i både Sverige och omvärlden.

För att gynna nyproduktion har regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2024 en planeringsstimulans till kommuner som antar detaljplaner för småhus, detta i syfte att öka utbudet av byggbar mark för småhus. Bakgrunden är att många vill bo i småhus, såsom villa eller radhus. Det aviserade stödet avseende möjliggörande av småhusbebyggelse omfattar 60 miljoner kronor för 2024 och 75 miljoner kronor per år 2025 och 2026.

Dessutom ska ett analysarbete när det gäller strandskyddet påbörjas.

Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer. Det lokala behovet av nya bostäder är särskilt stort runt de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna i Norrbottens och Västerbottens län. Det är ur flera perspektiv önskvärt att inflyttad arbetskraft väljer att stanna kvar och bosätta sig i de berörda kommunerna. Attraktiva bostäder och livsmiljöer är viktiga förutsättningar för en långsiktigt hållbar rekrytering.

För att främja koordinering av statliga insatser som verkar möjliggörande för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling i Norrbottens och Västerbottens län, i den samhällsomvandling som sker med anledning av större företagsetableringar och företagsexpansioner, har det tillsatts en bokstavsutredare. I utredarens uppdrag ingår att föreslå statliga insatser för ett ökat bostadsbyggande i kommuner med snabb befolkningsutveckling för att tillgodose behovet av hållbara bostäder och boendemiljöer på såväl kort som lång sikt.

Regeringen avser också att utarbeta en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, i vilken bostadsförsörjning är en viktig del. Regeringen har även gett Tillväxtverket i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå för att stödja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i dessa två län.

Vidare kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län respektive Länsstyrelsen i Västerbottens län att tillföras vardera 2,5 miljoner kronor för att stärka deras kapacitet att hantera målkonflikter som uppstår på grund av samhällsomvandlingen i spåren av stora etableringar och expansioner inom industrin.

Fru talman! Jag kan bara hålla med Isak From här på slutet: Det är någonting som vi förstås kommer att ha med oss, och det är därför som vi har gett Trafikverket i uppdrag att beakta totalförsvarets behov. Vi förbereder förstås så mycket vi kan det svenska Natomedlemskapet och vad det kommer att innebära av nya och kanske också förstärkta behov för transportinfrastrukturen.

Vi arbetar nära Försvarsdepartementet med detta och har förstås också tillgång till Försvarsmaktens olika rapporter och behovsanalyser som en grund för det fortsatta arbetet. Det vill jag vara tydlig med. Vi jobbar närmare Försvarsdepartementet än vad man tidigare har gjort, i alla fall på länge, när det kommer till just uppstarten av arbetet med den nationella planen och transportinfrastrukturen.

Det innebär ändå inte att jag kan föregripa processen och här uttala olika viljeinriktningar och prioriteringar. Det kommer att ske i en samlad process. I den processen ska totalförsvarets behov beaktas, och godstrafiken väger tungt med tanke på regeringens inriktning.

Jag kan alltså bara hålla med Isak From om att det förstås är någonting som vi av nödvändighet kommer att behöva ta i beaktande med tanke på utvecklingen av det säkerhetspolitiska läget i vårt direkta närområde och med de krav som Nato förstås kommer att innebära för oss i form av värdlandsstöd. Här har Försvarsberedningen också pekat på olika behov som inte till fullo är uppfyllda i dag. Det ligger också med i arbetet framöver.

Jag ser fram emot fortsatt dialog och vill tacka för den här interpellationsdebatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill först konstatera att det finns flera poänger i det Gunilla Svantorp för fram. Det är viktigt att förvalta våra resurser på bästa sätt, att värna det vi redan har byggt och att investera i ny infrastruktur där det behövs. De behov som ledamoten pekar på, som ledamoten också gjorde i sitt första inlägg, vad gäller gods och totalförsvaret är förstås angelägna för regeringen. Det är därför det också kommer till uttryck i det uppdrag som Trafikverket har.

Svaret på Lena Bäckelins avslutande fråga är att vi nu behöver invänta det uppdrag som den förra regeringen gav till Trafikverket. Om bara några veckor har vi också inriktningsunderlaget på bordet, och detta kommer att ge ett bra underlag för fortsatt dialog och för de prioriteringar som behöver göras.

Men låt mig slå fast att hela Sverige ska fungera. Jobb och tillväxt i hela landet ska värnas. Satsningar på järnvägen ska därför i första hand underlätta för godstrafik och för arbetspendling för att stärka jobb och tillväxt. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att hela landet ska kunna växa, leva och utvecklas.

En väl fungerande infrastruktur, fru talman, är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och inte minst för näringslivet i hela landet. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur.

Jag hoppas att ledamöterna ska vara någorlunda nöjda med detta besked även om jag förstås inte kan föregripa Trafikverkets utredning eller det inriktningsunderlag och den process som kommer. Men Inlandsbanan, som har lyfts fram här, har potential. Den är viktig. Det finns ett uppdrag som den förra regeringen gav kring just delelektrifiering. Vi kommer att invänta det, och det ska vara så pass moget att de åtgärder som föreslås ska kunna övervägas i nästa nationella plan. Och den infrastrukturproposition som sätter ramarna kommer att presenteras för riksdagen under nästa år.

Jag ser fram emot fortsatt dialog i denna och många andra frågor, fru talman.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för engagemanget.

Jag tycker att det är slående att man kanske inte har så mycket självrannsakan som man hade kunnat ha. Det är ett och ett halvt år sedan den förra regeringen presenterade den nationella planen. Det fanns alla möjligheter för det parti som är representerat av tre ledamöter här i kammaren att visa att man prioriterade detta. I stället gavs ett uppdrag att utreda och undersöka förutsättningarna för delelektrifiering, det vill säga elektrifiering med exempelvis vätgaståg på delar av de oelektrifierade banorna, som just Inlandsbanan är ett exempel på.

Utredningsarbetet som jag redogjorde för tidigare bör ha som målsättning att detta ska vara så pass utrett att det kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering. Trafikverket har ännu inte återrapporterat det uppdraget till regeringen. Jag inväntar förstås det uppdraget.

Jag kan också upplysa ledamöterna om att de prioriteringar som regeringen har pekat på i Trafikverkets uppdrag med att ta fram ett inriktningsunderlag understryker just godstrafik och att beakta totalförsvarets behov mycket tydligare än vad den förra regeringen gjorde i uppstartsarbetet med den nationella planen.

Det är så det fungerar, fru talman, med arbete kring prioriteringar i infrastrukturen. Man tar fram ett underlag, och man gör bedömningar. Den förra regeringen hade inte med detta i den nationella planen, och det är för tidigt att i dag säga hur vi kommer att hantera detta framöver.

Med det sagt, fru talman, är gods och totalförsvarets behov viktiga prioriteringar för regeringen. Detta kommer till uttryck i det uppdrag som Trafikverket nu arbetar med. Vi får invänta återrapporten på uppdraget som rör oelektrifierade banor och möjligheten till vätgasdrivna tåg.

Isak From bad mig också att reda lite i frågeställningarna. Det var ganska många frågeställningar som går ganska långt utanför det som interpellationen handlar om, fru talman. Låt mig dock reda lite grann i det som Isak From inledde med, nämligen Riksrevisionens granskning. Riksrevisionen granskade också att man inte hade lagt så mycket på underhåll som Trafikverket hade begärt. De granskade också det faktum att pengarna till ERTMS, alltså det digitala signalsystemet, hade kapats med 50 procent i ett klubbslag, trots att Trafikverket sagt att det är direkt systemhotande och att införandet av detta nödvändiga digitala signalsystem fördyras och försenas kanske ända fram till 2070.

Det är kraftig kritik, fru talman. Det kan säkert Isak From själv reda i lite grann i nästa inlägg, för det var hans regering som var ansvarig för detta som de har fått mycket kritik för.

En annan sak som Riksrevisionen pekade på var att planen lovar mer än vad den kan hålla, att inteckningen är väldigt stor och att avbrottet - att avbryta planerna på nya stambanor för höghastighetståg - minskade inteckningen, vilket ju är positivt ur det hänseendet, som Riksrevisionen också lyfte fram. Detta ger stöd till det beslut som den nya regeringen, vår regering, fattade.

Fru talman! Jag ska reda mer i olika frågeställningar från ledamöterna, men ibland kan man kanske mana ledamöterna att reda lite grann i de frågeställningar som de själva har skapat, och det överlämnar jag med varm hand till nästa debattör att göra.