Andreas Carlson

Fru talman! Mattias Ottosson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder med anledning av Statskontorets rapport om Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform.

Sjöfartsverket har under en längre tid brottats med en svag ekonomi, vilket var bakgrunden till det tillkännagivande från riksdagen som var upprinnelsen till den utredning som Mattias Ottosson hänvisar till.

I Statskontorets granskning av Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform föreslås en mängd åtgärder - dels åtgärder för att möta Sjöfartsverkets utmaningar specifikt och dels mer generella åtgärder som avser utmaningar som delas av samtliga affärsverk. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och jag avser att återkomma till om och hur regeringen avser att ta förslagen vidare.

Samtidigt kan jag konstatera att Sjöfartsverkets ekonomi är bättre i dag än vid tidpunkten då tillkännagivandet lämnades för ett antal år sedan. Sjöfartsverket har fått ekonomiska tillskott på flera hundra miljoner kronor de senaste åren. Därtill förstärks ekonomin för att dels möjliggöra en förnyelse av isbrytarflottan och dels påbörja omställningen till en fossilfri båt och fartygsflotta. Detta är investeringar som på sikt kommer att påverka Sjöfartsverkets resultat positivt till följd av minskade kostnader.

Fru talman! Vi behöver vara lite noggrannare med varifrån det mandatet inhämtas. Det är i EU-förhandlingar i EU-nämnden. Ledamoten var tydlig med exakt den information som alla i EU-nämnden, alla partier, hade vid det tillfället. Regeringen fick ett mandat av en enig EU-nämnd för den förhandlingsposition som vi sedan gick till rådet med. Vi fick igenom den här B1-möjligheten, som alltså är en räddning för A-traktorn.

Det är alltså inte så att regeringen har agerat på något eget, enskilt sätt. Tvärtom har det funnits bred samsyn om att detta var just en räddning för A-traktorn. Det är utifrån den aspekten som det här är mycket bra.

Om vi hade fortsatt ducka frågan - om vi inte tagit kommissionens frågor på allvar och bemött dem med sakliga argument, om vi inte visat upp vad det är vi pratar om och om kommissionärerna inte fått träffa ungdomar som lyfte fram detta för egen del - hade situationen kunnat vara en helt annan.

Jag vill tacka för engagemanget och stödet och, uppfattar jag, entusiasmen för att regeringen faktiskt har räddat A-traktorn. Utan vårt enträgna och målmedvetna arbete hade A-traktorn löpt risk att förbjudas av EU-kommissionen, och det hade varit ett mycket hårt slag för svenska ungdomar.

Därför ser jag fram emot det fortsatta arbetet när det här direktivet ska färdigförhandlas. Det är ju inte färdigt än, utan vi kommer att fortsätta att från regeringens sida värna svenska intressen. Förslaget kommer sedan att klubbas, och då hoppas jag att vi har haft framgång för det.

Jag utesluter förstås inte olika åtgärder för undantag, men där är vi inte nu. Nu måste vi konstatera att regeringen utifrån sitt arbete har räddat Atraktorn. Sedan behöver vi se till att det här blir så bra som möjligt i slutänden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det jag menar med att den förra regeringen duckade är att man inte svarade på EU-kommissionens frågor utan sköt på dem till efter valet. Av vilket skäl kan inte jag svara på. Men det var väldigt bråttom att ge ett svar, eftersom brevet från kommissionen hade varit liggande väldigt länge. Detta var ju innan kommissionen kom med ett förslag till körkortsdirektiv där det över huvud taget fanns en plats för A-traktorn. Där menar jag att den förra regeringen undvek att ge ett svar. Man duckade frågan.

Jag valde en annan väg, att inte ducka och gömma mig bakom något papper. I stället tog jag upp frågan direkt med kommissionären och bjöd med henne i en A-traktor så att hon fick träffa ungdomar som själva beskrev hur viktig A-traktorn är. Därefter kom ett förslag där det fanns en plats för A-traktorn i körkortsdirektivet. Där är det en helt annan tongång än tidigare, då A-traktorn faktiskt var hotad.

Jag har varit tydlig med att jag och mitt parti anser att åldersgränsen bör vara 15 år. Utgångsläget i förhandlingen var inte särskilt bra. Men vi fick in A-traktorn i det så kallade B1-körkortet. Det innebär att hastigheten föreslås höjas till 45 kilometer i timmen. Det skedde ett samråd om förslaget i EU-nämnden i december, och trafikutskottet fick information den 28 november. Överläggningen om förslaget i trafikutskottet skedde den 4 maj. Frågan har alltså varit uppe vid flera tillfällen, och frågan om åldersgränsen har specifikt varit uppe i EU-nämnden.

Om Socialdemokraterna hade velat att regeringen skulle agera på något annat sätt var det ju vid detta tillfälle som vi kunde ha haft den diskussionen. Vi uppfattade det inte så. Tvärtom var det inget parti som anmälde någon avvikande mening eller reserverade sig mot regeringens förhandlingsposition. Det var utifrån det mandat som EU-nämnden gav regeringen som vi sedan agerade, vilket har lett till att A-traktorn har en plats i körkortsdirektivet.

Jag ser positivt på de insatser som därefter gjordes i Europaparlamentet. Man nådde inte riktigt i mål där, då det inte fanns tillräckligt stort stöd för en sänkning av körkortsåldern. Men det kommer att vara viktigt i det fortsatta förhandlingsarbetet att värna svenska intressen och ytterst flexibilitet och rörlighet för ungdomar i Sverige.

Fru talman! Låt mig instämma i vad Carina Ödebrink lyfter fram vad gäller fördelarna med A-traktorn. Det var därför det var så oroväckande att det var nära förestående att kommissionen kunde ha inlett ett överträdelseärende. Det var en av de första tidskritiska frågorna som mötte mig när jag kom in på departementet. Här måste man vara ärlig och säga att den tidigare regeringen inte gjorde tillräckligt. Man hade duckat svar till kommissionen om detta, så det var tidskritiskt att få iväg ett svar till EU-kommissionen.

Jag valde en annan väg, och jag ville inte ducka. Jag kan inte se ungdomarna i ögonen om jag inte har gjort precis allt vad jag kan för att se till att få bort hotet mot A-traktorn på EU-nivå. I stället för att inte svara EU-kommissionen lyfte jag själv upp A-traktorns betydelse för EU-kommissionären vid vårt första möte i Bryssel, och jag sa till kommissionären att inte röra A-traktorn. Under det svenska ordförandeskapet tog jag detta vidare i olika samtal, och vid det informella transportministermötet som hölls i Stockholm lät jag EU-kommissionären själv få åka i en A-traktor och träffa ungdomar som tyckte att A-traktorn är viktig. De fick beskriva detta själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vädret var mycket kallt denna morgon, och EU-kommissionären förstod, och ungdomarna sa, att utifrån svenska förhållanden är A-traktorn varmare och säkrare än exempelvis en EU-mopedbil. Det var förstås viktigt att kommissionen själv får se att A-traktorn inte är en pappersprodukt på byråkraternas bord utan ett viktigt färdmedel för unga för att säkra flexibilitet och rörlighet och för att hela Sverige ska fungera.

Som jag sa har positionen förankrats i Sveriges riksdag. Den är i överensstämmelse med vad som sades vid överläggningen i EU-nämnden, där det inte fanns några avvikande meningar eller reservationer mot regeringens förhandlingsposition. Då handlade inte frågan om åldersgränsen utan om huruvida A-traktorn skulle få vara kvar eller inte. Det är positivt att vi i det läget, genom det mycket aktiva arbete som inte minst jag själv och hela regeringen gjorde gentemot kommissionen för att värna A-traktorn, fick undan hotet om ett förbud mot A-traktorn från bordet.

Sedan kom nästa läge, där vi i Europaparlamentet i februari kunde förhandla om innehållet ännu mer på djupet. De svenska europaparlamentarikerna arbetade för att få till en sänkning av körkortsåldern för A-traktor till 15 år. Man lyckades inte få tillräckligt stort stöd i parlamentet för en sådan sänkning av åldern. Men för min del, fru talman, är det viktigt att fortsätta värna de svenska intressena och kunna påverka förslaget i de fortsatta förhandlingarna.

Låt mig också kommentera de åtgärder som regeringen har vidtagit för att höja säkerheten. Även om den förra regeringen var lite negativ och duckade frågorna från kommissionen vill jag säga att det var positivt att man gav uppdraget till Transportstyrelsen, som tog fram förslag som höjde säkerheten.

Regeringen har gått vidare med förslag. Nu är det krav på vinterdäck och användning av bilbälte. Transportstyrelsen jobbar på föreskriftsnivå med att minska risken för manipulering av A-traktorer, vilket är mycket viktigt för att få ned hastigheten och minska risken för att de kan trimmas. Detta arbete pågår, och det är väldigt viktigt att det sker i ett högt tempo.

Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vilka åtgärder jag och den svenska regeringen avser att vidta för att, med säkerheten i fokus, inte försämra ungdomars möjlighet till rörlighet och oberoende genom att kunna köra A-traktor.

Regeringen värnar A-traktorn. EU-kommissionen har dock ställt frågor om de svenska reglerna för A-traktor och huruvida dessa är förenliga med de EU-gemensamma körkortsbestämmelserna. Dessa frågor hade kunnat leda till ett överträdelseärende som hade riskerat A-traktorns existens. Regeringen har därför aktivt arbetat med att öka förståelsen i EU för vikten av A-traktorer och ungdomars mobilitet. Det resulterade i att EU-kommissionen föreslog en ny körkortsbehörighet som är anpassad efter dem som kör A-traktor.

Regeringen anser att det vore positivt om eventuella otydligheter mellan de svenska A-traktorreglerna och körkortsdirektivet (2006/126/EG) kunde hanteras en gång för alla. De specifika texterna i förslaget förhandlas fortfarande. I det arbetet har regeringen ambitionen att de bestämmelser som berör A-traktorer och ungdomars behov av mobilitet i möjligaste mån ska utformas på ett sätt som är förenligt med svenska förhållanden. Säkerhet och rörlighet för ungdomar är viktiga aspekter när det gäller regeringens arbete med A-traktorer.

Förslaget i körkortsdirektivet har förankrats i riksdagen i sedvanlig ordning. Inte vid något tillfälle anmälde något parti avvikande mening eller reserverade sig mot regeringens förhandlingsposition.

Fru talman! Jag tackar för engagemanget och förståelsen. Det finns ingen skiljelinje i sak, utan vi vill stärka rådigheten över den svenska sjöfarten. Det är därför som regeringen arbetar steg för steg för att öka inflaggningen av svenska fartyg. Det är ambitionen, och det är arbetets inriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mattias Ottosson tog upp utredningen och förslagen om tonnageskatt. Låt mig säga att förslagen bereds i Regeringskansliet, och jag ser fram emot att återkomma med regeringens förslag. Inriktningen kommer att vara att stärka svensk sjöfart. Det säkerhetspolitiska läget kräver det, och det har varit ett, vågar jag påstå, delvis eftersatt område där det nu är viktigt att ha ett högt tempo. Jag uppskattar den samsyn som finns i Sveriges riksdag och där svensk sjöfart är och kommer att vara mycket viktig av många olika skäl, inte minst ur robusthets- och beredskapsperspektivet.

Tack för den angelägna debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Att det säkerhetspolitiska läget är sådant att det betyder något och att det säkerhetspolitiska läget ska beaktas är självklart.

Jag uppskattar engagemanget i denna angelägna fråga. Jag är fullt förvissad om att vi vill samma sak, uttryckt av Mattias Ottosson: säkra sjötransporterna i kris och krig. Detta är förstås väldigt viktigt i den upphandling som nu är igång. Anbudstiden gick ut nu i veckan.

Jag tror att ledamöterna har respekt för att det inte ankommer på ett enskilt statsråd och på regeringen att uttala sig i alltför detaljerad form under pågående upphandlingar som en myndighet har ansvar för. Men jag kan konstatera vad som framgått av Gotlandsmedier både i dag och i går: Det danska rederiet Molslinjen har inte lagt något anbud. Det uppger de för helagotland.se. Anledningen uppges vara vinsttaket på 22 procent, som Trafikverket har satt upp. Det framgår också av medierapporteringen att Molslinjen är det enda rederi som vid sidan av Destination Gotland öppet visat intresse för Gotlandstrafiken.

Fru talman! Nu när anbudstiden har gått ut vill jag upprepa det jag tidigare har sagt: att det säkerhetspolitiska läget ska beaktas, att anbudsgivare måste vara beredda att teckna avtal med Försvarsmakten, att detta är en viktig del i arbetet med att stärka vår robusthet och beredskap och att det är viktigt att säkra tryggheten på Östersjön. Vårt Natomedlemskap bidrar förstås till att ytterligare öka tryggheten eftersom vi nu inte står ensamma i detta. Det har vi inte gjort tidigare heller. Vi har haft tydliga allierade. Men Östersjön är ett mycket strategiskt viktigt innanhav även för Nato.

Fru talman! Med detta hoppas jag att ledamöterna är fullt förvissade om att regeringen tar detta på allvar, att säkerhetspolitiska skäl ska beaktas och att vi med tillförsikt kommer att kunna se en robust och säker trafikering på den viktiga vägen mellan Gotland och fastlandet.

Fru talman! Jag vill tacka för engagemanget i en angelägen fråga och understryka att det finns en stor samsyn om Gotlands strategiska läge och betydelsen för Gotland i sig men också om Gotlands betydelse för vår gemensamma säkerhetspolitik inte bara i Sverige utan också som Natomedlem. Det hänger absolut ihop, som Hanna Westerén är inne på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig ändå påminna om vad som framgår av den mycket tydliga myndighetsförordningen. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och att det säkerhetspolitiska läget beaktas i det arbetet.

Det är förstås viktigt. Det är min förväntan på alla myndigheter och också myndigheter under pågående upphandlingar. Men det ankommer inte på ett enskilt statsråd eller regeringen att i detalj kommentera pågående upphandlingar. Det ligger förstås på myndigheten. Då är vi tillbaka på vad myndighetens ledning har för ansvar. Där är det tydligt att det säkerhetspolitiska läget ska beaktas i arbetet.

Fru talman! Det är också som jag sa i mitt svar att anbudsgivarna måste vara beredda på att Försvarsmakten kan komma att efterfråga ett säkerhetsskyddsavtal. Det är en mycket viktig del i upphandlingen. Det är förstås viktigt att stärka tryggheten i stort i Östersjön.

Det är därför som det är ett väldigt positivt besked att vi nu äntligen är medlemmar i Nato. Det stärker vår trygghet i Sverige, men vi bidrar också till trygghet och säkerhet i Östersjön. I den pågående upphandlingen ska säkerhetspolitik beaktas.

Fru talman! Låt mig också berätta om vad regeringen gör för att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Det är också en viktig del i frågan. Det är viktigt att vi har fler svenskflaggade fartyg. Där har regeringen vidtagit åtgärder, tagit emot en utredning som man själv har tillsatt och på ganska kort tid tagit fram förslag på stämpelskatt och tonnageskatt.

Vi har gjort förändringar i utbildningen som gör den mer flexibel för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och därmed också vår beredskap. Det hänger ihop, precis som Hanna Westerén sa. Det är ett viktigt besked.

Jag vill vara tydlig med att de säkerhetspolitiska aspekterna självklart ska beaktas i myndighetens arbete. Är det någon tid som det är angeläget är det förstås nu, fru talman.

Fru talman! Heléne Björklund har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta generella initiativ för att möjliggöra krav på svensk flagg i upphandlingen av Gotlandstrafiken. Heléne Björklund har vidare frågat mig om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen har vidtagit några andra åtgärder för att täppa till säkerhetsluckor. Slutligen har Heléne Björklund frågat mig om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen har vidtagit några åtgärder för att Gotlands invånare, besökare och näringsliv ska kunna känna trygghet när fartygen går på internationellt vatten mellan Gotland och fastlandet.

Regeringen har som ambition att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och den svenska beredskapen. Jag uppskattar därför att Heléne Björklund lyfter den här viktiga frågan.

Trafikverket har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om linjesjöfart till och från Gotland. Linjesjöfarten till och från Gotland omfattas av EU:s så kallade cabotageförordning, som möjliggör att Trafikverket får upphandla trafiken. Cabotageförordningen ger dock alla rederier inom EU rätt att lämna anbud. Trafikverket kan inte ställa krav på att fartygen som utför trafiken ska ha svensk flagg.

Däremot är Trafikverkets avtal utformade så att anbudsgivarna måste vara beredda på att Försvarsmakten kan komma att efterfråga ett säkerhetsskyddsavtal eftersom Försvarsmakten också nyttjar färjetrafiken mellan Gotland och Sveriges fastland.

Enligt myndighetsförordningen (2007:515) ansvarar myndighetens ledning inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och att det säkerhetspolitiska läget beaktas i det arbetet.

Fru talman! Jag hänvisade i interpellationssvaret till ansvarsprincipen. Jag förutsätter förstås att olika offentliga aktörer och myndigheter vidtar åtgärder och drar lärdomar. Jag förutsätter att de inte enbart väntar in utvärderingar utan också agerar för en högre beredskap och att man ser till att samordna sig mellan myndigheterna. Det ligger i uppdraget.

Låt oss se vad utvärderingarna kommer fram till! Jag kommer förstås att följa detta mycket noga och utesluter som sagt inte att regeringen kan tänkas vidta åtgärder och fatta beslut om det skulle behövas. Det är regeringen alltid redo att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Dagens upplägg i Regeringskansliets krishanteringsorganisation grundar sig på erfarenheterna som följde av tsunamin den 26 december 2004. Det är förstås viktigt att information som finns i ett departement förs vidare till andra delar av Regeringskansliet. Precis som jag sa i mitt interpellationssvar, fru talman, förmedlades den inhämtade informationen både inom departementet och till andra delar av Regeringskansliet, bland annat till kansliet för krishantering i Statsrådsberedningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I den skrivelse som tidigare inlämnats till konstitutionsutskottet har det redogjorts för de frågor som ställdes och den information som inhämtades. För att nämna några av de frågor som ställdes av departementet till Trafikverket handlade det om vilka åtgärder som vidtogs, samverkan med andra aktörer, hantering av personer som inte kunde lämna sina fordon och Trafikverkets kommunikationsarbete. Trafikverket beskrev bärgningsarbetet, vilka skador på väganläggningen som uppstått - mitträcket klipptes upp - och hur skadorna skulle åtgärdas. Vi frågade också efter en prognos för när trafiken skulle kunna återupptas.

Det är väldigt viktigt att konstatera att det här inte kan beskrivas på något annat sätt än som ett misslyckande. Det är därför de mycket omfattande utvärderingar som nu görs ska fortsätta. Arbetet sker i ett högt tempo nu under våren och kommer även att göra det under sommaren i vissa delar där regeringen och länsstyrelsen har fattat beslut. Trafikverket har initierat en egen utvärdering. Det är självklart viktigt att beakta de slutsatser som kommer från de utvärderingar som pågår.

Fru talman! Låt mig börja med att bemöta frågan om att detta skulle ha kunnat diskuteras flera gånger i trafikutskottet. Jag har förstås inga synpunkter på vilka beslut utskottet fattar. Jag kommer givetvis till riksdagen och svarar på frågor om mitt beredningsområde. Jag hänvisade till en annan interpellationsdebatt där Carl-Oskar Bohlin svarade på ledamöters frågor. De var formulerade så att man undrade hur regeringen avser att omhänderta erfarenheterna och slutsatserna av det som hänt. Det föll under Carl-Oskar Bohlins ansvarsområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ligger förstås i allas intresse att dra lärdom av detta. Jag vill påminna ledamoten om att ett omfattande utvärderingsarbete pågår kring den situation som inte kan beskrivas som något annat än ett misslyckande.

Regeringen beslutade den 22 februari 2024 att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att utvärdera hanteringen av samhällsstörningarna vid jordskredet i Stenungsund, färjan Marco Polos grundstötning och trafiksituationen på E22. Uppdraget ska redovisas i augusti.

Länsstyrelsen Skåne aviserade i mitten av januari 2024 att man avsåg att anlita en oberoende utredare vars uppdrag består av tre delar: klargöra händelseförloppet, analysera vad som gick bra och vad som brast samt ge förslag på utvecklingsområden och eventuella behov av vidare utredning.

Trafikverket gör en egen utvärdering av det som inträffade.

Konstitutionsutskottet har inlett ett granskningsärende initierat av interpellanten. Regeringskansliet har svarat i ärendet på frågan rörande tjänsteman i beredskap i konstitutionsutskottet i riksdagen den 29 februari. Utöver det, fru talman, vill jag hänvisa till mitt tidigare svar om att det pågår flera olika utvärderingar, bland annat i konstitutionsutskottet. Jag välkomnar en granskning av det operativa och ser också fram emot konstitutionsutskottets hantering av granskningsärendet i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om krisledningsfunktionen inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet aktiverades vid händelsen på E22 den 3 januari samt vad detta i så fall innebar gällande till exempel samordning mellan myndigheter som var inblandade i den pågående krisen.

Låt mig inledningsvis konstatera att det inte kan beskrivas som något annat än ett misslyckande att över 1 000 fordon med passagerare blev stående i över ett dygn på en svensk europaväg till följd av ett svårt men ändå begränsat snöoväder. Som statsrådet Bohlin redan har konstaterat i en interpellationsdebatt den 30 januari 2024 ser regeringen att det under den aktuella händelsen uppstod brister i hanteringen som behöver åtgärdas av de berörda offentliga aktörerna för att se till att en liknande situation inte uppstår igen.

I Sverige utgår samhällets krisberedskap bland annat från den så kallade ansvarsprincipen. Den innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. I ansvaret ingår att vidta de åtgärder som krävs för att verksamheten ska kunna fungera vid en kris.

Som statsrådet Bohlin konstaterade i den interpellationsdebatt jag nämnde tidigare krävs det att myndigheter och övriga vars ansvarsområden berörs av en fredstida krissituation agerar aktivt inom sitt mandat vid den här sortens händelser.

Den svenska förvaltningsmodellen innebär att myndigheterna har en fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om hur de egna uppgifterna ska lösas. Genom denna handlingsfrihet läggs grunden till att myndigheterna på ett självständigt sätt ska kunna sköta sin dagliga verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta är inte minst viktigt i samhälleliga krissituationer, där myndigheterna ofta kan vidta långtgående åtgärder inom lagens ramar utan att invänta regeringsbeslut.

För att säkerställa en effektiv krishantering har regeringen delegerat stora delar av den operativa verksamheten vid en kris till myndigheterna. Detta framgår bland annat av förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och respektive myndighets instruktion.

Regeringens uppgifter vid krishantering gäller i första hand strategiska frågor. I händelse av kris har regeringen bland annat i uppgift att på övergripande nationell nivå säkerställa en effektiv krishantering.

Mot bakgrund av händelserna på E22:an i början av januari kan regeringen konstatera att det i den fortsatta upprustningen av det civila försvaret är viktigt att det inte finns några oklarheter gällande roller och ansvar. Samhället måste kunna klara av komplexa situationer med många inblandade aktörer under svåra förhållanden. Regeringen utesluter inte att det kan behöva vidtas åtgärder om ett sådant behov framkommer.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementets krishanteringsorganisation var aktiverad på så sätt att departementets tjänsteman i beredskap återkommande inhämtade information från Trafikverket. Den information som inhämtades rörde läget i området, vidtagna och planerade åtgärder, Trafikverkets samverkan med andra offentliga aktörer, planering av kommunikation med medier samt prognoser om när vägen kunde öppnas för trafik. Informationen vidareförmedlades inom departementet, bland annat till mig, men också till andra delar av Regeringskansliet, bland annat till kansliet för krishantering i Statsrådsberedningen. Inte vid någon av kontakterna med Trafikverket efterfrågade myndigheten direktiv från regeringen eller att regeringen skulle agera på något annat sätt.

Fru talman! Jag tackar för denna interpellationsdebatt.

På Landsbygds- och infrastrukturdepartementet arbetar vi mycket nära Försvarsdepartementet och direkt med Försvarsmakten. Det är förstås viktigt med god dialog också med ledamöterna i Sveriges riksdag och trafikutskottet.

Fru talman! Låt mig påminna om vad jag sa om den utredning som är tillsatt. Den ska föreslå en ordning för hur en statlig myndighet ska kunna ingripa i avtalsförhållanden och andra pågående förfaranden som av säkerhetsskäl behöver avslutas eller på annat sätt förändras. Det som ledamoten ger uttryck för och understryker behovet av är alltså omhändertaget i den delen av utredningen.

Sedan är det, som ledamoten sa, olika sektorer och andra situationer som berörs. Men en springande punkt för många delar är just transportsektorn, som är en förutsättning för mycket annat som ska fungera i vårt samhälle. Därför är det förstås angeläget att det är med i utredningen, vilket det är.

Jag ser fram emot rapporteringen. Men vi sitter inte och väntar till i november, fru talman. Det pågår mycket arbete, vilket jag redogjorde för i tidigare svar. Det är väldigt angeläget med tanke på det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i. Jag upplever att det finns stor samsyn om det i Sveriges riksdag. Det uppskattar jag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill återigen tacka Gunilla Svantorp för engagemanget.

Det är förstås centrala och helt avgörande frågor. Hur vi ska säkra transporter för att möjliggöra varuförsörjning och livsmedelsförsörjning är en viktig del i vår beredskap. Ledamoten är själv inne på att det är sådant som man kanske behöver prata om i andra sammanhang än detta. Men jag kan försäkra Gunilla Svantorp att arbete pågår.

Det pågår förstås också en anpassning till Nato och Natomedlemskapet. Det har redan påverkat mycket och kommer att påverka mycket de kommande åren. Vi har redan före Natomedlemskapet vidtagit åtgärder så långt vi har kunnat. Sveriges försvarsberedning har pekat på att det behövs förstärkning i västöstlig riktning.

Arbetet är också höjt vad gäller beredskapssektorerna. Trafikverket är ansvariga och samordnande för beredskapssektorn Transporter. Ett arbete är igång, beredskapssektor Transporter privat-offentlig samverkan. Trafikverket leder arbetet, men även många andra är berörda. En utredning tittar också på just försörjningsberedskap. Där är transporterna förstås helt avgörande.

Nu tas en reservdelsstrategi fram av Trafikverket, till följd av regeringens uppdrag om att förstärka järnvägsunderhållet, det som ibland kallas punktlighetsutredningen. Några konsekvenser av det pågående arbetet hittills är att man kommer att förstärka arbetet med reservdelar kring de stora städerna i Sverige, så att man har högre beredskap. Det är också viktigt med reparationsberedskap. Även där pågår arbete.

Jag välkomnar engagemanget. Jag tror att vi kommer att få anledning att föra samtalet på många fronter de kommande åren, till följd av det säkerhetspolitiska läget och till följd av vårt Natomedlemskap.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka ledamoten för engagemanget i frågan. Jag har naturligtvis inga synpunkter på de beslut ett enskilt utskott fattar i Sveriges riksdag, så det vill jag inte kommentera närmare.

Det jag kan kommentera och också gav besked om i mitt svar är att det har införts ett granskningssystem genom lagen om granskning av utländska direktinvesteringar. Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka kontrollen av skyddsvärd verksamhet. Syftet med uppdraget är att öka förmågan att möta förändrade förhållanden som innebär ett hot mot Sveriges säkerhet. Utredaren ska bland annat föreslå en ordning för hur en statlig myndighet ska kunna ingripa i avtalsförhållanden och andra pågående förfaranden som av säkerhetsskäl behöver avslutas eller på annat sätt förändras. Uppdraget ska redovisas senast i slutet av november i år.

Detta är viktiga frågor, och som jag sa följer vi dem mycket noga. Regeringen har också vidtagit åtgärder och tagit initiativ.

När det kommer till andra initiativ, som jag uppfattar är det som ledamoten frågar efter, vill jag påminna om att det i uppdraget till Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen tydligt framgår att totalförsvarets behov ska beaktas. Det står tydligare än vad det gjort tidigare. Det är också en viktig aspekt med tanke på vårt Natomedlemskap och det säkerhetspolitiska läget.

Det finns självklart många viktiga delar i detta som påverkar både infrastrukturen och förmågan att upprätthålla transporter i olika lägen. Det handlar om den civila beredskapen, också i lägen med höjd beredskap och ytterst i krig. Det är alltså angelägna frågor, och som jag har svarat har regeringen vidtagit åtgärder och tillsatt en utredning.

Uppdragen till FOI hade beslutats före den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar. Kompletterande förordningar trädde i kraft den 1 december 2023. Jag utesluter verkligen inte att det kan krävas ytterligare åtgärder, men för att återigen påminna om den utredning som är tillsatt och som arbetar just med detta vill jag säga att det är viktigt att invänta de resultaten för att ha ett underlag för vilka åtgärder som kan tänkas behöva vidtas.

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att inventera utländskt ägande inom infrastrukturområdet i Sverige med avsikt att därefter analysera och hantera eventuella risker.

Det är viktigt att transportinfrastruktur som är betydelsefull för att tillgodose Sveriges säkerhet och beredskap inte har olämpliga ägare, särskilt med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett granskningssystem har införts i december 2023 genom lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar och förordningen (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar. Lagen omfattar bland annat samhällsviktig verksamhet, det vill säga verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Detta innebär att vissa utländska investeringar i samhällsviktig verksamhet måste anmälas och granskas innan de får genomföras. Investeringarna kan därefter villkoras eller förbjudas om det är nödvändigt för att förebygga skadlig inverkan på bland annat Sveriges säkerhet.

Vidare har regeringen tillsatt en utredning som bland annat ska ta ställning till om statlig kontroll bör införas vid överlåtelser av viss fast egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121).

Detta är viktiga frågor, och jag följer utvecklingen noga.

Fru talman! Jag tror inte att man behöver gå längre än till 2038. Elflyget beräknas kunna vara i operativ drift inom fem år. Branschens egen färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige är att ha nollutsläpp i inrikesflyget redan 2030. Utvecklingen går alltså snabbt. Det handlar om vilken tilltro man har till den sektor som själv har satt upp de målen.

Jag har stor tilltro till att vi kommer att få se en utveckling och omställning som det svenska flyget leder på inte bara EU-nivå utan också global nivå. Det var ett svenskt flyg och ett svenskt flygbolag som var först i världen med att ha ett plan som var driftat på 100 procent hållbart flygbränsle, till exempel Saf. Det handlar alltså inte bara om elflyg utan om hållbart flyg i stort.

Avtalet gäller fram till 2038. Kommunen har inte någon ensidig möjlighet att säga upp det i förtid. Man kan alltså tolka det utspel som gjorts som en mycket tidig avisering om avtalet. Med tanke på att omställningen går så snabbt kan det hända en del före 2038. Jag hoppas att vi kan ha en konstruktiv dialog om luftfartens utveckling och konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens besked, som också är fastslaget i Tidöavtalet, är att något beslut om att avveckla Bromma flygplats inte kommer att fattas under mandatperioden. I stället har vi tagit viktiga steg för att stärka flygets konkurrenskraft genom att tillföra 1 miljard för att återställa en pandemiskuld för bagagesäkerhetshantering. Vi har dubblat driftsstödet för de regionala flygplatserna. Det är den största förstärkningen av regionala flygplatser sedan det stödet infördes. Vi har också tillsatt en Arlandasamordnare med ett operativt uppdrag för att stärka Arlandas konkurrenskraft.

Jag hoppas att vi kan ha en god samsyn även framöver i fråga om de åtgärder som regeringen vidtar för att stärka flygets konkurrenskraft i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Kadir Kasirga för engagemanget, för att han ser positivt på utvecklingen och kommer med konstruktiva förslag som främjar både flygets konkurrenskraft och omställning.

Jag vill samtidigt beklaga att det var i stort sett åtta förlorade år när ledamotens eget parti, Socialdemokraterna, tillsammans med regeringspartnern Miljöpartiet lade en våt filt över flygets utveckling. Det fanns också röster för att närmast skuldbelägga flygresenärer med den så kallade flygskammen.

Åtta år av aktivt motarbetande av flyget banade tillsammans med pandemin väg för den situation vi har i dag. Pandemin var förstås negativ och påverkade inte bara flyget utan stora delar av vårt samhälle. Men återhämtningen för flyget, inte minst inrikesflyget, pågår fortfarande.

Inga flygplatser blir förstås konkurrenskraftiga utan resenärer. Det är positivt att Kadir Kasirga säger i kammaren i dag att han ser positivt på utvecklingen för flygets omställning. Jag ser gärna en fortsatt dialog om detta, så att vi kan få en långsiktighet för flyget. Det är ett av de trafikslag som är helt oumbärliga för ett fungerande, hållbart och tillgängligt transportsystem i vårt avlånga land.

I det här sammanhanget bidrar förstås den offentliga sektorn. Jag är ibland ute i kommuner som värnar om den regionala och lokala flygplatsen samtidigt som det i resepolicyer rekommenderas att man ska avstå från att flyga. Jag kan upplysa kammaren om att Regeringskansliet har ändrat sin resepolicy så att den numera är färdmedelsneutral.

Kommunala och regionala företrädare som för samtal om sina regionala flygplatser kan förstås vara med och bidra till att premiera det hållbara flyget. Det finns redan i dag möjlighet att köpa till biobränsle. Det är en fråga där jag hoppas att våra partier kan bidra. Man kan uppmuntra personer, företag, offentlig sektor med kommuner att lyfta fram den sociala hållbarhet som flyget ger möjlighet till.

Skellefteå är ett föredöme i det sammanhanget. Där gör man det i dag möjligt för kommunanställda att resa på ett hållbart sätt genom att använda de möjligheter som finns att premiera det hållbara flyget. Utvecklingen går ju i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att använda beräkningar för flygstatistiken för Bromma flygplats just nu, i spåren av en pandemi och när vi står på kanten till ett genombrott, menar jag är alltför kortsiktigt. Jag tror att stärkt konkurrenskraft för flyget och luftfarten gör att både Bromma och Arlanda kan vara konkurrenskraftiga även framöver. Regeringens arbete med att stärka Arlandas konkurrenskraft ska förstås ses tillsammans med vårt besked att även Bromma flygplats kan ha en viktig roll i flygplatsinfrastrukturen. Det finns som jag ser det inget motsatsförhållande.

Jag hoppas att vi kan lägga den gamla konflikten mellan olika nivåer i det offentliga och mellan olika partier bakom oss och i stället fokusera på det övergripande: att stärka luftfartens konkurrenskraft. Det finns stor potential för ökat resande i takt med att det också blir ett alltmer hållbart alternativ. Det skulle vara intressant att höra Kadir Kasirga utveckla hur han ser på utvecklingen av flyget också långsiktigt.

Fru talman! Jag tänkte undvika undvikande svar, som ledamoten talade om i sitt anförande.

Vi har inte gett något undvikande svar. Vi har gett ett väldigt tydligt svar: Bromma flygplats ska vara kvar.

Den utredning som Peter Norman tog fram pekade på att Bromma skulle kunna vara en hubb för elflyg. I mitt interpellationssvar sa jag att jag ser stor potential i Bromma när det gäller den utveckling som sker med omställningen av flyget. Det finns olika studier och skisser på hur man med ett framtida resande i luften - med drönare och elflyg och med mer vertikal landning - skulle kunna kombinera denna typ av flygplats med byggandet av fler bostäder. Detta tycker jag att man ska ta i beaktande när man närmar sig frågan om Bromma flygplats.

Det resonemang som Kadir Kasirga förde här är ju ganska kortsiktigt, fru talman. Ledamoten sa att man borde se Bromma för vad det är, men jag tycker att man i det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i också behöver se Bromma för vad det kan vara. Vi kan inte göra oss av med samhällsviktig infrastruktur enbart på grund av hur det ser ut i dag i spåren av en pandemi. Vi behöver tänka längre, så att vi inte om 10, 20 eller 30 år står och säger att vi inte såg det komma. Det gäller exempelvis behovet av redundans i lufttrafiken runt vår huvudstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av dessa skäl, och på grund av det samhällsviktiga flygets betydelse för räddningstjänstens, sjukvårdens och försvarets behov, är det viktigt att vara försiktig och ta ansvar för den infrastruktur vi har i dag. Bromma är en flygplats som snart har haft lufttrafik i 100 år. Om man i ett svep gör sig av med detta är det ganska svårt att återställa den här typen av mark. Jag föreställer mig att det dessutom kommer att krävas en hel del saneringsinsatser. Det kommer inte att kunna byggas bostäder på just den här platsen den närmaste tiden, utan det är i så fall en långsiktig fråga.

På lång sikt behöver man även beakta det säkerhetspolitiska läget. Vårt Natointräde kommer att ställa större krav på vår infrastruktur, och detta omfattar även våra flygplatser.

Bakgrunden till att regeringen och samarbetspartierna har landat i att Bromma flygplats ska bevaras och att beslut om att avveckla den inte kommer att fattas under denna mandatperiod är en analys som tar hänsyn till det säkerhetspolitiska läget, till flygets omställning och till behovet av tillgänglighet - inte bara i Stockholmsregionen utan också för att hela Sverige ska fungera. Bromma är en viktig flygplats för näringslivet i andra delar av landet.

Detta utesluter inte på något sätt satsningar på Arlanda flygplats. Regeringen har tillsatt en Arlandasamordnare som har ett mer operativt uppdrag än en vanlig utredare, om jag får uttrycka mig så, som handlar om att stärka Arlandas konkurrenskraft. Parallellt med detta arbetar vi med att stärka luftfartens konkurrenskraft för att flyget ska återhämta sig efter pandemin.

Vi ser en positiv framtid för flyget. I detta läge ska vi inte göra oss av med en flygplats på grund av kortsiktigt tänkande utan planera för att ha ett redundant och hållbart flygplatssystem runt vår huvudstad även i framtiden. Detta är inget undvikande svar, fru talman.