Fru talman! Heléne Björklund har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta bort Sydostlänken ur den nationella planen för transportinfrastruktur samt hur det fortsatta arbetet med Sydostlänken ser ut och vilka initiativ jag har för avsikt att ta.

Precis som jag redogjorde för i mitt skriftliga svar till Heléne Björklund på en liknande fråga så sent som i februari i år har kostnaden för objektet Sydostlänken ökat betydligt sedan regeringen fastställde den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 i juni 2022. Regeringen har därför i samband med att Trafikverket föreslog att objektet får förberedas för byggstart bedömt att det behövs en översyn av kostnadsökningarna. Trafikverket har därför fått i uppdrag att identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder för objektet. I uppdraget ingår att Trafikverket ska redovisa en ny bedömning av kostnader och eventuella förändringar av nyttor och måluppfyllelse samt förnyade förslag om lämplig byggstartsperiod. Trafikverket ska redovisa uppdraget snarast möjligt, dock senast den 26 april i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig vara tydlig med att regeringens uppdrag till Trafikverket inte innebär att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen. Uppdraget till Trafikverket ska i stället ses som ett led i arbetet med att öka myndighetens kostnadskontroll. Regeringen anser, vilket jag också framförde i mitt svar i februari, att såväl god kostnadskontroll som god framdrift är viktig, dels för att infrastrukturåtgärderna ska vara kostnadseffektiva, dels för att nyttorna ska realiseras genom att åtgärderna färdigställs och öppnas för trafik så snart som möjligt. Regeringen har för avsikt att skyndsamt bereda frågan om förslag till byggstart när förnyade underlag har inkommit till Regeringskansliet.

Som minister kan jag inte uttala mig om hur en myndighet ska besluta i enskilda ärenden som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller hur lagar ska tolkas och tillämpas i enskilda fall. Därför avstår jag från att i övrigt uttala mig om hur Trafikverket agerar i det aktuella ärendet.

Fru talman! Låt mig återigen vara tydlig med att uppdraget till Trafikverket inte innebär att Sydostlänken lyfts ut ur den nationella planen. Det som nu görs är en viktig del i arbetet med att öka myndighetens kostnadskontroll.

Riksrevisionen har granskat den förra regeringens arbete med infrastrukturplaneringen. Riksrevisionen konstaterade: "Regeringen har satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel genom sin styrning av Trafikverket. Trafikverkets svaga kostnadskontroll har förvärrat situationen. Resultatet är sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken än vad som annars hade varit möjligt."

Vidare skriver man i rapporten: "Syftet med att ha en nationell plan är att ge långsiktiga förutsättningar för infrastrukturinvesteringar som kräver mycket långa planeringshorisonter för att genomföras. Den ekonomiska ram riksdagen beslutat om efter förslag i infrastrukturpropositionen dimensionerar hur mycket ny infrastruktur Trafikverket behöver planera för de kommande 12 åren. Denna planering sätts dock snabbt ur spel av omfattande kostnadsökningar i Trafikverkets verksamhet. Så länge Trafikverkets kostnadskontroll fortsätter att vara bristfällig kommer all långsiktig infrastrukturplanering vara förenad med stor osäkerhet."

Den nya regeringen, som jag representerar, lade om växlarna för järnvägsinfrastrukturen. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara kostnadseffektiva. Det är mot den bakgrunden som vi har gett Trafikverket i uppdrag att identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder på objektet Sydostlänken på grund av de ökande kostnaderna.

Jag skulle vilja svara ledamoten med en motfråga, fru talman. Om ett annat projekt i någon annan del av landet skulle ha så pass förhöjda kostnader att andra satsningar, exempelvis Sydostlänken, hade varit hotade - alltså om man i det projektet inte håller igen och gör allt man kan för att vidta åtgärder för kostnadskontroll - hur hade Heléne Björklund sett på det? Hade hon velat att regeringen i det läget skulle ha gett carte blanche och sagt att det bara är att köra på, kosta vad det kosta vill, eller hade hon tyckt att det hade varit angeläget att regeringen skulle göra allt man kan för att hålla nere kostnaderna, så att Sydostlänken inte skulle vara hotad? Det är ju just detta som den här frågan handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har mycket stora behov i hela landet. Nyttorna och angelägenheten i många delar är stora, men vi har begränsade resurser. Därför är det mycket viktigt att ta sig an den bristande kostnadskontrollen, som Riksrevisionen har kritiserat, och göra vad man kan för att se vilka kostnadsreducerande åtgärder som finns.

Jag har en fråga och ett exempel. Om bristande kostnadskontroll någon annanstans i Sverige hade hotat Sydostlänken, vilka åtgärder tycker Heléne Björklund att regeringen då borde ha vidtagit?

Fru talman! Jag är fullt medveten om vad som förväntas av ett statsråd vid interpellationsdebatter. Därför var jag väldigt noggrann med att svara på frågorna.

Den första frågan besvarades med mitt tydliga besked att uppdraget inte innebär att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen. Den andra frågan handlade om det fortsatta arbetet. Med tanke på att det är viktigt att ha en hög framdrift här är uppdraget kort, och Trafikverket ska komma tillbaka med en redovisning snarast möjligt, dock senast den 26 april i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med detta, fru talman, besvarade jag interpellantens frågor i interpellationen, och jag tyckte att det fanns en poäng med att ställa en fråga tillbaka, nämligen hur ledamoten såg på ett exempel där ett annat projekt med bristande kostnadskontroll och ökade kostnader i en annan del av landet hotade Sydostlänken.

Jag förstår att Heléne Björklund inte vill svara på frågan, för den sätter fingret på betydelsen av att ha en god kostnadskontroll i varje projekt och varje åtgärd, eftersom det annars riskerar att bli konsekvenser någon annanstans i vår mycket ansträngda infrastruktur.

Vi har stora behov av att stärka infrastrukturen och dess robusthet. Det finns stora och nya krav på infrastrukturen till följd av det säkerhetspolitiska läget, till följd av vårt Natomedlemskap och till följd av den nyindustrialisering som sker också i de delar av landet som Heléne Björklund representerar.

Här är det inte tal om någon annan landsända, utan det är en viktig understrykning av att vi har kostnadskontroll i alla delar för att få så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna. Det var därför, fru talman, som jag ställde frågan tillbaka - efter att ha besvarat ledamotens frågor, vill jag understryka. Det sätter fingret på betydelsen av kostnadskontroll, vilket också Riksrevisionen har varit tydlig med och som regeringen fortsatt kommer att bevaka, för att vi ska få mer infrastruktur för pengarna i hela landet.

Återigen: Detta innebär inte att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen, utan Trafikverket ska återkomma så snart som möjligt med kostnadsreduceringar, om möjligt, för att säkerställa en god framdrift i projektet.

Fru talman! Jag tackar för detta löfte. Enligt uppdragets formulering ska Trafikverket återkomma snarast möjligt, så det kan hända att de återkommer före den 26 april.

Jag vill i detta sammanhang säga att svaret på kostnadsökningar inte bara är att hälla mer pengar i budgeten. Vi kommer att behöva satsa mer på järnväg och väg i landet. Inriktningsunderlaget beskriver att redan den nuvarande nationella planen är kraftigt underfinansierad, om vi ska lyckas återta eftersatt underhåll och lyckas med de projekt som redan ligger i plan, till exempel Norrbotniabanan, Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås. Då krävs 150 miljarder utöver den nationella planen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är alltså ingen tvekan om att behoven är stora. Vi behöver satsa mer på järnväg och väg, men parallellt med detta måste vi fortsätta med kostnadskontrollen och se till att det blir mer pengar till infrastruktur men också att vi får mer infrastruktur för pengarna. Det är mot denna bakgrund som Trafikverket har fått sitt uppdrag. Jag säger det igen: Det handlar inte om att Sydostlänken lyfts ur den nationella planen, utan det är ett kostnadskontrolluppdrag.

När det gäller Ronneby flygplats var jag glad att kunna ge beskedet att vi inte kommer att gå vidare med utredarens förslag att ta bort Ronneby ur det nationella basutbudet. Det finns många goda skäl till det, inte minst Blekinges mycket strategiska och viktiga geografiska läge men också säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl.

Jag vill understryka att det ligger mycket i Heléne Björklunds argumentation och resonemang. Det handlar om att vi måste få ännu mer kostnadseffektiva infrastrukturinvesteringar så att vi har råd med alla de åtaganden och behov som finns i hela Sverige. Detta inkluderar förstås Blekinge, vill jag vara tydlig med. Om det fanns en oro hoppas jag att denna debatt har röjt undan den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.