Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att bostadsförsörja den gröna industriella omställningen i norra Sverige. Sofie Eriksson har frågat mig om jag har tagit del av information kopplat till industriutvecklingen i Ludvika. Sofie Eriksson har även frågat mig hur jag avser att agera i fråga om bostadsbyggande för att stötta kommuner med stora industriexpansioner.

Jag väljer att besvara de båda interpellationerna i ett sammanhang.

Jag vill börja med att berätta att jag har tagit del av information kopplat till industriutvecklingen i Ludvika.

I dag ser vi investeringar i framtidens industrier i stora delar av landet, inte minst i Norrbottens och Västerbottens län, där många samhällen står inför en omfattande expansion. Det är positivt samtidigt som det skapar utmaningar eftersom bland annat ny elproduktion, infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där förutsättningarna för bostadsbyggandet försämrats kraftigt till följd av en hög inflation och högre räntor i både Sverige och omvärlden.

För att gynna nyproduktion har regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2024 en planeringsstimulans till kommuner som antar detaljplaner för småhus, detta i syfte att öka utbudet av byggbar mark för småhus. Bakgrunden är att många vill bo i småhus, såsom villa eller radhus. Det aviserade stödet avseende möjliggörande av småhusbebyggelse omfattar 60 miljoner kronor för 2024 och 75 miljoner kronor per år 2025 och 2026.

Dessutom ska ett analysarbete när det gäller strandskyddet påbörjas.

Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer. Det lokala behovet av nya bostäder är särskilt stort runt de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna i Norrbottens och Västerbottens län. Det är ur flera perspektiv önskvärt att inflyttad arbetskraft väljer att stanna kvar och bosätta sig i de berörda kommunerna. Attraktiva bostäder och livsmiljöer är viktiga förutsättningar för en långsiktigt hållbar rekrytering.

För att främja koordinering av statliga insatser som verkar möjliggörande för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling i Norrbottens och Västerbottens län, i den samhällsomvandling som sker med anledning av större företagsetableringar och företagsexpansioner, har det tillsatts en bokstavsutredare. I utredarens uppdrag ingår att föreslå statliga insatser för ett ökat bostadsbyggande i kommuner med snabb befolkningsutveckling för att tillgodose behovet av hållbara bostäder och boendemiljöer på såväl kort som lång sikt.

Regeringen avser också att utarbeta en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, i vilken bostadsförsörjning är en viktig del. Regeringen har även gett Tillväxtverket i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå för att stödja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i dessa två län.

Vidare kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län respektive Länsstyrelsen i Västerbottens län att tillföras vardera 2,5 miljoner kronor för att stärka deras kapacitet att hantera målkonflikter som uppstår på grund av samhällsomvandlingen i spåren av stora etableringar och expansioner inom industrin.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Ljuset kommer, som alla vet, från norr. Vi i Ludvika är med och tänder lampan. 120 år av världsledande industri inom energiöverföring fortsätter nu i Ludvika. I Grängesberg, där jag bor, uppfanns den moderna överföringstekniken. Det är i dag otänkbart att föreställa sig vårt samhälle utan det enorma tekniksprånget.

Fru talman! 147 miljarder kronor är den största exportordern i svensk historia. Det är en av flera mångmiljardordrar till Hitachi Energy i Ludvika de senaste åren. Den senaste jätteordern består av teknik utvecklad i Ludvika som ska levereras till vindkraftsparker i Nordsjön utanför Tyskland och Holland. Ungefär 12 miljoner människor kommer genom denna enskilda order att förses med grön energi. Tekniken bidrar i allra högsta grad till den globala omställningen.

Men som Fredrik på HVDC i Ludvika sa handlar det i slutändan om skruv och mutter. Ett jobb ska göras. I dag är det ungefär 3 500 personer som jobbar på fabriken i Ludvika. Nu anställer man tre nya om dagen. Det var drygt 800 nya förra året och ungefär 1 000 nya i år. Bedömningen är ytterligare 1 000 år 2024. Detta sker här och nu, och det är en gigantisk utmaning för en kommun med drygt 27 000 invånare.

Rekrytering och nyanställningar innebär förhoppningsvis betydligt fler boende i Ludvika och närliggande kommuner. Men för att det ska gå att möta utmaningen behöver Ludvika, precis som andra industriexpansiva kommuner, ett statligt agerande i praktiken. Minst 500 nya bostäder måste byggas inom en treårsperiod. Både allmännyttan och privata aktörer är i behov av stöd för att starta tillräckligt många byggen snabbt. Lokala krafter gör så gott de kan, men de räcker inte hela vägen.

För vår kommun är behovet av stimulanser beräknat till omkring 100 miljoner kronor. Men bostadsministern levererar ungefär 1 ½ promille av detta till Ludvika i form av att en planarkitekt kan hyras in på deltid. Pengarna kan inte användas till faktiskt byggande. Det duger inte, fru talman. Näringslivet satsar, men staten bromsar.

Vi socialdemokrater har flera förslag på vad som kan göras, bland annat att införa en statlig byggstimulans som kan riktas till mindre orter med stora industrietableringar och expansioner. Vi föreslår statliga byggkrediter för att sänka investeringskostnaderna och den finansiella risken. Förslagen finns, men det verkar saknas handlingskraft.

Näringsminister Ebba Busch besökte Ludvika för några veckor sedan, och det är vi glada för. I en intervju med Aftonbladet pratar hon om samhällsbygge och om statens roll. Men i svaret från Andreas Carlson på min interpellation beskrivs ingenting av detta. Regeringen levererar inga som helst pengar till faktiskt stöd för faktiskt byggande. Jag håller med Andreas Carlsons partiledare om att det behövs ny politik för att möta behoven. Frågan är om det här var tomma ord. Vi ser inte stimulanserna. Konkurserna står som spön i backen. Folk får gå hem, och viktiga bostäder byggs inte.

Vi har fått en stat som drar sig tillbaka. Och, fru talman, vi har inte tid och vi har inte råd med den typen av passivitet.

Fru talman! Låt mig inleda med interpellanten Isak Froms konstaterande, nämligen att det har varit en mörk vecka. Jag delar den uppfattningen till hundra procent. Det är en mycket stor tragedi när någon förlorar livet i en arbetsplatsolycka, och jag och ansvarigt statsråd Paulina Brandberg, som arbetar just med arbetsmiljöfrågor, och hela regeringen, delar det engagemang som Isak From ger uttryck för.

Isak From tar också upp att tillgång till byggbar mark saknas. Jag delar även den uppfattningen. Det är en av de stora strukturella bristerna som behöver tas tag i och åtgärdas. Vi tar ett steg i den budget som har presenterats för riksdagen - och som har röstats igenom här i kammaren om jag inte är helt felunderrättad, fru talman. Det innebär en stimulans för kommuner att ta fram detaljplaner för småhus.

I det arbetet handlar det också om att tillgängliggöra attraktiv byggbar mark. Jag nämnde i mitt svar att ett analysarbete pågår om strandskyddet. Inom ramen för den årliga uppdateringen av Tidöavtalet har de fyra samarbetspartierna nyligen enats om att strandskyddet ska reformeras. I det uppdaterade Tidöavtalet finns en ambition att tillsätta en utredning för att reformera strandskyddet med inriktningen att öka möjligheterna till bebyggelse nära vatten, där bland annat kommunerna ska ges en större roll i frågor som rör strandskyddet.

Vi har också gett besked om att vi kommer att gå fram med de åtgärder som det redan finns beredningsunderlag för, fru talman.

Jag vill också utveckla lite grann om uppdraget som bostadsutredaren har att främja koordinering av insatser för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling i Norrbottens och Västerbottens län. De iakttagelser och förslag som samordnaren Peter Larsson kommer att ta fram är förstås angelägna. Det är något som vi kommer att analysera. På grund av uppdragets karaktär handlar det förstås om Norrbotten och Västerbotten, men det kan vara aktuellt även för situationer som den som beskrivs i Ludvika.

Jag har som jag också nämnde satt mig in i situationen i Ludvika. Jag har haft ett möte med Hitachi Energy. Min partiledare har som också nämndes varit på besök. Det handlar om att se hur transportinfrastrukturen kan möjliggöra de mycket stora samhällsomvandlingar som sker till följd av nyindustrialiseringen eller egentligen påbyggnadsindustrialiseringen. Det är ju en industri som varit på plats länge men som nu utvecklas i mycket hög takt. Det handlar också om bostadsförsörjning. I detta ligger fokus för regeringens infrastrukturpolitik också på godstrafik.

När det gäller bostadsbyggande vill jag den sista minuten gå in på det som är allra mest allvarligt i den situation vi har.

Det som påverkar bostadsbyggandet är inflationen. Ledamöterna tar inte upp det i sina inlägg, fru talman. Det är inflationen som har lett till ökade produktions- och finansieringskostnader. Ebba Busch var mycket tydlig med det i den intervju som interpellanten pekar på. Det är inflationen. När den har krupit tillbaka öppnas en verktygslåda med olika mått och steg. Med tanke på att det är inflationen som är orsaken måste vi arbeta för att få ned inflationen. Biter sig lågkonjunkturen fast finns det andra verktyg i verktygslådan, men det är mycket viktigt att fortsätta bekämpa inflationen och att ha en ansvarsfull ekonomisk politik som inte motverkar penningpolitiken, för då finns det risk att situationen blir än värre.

Det är ett svar på frågan som gällde Ebba Buschs uttalande i intervjun, där hon också var tydlig med att det är inflationen som behöver bekämpas.