Herr talman! Gunilla Svantorp har frågat mig hur jag avser att ta till mig vikten av att ha god reparationsberedskap inom transportsystemet och hur jag anser att denna beredskap bör se ut.

När det sker stora påfrestningar i samhället behöver hela beredskapssektorn anpassas och hjälpas åt. Det gäller såväl offentliga som privata aktörer. Transportsektorn behöver utvecklas och stärka sin förmåga för att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner vid olika typer av fredstida kriser och vid höjd beredskap eller krig.

Därför har en ny samverkansstruktur startats, som har sin grund i Trafikverkets uppdrag att samordna beredskapssektorn transporter. Trafikverket koordinerar, stöder och driver på arbetet inom transportslagsgrupperna land, sjö och luft, där representanter för såväl näringslivet som den offentliga sektorn ingår. Syftet är att eftersträva att aktörerna tillsammans ska stärka sin förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar och leverera samhällsviktiga transporter i alla samhällstillstånd.

Regeringen gav i juni i år Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap och ytterst krig för myndigheterna inom beredskapssektorn transporter. Uppdraget omfattar bland annat att analysera och redovisa förslag på konkreta prioriterade åtgärder och förmågor vid höjd beredskap, exempelvis uthålligheten inom reparations- och röjningsberedskap. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2024.

Trafikverket ska vid genomförandet av uppdraget beakta det uppdrag som regeringen gav myndigheten i juni 2023 om att ta fram inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för planperioden 2026-2037. Trafikverket ska beakta och lämna en redogörelse för åtgärder i det förslag till inriktning som Trafikverket lämnar till följd av uppdraget och som även bidrar till att stärka krisberedskapen, det civila försvaret eller beredskapsförmågan.

Av inriktningsunderlaget framgår vidare att Trafikverket, i den långsiktiga planeringen för utvecklingen av transportsystemet och i planeringen för att stärka myndighetens operativa förmågor vid vidmakthållandet av transportinfrastrukturen, ska beakta totalförsvarets krav i enlighet med vad som anges i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.

Herr talman! Det här är en intressant debatt. Frågan har också fått mer fokus efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina.

Vi har ju alltid diskuterat infrastruktur i Sverige och beredskap för eventuella händelser - krig eller vad det nu må vara. Det är viktigt att vi har ett robust transportsystem som klarar olika händelser, oavsett om de är kopplade till krig eller till exempel väder. Vi får ju vinterväder, och det påverkar exempelvis järnvägstrafiken.

Jag tycker att frågeställningen i interpellationen är något diffus. Det kanske är för att interpellanten vill ha en bred debatt som man har valt att skriva frågeställningen på det sättet.

För mig handlar frågan om robusthet, inte bara vid krig utan även vid andra tillfällen när något kan hända. Det kan handla om möjligheter till reparation av vägar, broar och järnvägar men också om en sådan enkel sak som att det finns reservdelar på plats på en hylla om något skulle hända, så att vi snabbt kan agera när ett problem uppstår med något av det som jag nämnde.

Mycket handlar om det förebyggande underhållet och vad man kan göra för att undvika att problem uppstår och vi hamnar i ett läge då transportsystemet står stilla. Om det blir stopp på järnvägen eller vad det än må vara skadas våra möjligheter att frakta livsmedel, viktig materiel, människor som pendlar och så vidare. Det handlar om att byta delar innan de går sönder och att säkerställa att vi har ett väg- och järnvägsnät som fungerar.

Det är viktigt att myndigheterna är på tårna när det gäller den här frågan och jobbar proaktivt för att göra det underhåll som krävs och förebygga att något händer.

I Sverige är vi duktiga på infrastruktur, att utveckla ny teknik och att tillverka saker. Förutom att se till att grejerna finns på plats är det också viktigt med svensk produktion. Företagen - näringslivet - är en oerhört viktig del i att åstadkomma detta.

Jag kan göra en kort reflektion. I mitt hemlän Gävleborg har vi haft en del problem med infrastrukturen. Tåg har blivit stillastående eller fått köra omvägar. I ett krigsperspektiv där det händer kan vi tänka på hur viktigt det är att järnvägen fungerar men också att vi har dubbelspår på många sträckor. Om något skulle hända på en del av spåret skulle vi fortfarande kunna ha ett spår som gör att tågen kan rulla. Har vi bara ett spår innebär det att tågtrafiken kommer att stå still och att vi inte kan få fram det som vi behöver få fram.

Sedan finns det naturligtvis en koppling mellan järnväg, väg och sjöfart. Allting är ju ett sammanhang som måste fungera i ett samhälle, så man får inte fastna i just en del. Men det är klart att järnvägen är och kommer att fortsätta vara en oerhört viktig del för att vi ska kunna ha ett robust transportsystem i Sverige och säkerställa att vi har transporter som fungerar, oavsett om det är människor som ska ta sig någonstans eller produkter som ska fraktas.

Herr talman! Det är väldigt roligt och bra att få höra om den här förändrade instruktionen. Det är verkligen någonting som är nödvändigt, om man ska lyssna på vad Ukraina säger.

En annan sak som också hör till de saker som Ukraina nämnt men som vi inte har diskuterat i dag är kompetens. Man hade till exempel en stor brist på chaufförer, eftersom de som ofta kör var ute i kriget. Det är också en sak att fundera över hur vi ska ställa oss till. Även om utbildningsfrågor inte är statsrådets område att hantera är det ändå inom vår sektor, transportsektorn, som vi måste se till att den kompetensen finns om det skulle hända någonting som gör att vi behöver ha tillgång till den. Det tycker jag är väldigt viktigt.

Jag tycker att det är bra att vi är öppna och att vi allihop tycker att det är viktigt att vi är solidariska med Ukraina. Det behöver vi verkligen vara.

Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har läst hela Försvarsberedningens delrapport än, men jag har tittat i den. I flera stycken poängteras just "totalförsvarsviktig verksamhet", som man kallar det, det vill säga väg, järnvägs, sjö- och flygtransporter, och hur försörjningen av nödvändiga varor och tjänster ska kunna upprätthållas. Reparationsberedskapen är just en av de saker som gör att man kan upprätthålla den totalförsvarsviktiga verksamheten.

Jag ser fram emot de rapporter som ska komma. Det är väldigt bra med utredningar, men sedan måste man också fatta beslut utifrån dem. Det ska bli spännande att se vad som kommer ut av rapporterna.

Herr talman! Det är viktigt att ha ett holistiskt förhållningssätt när man tittar på hur vi ska kunna stärka förmågan i Sverige.

Gunilla Svantorp är inne på en viktig fråga, nämligen kompetensförsörjningen och då specifikt av chaufförer. I den samverkan inom branschen för beredskapssektorn transporter som jag har berättat om finns samarbetet beredskapssektor transporter - privat-offentlig samverkan, som förkortas BT POS. I den gruppen ingår Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, andra sektorsansvariga myndigheter och företrädare för näringslivet inom transportsektorn.

Syftet med BT POS är att höja transportsektorns förmåga att motstå och hantera samhällsstörningar och leverera samhällsviktiga transporter i alla samhällstillstånd. Det inbegriper förstås också kompetensfrågor, och det finns företrädare med i samarbetet som lyfter detta. Precis som ledamoten är inne på finns det all anledning att dra lärdomar av de erfarenheter som våra vänner i Ukraina har från att vara mitt i detta just nu, så att vi själva kan höja vår förmåga i det säkerhetspolitiska läge vi har i vår omedelbara närhet.

Det är förstås därför regeringen redan har fattat flera viktiga beslut. De utredningar som har tillsatts och de uppdrag som har givits syftar till att ge ett underlag för den nationella planen, och vi har även tagit en del andra viktiga beslut för att höja beredskap och redundans utöver dessa uppdrag. Det handlar exempelvis om ett snabbuppdrag till Trafikverket att utreda reservhamnskapacitet på Gotland och säkerställa redundans i tågfärjetrafiken mellan Trelleborg och Tyskland.

Det finns alltså flera exempel på att regeringen har fattat nödvändiga beslut, vilket jag tror att det finns en stor samsyn kring, för att påskynda arbetet med att höja beredskapen. Det är ingen slump att de uppdrag som handlar specifikt om reparationsberedskap, som ju ligger i uppdraget att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar, kommer samma dag som inriktningsunderlaget. Det är för att vi ska kunna ta med det in i det bredare arbetet inför framtagandet av en nationell plan.

Jag uppskattar verkligen engagemanget och delar det. Detta är angeläget, och jag uppskattar den breda samsynen kring det i svensk politik.