Fru talman! Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare samt hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende. Malcolm Momodou Jallow har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att även personer utan kapital eller hög inkomst ska få en egen bostad.

Just nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Detta drabbar inte minst byggsektorn som möter ökade priser och minskad efterfrågan. Regeringen föreslår och vidtar därför åtgärder för att stärka byggsektorn. Det är bland annat ett tillfälligt höjt tak för rotavdrag för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal när konjunkturen vänder och stimulansåtgärder till kommunerna för att ge ökade incitament till att omvandla lokaler till bostäder och öka utbudet av planerad mark för småhus. En utredare ska också ta ställning till hur hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Boendekostnaden är den enskilt största utgiftsposten för många hushåll. För att ge barnhushåll med låga inkomster extra resurser så att de får bättre förutsättningar att klara sina boendekostnader förlänger regeringen det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget med ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis. Nivån är densamma som gäller under perioden juli till och med december i år, vilket innebär att tilläggsbidraget lämnas på en nivå som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi.

En av de utredningar som regeringen hittills tillsatt är en utredning som syftar till att underlätta för privatpersoner att hyra ut sina bostäder, vilket kan bidra till att bostäder hyrs ut i stället för att stå outnyttjade. På så sätt kan de bostäder som faktiskt finns användas på ett mer effektivt sätt.

För att sänka tröskeln till det ägda boendet har regeringen också gett en utredare i uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Hyrköp innebär en möjlighet för den som hyr att successivt kunna köpa sin bostad. Det kan underlätta för dem som i dag har svårt att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden, som till exempel unga personer som begränsas av de höga kapitalkrav som ställs.

Vi bereder också betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) i Regeringskansliet. I betänkandet lämnas flera förslag som ger hushåll möjlighet att skaffa en bostad som svarar mot deras behov. Betänkandet innehåller bland annat förslag om tydligare förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att tillämpa reservationer och ett större utrymme för förturer.

Fru talman! Jag skulle egentligen vilja ställa interpellationen tillbaka till interpellanten. Det Sverige han beskriver, fru talman, är det Sverige som interpellanten är ansvarig för. Det är den regering han har stött som är ansvarig för hur Sverige ser ut i dag. Vänsterpartiet har stött den socialdemokratiska regeringen under alla dessa år och skapat förutsättningarna för hur det ser ut i dag.

År 2003 hade vi balans på bostadsmarknaden. Sedan dess har vi inte sett det, utan situationen har förvärrats för varje år som Socialdemokraterna har styrt med hjälp av Vänsterpartiet. Årligen har det behövt byggas omkring 43 000 bostäder bara för att möta befolkningsökningen via migrationen till Sverige. Det är en talande siffra när det gäller varför vi har den situation som vi har i Sverige i dag.

Den gamla regeringen nådde aldrig Boverkets byggmål för att ens komma i närheten av att skapa en balans på bostadsmarknaden i Sverige. I stället har vi fått den situation som interpellanten beskriver i sin interpellation. Vi har en arbetsmarknad som blir kraftigt påverkad av att våra studenter inte har någonstans att bo. De kanske väljer en annan linje eller studerar inte över huvud taget eftersom det inte finns några studentbostäder eller bostäder över huvud taget.

Vi har fått en ökad trångboddhet, som bidrar till många av de negativa konsekvenser som vi ser i många stadsdelar i Sverige i dag. Den gamla socialdemokratiska regeringen med stöd av Vänsterpartiet införde 2016 en anvisningslag som gav en gräddfil till en bostad för de nyanlända som kom till Sverige. Det gjorde att de mindre dyra bostäderna tilldelades migranterna, och detta skapade den situation som vi ser i Sverige i dag. De som vill ta en bostad som finns på bostadsmarknaden blir tvungna att ta en nyproducerad bostad som är oerhört dyr. Det är klart att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden under dessa förutsättningar.

Vi ser en ökad otrygghet i våra stadsdelar, där gängkriminella dominerar hela stadsdelen och gör den otrygg. Det är ett område där regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna i dag driver igenom en rad åtgärder för att trygga våra bostadsområden igen.

Men vad ser vi för förslag från bland andra interpellanten och den gamla regeringen? Det är att införa en klimatdeklaration, som ökar på bostadskostnaden med 1,5 procent av produktionskostnaden. Det är en klimatdeklaration som inte kommer att ha någon effekt över huvud taget utöver att det blir dyrare att bygga bostäder i Sverige i dag.

Återigen: Folk ska ha råd att bo, och folk ska ha rätt att efterfråga det som byggs. Det gör man inte med den politiken. Vi behöver långsiktiga förändringar, såsom dem Sverigedemokraterna i dag tar fram tillsammans med regeringen. Vi behöver vidta konkurrensskapande åtgärder för att fler mindre byggbolag ska kunna vara med i upphandlingarna och på så vis pressa ned priserna. Vi behöver gemensamma byggregler i Norden och en byggmaterialhandel som gör att vi kan pressa kostnaderna.

Det är nog svårt att med snabba förändringar påverka situationen som den ser ut i dag. Den är sprungen ur höga räntor och inflation. Men med en lång rad av långsiktiga åtgärder som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna genomför i dag, fru talman, kan vi få till en bättre långsiktig situation på bostadsmarknaden.

Fru talman! Vänsterpartiet är långt ifrån ensamma om kritiken. I princip hela branschen skriker efter åtgärder, och det är ekonomiska incitament som står högst upp på önskelistan. Mest skriker man från hyresgästernas sida eftersom regeringen helt tycks ha glömt bort hyresrätten. Hyresrätten är en stor och viktig upplåtelseform i vilken det bor 3 miljoner hyresgäster i vårt land. Det är inte en liten marginell upplåtelseform som högern kan lyfta fram när de letar boende för socialt utsatta hushåll.

Låt mig citera en rad samhällsaktörer. Två privata bostadsjättar, Heimstaden och Veidekke, kallade förslaget om ett höjt rotavdrag "en besvikelse" när det presenterades i samband med regeringens budget. Veidekke sa att de "hoppas att regeringen återkommer före budgeten med någon typ av riktad åtgärd för att stimulera tillgången till kapital eller som sänker kostnaderna så att byggkalkylerna kan gå ihop".

Men senast i går fick Veidekke än en gång konstatera att man är extremt bekymrad över den närmast totala politiska handlingsförlamning som råder. Även Hyresgästföreningen pekar på regeringens ensidiga fokus på ägare och säger att ett utökat rotavdrag inte kommer att få byggkalkylerna att gå ihop, inte kommer att bidra till upprustningen av 200 000 hyresbostäder och inte kommer att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden.

Även fackförbundet Byggnads anser i sin tur att regeringens förslag är "under all kritik" och säger: "Det behövs rejäla satsningar som faktiskt gör skillnad här och nu." De vill att regeringen "återinför och utvecklar investeringsstödet samt kompletterar investeringsstödet med förmånliga bygglån mot att en lägre hyra sätts".

I dag kan vi alla konstatera att även Riksrevisionen är kritisk och ger regeringen bakläxa. I morse meddelade Riksrevisionen att man rekommenderar regeringen att minska rotavdraget. Avdraget innebär en nettokostnad för staten på drygt 8 miljarder kronor, och enligt Riksrevisionen är det kort och gott helt enkelt inte tillräckligt effektivt.

Jag kan inte uttrycka mig mycket tydligare än vad branschen och sakkunniga gör. De förslag som regeringen lagt fram är pinsamma och ett fiasko. Alla i sektorn säger det.

Men för regeringen och Andreas Carlson verkar det inte spela någon roll hur djup krisen blir. Tiden går, och det blir allt tydligare att någon finansiell stimulans för bostadsbyggandet inte kommer att komma från denna regering. Under tiden fortsätter det akuta läget att eskalera. Ungdomar har fortfarande ingenstans att bo. En allt större andel av befolkningen är hemlös. Flera barn vräks. Samtidigt fortsätter hyrorna att öka i en vansinnig takt, trots att fastighetsbolagen haft decennier av välmående tider. Nu ska hyresgästerna betala för deras räntehöjningar och för alla renoveringar som uteblev under de goda åren. Människor blir allt fattigare, och de svenska hushållens höga skuldsättning skapar stora problem.

Det jag är ute efter är hur vi löser den här krisen. Var är handlingskraften? Var är lösningarna på de specifika problem som vi möter i dag? Eller har alla de här samhälls- och byggaktörerna fel när de säger att de inte ser några bra och effektiva lösningar, åtgärder eller reformer? Den kritiken delar Vänsterpartiet. Har vi alla fel och Andreas Carlson rätt?

Frågan är: Kommer Andreas Carlson och den här regeringen att lyssna på kritiken och vara självkritiska? Kommer de att sätta sig ned tillsammans med oss andra och försöka hitta lösningar som är effektiva? Eller kommer Andreas Carlson att fortsätta på samma väg som nu?

Fru talman! Det påstås felaktigt att regeringen och jag skulle ha glömt hyresrätten. Ett av förslagen jag lyfte fram i mitt svar och som en utredare jobbar med gäller just hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, och hur de ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

Jag har också god kontakt med Hyresgästföreningen. När jag för ett tag sedan samlade branschen och bjöd in ett stort antal aktörer var förstås Hyresgästföreningen inbjudna. De nämnde dock att det inte var lika självklart för den förra regeringen.

Så nej, jag har inte glömt hyresrätten. Tvärtom behöver vi fler bostäder i olika upplåtelseformer som passar olika önskemål och olika behov i livets olika skeden. Men vi har nu en hög inflation och är i en lågkonjunktur. Det är omvärldsfaktorer som inte är så lätta att påverka för någon regering. Desto viktigare är det då att hålla nere inflationen, att de åtgärder som vidtas inte riskerar att elda på inflationen och att komma fram med de strukturreformer som behövs för att korta ledtider, tillgängliggöra byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk.

Det finns inte en enkel lösning, en quickfix. Bostadsbristen kan inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet, som investeringsstödet var konstruerat och som det ofta blir.

Hyresgästföreningen lät ett konsultföretag göra en undersökning som visade att 40 procent av investeringsstödet gick till bostäder som skulle ha byggts ändå. Det motsvarar 10 miljarder kronor. I ett tufft ekonomiskt läge skulle 10 miljarder kronor gå till bostadsbolag som ändå hade byggt bostäderna. Det är 10 miljarder som hade kunnat gå till skolan, till vården, till fler poliser eller till andra viktiga åtgärder. Det var därför regeringen i ett mycket tufft ekonomiskt läge var tvungen att prioritera och att avveckla detta investeringsstöd med låg träffsäkerhet på ett ansvarsfullt sätt.

Den avslutande frågan var om Andreas Carlson kommer att fortsätta på samma väg som nu. Om man ska tolka den vägen som ett metodiskt och hårt arbete för att ta tag i de strukturproblem som vi kanske behövt ta tag i för länge sedan är svaret ja. Om det är att fortsätta driva en ekonomisk politik som tar ansvar i ett tufft läge och som inte driver på utan snarare dämpar inflationen är svaret ja. Om frågan är om förslag tas fram för att dämpa effekterna för de allra mest utsatta hushållen och för att rädda en del jobb i sektorn är svaret ja.

Jag har gärna dialog med riksdagens olika partier. Vi har dock en majoritet bakom regeringens politik i Sveriges riksdag. Det viktiga nu är att komma till skott och komma fram med de förslag till strukturreformer och åtgärder som egentligen alla ganska länge har sett behöver komma på plats. Behovet av dessa märks extra tydligt i den tuffa ekonomiska situation som vi är i nu, men det är alltid lika rätt att prioritera dem. Det finns inga genvägar, fru talman. Vi behöver ta ansvar i en svår tid för Sverige.

Herr talman! Den här interpellationsdebatten inleddes med att jag gav svar på frågor som interpellanten ställt. Sedan påstods det att det inte var svar på frågorna. Jag korrigerade detta och gav återigen svar på frågorna. Avslutningsvis kom ett ganska svepande inlägg som jag avstår från att kommentera.

Bostadsbyggandet har gått ned dramatiskt. Det är i huvudsak till följd av hög inflation och en mycket tuff ekonomisk situation i vårt land med en lågkonjunktur. Detta ser regeringen mycket allvarligt på. Vi arbetar med de strukturreformer som kommer att behöva komma på plats och tar ansvar för svensk ekonomi i ett tufft läge. Vi har också lagt fram förslag för att dämpa effekterna och kommer att fortsätta att göra detta.

Låt mig tydliggöra att med en lägre inflation, när vi har lyckats med de åtgärder som lyfts fram i budgeten för att dämpa inflationen, öppnar sig en annan verktygslåda för den potentiellt sett mycket tuffa nedgången. Jag delar bilden som har beskrivits av att det är ett tufft läge. Därför står vi redo att vidta åtgärder. Det är regeringen alltid beredd att göra.

Jag tackar för debatten och önskar interpellanten och ordföranden i utskottet god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.