Andreas Carlson

Fru talman! Isak From har frågat finansministern om hon överväger några statliga lån eller garantier för att säkerställa en hållbar upprustning av Inlandsbanan så att klimatsmarta vätgasdrivna tåg kan börja trafikera den.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Låt mig inledningsvis konstatera att det är positivt att satsningar görs på industrietableringar runt om i landet. Det finns ett stort behov av förstärkningar av transportinfrastrukturen, inte minst strategiska och samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder som främjar den industriella gröna omställningen i norra Sverige.

I samband med att regeringen 2022 fastställde den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 fick Trafikverket i uppdrag att utreda och undersöka förutsättningarna för delelektrifiering, det vill säga elektrifiering med exempelvis vätgaståg på delar av oelektrifierade banor som exempelvis Inlandsbanan och Stångådalsbanan. Utredningsarbetet bör ha som målsättning att detta är så pass utrett att det kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.

Jag vill upplysningsvis informera om att Inlandsbanan AB erhåller ett statligt drifts- och underhållsbidrag. I den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 gjordes en ökad satsning på ytterligare 75 miljoner kronor per år 2023-2026 i statligt drifts- och underhållsbidrag till bolaget, så totalt uppgår bidraget till cirka 225 miljoner kronor per år exklusive indexuppräkning.

Fru talman! Också jag vill tacka för debatten.

Den pågående nationella planen är förstås någonting som den förra regeringen beslutade om, vilket ledamoten är inne på. Den fick för övrigt ganska kraftig kritik i går i Riksrevisionens granskning, och regeringen analyserar nu den kritik som den förra regeringen fick.

Kritiken handlade om att de investeringar och prioriteringar som gjordes inte bidrar till att nå riksdagens transportpolitiska mål, där trafiksäkerheten förstås är en mycket viktig del. Riksrevisionen konstaterade att resultatet är sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken än vad som annars hade varit möjligt.

Det är alltså mycket kraftig kritik mot den förra regeringens arbete med den nationella planen, och vi kommer förstås att beakta den när vi arbetar med den nya nationella planen. Arbetet är redan igång med det inriktningsunderlag som kommer att levereras till regeringen i mitten av nästa månad - jag höll på att säga nästa år, fru talman, men det är ju samma sak nu när vi närmar oss nyår. Då kommer vi förstås fortsatt att arbeta med detta.

Vi ser fram emot en god dialog med regioner som kommer att ha möjlighet att ha remissmöten och ge sina remissvar, liksom en dialog med Sverigedemokraterna, som ju kommer att vara med och förhandla fram de principer som ska gälla för transportinfrastrukturen. Det ser jag fram emot.

Jag tackar för debatten och för engagemanget för trafiksäkerheten på vägarna i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska svara på en direkt fråga från Eriksson Falk gällande Trafikverkets trafiksäkerhetshöjande åtgärder, som jag redogjorde för i ett tidigare inlägg. Detta är sådant som faller under det som kallas för trimningsåtgärder och är någonting som Trafikverket förfogar över. Svaret på Eriksson Falks fråga är alltså att det handlar om trimningsåtgärder, och den information som jag har gett till kammaren har jag fått från Trafikverket.

Anders W Jonsson ser ut att ha lämnat kammaren, fru talman. Jag vill ändå upplysa - han kanske kan ta del av det i efterhand - om att det är principerna för infrastrukturpropositionen som vi kommer att förhandla om och komma överens om som en del av det uppdaterade Tidöavtalet - Tidöavtalet 1.1.

I övrigt hänvisar jag till mina tidigare inlägg, där jag har redogjort för regeringens fortsatta arbete med den nationella planen.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka ledamoten Eriksson Falk för interpellationen och engagemanget, som delas av övriga ledamöter som är med i debatten. Jag delar också engagemanget vad gäller trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I mitt svar redogjorde jag för att det är viktigt att fortsätta arbeta för att höja trafiksäkerheten i Sverige. Det arbetet är på intet sätt färdigt utan kommer förstås att vara en prioritet i arbetet med nästa nationella plan.

Jag har fått information om att väg 56 under lång tid varit olycksdrabbad. Redan under 1980- och 1990-talen genomfördes smärre förbättringar i form av kurvrätningar och sidoområdesåtgärder. Väg 56 har dock låg standard och är krokig och smal med bitvis dåliga siktförhållanden. Det finns ett flertal korsningar utmed sträckan, och de flesta fastigheter har direktutfarter mot vägen som även utgör en barriär för oskyddade trafikanter.

Väg 56 är också en viktig länk för tung trafik. Cirka 30 procent av trafikflödet är tung trafik. Generellt ligger andelen tung trafik runt 10 procent på den här typen av väg, vilket illustrerar det ledamöterna varit inne på i sina inlägg. Därtill är vägens bredd och geometri av låg standard, och den har ett förhållandevis högt antal allvarliga olyckor i förhållande till trafikmängden.

Fru talman! Som jag redogjorde för i mitt svar har jag också fått information om att Trafikverket har planerat trafiksäkerhetshöjande åtgärder de kommande åren på väg 56. Man nämner mitträfflor och även att komplettera det befintliga utbudet av kameror för automatisk hastighetsövervakning.

Hastigheten är ju den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får och också om trafikolyckor uppstår. Det är alltså väldigt viktigt, innan åtgärderna är på plats, att hålla sig till hastighetsbegränsningarna med tanke på vägens standard. Jag vill förstås uppmana alla som följer debatten och som känner till förhållandena utmed den här vägen att göra det.

Väg 56 kommer även att asfalteras om 2024-2025.

De åtgärder som ledamöterna efterfrågar ligger inom ramen för bedömningarna inför arbetet med nationell plan. Jag förstår ledamoten Hedlund, som var inne på att man skulle vilja ha en tydligare vink från regeringen. Men arbetet fungerar ju inte så, fru talman, utan sker på ett mycket strukturerat och ordnat sätt där inriktningsunderlaget är första steget. Därefter kommer samarbetspartierna att förhandla och komma överens om principerna för infrastrukturpropositionen. Den är numera del av det uppdaterade Tidöavtalet, och där kommer det att finnas en fortsatt dialog mellan våra partier.

När det kommer till arbetet med inriktningsunderlaget rapporteras det från Trafikverket i mitten av januari. Därefter kommer det att gå ut på remiss. I det arbetet eftersträvar regeringen förstås en god dialog med kommuner och regioner i processen. Det kommer att finnas goda möjligheter att spela in prioriteringar och önskemål i såväl remissvar som remissmöten som kommer att hållas kring Trafikverkets underlag.

Jag avstår från att gå in i diskussionen som rör de regionala prioriteringarna som också förekommer i den här debatten men vill säga att det är väldigt viktigt för regeringen att få ett så bra underlag som möjligt. Ett medskick är att kommuner och regioner gärna får samordna sig kring gemensamma prioriteringar. Det underlättar för regeringen att fatta väl underbyggda beslut.

Fru talman! Mattias Eriksson Falk har ställt flera frågor till mig avseende väg 56, särskilt sträckan Hedesunda-Valbo/Gävle.

Till att börja med vill jag beklaga dödsolyckorna som har inträffat på väg 56. Varje dödsfall i trafiken är en tragedi.

Som jag tidigare redogjort för i flera svar på skriftliga frågor från Mattias Eriksson Falk de senaste veckorna är en god trafiksäkerhet viktigt för regeringen. I det stora hela är svenskt trafiksäkerhetsarbete också framgångsrikt, och dödstalen i vägtrafiken har halverats sedan millennieskiftet. Det är viktigt att rätt insatser fortsatt görs i vägnätet där de gör nytta. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige, och med de transportpolitiska målen som utgångspunkt byggs och underhålls vägnätet så att en så hög trafiksäkerhet som möjligt kan uppnås.

Jag vill påminna om att jag i början av oktober i år svarade på en skriftlig fråga från Mattias Eriksson Falk om väg 56 Hedesunda-Valbo/Gävle. I mitt svar konstaterade jag att det i den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastruktur 2022-2033 finns flera namngivna objekt på väg 56 med syftet att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Katrineholm-Bie-Stora Sundby och Sala-Heby är två exempel.

Sträckan mellan Hedesunda och Gävle utgör dock inte ett namngivet objekt i den gällande planen. Trafikverket planerar däremot att genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder de kommande åren, bland annat mitträffling och ny automatisk hastighetsövervakning med kameror.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och genomtänkta prioriteringar behöver göras mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen har inlett arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Detta uppdrag ska redovisas i januari nästa år och ska ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Fru talman! Intressen, säger Adrian Magnusson. 15-20 procent fler studentbostäder kan byggas med de förenklingar och förbättringar i regelverk som regeringen har tillsatt en utredning för att utreda och som Boverket nu har i uppdrag att ta fram.

Det sägs i debatten att det inte satsas på studentbostäder, men den regelförenklingen och de förslagen kommer att presenteras för regeringen. Vi kommer förstås att bereda dem och lyssna på olika "intressen", som Adrian Magnusson kallar dem. Men givetvis är det huvudsakliga intresset här att öka bostadsbyggandet, att få fler studentbostäder byggda i Sverige och att ta tag i de strukturproblem som har byggts upp under lång tid. Några av dessa problem är de här kraven som gör att man inte kan bygga, som branschen pekar på, 15-20 procent fler studentbostäder. Det är någonting som vi nu tar tag i.

Jag uppskattar engagemanget och hoppas att vi ska kunna få ett stort stöd för de förslag som vi kommer att lägga fram. Självklart behöver det byggas fler studentbostäder för att Sverige ska vara en kunskapsnation även i framtiden.

Eva Lindh tar upp att vi är eniga om den svåra situationen. Ja, det är vi. Jag beskrev den i mitt svar, och vi har varit inne på den i den här debatten. Ni känner till det engagemang som jag har, och jag uppskattar ert engagemang och den dialog som vi har. Och ni behöver inte vara oroliga: Vi arbetar för fullt med de reformer som kanske borde ha varit på plats tidigare. Då hade vi varit i ett bättre läge. Men när det gäller att förstärka arbetet mot hemlöshet, med uppdrag till Kronofogden och Socialstyrelsen tillsammans med det förstärkta bostadsbidraget för 110 000 barnfamiljer, fortsätter vi förstås detta arbete, som är särskilt angeläget i en tuff tid för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det behöver byggas fler studentbostäder i Sverige. Vi ser nu över regelverken och ska ta bort hinder som motverkar byggnation. Det är det som uppdraget till Boverket syftar till. Det ska inte behöva vara så att 20 procent av en studentlägenhet måste utgöras av en toalett. Beräkningar från branschen och studentbostadsföretagen visar att om måttkedjan hall och badrum minskas med bara ett par decimeter kan uppskattningsvis 15-20 procent fler studentbostäder byggas. Jag har inte hört ledamöterna ta upp studentbostadsföretagens olika inspel i den här debatten. Men det skulle vara intressant att höra det, kanske vid ett annat tillfälle.

Jag är medveten om att det är ganska sent en måndagskväll här i kammaren, men det finns ingenting i förslagen som pekar på det som Adrian Magnusson säger om att studenter ska bo vid sidan av motorvägen och andas in avgaser. Däremot finns det i dag bullernivåer och bullerkrav. Bullernivåerna mäts i dag bland annat vid husets utsida på fasaden. Det handlar alltså inte endast om hurdant bullret är i själva lägenheten. Rimliga regeländringar ger mer och billigare byggande i andra lägen än vad som i dag är möjligt för studentbostäder, exempelvis campusnära.

Detta är två delar i den utredning som Boverket nu har i uppdrag att arbeta med att ta fram förslag kring.

Det skulle vara intressant att höra om det är så att Socialdemokraterna kommer att vara emot de här förslagen. Utredningen pågår fortfarande, men jag skulle tycka att det vore intressant om ledamöterna redan på förhand skulle avvisa förslag som uppskattningsvis skulle kunna göra att 15-20 procent fler studentbostäder byggs genom att man förenklar och förbättrar byggregler för just studentbostäder. Den frågan vill jag gärna ha svar på i den här debatten. Jag avkräver visserligen inte ledamöterna något svar; vi har majoritet i Sveriges riksdag för att genomföra förslag som förbättrar och förenklar och gör att vi kan bygga fler studentbostäder i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om rot: Den här debatten handlar om bostadssituationen i Sverige; det är rubriken på en av interpellationerna. Rotavdraget är en konjunkturell åtgärd som kan rädda en del jobb i bostadssektorn, som är en hårt ansatt bransch just nu.

Ledamoten Patrik Björck tolkar hej vilt och fritt. Det står honom förstås fritt att göra det. Men det finns ingenting i det jag sa som på något sätt antyder att vi inte skulle arbeta för att förbättra integrationen i Sverige.

När det gäller investeringsstödet är det så att 40 procent av det gick till projekt som ändå hade byggts. Det är 10 miljarder kronor - detta enligt Hyresgästföreningens rapport. Det är pengar som behövs i välfärden och till kommunerna. Jag har nämnt socialtjänstens viktigaste roll.

Eva Lindh ställde en fråga om att inte bara fortsätta med det som gjorts utan stärka ekonomin för de barnfamiljer som har det tufft. Det är precis det vi gör. Vi förstärker bostadsbidraget och höjer det jämfört med den tidigare regeringen. Det är något som är mycket angeläget och som jag är väldigt stolt över. Det lättar trycket och ökar marginalerna något för de allra mest utsatta barnfamiljerna.

Fru talman! Vad gäller Patrik Björcks fråga på slutet tror jag att Mikael Eskilandersson själv kan svara på den. Regeringen arbetar förstås med att bryta segregationen och öka integrationen. Det är en viktig uppgift, och jag tror att alla inser behovet av det. Det är inte direkt föremål för den här debatten, men jag vill ändå ta tillfället i akt att säga det.

Jag vill också säga att mitt intryck av Mikael Eskilandersson, när vi träffas inom ramen för samarbetspartiernas gemensamma samarbete, definitivt är att han är intresserad av att öka bostadsbyggandet. Vi har dock en tuff situation på bostadsmarknaden just nu som drabbar de allra mest utsatta, och med detta vill jag gå in på interpellanternas frågeställningar.

Jag gav ett utförligt svar i den första rundan, fru talman. Men låt mig utveckla det som gäller med Kronofogdens arbete. Kronofogdens senaste statistik visar att antalet avhysningar har ökat de senaste åren och att allt fler barn berörs. Avhysningar kan i värsta fall leda till akut hemlöshet och långvarig utestängning från bostadsmarknaden.

Det förebyggande arbetet är därför en viktig del i regeringens nationella hemlöshetsstrategi. Kronofogdemyndigheten har i uppdrag att verka för att ett avhysningförebyggande samarbete etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner i Sverige. Socialtjänsten har en viktig roll i att förebygga att personer och familjer blir avhysta från sin bostad, bland annat genom att samverka med hyresvärdar och erbjuda insatser till enskilda personer.

Att säkerställa lokala rutiner för hanteringen av ärenden när barn berörs av risk för avhysning är särskilt viktigt, och i en vägledning som Socialstyrelsen har tagit fram får socialtjänsten stöd i hur de kan arbeta och samverka kring att förebygga avhysningar.

Länsstyrelserna har också i uppdrag att under perioden för den nationella strategin 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete för att motverka hemlöshet. Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden för den nationella strategin fördela 70 miljoner genom ett riktat flerårigt statsbidrag till kommunerna 2023-2026 genom att stärka arbetet mot hemlöshet genom att starta eller utöka sitt arbete enligt metoden Bostad först. Satsningen omfattade 30 miljoner kronor år 2022 och har alltså förstärkts genom regeringens budget och beslut från och med i år. I uppdraget ingår även att ta fram ett nationellt metodstöd, utbildning och uppföljning vid implementering och vidareutveckling av Bostad först.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många hushåll har, som vi har varit inne på i debatten, fått ökade levnadsomkostnader. Boendekostnaderna är den enskilt största utgiftsposten för många hushåll. För att ge barnhushåll med låga inkomster extra resurser så att de får bättre förutsättningar och en något drägligare tillvaro har regeringen både förlängt och förstärkt det tillfälliga bostadsbidraget. Det här var någonting bra som den förra regeringen gjorde med bostadsbidraget, och regeringen har gjort det ännu bättre genom att förstärka det. För en barnfamilj kan det i dag innebära upp till 2 100 kronor extra per månad.

När det gäller studentbostäder frågade Amalia Rud Pedersen om jag är nöjd med situationen för Sveriges studenter. Nej, det är jag inte. Vi har ett underskott på bostäder, och vi har ett underskott på studentbostäder. Det behöver byggas fler studentbostäder för att Sverige ska kunna vara en kunskapsnation även i framtiden. Det är det stora syftet med uppdraget att utreda möjligheten att påtagligt minska kostnaderna för att bygga studentbostäder och att möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud genom de regelförenklingar som Boverket ska ta fram i den rapport som ska redovisas till mig senast den 30 april.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig hur jag avser att agera för att motverka hemlösheten, hur jag avser att hantera bostadsbristen samt när den nya kartläggningen av hemlösheten i Sverige kommer att presenteras. Adrian Magnusson har frågat mig vilka reformer jag avser att lägga fram för att se till att bostadssituationen för studenter förbättras under mandatperioden och vad jag hittills har gjort för att förbättra bostadssituationen för studenter.

Jag vill börja med att säga att jag delar interpellanternas bild av situationen på bostadsmarknaden. Det behöver byggas fler bostäder över hela landet, och det är viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där bostadsbyggandet minskat kraftigt till följd av omvärldsfaktorer som hög inflation och räntor som stigit snabbt. Den höga inflationen och stigande räntor har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och bidragit till höga produktions- och finansieringskostnader. Bostadsbyggandet har i hög grad påverkats av den svagare efterfrågan i ekonomin.

När det gäller situationen för personer i hemlöshet kan jag konstatera att Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen har kartlagt hemlösheten i Sverige vart sjätte år sedan 1993. År 2022 fick Socialstyrelsen i uppdrag att inom ramen för den nationella strategin för att motverka hemlöshet 2022-2026 planera och förbereda en nationell hemlöshetskartläggning i syfte att ta reda på hemlöshetens omfattning och karaktär. Under 2023 har Socialstyrelsen genomfört kartläggningen genom två olika enkätundersökningar. Socialstyrelsen kommer att redovisa resultatet av kartläggningen när myndigheten slutredovisar uppdraget senast den 1 februari 2024.

Med anledning av den fortsatt höga inflationen föreslås i budgetpropositionen för 2024 att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs med ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Genom att förlänga den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget når vi de barnfamiljer som har en svag ekonomi och därmed är särskilt utsatta för höjda levnadskostnader. För en barnfamilj kan det innebära upp till 2 100 kronor extra per månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kronofogdens senaste statistik visar att antalet avhysningar har ökat de senaste åren och att allt fler barn berörs. Avhysningar kan i värsta fall leda till akut hemlöshet och långvarig utestängning från bostadsmarknaden. Det förebyggande arbetet är därför en viktig del i regeringens nationella hemlöshetsstrategi.

Kronofogdemyndigheten har i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete etableras med socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner.

Socialtjänsten har en viktig roll i att förebygga att personer och familjer blir avhysta från sin bostad, bland annat genom att samverka med hyresvärdar och erbjuda insatser till enskilda personer.

Att säkerställa lokala rutiner för hanteringen av ärenden när barn berörs av risk för avhysning är särskilt viktigt. I en vägledning som Socialstyrelsen har tagit fram får socialtjänsten stöd i hur de kan arbeta och samverka kring att förebygga avhysningar. Länsstyrelserna har också i uppdrag att under perioden för den nationella strategin 2022-2026 stödja kommunerna i deras arbete för att motverka hemlöshet

Socialstyrelsen har också i uppdrag att under perioden för den nationella strategin 2022-2026 fördela statsbidrag till kommuner för att stärka arbetet mot hemlöshet genom att starta eller utöka sitt arbete enligt metoden Bostad först. I uppdraget ingår även att ta fram nationellt metodstöd, utbildning och uppföljning vid implementering och vidareutveckling av Bostad först.

När det gäller studenters boende har både Boverkets bostadsmarknadsenkät och Sveriges Förenade Studentkårers årliga undersökning under flera år påvisat underskott på studentbostäder. Enligt kommunerna är det en hög efterfrågan på studentbostäder vid terminsstart, framför allt inför höstterminen, medan det under våren och sommaren är en betydligt lägre efterfrågan. Enligt Boverket har det de senaste åren funnits en trend där antalet kommuner som anger underskott har minskat något för varje år.

En åtgärd som regeringen vill vidta är att införa nya inkomstunderlag för bland annat bostadsbidrag som baseras på uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationerna, så kallade månadsuppgifter, detta för att öka träffsäkerheten och minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag. Detta är i linje med vad Sveriges Förenade Studentkårer har fört fram.

Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att ta fram förslag på betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet med uppdraget är att utreda möjligheterna att påtagligt minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av dessa på kort och lång sikt. Uppdraget ska redovisas den 30 april 2024.

För att förbättra bostadsmarknaden långsiktigt behövs reformer för att åtgärda de strukturella problemen på bygg- och bostadsmarknaden som drabbar alla som behöver en bostad. Målsättningen är att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande.

För att på kort sikt minska risken att byggnadsarbetare lämnar branschen har regeringen också aviserat att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas. De närmare villkoren framgår av en promemoria från Finansdepartementet som för närvarande är på remiss.

Fru talman! Tänk om Patrik Björcks regering hade haft verkstad under de åtta år då man hade chansen att göra något åt de strukturella problem som finns och som har funnits under lång tid på bostadsmarknaden.

Tänk om man hade kortat ledtider, om man hade förenklat regelverk och om det hade tillgängliggjorts byggbar mark i attraktiva lägen så att situationen för småhusindustrin och småhusbyggande hade varit bättre rustad.

Tänk om man inte ständigt hade prioriterat bort att sju av tio vill bo i småhus utan haft reformer, såsom dem vi nu är på gång att sjösätta. Det är klart att det tar lite tid när det var ett tomt bord vad gäller just att bygga småhus, att kartlägga byggbar mark och att se till att man kan bo i attraktiva lägen i Sverige.

Och så har vi ledtiderna, som kanske inte kostade så mycket när pengar var gratis, under den tid då Patrik Björcks regering styrde, men som nu märks extra hårt hos de hushåll som i dag både är hårt pressade och inte kan investera men också hos de finansierings- och produktionskostnader som har skjutit i höjden.

Det är glädjande att Socialdemokraterna har verkstad nu, men det hade varit bättre om de hade haft verkstad betydligt tidigare än så, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi sitter inte och rullar tummarna. Vi har många utredningar på gång. Vi kommer att komma tillbaka till kammaren med de reformer som behövs. Som jag också har sagt utesluter vi inte att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas. Det är uppenbart att situationen är tuff. Men vi måste hålla ut och bekämpa inflationen, för det är den som är roten till mycket av det onda som just nu slår hårt, inte minst inom träindustrin, som interpellationen handlar om.

Jag tackar så mycket för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill inleda med Niklas Sigvardssons fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är positivt att Region Jönköpings län har fattat ett beslut om stöd till trähusindustrin för tillverkning av nödhus till krisdrabbade områden. Det är ju detta som stödet handlar om. Låt mig påminna om vad regeringen gör för just krisdrabbade områden.

Vi har en mycket diger uppgift framför oss i arbetet med att återuppbygga Ukraina. Ukrainas president har här i kammaren via länk lyft fram svensk träindustri och arkitektur. Jag har i de kontakter jag har med företrädare för den ukrainska regeringen också lyft fram den potential som finns i den svenska trähusindustrin. Man är mycket intresserad av att bygga hållbart för en blomstrande framtid för Ukraina och för Ukrainas folk.

Detta står högt upp på regeringens agenda. De stödsatsningar och stödpaket som regeringen har beslutat om handlar både om militärt stöd och om humanitärt stöd. Detta kommer att behövas för lång tid framöver, också i arbetet för att återuppbygga Ukraina.

Här har jag tagit flera olika initiativ både för att stärka transportinfrastrukturen och bygga upp den men också för att bygga upp Ukraina med den innovation och den kraft som finns i det svenska kunnandet. Vi har ett erkänt kunnande när det gäller att bygga hållbart och att planera samhällen. Från Ukrainas sida är man inte bara intresserad av att återuppbygga landet som det var utan också av att bygga för framtiden.

Här finns en mycket stor potential för trähusindustrin. Flera företag är redan involverade, och regeringen arbetar för att se vilka möjligheter som finns. Vi har gett besked om att Business Sweden ska öppna ett kontor i Kiev, för att ta ett exempel. Det handlar om att i solidaritet med Ukraina, med Ukrainas folk och med andra nöddrabbade områden bistå och hjälpa till, men det kan förstås också innebära arbetstillfällen i den svenska trähusindustrin.

Där har vi ett gemensamt intresse. Detta är någonting som kommer att kräva ett åtagande för decennier framåt, och det är något som regeringen prioriterar.

Men utvecklingen på bygg- och bostadsområdet påverkas mycket av inflationen. Jag tackar för de inlägg som underströk detta också i den andra rundan. Det åskådliggör också att inte finns en quickfixlösning som löser både inflationen och konjunkturen, utan man måste hålla fast i inflationsbekämpningen för att se till att de åtgärder man vidtar inte bidrar till att göra situationen än värre.

Att stimulera planer för byggbar mark och att kartlägga byggbar mark är en av de viktigaste strukturella faktorerna när det gäller att öka trähusbyggandet. Jag sa också att vi inte utesluter att ytterligare åtgärder kan vidtas.

En ledamot nämnde stöd vid korttidsarbete. Korttidsarbete innebär att en arbetstagare under en begränsad tid går ned i arbetstid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten för kostnaden för korttidsarbete.

När regeringen håller i inflationsbekämpningen och om vi lyckas med den gemensamt kommer andra verktyg att finnas tillgängliga om konjunkturen biter sig fast. Här utesluter jag inte olika åtgärder. Som jag sa i mitt svar kan ytterligare åtgärder komma att vidtas, men vi måste lyckas hålla nere inflationen.

Fru talman! Jag tackar för engagemanget. Det är en mycket tuff situation för trähusindustrin. Jag har själv sett det ledamoten Sigvardsson var inne på, och det är förstås dramatiskt för dem som drabbas. Det är en tuff situation också i ett läge när det behöver byggas fler bostäder i Sverige eftersom det råder bostadsunderskott.

Sju av tio vill bo i småhus, men det är mycket riktigt så att trähusindustrin inte bara handlar om småhus. Det har jag inte heller påstått, Leif Nysmed. Jag tog till exempel upp studentbostäder i mitt interpellationssvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Debattens olika inlägg har handlat ganska lite om inflationen, men man kommer inte ifrån att inflationen har drivit upp både finansieringskostnader och produktionskostnader. Att i detta läge ha en ansvarsfull politik som är svagt åtstramande och som syftar till att finanspolitiken inte ska motverka penningpolitiken är den väg regeringen har valt. Jag tycker att inflationen förtjänar att nämnas, och jag tror inte att ledamöterna i kammaren har några större invändningar mot det eftersom de nog mycket väl förstår att inflationen kombinerat med lågkonjunkturen är omvärldsfaktorer som slår stenhårt mot just byggandet och inte minst den trähusindustri vi nu debatterar.

Har jag fått med mig bilden? Ja, det har jag. Att det finns en stor förståelse för att inflationen och lågkonjunkturen påverkar trähusindustrin är något jag har mött när jag träffar dem som är drabbade. Det finns liksom inga genvägar att ta här. Jag säger dock i interpellationssvaret till Patrik Björck att regeringen förstås är beredd att vidta åtgärder. Men det får inte motverka inflationsbekämpningen, för då kommer trähusindustrin och alla som arbetar där att få en ännu sämre sits. Vi måste därför lyckas att gemensamt hålla nere inflationen. Vi ser att det delvis går åt rätt håll, men det är för tidigt att blåsa faran över. Det gäller alltså att hålla i och hålla ut.

Jag förstår att detta är ett kärvt budskap till dem som precis har fått beskedet att de förlorat jobbet och till de företag som har gått i konkurs. Men om vi inte håller i inflationsbekämpningen kommer det att bli ännu värre och svårare.

Regeringen följer detta noga och är beredd att vidta åtgärder. Vi har vidtagit en viktig åtgärd med rotavdragshöjningen, och den träffar ju också de underleverantörer som lyfts fram här, nämligen producenter av fönster, dörrar och golv. Det är en konjunkturellt riktig åtgärd, och den kommer att rädda en del jobb i sektorn. Därför har vi tagit fram den. Regeringen är beredd att sätta in åtgärder, och de åtgärder vi planerar för handlar också om strukturella reformer som är viktiga och långsiktiga. Givetvis hade vi varit bättre rustade om de redan hade varit på plats.

I nästa runda skulle det vara intressant att höra ledamöterna utveckla hur de ser på inflationsbekämpningen och risken för att situationen blir ännu värre om vi inte lyckas med den viktiga uppgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Patrik Björck har frågat mig när jag och regeringen tänker sätta in åtgärder för att öka byggandet och rädda den för Sverige och landsbygden så viktiga träindustrin samt vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta.

Jag vill börja med att säga att jag delar Patrik Björcks bild av hur viktig träindustrin är för Sverige och för landsbygden i synnerhet. Jag har själv haft tillfälle att ta del av flera trähustillverkares beskrivning av läget, och jag är väl medveten om situationens allvar för såväl bostadsbyggandet som helhet som för trähusindustrin.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där bostadsbyggandet avtar till följd av omvärldsfaktorer som hög inflation och snabbt stigande räntor. Den höga inflationen och stigande räntor har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och bidrar till höga produktions- och finansieringskostnader. Bostadsbyggandet har i hög grad påverkats av konjunkturnedgången, och utfallet för påbörjade bostäder visar att bostadsbyggandet minskat markant det senaste året.

Byggbranschen drabbas när färre kan investera i ny bostad eller i renoveringar. Regeringen genomför åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn.

I budgetpropositionen har regeringen aviserat bland annat att taket för rotavdraget tillfälligt bör höjas, vilket bedöms öka efterfrågan på rotarbeten och främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som gör skillnad när efterfrågan viker i bygg- och anläggningssektorn. De närmare villkoren framgår av en promemoria som för närvarande är på remiss.

En förutsättning för ökat småhusbyggande, och därmed byggandet av småhus i trä, är att det finns god tillgång till planlagd mark. Därför föreslår regeringen en stimulans till kommuner för framtagande av detaljplaner som möjliggör ny bebyggelse av småhus.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att ta fram underlag för ökat småhusbyggande. I Boverkets uppdrag ingår att redovisa var det finns byggbar mark för småhus. Det ingår även att beskriva var det byggs småhus av olika typer, vilka företag som står för byggandet samt i vilken utsträckning kommuner upplåter tomter för småhusbyggande.

Regeringen har dessutom gett Boverket i uppdrag att utreda möjliga lättnader i byggkrav för studentbostäder. Syftet med uppdraget är att utreda möjligheterna att påtagligt minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud på kort och lång sikt.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan vidtas.

Fru talman! Detta är inte Bokföringsnämndens uppfattning tagen ur luften, utan den bygger på att man har bedömt detta i förhållande till årsredovisningslagen. Denna är inte heller tagen ur luften eller en lagstiftning som enbart beslutas på grundval av vad som debatteras här inne, utan det finns ett bakomliggande EU-direktiv som reglerar detta. Som jag sa, fru talman, är det ett direktiv som bland annat säkerställer att de som vill investera i svenska företag kan lita på att uppgifterna i svenska årsredovisningar är rättvisande och går att jämföra med företag i andra länder.

Om ledamoten kommer med goda idéer kommer jag förstås inte att avvisa dem på förhand. Däremot är det inte riktigt så enkelt som att det bara är att lägga något på riksdagens bord och fatta beslut om det. Det finns ett beredningskrav för regeringens förslag, det finns ett beredningskrav för utskottsinitiativ i riksdagen och det finns ett beredningskrav för initiativ från enskilda ledamöter, även om de skulle gå vidare och ställas under proposition för beslutsfattande i Sveriges riksdag. Jag vill dock inte på förhand döma ut idéer och förslag som kan komma från Sveriges riksdags ledamöter - det vill jag förstås ha sagt, fru talman.

När det gäller strandskyddet tycker jag att det är väldigt positivt att höra att vi kan lita på Centerpartiet i detta. Jag trodde faktiskt ingenting annat. Däremot finns det också ett beredningsunderlag, apropå beredning, som den tidigare regeringen inte tog med hela av när man beredde det förslaget. Det tittar vi på nu.

Vi kommer att återkomma med förslag som underlättar byggande - inte minst på landsbygden, som den här interpellationen handlar om - och tillgängliggör byggbar mark i attraktiva lägen, där det helt enkelt har dikats av ett dike och blivit strandskydd av det skälet eller runt mindre sjöar och våtmarker där i dag strandskyddet är en våt filt över utvecklingen på landsbygden. Vi kommer att gå ännu längre och tillsätta en utredning med syfte att möjliggöra byggande nära vatten. Även i det avseendet hoppas jag förstås på en bred uppslutning i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kommer vi att återkomma med reformer som underlättar för byggande, förenklar och förbättrar regelverk, förkortar ledtider och tillgängliggör byggbar mark. Varför har inte allt detta redan kommit? Jo, det fanns ju ett stort och eftersatt reformbehov vad gällde just de strukturella reformerna. Vi har tillsatt en mängd utredningar, en del med kortare arbetstid och en del förstås med länge för att kunna leva upp till lagstiftningens beredningskrav.

Vi jobbar i ett väldigt högt tempo. Vi hade förstås varit bättre rustade om detta hade varit på plats i större utsträckning. Nu är det inte det i den utsträckning som krävs, men det är lika rätt att ta tag i de strukturella problemen på bostadsmarknaden i lågkonjunktur som i högkonjunktur. Där kommer vi att fortsätta, och där uppskattar jag dialogen med riksdagsledamöter - även i interpellationsdebatter.

Fru talman! Redovisningsreglerna nämns i interpellationen. Kravet på affärsmässighet i Allbolagen gäller även redovisningsprinciper. Sverige har en professionell och välfungerande allmännytta som givetvis ska följa god redovisningssed.

Frågan om tillämpningen av årsredovisningslagen har utretts av tidigare regeringar och granskats av Bokföringsnämnden under föregående mandatperiod, som jag upplyste om i mitt interpellationssvar. Jag tycker att nämnden var tydlig i sin bedömning: En ändring av K3-regelverket är inte förenlig med årsredovisningslagen eller dess bakomliggande EU-direktiv - det direktiv som bland annat säkerställer att de som vill investera i svenska företag ska kunna lita på att uppgifterna i svenska årsredovisningar är rättvisande och att dessa går att jämföra med företag i andra länder.

Fru talman! Det handlar alltså om en bedömning som har gjorts utifrån tidigare utredningar och ett utlåtande efter en granskning som Bokföringsnämnden gjorde under förra mandatperioden. Det är inte så att jag skippar att plocka lågt hängande frukt i detta specifika fall. Det här är väl utrett, vilket jag redogjorde för. Ledamoten får gärna beskriva hur han ser att man skulle kunna gå runt detta och om Bokföringsnämnden har fel enligt ledamotens tycke. Men jag gör ingen annan bedömning än Bokföringsnämnden i det här fallet.

För att långsiktigt förbättra bostadsmarknaden i hela landet behövs i stället reformer som åtgärdar de strukturella problemen på bygg- och bostadsmarknaden. De problem vi ser drabbar alla som behöver en bostad i hela landet. Regeringens målsättning är att öka tillgången på byggbar mark, att förenkla byggreglerna, att korta ledtiderna i plan- och byggprocessen och att förbättra möjligheterna till eget ägande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här har samarbetspartierna som har tecknat Tidöavtalet pekat på en reform som vi nu kommer att ta fram och en utredning vi kommer att tillsätta för att genomföra reformer, förändringar och förbättringar för att man ska kunna bygga i attraktiva sjönära lägen eller nära diken, våtmarker och mindre sjöar. Detta är i dag en hämsko på utvecklingen, inte minst på landsbygden.

Här tror och hoppas jag att det ska kunna finnas en samsyn med Centerpartiet för att få till en bättre fungerande bostadsmarknad och ett byggande även på landsbygden, där strandskyddslagstiftningen i dag är något som hindrar detta och lägger en våt filt över utvecklingen.

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att åtgärda den problematik han beskriver i sin interpellation.

Alireza Akhondi beskriver att kostnaderna för att bygga bostäder i vissa delar av landet, ofta på landsbygden, överstiger bostädernas marknadsvärde vid färdigställandet, vilket leder till nedskrivningar av deras värde. Detta påverkar enligt Alireza Akhondi investeringsviljan och kan därmed i längden försvåra för berörda kommuner att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Alireza Akhondi påpekar att detta delvis beror på EU-lagstiftning och den så kallade Allbolagen, men att redovisningsregler regleras i årsredovisningslagen. Slutligen konstaterar Alireza Akhondi att möjligheter finns att underlätta byggande i hela landet, om viljan finns.

Jag tackar Alireza Akhondi för att han lyfter fram den angelägna frågan om bostadsförsörjning på landsbygden. Det stämmer att det enligt svensk och europeisk rätt finns en gräns för vilken typ av stöd som kan ges till bostadsbolag. Det stämmer också att redovisningsregler finns i årsredovisningslagen. Det är dock viktigt att påpeka att även regellättnader för vissa delar av en bransch kan utgöra otillåtet statsstöd. Jag vill i sammanhanget påminna om att Bokföringsnämnden 2020 övervägde ändringar av sina allmänna råd just som ett sätt att komma åt den problematik som interpellanten beskriver. Nämnden bedömde dock att sådana ändringar inte skulle vara förenliga med svensk lag eller bakomliggande EU-direktiv. Jag ser ingen anledning att i dag göra en annan bedömning.

Med det sagt instämmer jag helhjärtat i att det finns möjligheter att underlätta byggande i hela landet. Regeringens målsättning är att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande.

Fru talman! Jag vill tacka Lars Isacsson för det och för engagemanget som uppenbart är angeläget i det mycket svåra säkerhetspolitiska läge som Sverige är i. Vi är inte ensamma i det, utan står tillsammans med andra i det.

Det avtal som har tecknats med USA som Lars Isacsson lyfter fram är något väldigt positivt. Men det är också förstås viktigt att transportinfrastrukturen möjliggör innehållet i det. Därför kommer det att vara en viktig del att säkerställa och möjliggöra militär mobilitet och värdlandsstöd i den transportinfrastrukturplan som vi arbetar med att ta fram och som framför allt Trafikverket har i uppdrag att ta fram de första stegen för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ser fram emot fortsatt dialog. Jag tackar för det samtal vi har haft på kvällskvisten här i kammaren i kväll. Låt mig också säga att detta är något som är angeläget för hela regeringen. Jag nämnde försvarsministern, och även ministern för civilt försvar kan och förstår terrängen väldigt väl i Dalarna. Jag tackar för och tar med mig de medskick som ledamoten har gett i kammaren här i kväll.

Jag vill understryka att det förstås är någonting som vi är väl medvetna om. Det kommer nu att fortsätta att övervägas i det fortsatta arbetet med nationell plan framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig först konstatera att det mycket riktigt är så att norra Sverige är av särskild betydelse. Jag hoppas att jag citerade ledamoten rätt, som i sin tur citerade Stoltenberg. Detta har jag också framfört på alla nivåer där jag rör mig, inte minst till EU-kommissionären med tanke på de stödpengar som går att söka inom CEF för militär mobilitet.

När vi blir medlemmar i Nato kommer vi förstås att vara mycket aktiva i att presentera de förstärkningar som vi ser som ett underlag för att få finansiering via NSIP, Natos infrastrukturfond. Det här kommer förstås att vara viktigt.

Det blir inte automatiskt mer pengar till infrastruktur för att man har angelägna behov av totalförsvarskaraktär, utan det kommer som alltid att ske viktiga prioriteringar när det gäller alla de infrastrukturbehov som vi ser i stora delar av vårt land av olika skäl.

Som jag var inne på i mitt förra inlägg, fru talman, finns det också nyttiga synergier i detta. Saker som man förstärker för godstrafik kan ju också vara sådant som underlättar för militär mobilitet. Vi är ännu inte medlemmar i Nato, vilket jag inte tror att någon har missat, men vi jobbar mycket aktivt för att bli det. Först då får vi också full insyn i Natos regionala planer.

Frågan om exakt hur vi kommer att göra är inte för tidigt väckt, men svaret skulle vara för tidigt. Jag vill inte kritisera ledamoten för att ställa frågan, fru talman. Men jag kan i det här läget inte besvara den på ett mer utförligt sätt än vad jag redan har gjort.

Det är inte så att vi sitter och väntar på att de regionala planerna ska dimpa ned. Precis som jag sa i mitt första svar har vi Försvarsberedningens tidigare rapportbetänkande Allvarstid på bordet. Vi kommer att få ett delbetänkande i slutet av detta år och ett slutbetänkande i april. Det kommer förstås att bli ett viktigt underlag för infrastrukturplaneringen utöver det som vi får tillgång till när vi blir medlemmar i Nato.

Därtill har vi ett fördjupat nordiskt samarbete om transportinfrastrukturen där jag har en tät och nära dialog med min norska kollega, min finska kollega och min danska kollega om den här typen av frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Regeringskansliet och i regeringen arbetar vi närmare Försvarsdepartementet än tidigare. Försvarsministern och jag har ett mycket nära samarbete med tanke på, precis som jag sa, att transportinfrastrukturen är en nödvändig möjliggörare för de andra satsningar som görs på försvaret i denna mycket tuffa tid för Sverige och för vår omvärld av säkerhetspolitisk karaktär.

Den kommer att vara en tung del i prioriteringarna framöver. Vi kommer förstås att återkomma med fler svar på den här typen av frågor. Det här är en debatt, en diskussion och en dialog som jag avser att hålla nära riksdagens ledamöter och riksdagen. Det gäller inte minst när vi presenterar infrastrukturpropositionen senare nästa år enligt den planering vi har.

Fru talman! Jag uppskattar Lars Isacssons engagemang i de här frågorna. Jag har vid flera tillfällen pekat på vikten av robusthet och redundans i infrastrukturen. Det går inte nog att understryka transporternas betydelse för ett fungerande samhälle och ett fungerande försvar. Det gäller både den militära delen och civilförsvaret. Det är också därför det beskrivs som just totalförsvaret i det inriktningsunderlag som Trafikverket nu arbetar med att ta fram. Man arbetar också med ett utredningsuppdrag vad gäller just höjd beredskap, och det kommer att ge ett underlag till den nästkommande nationella planen.

Regeringen arbetar som Isacsson vet om mycket målmedvetet för att Sverige ska bli fullvärdig medlem i Nato. Sverige står redo att bidra till Natos avskräckning och försvar. I detta ingår värdlandsstöd. Svenskt territorium är centralt för försvaret av norra Europa och för att möjliggöra förstärkningar från exempelvis Nordamerika. Där pekar Försvarsberedningen på att det finns behov av att förstärka i väst-östlig riktning, inte minst från norska hamnar över Sverige vidare till Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har, som jag nämnde i mitt interpellationssvar, fru talman, tagit del av Försvarsmaktens behovsanalys. Jag kan förstås inte gå in på den i alla delar, men den är en mycket viktig del för mig och för hela regeringen i arbetet med att ta fram den nya nationella planen.

Vi har redan vidtagit ytterligare åtgärder för att förstärka vår beredskap när det gäller infrastrukturen. Det handlar om att säkerställa upprätthållandet av tågfärjeförbindelsen Trelleborg-Tyskland, att stärka sjöfartens konkurrenskraft och att utreda reservhamnskapacitet i Visby hamn på Gotland. Precis som jag nämnde tidigare ska Trafikverket föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap och ytterst i krig.

När det gäller de sträckor och banor som ledamoten tar upp tror jag att ledamoten mycket väl förstår att jag i det här skedet inte kan uttala mig om vilka sträckor som kommer att vara prioriterade i arbetet med den nationella planen, eftersom Trafikverket nu har det uppdrag som jag beskrev, både inriktningsunderlaget och det som gäller krisberedskap.

Västerdalsbanan går mellan Repbäcken i Borlänge och Malungsfors. Den sista etappen, från Rågsveden till Malungsfors, återinvigdes 2019 efter att Trafikverket investerat 48 miljoner kronor i att upprusta banan mellan Rågsveden och Malung. Älvdalsbanan är en 38 kilometer lång järnvägslinje som börjar i Mora och slutar i Märbäck i Älvdalens kommun. Från Märbäck är det cirka 3 kilometer till Älvdalen och knappt 40 kilometer till Trängslet, som ledamoten nämner.

Jag säger detta för att informera ledamoten om att vi förstås har full koll på detta. Vi har dock inga besked kring enskilda infrastrukturprojekt i det här läget. Det är inte så infrastrukturplaneringen fungerar. Däremot kommer vi att återkomma, och i ett första steg kommer Trafikverket att återkomma.

Jag vill också svara på frågan hur vi ska balansera de civila ändamålen mot de militära. Det finns ju synergier även för godstransporter och persontransporter. Allt detta kommer förstås Trafikverkets uppdrag att ge ett underlag för när det redovisas. Jag kommer att återkomma i den frågan.