Andreas Carlson

Fru talman! Martina Johansson har frågat mig om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen avser att agera för att det samverkansuppdrag som myndigheterna har följs och i så fall när. Martina Johansson har också frågat mig vilka eventuella åtgärder jag avser att vidta om det inte sker en samverkan med lokalsamhället samt vilka generella initiativ jag avser att ta för att beslut ska utgå från ett tillräckligt faktaunderlag inom bland annat Trafikverket.

Landsbygdernas utveckling är avgörande för Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus och arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor, lever och verkar på landsbygden.

Som ett led i det arbetet har det inom Regeringskansliet inletts en översyn av den samlade landsbygdspolitiken. Målsättningen med översynen är att lämna en samlad landsbygdspolitisk proposition samt att höja medvetenheten om förhållandena i Sveriges landsbygder.

Inför en ansökan om tillstånd, nätkoncession, för en ny elledning genomför nätföretagen omfattande samråd med såväl berörda myndigheter som markägare och allmänhet. Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att samverka med ett antal myndigheter för att göra tillståndsprocessen för elnät effektivare, och där kan det ingå att ha en bättre dialog tidigt. Uppdraget är löpande och redovisas årligen.

När Trafikverket arbetar med och ska fatta beslut kring väg- och järnvägsprojekt finns det tydliga regler att förhålla sig till i lagar och förordningar. Det är omfattande processer i flera steg, och de innehåller moment där kommuner, länsstyrelser, allmänhet och särskilt berörda bereds möjlighet att medverka i olika samråd. Detta innebär att många olika parter har hörts innan spaden sätts i marken för ett enskilt projekt.

När det gäller Trafikverkets projekt med en ny järnvägsbro över Södra stambanan vid Vrena i Södermanland är detta ett för oss båda känt projekt, som vi bland annat diskuterade i kammaren så sent som den 2 juni 2023. Glädjande är att en ny bro färdigställdes i november 2023. Det är en bro som kommer att trygga den långsiktiga tillgängligheten i samhället så att man även fortsättningsvis tryggt kan köra över järnvägen och ta sig till såväl jobb och bostäder som affärer och skola.

Den nya brons förväntade livslängd är 120 år, och den kommer att för lång tid framöver förbättra villkoren för boende på orten och för näringslivet genom att den tillåter tyngre laster än den äldre bron.

Fru talman! Jag kan bara instämma, och precis som ledamoten ser jag att bilen för många är den enda möjligheten att ta sig till affären eller till nära och kära. Det är enda möjligheten att besöka släktingar, att skjutsa barn till kanske en innebandyträning och att ta sig till arbetet. Därför är det väldigt viktigt med en god infrastruktur som möjliggör bilresande, förstås, men även med en infrastruktur med besiktningsstationer.

Där ser vi nu en utveckling med mobila besiktningsstationer, och vi får se hur detta utvecklas under det här året. Men av det vi har sett hittills har tillgängligheten och flexibiliteten kunnat öka också i glesbygdskommuner, vilket jag ser som en stor möjlighet. Det är fortsatt viktigt att detta ökar så att vi möter det behov som ledamoten har lyft fram här i dag. Låt oss därför följa detta - gärna tillsammans!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är viktiga frågor som Marianne Fundahn ställer.

Låt mig ändå upprepa att tillgången har ökat och att vi nu ser att det även i glesbygden finns potential att öka detta med mobila stationer ytterligare. Jag kommer förstås att följa frågan fortsatt. Varken Riksrevisionen eller Transportstyrelsen, som har i uppdrag att utöva tillsyn av besiktningsmarknaden med avseende på tillgänglighet, har i sina utvärderingar landat i en rekommendation till regeringen om att ta någon form av initiativ av det slag som Marianne Fundahn efterlyser.

När det gäller prisökningen stämmer det att priset har ökat. Samtidigt har ju tillgängligheten ökat mycket. En förklaring som har lyfts fram av forskare vid VTI är att det reglerade priset på besiktning var för lågt före omregleringen och att detta i sin tur ledde till att antalet besiktningsstationer var för litet. Det är den förklaring som forskare vid VTI har kommit med. Utifrån en sådan förklaring kan prisökningen ses som en effektivitetshöjning: Underskottet av besiktningsstationer har justerats genom att man har satt ett högre pris, och marknaden fungerar nu bättre med tanke på att det finns en bättre tillgänglighet. Men det är förstås en fråga som är värd att följa.

Som ledamoten var inne på har detta medfört en ökad tillgänglighet och flexibilitet för många i vårt land, men det är förstås viktigt att se hur det fungerar i glesbygdskommuner, som interpellationen handlar om.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka Marianne Fundahn för frågan och engagemanget! Vi delar engagemanget för att hela Sverige ska fungera.

Jag noterar att ledamoten ser betydelsen av bilen, som jag också har uppmärksammat många gånger. Det är ett viktigt färdmedel för många i vårt glesbefolkade land med stora avstånd. Där är förstås bilbesiktningen en mycket viktig del för att kunna upprätthålla den funktionalitet som bilen står för.

Jag har full förståelse för den oro som fanns när de mobila besiktningsenheterna, som främst besökte orter i Norrlands inland, togs ur bruk 2021. Den förra regeringen gav i uppdrag till Transportstyrelsen att utreda tillgängligheten på marknaden i fråga ända sedan 2010 och sedan bedöma om befintligt regelverk gav förutsättningar för besiktning i glesbygd.

Transportstyrelsens slutsatser var att tillgängligheten till fordonsbesiktning hade förbättrats sedan omregleringen. Medelavståndet till närmaste besiktningsstation hade minskat från 14,1 till 10,6 kilometer mellan 2010 och 2019. Transportstyrelsen lyfte också fram att tillgänglighetsförbättringen hade kommit fordonsägare i glesbygderna till del, om än inte i lika hög utsträckning som för landet som helhet. I redovisningen, som alltså var beställd av den förra regeringen, bedömde Transportstyrelsen att det fanns förutsättningar för marknaden att kunna kompensera den brist på besiktningsmöjligheter som hade uppkommit när Bilprovningens mobila enheter togs ur bruk.

Jag kan konstatera att Transportstyrelsen gjorde en korrekt bedömning. Under 2023 tog företaget Opus Bilprovning AB en mobil besiktningsanläggning i bruk som är ackrediterad och godkänd för att besiktiga fordon i alla län utom Gotlands län. Under 2023 betjänade den mobila anläggningen Arjeplog, Funäsdalen, Gäddede, Hede, Karesuando, Köping, Särna, Tärnaby och Överkalix. Tre av dessa orter ligger i Jämtlands län.

Opus mobila besiktningsenhet utförde över 6 000 besiktningar i glesbygd under 2023. Det kan jämföras med AB Svensk Bilprovnings mobila besiktningsstationer, som under 2021, alltså innan de avvecklades, genomförde ungefär 5 000 besiktningar. Enligt den information jag har fått planerar Opus 2024 att utöka verksamheten, vilket skulle kunna avhjälpa den oro och farhåga som ledamoten ser angående att många har långt till en besiktningsstation.

I stort har marknaden gjort att tillgängligheten till besiktning har ökat markant i hela landet. Mobila besiktningsstationer där det är långa avstånd skulle kunna göra att det blir närmare till en bilbesiktning.

Jag har uppfattat att det här har mottagits väl. Jag hade förmånen att få inviga den här besiktningsstationen den 7 mars förra året, och redan under första året är det alltså fler som har besiktigat sina fordon än vad som gjordes vid det statliga bolaget AB Svensk Bilprovnings mobila besiktningsstationer.

Nu bedömer alltså företaget att man ser en potential att utveckla. Man planerar för det, och det står förstås även andra företag fritt att göra detta. Enligt Transportstyrelsen fanns det förutsättningar för marknaden att kunna kompensera, och det vi ser hittills indikerar ju att Transportstyrelsens utredning låg rätt.

Fru talman! Marianne Fundahn har frågat finansministern om hon avser att ta några initiativ inom sitt ansvarsområde för att det statliga bolaget AB Svensk Bilprovning ska kunna ge fordonsägare möjlighet att kontrollbesiktiga sina fordon inom rimligt avstånd i hela landet och i så fall vilka.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fordonsägare ska givetvis ha rimliga förutsättningar att besiktiga sina fordon oavsett var man bor i landet. Tillgängligheten till besiktning har dock inte visat sig vara beroende av statens ägande och styrning av bolaget AB Svensk Bilprovning. När Riksrevisionen utvärderade omregleringen av besiktningsmarknaden 2021 var slutsatsen att tillgängligheten till besiktning ökat markant generellt sett. I de allra mest glest befolkade delarna av landet var tillgängligheten oförändrad jämfört med tiden då besiktningsmarknaden var ett statligt monopol.

Fru talman! Jag kanske ska pröva att göra både och på mina två minuter. Det är faktiskt så att den situation vi har nu är frukten av år då vi visserligen såg fler byggkranar, vilket inte är konstigt eftersom vi nu har lågkonjunktur och hög inflation. Men inte under ett enda av de år som Socialdemokraterna satt vid makten färdigställdes det antal bostäder som behövdes enligt Boverket.

Att ni ställer högre krav på en annan regering under lågkonjunktur och hög inflation tackar jag för, för tidigare saknades det handlingskraft att ta itu med de strukturella problemen, öka byggandet ännu mer i högkonjunktur och göra Sverige bättre rustat i nuvarande läge. Framför allt hade kortare ledtider och förenklade och förbättrade regelverk gjort att kalkylerna hade gått ihop i större utsträckning. Alla vet att tid är pengar, och nu har pengar åter blivit något som kostar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I mitt svar gav jag besked om vad regeringen gör för att dämpa effekterna. Vi utesluter inte ytterligare åtgärder. Men dessa åtgärder får inte motverka syftet och underblåsa inflationen, för då kommer vi att hamna i ett ännu tuffare läge framöver. Vi kommer steg för steg att se till att få bostadsmarknaden i bättre skick. Det är dock inte gjort i en handvändning. Det finns ingen enda enkel åtgärd som löser alla problem, utan det krävs en rad steg på flera olika områden. Vi kommer att ha all anledning att återkomma, och jag utesluter som sagt inte ytterligare åtgärder för att dämpa effekterna i den tuffa situation många befinner sig i. Men lösningen är fortsatt att få ned inflationen, för den är grunden till många av de problem vi ser.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Enskilda partier får själva svara för sina förslag. Jag företräder regeringens politik, och det enskilda förslag ledamoten lyfter fram är inte regeringens svar på bostadsbristen.

Det gläder mig att Sofia Amloh håller med om att inflationen är en viktig del i detta. Ibland låter det inte så i debatten utan som att det finns snabba åtgärder som kan lösa problemet. Men insikten om att det är inflationen som ligger bakom de höga finansierings-, produktions- och räntekostnaderna och osäkerheten gör att det är där vi måste lägga vårt gemensamma tryck och krut och driva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte riskerar att förvärra situationen. Jag har redogjort för några av de åtgärder som regeringen vidtar för att dämpa effekterna.

Sofia Amloh frågar vad jag säger till de byggnadsarbetare som går ut i arbetslöshet. Det är förstås en mycket bekymmersam situation. Något som också är bekymmersamt, kanske inte för den enskilde men för bostadsbyggandet i Sverige, är att många går in i andra yrken och arbetsuppgifter eftersom efterfrågan är stor på arbetskraft i andra sektorer. Det var en lärdom från både 90-talskrisen och finanskrisen att man tappade personer i bygg- och bostadssektorn som gick in i andra viktiga sektorer i samhället. Eftersläpningseffekterna av det när konjunkturen sedan vände blev mycket kännbara eftersom det inte fanns tillräckligt med arbetskraft för att tillgodose behovet i bostadsbyggandet.

Det är mot bakgrund av detta som rotavdragstakhöjningen är en del i att rädda jobb i bygg- och bostadssektorn. Det finns också ett öppet system för stöd vid korttidsarbete. Enligt det systemet kan stöd ges under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det är ett stöd som handläggs av Skatteverket och ges efter beslut om godkännande för stöd.

Det är en viktig fråga att säkra kompetensförsörjningen och att ha en kompetent arbetskraft i byggsektorn framöver, för bostadsbehovet är mycket stort, inte minst i de norra delarna av landet. Men överallt där vi ser en fantastisk utveckling med nyindustrialisering är bostäder antingen en möjliggörare eller en flaskhals för utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det hade förstås varit bättre om fler strukturreformer hade varit på plats redan innan vi gick in ett läge med hög inflation och lågkonjunktur. Vi har en period bakom oss med mycket gynnsam ekonomisk utveckling, tillväxt och högkonjunktur när pengar var nästan gratis. Det har alltså funnits möjlighet att bygga bort bostadsbristen. Men låt mig påminna ledamoten om att inte under ett enda av de år hennes parti styrde Sverige svarade antalet färdigställda bostäder mot Boverkets fastställda behov.

Nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge med hög inflation, kraftigt höjda byggpriser och höjda räntor som pressar både hushåll och byggföretag. Vi hade förstås varit bättre rustade om man hade utnyttjat de goda åren till att bygga fler bostäder i Sverige och ta tag i de strukturella problem som hämmar utvecklingen på bostadsmarknaden oavsett hög- eller lågkonjunktur men som är extra kännbara i den tuffa ekonomiska situation vi nu är i.

Fru talman! Jag vill verkligen understryka att jag håller med om den problembild som Sofia Amloh ger uttryck för här i kammaren. Vi har en mycket tuff utveckling ekonomiskt på bostadsmarknaden. När inflationen är hög och konjunkturen går nedåt drabbas bygg- och bostadssektorn till följd av den osäkerhet som uppstår, de högre räntorna och de ökade kostnaderna för finansiering och produktion av bostäder.

Det finns inte någon enkel åtgärd eller lösning för att trolla bort detta, utan det är en följd av den höga inflationen - det är den som är bakgrunden till den mycket kraftiga nedgången.

Om huset brinner - för att fortsätta liknelsen - är det viktigt att de åtgärder man vidtar inte motsvarar att släcka elden med bensin. De åtgärder man vidtar måste vara träffsäkra och får inte riskera att underblåsa inflationen. Det viktiga här och nu är att ta ansvar och att se de ljuspunkter som finns i att inflationen går nedåt och i att Riksbanken enligt bedömningar kan komma att sänka räntan tidigare än planerat.

Det är en grundorsak till att vi är där vi är. Därför är det viktigt att fortsatt hålla i och ta ansvar och att inte blåsa faran över när det gäller den höga inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte det enda vi gör från regeringens håll. Vi vidtar också åtgärder för att förenkla reglerna för att bygga. Det är viktigt att korta ledtider i plan- och byggprocessen och att öka tillgången till byggbar mark, särskilt i attraktiva lägen. Vi arbetar för att fler ska få möjlighet att ta steget till den ägda bostadsmarknaden och för att nyttja det befintliga beståndet mer. Det finns till exempel möjlighet att omvandla lokaler till bostäder, och detta behöver nyttjas mer än vad som har gjorts tidigare.

Allt detta är svar på strukturella hinder som har funnits och påverkat bostadsbyggandet under lång tid. En del av dessa åtgärder - jag har inga illusioner här - kommer att leda till en effekt på medellång eller längre sikt. Därför är det viktigt att överväga och ha förslag som kan dämpa effekten på den akuta situationen här och nu. De måste dock - återigen - vara träffsäkra och inte riskera att göra situationen ännu värre med följden att ännu fler förlorar arbetet och ännu fler företag går i konkurs.

Regeringen arbetar mycket aktivt för att steg för steg få en bättre fungerande bostadsmarknad. Jag har nyligen träffat parterna på arbetsmarknaden. Jag har många möten med personer, bolag och representanter för aktörer som beskriver situationen ungefär som jag och ledamoten har beskrivit den i dag. De åtgärder som vidtas ska förstås träffa situationen som råder här och nu, men de ska inte riskera att göra situationen ännu värre genom att göra så att inflationen går upp.

Vi har tagit emot förslag från regeringens samordnare för nyindustrialiseringen i norra Sverige och bostadsförsörjningen där. Han har lagt fram förslag som vi nu har på regeringens bord; vi fick nyligen ta emot dem. Det handlar om att använda Norrlandsfonder och om att använda de statliga kreditgarantier som redan finns på ett annat sätt. Det finns också förslag om hyresförlustgarantier. Dessa förslag siktar på att överbrygga den situation som råder här och nu. De bereds och analyseras förstås nu, eftersom vi har tagit emot dem.

Parallellt med detta jobbar vi också med de strukturellt riktade reformerna. Det hade förstås varit bättre om vi hade haft dem på plats redan innan situationen blev så tuff som den är nu.

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka situationen på bostadsmarknaden och dess konsekvenser.

Jag är väl införstådd med situationens allvar vad gäller nedgången på bostadsmarknaden och dess konsekvenser. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge där bostadsbyggandet har minskat kraftigt till följd av omvärldsfaktorer som bidragit till en hög inflation och högre räntor i Sverige och i omvärlden.

Den höga inflationen och de högre räntorna har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder samtidigt som det har bidragit till höga produktions- och finansieringskostnader hos byggföretagen. Riksbanken har nyligen bedömt att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat och att styrräntan därför troligen kan sänkas tidigare än vad som hittills indikerats. På sikt kommer en sådan utveckling att bidra till en återhämtning i byggbranschen.

Regeringen genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. Regeringen har föreslagit att taket för rotavdraget tillfälligt höjs under 2024 för att främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som kan göra skillnad när efterfrågan viker i bygg- och anläggningssektorn. För att förenkla reglerna för att bygga har regeringen dessutom gett ett uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder.

På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen nyligen undersökt hur det undantag från amorteringskraven som kan ges för nyproducerade bostäder används i praktiken. Därtill har regeringen infört två stimulanser till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse respektive omvandlingar från lokaler till bostäder. Planeringsstimulanserna är sökbara från och med den 2 april i år för planer antagna från och med den 1 januari och framåt.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Fru talman! Stödet är en del av de möjligheter som fanns att betala ut stöd med anledning av de i förhållande till andra drivmedel extraordinära prisökningarna på naturgas till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Det är alltså en typ av krisstöd som vi har notifierat hos EU-kommissionen, och därför är det utformat på detta sätt. Det är en modell som är transparent för den enskilde - det syns direkt på biljettpriserna - och som innebär att Trafikverket ska följa upp stödet. Bolaget Destination Gotland har också varit tydligt med att pengarna ska användas för att sänka biljettpriser och fraktkostnader.

Detta är en ovanlig företeelse, men det var en möjlighet som fanns utifrån de mekanismer som fanns på EU-nivå och som vi gjorde allt vi kunde för att använda. Det finns andra delar, som vi kan diskutera i andra sammanhang, för att stärka sjöfartens och Gotlands konkurrenskraft, men de frågor som har ställts i dag och som jag har besvarat, fru talman, handlade om en extraordinär insats till följd av en extraordinär situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är väldigt glad över att vi lyckades få detta i hamn, vilket gynnar Gotlands bofasta, Gotlands företag och resenärer till och från ön. Det tycker jag är någonting positivt, och jag är stolt och glad över att vi delar synen att detta är någonting ovanligt men också välkommet och nödvändigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag svarade på frågan om det är teoretiskt möjligt att fortsätta sänka priserna under en längre period ifall det skulle förekomma något överskott. Destination Gotland har varit tydligt med att pengarna ska betalas ut till resenärerna och fraktkunderna, och Trafikverket har ansvaret för att följa upp stödet.

Detta är väl ett uttryck för att regeringen tar frågan på största allvar, fru talman. Vi gör nu något så ovanligt som att skicka en kompensation till resenärer och fraktköpare i Gotlandstrafiken under innevarande avtalsperiod. Det om något är väl ett tecken på att regeringen tar detta på största allvar. Vi hade kunnat stå här och ha en annan debatt i dag, fru talman, om vi inte hade fått stödet på plats. Det fanns de som trodde att utsikterna för att få igenom detta inte var så goda, men min övertygelse och regeringens beslutsamhet har gjort att vi fick möjlighet att få till kompensationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta gynnar Gotlands resenärer, bofasta och besökare. Det är förstås även en del av attraktiviteten, med tanke på att det är viktigt med konkurrenskraftiga priser i Gotlandstrafiken - inte minst utifrån vad jag sa i mitt tidigare inlägg, nämligen att besöksnäringen är mycket viktig, att Gotlandstrafiken är en viktig del i livsmedelsförsörjningen och inte minst att detta handlar om de bofasta på ön. Det handlar ju om deras infrastruktur för att nå fastlandet, fru talman.

Det kan säkert finns varianter på modellen, men det finns en transparens och tydlighet: Det går direkt på biljettpriset, och Trafikverket har i uppdrag att följa upp detta. Jag är väldigt glad över att detta är någonting vi kunde få på plats. Jag tycker också att ledamoten förtjänar ett erkännande då hon i interpellationen också lyfte fram att hon uppskattar kompensationen för högre priser i färjetrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig först säga att jag tycker att det är väldigt positivt och glädjande att höra Hanna Westerén tala uppskattande om denna kompensation. Det stämmer att detta är något ovanligt. Det hör inte till vanligheterna att denna typ av kompensation kommer på plats under innevarande avtalsperiod. Men det var viktigt för mig personligen och för regeringen att göra allt vad vi kan i den uppkomna situationen där priserna sköt i höjden. Det drabbade både bofasta på Gotland och andra resenärer som reser till Gotland. Turismen och besöksnäringen är en viktig del av det gotländska näringslivet. Det påverkade också frakterna. Vi vet att transporterna av livsmedel både från Gotland till fastlandet och tvärtom är en viktig del i detta.

Den utformning av kompensationen som vi beslutade om syftade till att sänka priserna för vuxna, pensionärer, ungdomar, studenter, tonåringar, barn och fraktkunder. Det är alltså en brett riktad satsning. Det innebär den typ av prissänkningar som Hanna Westerén beskriver. Detta är enkelt och överblickbart. Det syns direkt på biljettpriset.

Fru talman! Som jag också sa har Trafikverket i uppdrag att följa upp detta.

Destination Gotland har meddelat att det är viktigt att pengarna går direkt till att sänka biljettpriserna. Som jag ser det finns det förstås ingen anledning att misstro denna ambition. Men Trafikverket har ett tydligt uppföljningsuppdrag när det gäller just utbetalningen.

Teoretiskt sett skulle utbetalningarna för sänkta priser kunna fortsätta under en längre period. Det är Trafikverket som har ansvaret att följa upp stödet. Därmed blir det också tydligt vad man kan dra lärdomar av när det gäller denna utformning.

Men för att svara på frågan igen är detta någonting ovanligt. Men vi såg detta som någonting angeläget och också att det kom så snabbt som möjligt kom på plats. Vi säkerställde också att EU-kommissionens acceptans för denna kompensation inhämtades. Därmed blev denna kompensation möjlig att betala ut.

Detta kommer att vara transparent i och med att Trafikverket granskar det. Det finns säkert all anledning att dra lärdom av detta om man skulle behöva utforma olika kompensationsmodeller framöver. Men det allra viktigaste har varit att det kommer resenärerna och fraktkunderna till del.

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig hur redovisningen av kompensationen av högre priser i färjetrafiken rent praktiskt kommer att gå till, hur det säkerställs att kompensationen i sin helhet disponeras för att åstadkomma lägre priser i färjetrafiken och vad som sker med ett eventuellt överskott efter kompensationstidens slut, i det fall inte tillräckligt många har rest och kvalificerat sig för kompensationen.

Ökade frakt- och biljettpriser för färjetrafiken till och från Gotland har påverkat den ekonomiska situationen negativt för Gotlands bofasta. Regeringen beslutade därför i slutet av 2023 om förordningen (2023:727) om statligt stöd till färjetrafik till och från Gotland. Destination Gotland har därefter ansökt om och beviljats stöd enligt förordningen.

Det är glädjande att Destination Gotland, som en direkt följd av detta stöd, kommer att sänka priserna under en period. Destination Gotland har meddelat att stödet ska tillfalla dess resenärer och att det ska finnas en transparens i hur pengarna används. Bolaget har även meddelat att biljetter till sänkta priser går att boka så långt stödbeloppet räcker.

Trafikverket ansvarar för uppföljning av stöd som betalats ut enligt förordningen. Trafikverket har i stödbeslutet angett som villkor att mottagaren ska lämna de uppgifter som behövs för uppföljning av stödet. Jag avser att följa upp hur stödet används.

Fru talman! Jag tackar för detta löfte. Enligt uppdragets formulering ska Trafikverket återkomma snarast möjligt, så det kan hända att de återkommer före den 26 april.

Jag vill i detta sammanhang säga att svaret på kostnadsökningar inte bara är att hälla mer pengar i budgeten. Vi kommer att behöva satsa mer på järnväg och väg i landet. Inriktningsunderlaget beskriver att redan den nuvarande nationella planen är kraftigt underfinansierad, om vi ska lyckas återta eftersatt underhåll och lyckas med de projekt som redan ligger i plan, till exempel Norrbotniabanan, Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås. Då krävs 150 miljarder utöver den nationella planen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså ingen tvekan om att behoven är stora. Vi behöver satsa mer på järnväg och väg, men parallellt med detta måste vi fortsätta med kostnadskontrollen och se till att det blir mer pengar till infrastruktur men också att vi får mer infrastruktur för pengarna. Det är mot denna bakgrund som Trafikverket har fått sitt uppdrag. Jag säger det igen: Det handlar inte om att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen, utan det är ett kostnadskontrolluppdrag.

När det gäller Ronneby flygplats var jag glad att kunna ge beskedet att vi inte kommer att gå vidare med utredarens förslag att ta bort Ronneby ur det nationella basutbudet. Det finns många goda skäl till det, inte minst Blekinges mycket strategiska och viktiga geografiska läge men också säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl.

Jag vill understryka att det ligger mycket i Heléne Björklunds argumentation och resonemang. Det handlar om att vi måste få ännu mer kostnadseffektiva infrastrukturinvesteringar så att vi har råd med alla de åtaganden och behov som finns i hela Sverige. Detta inkluderar förstås Blekinge, vill jag vara tydlig med. Om det fanns en oro hoppas jag att denna debatt har röjt undan den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag är fullt medveten om vad som förväntas av ett statsråd vid interpellationsdebatter. Därför var jag väldigt noggrann med att svara på frågorna.

Den första frågan besvarades med mitt tydliga besked att uppdraget inte innebär att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen. Den andra frågan handlade om det fortsatta arbetet. Med tanke på att det är viktigt att ha en hög framdrift här är uppdraget kort, och Trafikverket ska komma tillbaka med en redovisning snarast möjligt, dock senast den 26 april i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med detta, fru talman, besvarade jag interpellantens frågor i interpellationen, och jag tyckte att det fanns en poäng med att ställa en fråga tillbaka, nämligen hur ledamoten såg på ett exempel där ett annat projekt med bristande kostnadskontroll och ökade kostnader i en annan del av landet hotade Sydostlänken.

Jag förstår att Heléne Björklund inte vill svara på frågan, för den sätter fingret på betydelsen av att ha en god kostnadskontroll i varje projekt och varje åtgärd, eftersom det annars riskerar att bli konsekvenser någon annanstans i vår mycket ansträngda infrastruktur.

Vi har stora behov av att stärka infrastrukturen och dess robusthet. Det finns stora och nya krav på infrastrukturen till följd av det säkerhetspolitiska läget, till följd av vårt Natomedlemskap och till följd av den nyindustrialisering som sker också i de delar av landet som Heléne Björklund representerar.

Här är det inte tal om någon annan landsända, utan det är en viktig understrykning av att vi har kostnadskontroll i alla delar för att få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna. Det var därför, fru talman, som jag ställde frågan tillbaka - efter att ha besvarat ledamotens frågor, vill jag understryka. Det sätter fingret på betydelsen av kostnadskontroll, vilket också Riksrevisionen har varit tydlig med och som regeringen fortsatt kommer att bevaka, för att vi ska få mer infrastruktur för pengarna i hela landet.

Återigen: Detta innebär inte att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen, utan Trafikverket ska återkomma så snart som möjligt med kostnadsreduceringar, om möjligt, för att säkerställa en god framdrift i projektet.

Fru talman! Låt mig återigen vara tydlig med att uppdraget till Trafikverket inte innebär att Sydostlänken lyfts ut ur den nationella planen. Det som nu görs är en viktig del i arbetet med att öka myndighetens kostnadskontroll.

Riksrevisionen har granskat den förra regeringens arbete med infrastrukturplaneringen. Riksrevisionen konstaterade: "Regeringen har satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel genom sin styrning av Trafikverket. Trafikverkets svaga kostnadskontroll har förvärrat situationen. Resultatet är sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken än vad som annars hade varit möjligt."

Vidare skriver man i rapporten: "Syftet med att ha en nationell plan är att ge långsiktiga förutsättningar för infrastrukturinvesteringar som kräver mycket långa planeringshorisonter för att genomföras. Den ekonomiska ram riksdagen beslutat om efter förslag i infrastrukturpropositionen dimensionerar hur mycket ny infrastruktur Trafikverket behöver planera för de kommande 12 åren. Denna planering sätts dock snabbt ur spel av omfattande kostnadsökningar i Trafikverkets verksamhet. Så länge Trafikverkets kostnadskontroll fortsätter att vara bristfällig kommer all långsiktig infrastrukturplanering vara förenad med stor osäkerhet."

Den nya regeringen, som jag representerar, lade om växlarna för järnvägsinfrastrukturen. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara kostnadseffektiva. Det är mot den bakgrunden som vi har gett Trafikverket i uppdrag att identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder på objektet Sydostlänken på grund av de ökande kostnaderna.

Jag skulle vilja svara ledamoten med en motfråga, fru talman. Om ett annat projekt i någon annan del av landet skulle ha så pass förhöjda kostnader att andra satsningar, exempelvis Sydostlänken, hade varit hotade - alltså om man i det projektet inte håller igen och gör allt man kan för att vidta åtgärder för kostnadskontroll - hur hade Heléne Björklund sett på det? Hade hon velat att regeringen i det läget skulle ha gett carte blanche och sagt att det bara är att köra på, kosta vad det kosta vill, eller hade hon tyckt att det hade varit angeläget att regeringen skulle göra allt man kan för att hålla nere kostnaderna, så att Sydostlänken inte skulle vara hotad? Det är ju just detta som den här frågan handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har mycket stora behov i hela landet. Nyttorna och angelägenheten i många delar är stora, men vi har begränsade resurser. Därför är det mycket viktigt att ta sig an den bristande kostnadskontrollen, som Riksrevisionen har kritiserat, och göra vad man kan för att se vilka kostnadsreducerande åtgärder som finns.

Jag har en fråga och ett exempel. Om bristande kostnadskontroll någon annanstans i Sverige hade hotat Sydostlänken, vilka åtgärder tycker Heléne Björklund att regeringen då borde ha vidtagit?

Fru talman! Heléne Björklund har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta bort Sydostlänken ur den nationella planen för transportinfrastruktur samt hur det fortsatta arbetet med Sydostlänken ser ut och vilka initiativ jag har för avsikt att ta.

Precis som jag redogjorde för i mitt skriftliga svar till Heléne Björklund på en liknande fråga så sent som i februari i år har kostnaden för objektet Sydostlänken ökat betydligt sedan regeringen fastställde den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 i juni 2022. Regeringen har därför i samband med att Trafikverket föreslog att objektet får förberedas för byggstart bedömt att det behövs en översyn av kostnadsökningarna. Trafikverket har därför fått i uppdrag att identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder för objektet. I uppdraget ingår att Trafikverket ska redovisa en ny bedömning av kostnader och eventuella förändringar av nyttor och måluppfyllelse samt förnyade förslag om lämplig byggstartsperiod. Trafikverket ska redovisa uppdraget snarast möjligt, dock senast den 26 april i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig vara tydlig med att regeringens uppdrag till Trafikverket inte innebär att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen. Uppdraget till Trafikverket ska i stället ses som ett led i arbetet med att öka myndighetens kostnadskontroll. Regeringen anser, vilket jag också framförde i mitt svar i februari, att såväl god kostnadskontroll som god framdrift är viktig, dels för att infrastrukturåtgärderna ska vara kostnadseffektiva, dels för att nyttorna ska realiseras genom att åtgärderna färdigställs och öppnas för trafik så snart som möjligt. Regeringen har för avsikt att skyndsamt bereda frågan om förslag till byggstart när förnyade underlag har inkommit till Regeringskansliet.

Som minister kan jag inte uttala mig om hur en myndighet ska besluta i enskilda ärenden som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller hur lagar ska tolkas och tillämpas i enskilda fall. Därför avstår jag från att i övrigt uttala mig om hur Trafikverket agerar i det aktuella ärendet.

Fru talman! Jag vill först haka i och instämma i Mattias Ottossons understrykande av Sjöräddningssällskapets betydelse. Det är en mycket viktig del - helt bärande och avgörande - av den svenska sjöräddningen, som huvudsakligen bygger på civila och på ideellt engagemang. Det är en mycket stolt och viktig del av civilsamhället, som jag har besökt en gång och haft möten med. Jag sätter stort värde på Sjöräddningssällskapet och tycker att det är positivt att de lyfts fram i denna debatt, fru talman.

Jag vill också tacka Mattias Ottosson för initierade frågor och ett genuint engagemang för den svenska sjöfarten, som jag delar. Jag får återkomma med ytterligare svar på de frågor som ledamoten ställer. Det svar jag har i dag är att dessa frågor bereds i Regeringskansliet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vad gäller frågan i interpellationen om åtgärder med anledning av Statskontorets rapport har jag svarat att detta bereds i Regeringskansliet, och jag har därmed inte några nya besked att ge i denna interpellationsdebatt.

När det gäller den utvidgade fråga om isbrytare som Mattias Ottosson tar upp ser jag, med tanke på att det när det gäller isbrytarflottan egentligen inte finns någon begagnatmarknad att tala om, det som väldigt positivt att Sjöfartsverket har lyckats hitta en begagnad isbrytare som man nu prövar. Vi får väl se om det kan bli en mer långsiktig lösning när det gäller just den delen. Den ersätter ju inte de andra, större isbrytarna; där finns ett stort behov av uppdatering med nya isbrytare, helt enkelt. Men den skulle kunna vara ett komplement, som Sjöfartsverket beskriver det.

Jag vill påminna om att det i nationell plan för innevarande planperiod finns budgetmedel för just isbrytare.

När det gäller den upphandling där man nu gör ett omtag är det förstås viktigt att Sjöfartsverket hittar en framkomlig väg och att man har anbudsgivare som lever upp till de högt ställda krav som ställs på isbrytare mot bakgrund av de särskilda förhållandena i den här delen av världen och även utifrån det säkerhetspolitiska läget. Där vill jag också understryka betydelsen av det svensk-finska samarbetet kring isbrytningen i Bottenviken.

Det finns självklart skäl att vara bekymrad. Jag gav också uttryck för att detta påverkar näringslivet och robustheten.

Detta är också en viktig del av det arbete med revidering av nationell plan som vi är mitt i. Inriktningsunderlaget har presenterats för regeringen. På vårt uppdrag har Trafikverket haft med sjö- och luftfarten på ett tydligare sätt än tidigare. Tyngdpunkten har av naturliga skäl legat på järnväg och väg, men det är viktigt att också ha med sjö- och luftfarten i planeringen för att vi ska ha ett robust och tillförlitligt transportsystem oavsett trafikslag.

Detta arbete pågår också, fru talman, och det finns stor anledning att hålla ett högt tempo. Regeringen kommer därför att återkomma senare i höst med den proposition där man föreslår ramar för infrastrukturplaneringen i samband med planrevideringen.

Fru talman! Ja, det är en viktig och angelägen fråga. Jag vill tacka ledamoten för engagemanget.

Det är precis så, och det var upprinnelsen till att Statskontoret fick det här uppdraget, att Sjöfartsverket har brottats med sin ekonomi under en längre tid. För närvarande är ekonomin bättre än när tillkännagivandet riktades av riksdagen. Sjöfartsverket har fått ekonomiska tillskott på flera hundra miljoner kronor de senaste åren. Men det är inte ett svar för att säga att vi inte gör något ytterligare, utan precis som jag sa bereds de här förslagen i Regeringskansliet.

I rapporten fick regeringen en mängd förslag, som tidigare nämnts. Flera av dem rörde affärsverksformen i stort, exempelvis att regeringen bör avveckla den i sin helhet. Det är ett mycket omfattande förslag som rör flera myndigheter utöver Sjöfartsverket, och det bidrar till komplexiteten i beredningen av förslagen.

När det gäller mer specifika förslag som adresseras till Sjöfartsverket om Sjöfartsverkets verksamhet är de fortfarande under beredning i Regeringskansliet. Statskontoret var i delar tydligt med att det inte hade förutsättningar att gå på djupet med alla förslag som det lämnade. Därför kan ytterligare utredningarbete vara nödvändigt för att komma vidare i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är angeläget att se vad man kan göra för att stärka Sjöfartsverkets organisation. Isbrytarna, som jag nämnde i svaret och som ledamoten tar upp, är en central del i att upprätthålla linjer och trafikmöjligheter inte minst för näringslivets behov men också ur ett robusthets- och beredskapsperspektiv.

Den svenska isbrytarflottan är ålderstigen och har påverkats hårt av de förhållanden som har rått den här vintern. Detta har understrukit behovet av att förstärka och uppdatera flottan. Det som ledamoten nämner, att läget just nu är så ansträngt att man inte ens kan bryta is till Kalix, påverkar förstås näringslivet. Även ur ett beredskapsperspektiv - när det gäller luft- och sjöräddning - finns det förstås stor anledning för mig att bereda dessa förslag, som vi gör i Regeringskansliet.

Detta är också en viktig del i arbetet med att stärka sjöfartens konkurrenskraft, vilket, fru talman, är regeringens ambition uttryckt i bredare termer. Sjöfartsverket och de tjänster och uppgifter som ligger på Sjöfartsverket kommer förstås att vara viktiga och avgörande för att vi ska lyckas även med dessa delar, där jag upplever att det finns en bred samsyn i riksdagen.