Fru talman! Martina Johansson har frågat mig om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen avser att agera för att det samverkansuppdrag som myndigheterna har följs och i så fall när. Martina Johansson har också frågat mig vilka eventuella åtgärder jag avser att vidta om det inte sker en samverkan med lokalsamhället samt vilka generella initiativ jag avser att ta för att beslut ska utgå från ett tillräckligt faktaunderlag inom bland annat Trafikverket.

Landsbygdernas utveckling är avgörande för Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige ska fungera. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus och arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor, lever och verkar på landsbygden.

Som ett led i det arbetet har det inom Regeringskansliet inletts en översyn av den samlade landsbygdspolitiken. Målsättningen med översynen är att lämna en samlad landsbygdspolitisk proposition samt att höja medvetenheten om förhållandena i Sveriges landsbygder.

Inför en ansökan om tillstånd, nätkoncession, för en ny elledning genomför nätföretagen omfattande samråd med såväl berörda myndigheter som markägare och allmänhet. Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att samverka med ett antal myndigheter för att göra tillståndsprocessen för elnät effektivare, och där kan det ingå att ha en bättre dialog tidigt. Uppdraget är löpande och redovisas årligen.

När Trafikverket arbetar med och ska fatta beslut kring väg- och järnvägsprojekt finns det tydliga regler att förhålla sig till i lagar och förordningar. Det är omfattande processer i flera steg, och de innehåller moment där kommuner, länsstyrelser, allmänhet och särskilt berörda bereds möjlighet att medverka i olika samråd. Detta innebär att många olika parter har hörts innan spaden sätts i marken för ett enskilt projekt.

När det gäller Trafikverkets projekt med en ny järnvägsbro över Södra stambanan vid Vrena i Södermanland är detta ett för oss båda känt projekt, som vi bland annat diskuterade i kammaren så sent som den 2 juni 2023. Glädjande är att en ny bro färdigställdes i november 2023. Det är en bro som kommer att trygga den långsiktiga tillgängligheten i samhället så att man även fortsättningsvis tryggt kan köra över järnvägen och ta sig till såväl jobb och bostäder som affärer och skola.

Den nya brons förväntade livslängd är 120 år, och den kommer att för lång tid framöver förbättra villkoren för boende på orten och för näringslivet genom att den tillåter tyngre laster än den äldre bron.

Fru talman! Låt mig inleda med att tacka för engagemanget. Dialog och samråd och att vara lyhörd för den lokala nivån är förstås angeläget, och enligt sin instruktion ska Trafikverket ha väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör nationellt, regionalt och lokalt inflytande.

Trafikverkets arbete med att ta fram väg- och järnvägsplaner och genomföra projekt är reglerat i både lagar och förordningar, och därutöver ska Trafikverket ta hänsyn och förhålla sig till andra regelverk. Till dem hör exempelvis fyrstegsprincipen och överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner om gator, vägar, utformning med mera. Det är omfattande processer som inte sällan handlar om att göra rimliga avvägningar utifrån ett omfattande beslutsunderlag som rör både frågor av teknisk karaktär och enskilda och allmänna intressen. Regelverket och verktygen finns för att Trafikverket ska kunna fatta välgrundade beslut på det faktaunderlag som är relevant för det enskilda projektet.

Som statsråd ska jag inte uttala mig i ett enskilt ärende, men enligt den information jag har fått har Trafikverket haft stor förståelse för att brobytet påverkade vardagen för alla som bor eller har verksamhet i eller kring Vrena. Under tiden som den gamla bron revs och en ny byggdes upp försämrades av naturliga skäl tillgängligheten tillfälligt. I ett tidigt planeringsskede konstaterades att en tillfällig passage för bilar och lastbilar inte var lämplig eftersom det skulle innebära att trafik leddes in i villakvarter som inte är avsedda för det. Resultatet skulle bli en farlig trafikmiljö för familjerna i dessa villakvarter.

En tillfällig bilpassage skulle också ha kostat uppemot 15 miljoner kronor att bygga och drifta, och denna kostnad bedömdes inte vara samhällsekonomiskt lönsam i ett projekt med en totalkostnad på 40 miljoner kronor. I Sverige finns ett stort och ökande antal vägar i behov av underhåll, och det är därför extra viktigt att Trafikverket gör noggranna val så att våra gemensamma resurser används på bästa sätt och där de gör mest nytta.

Det är förstås viktigt med dialog och att hitta lösningar under byggtiden, och jag välkomnar Martina Johanssons engagemang. Trafikverket har informerat mig om att man precis som i alla liknande projekt noga utrett möjligheterna att maximera framkomligheten under byggtiden. Projektledningen hade från slutet av 2020 flera möten med kommunen, räddningstjänsten, Vrenabygdens Intresseförening och Vrena Vägförening för att fånga upp synpunkter. I oktober 2022 bjöd Trafikverket in alla intresserade till ett öppet hus. Inbjudan skickades till 1 200 mottagare utifrån de postnummerområden som finns i och i närheten av Vrena, och ett sjuttiotal kom till mötet.

Inför byggstarten hade Trafikverket en dialog med närboende och verksamheter i området för att man tillsammans skulle prata om hur man kunde få till positiva lösningar under byggtiden. För att underlätta för de boende i Vrena ordnade Trafikverket en tillfällig bilparkering på den västra sidan om bron och en lite mindre parkering på den östra sidan, och det fanns en gångpassage där man även kunde ta med cykel. Räddningstjänst kunde passera över järnvägen med utryckningsfordon utan att behöva köra via den utpekade omledningsvägen, och Trafikverket hade också en dialog med vägföreningen vars väg blev sönderkörd under byggtiden.

Ofta har man inget emot projektet i sig, utan det är efterlängtat. Men under byggtiden får det konsekvenser som ställer till det i vardagen. Men nu har Vrena en ny, säker bro över järnvägen för lång tid framöver. Den klarar dessutom tyngre fordon än den gamla.

Detta säger jag som en bakgrund, men det finns säkert all anledning att se hur man ännu bättre kan säkerställa god dialog och samråd vid denna typ av infrastrukturprojekt.

Fru talman! Precis som Martina Johansson är inne på är det viktigt med dialog, även förstås mellan myndigheter och aktörer som är berörda. Detta är en stor anledning till att jag har ganska många dialogmöten och samverkansmöten även när det gäller järnvägsunderhåll.

När det kommer till väg- och järnvägsunderhåll hade jag ett möte så sent som för någon vecka sedan om hur man kan använda digitalisering och hur man kan effektivisera järnvägsunderhållet. Detta har vi haft flera möten kring så att fokus inte bara hamnar på pengadiskussionen utan på hur man faktiskt använder pengarna för att det ska bli så liten påverkan som möjligt.

Det är förstås viktigt att man i alla projekt arbetar för att minimera de störningar som uppkommer under byggtiden. Regeringskansliet har en löpande dialog med Trafikverket där den här typen av frågor diskuteras och när så är påkallat följs upp. Det är alltså en del av den myndighetsdialog som vi förstås har med Trafikverket löpande.

Som statsråd kan jag förstås inte uttala mig i ett enskilt ärende, men jag förutsätter att Trafikverket arbetar systematiskt enligt gällande regler med att få fram ett så tillförlitligt och komplett underlag som möjligt för att kunna fatta nödvändiga beslut. I det ingår att samråda med den allmänhet och de lokala organisationer som kan antas bli berörda.

Fru talman! I en situation där vi hade haft obegränsat med pengar i infrastrukturbudgeten hade jag haft väldigt lätt att hålla med ledamoten om att det väl bara är att lägga till 15 miljoner kronor så har man kanske löst problemet. Vi har dock, precis som ledamoten är inne på, inte bara det här fallet utan många exempel där stora, efterlängtade och viktiga infrastrukturprojekt under byggtiden får en påverkan på lokalsamhället. Det kan vara ett efterlängtat projekt, men det får en påverkan.

Skulle vi i varje sådant projekt bara lägga till de miljoner som krävs för att skapa den situation som i det här fallet kanske hade löst en del av problemen skulle vi inte ha råd med andra viktiga saker. Då hade vi kanske behövt skjuta på ett brobyte på andra ställen.

Jag vill alltså problematisera resonemanget om att det inte är så mycket pengar. Vad det är värt kan vi diskutera när vi diskuterar ramen för infrastrukturbudgeten där regeringen kommer att återkomma med ett förslag till riksdagens bord i höst.

Redan i inriktningsunderlaget som har presenterats visas att innevarande nationell plan är kraftigt övertecknad, vilket ju är en rest från den förra regeringen. Det är något som vi nu får hantera. Därför lägger vi mycket fokus på kostnadskontroll och på att varje projekt måste hållas inom ram. Även förhållandevis små pengar blir stora eftersom det finns många olika projekt som behöver finansiering.

Jag vill alltså inte på något sätt invända mot resonemanget om att det lokala engagemanget är viktigt, men jag vill problematisera synen på att 15 miljoner kronor inte skulle vara så mycket. Det är ganska mycket pengar, och det är viktigt att de prioriteras i en samlad process där man också ser att detta kan få konsekvenser för andra viktiga infrastrukturprojekt.

Detta var dock, som jag var inne på, inte huvudanledningen, utan det var också så att trafiken skulle ha letts om via ett villakvarter, enligt information som jag har. Som jag har sagt går jag inte in på detaljer i ett enskilt ärende, men det är utifrån den redovisning som jag har fått från Trafikverket som jag svarar på ledamotens fråga och engagemang.

Med det sagt är jag den största vän av mer dialog och av mer fokus på att den lokala nivån ska bli synlig - att man ställer enskilda intressen mot allmänna och viktar dem för att få så liten påverkan som möjligt. Detta är en viktig diskussion eftersom vi har många stora och viktiga projekt även framöver.

Fru talman! Jag har svarat på frågorna - det efterfrågas struktur och intresse. När det gäller struktur finns det lagar, förordningar och instruktioner. Det finns alltså en struktur, och det är självklart viktigt att myndigheterna följer den. När det gäller intresset har jag nämnt att detta är en fråga som lyfts i den dialog som Regeringskansliet och jag har med ansvarig myndighet.

Approach och attityd är förstås väldigt viktigt. I en tidigare debatt i ett liknande ärende med samma ledamot, fru talman, har jag lyft fram att jag som riksdagsledamot i min egen valkrets såg att en tidig dialog där man kunde reda ut frågor faktiskt var vägen framåt för att få en acceptans för ett projekt som många såg och ville ha men där det fanns en del synpunkter på själva genomförandet. Man kunde i alla fall tillgodose vissa delar bara genom att ha en god dialog, och det är därför det är så viktigt med en god dialog. Detta har jag redogjort för, och det kommer jag som minister förstås att fortsätta följa.

Jag tror att frågan om besöket i Vrena i den förra debatten, fru talman, handlade om vilken dag i augusti förra året jag ville komma. Det var uppenbarligen svårt att få till eftersom vi står här i dag, men låt oss se om vi kan titta på det igen. Min kalender medger inte att jag kan lova någonting på stående fot, men däremot uppskattar jag att ledamoten här i kammaren tar med sig den bild och beskrivning som finns i lokalsamhället så att vi här kan ha en god diskussion om det. Sedan får vi återkomma till hur myndigheter och staten, det offentliga, kan ha en så god och nära dialog med den lokala och regionala nivån som möjligt. Det är förstås mycket angeläget.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.