Andreas Carlson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Linus Lakso talar om ideologiska skygglappar. Jag undrar om inte han hade de ideologiska öronpropparna i. Jag gav ganska många olika skäl till att det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser eller fatta beslut som man kanske kan utvärdera bäst först i efterhand, exempelvis utifrån totalförsvarets behov och inte minst mot bakgrund av vad Försvarsmakten har yttrat i denna fråga.

När det gäller samhällskritisk infrastruktur, som Bromma flygplats ju är, är frågan om ledamöterna, som är övertygade om att detta är ett enkelt beslut, kan garantera att en avveckling av flygplatsen inte kommer att drabba totalförsvaret eller beredskapen. Vi har dragit en annan slutsats, mycket baserat på Försvarsmaktens yttrande. För att försäkra oss om att alla aspekter belyses ordentligt vill regeringen med samarbetspartiet göra en fördjupad utredning.

Hela luftrumsövervakningen av huvudstaden sker från Bromma flygplats. Jag har inte hört att någon i den här debatten hittills har kommit med ett alternativ när det gäller var övervakningen av luftrummet kring huvudstaden i ett säkerhetspolitiskt mycket känsligt läge ska ske i stället. Detta är väl en rimlig fråga att utreda och titta på innan man här i kammaren tillåter sig att dra förhastade slutsatser, som jag menar att ledamöterna gör.

Det finns också andra viktiga delar. Det handlar inte minst om sjuktransporter – närheten till sjukhusen i Stockholmsområdet gör att Bromma flygplats lämpar sig väl för ambulanstransporter och sjuktransporter. Det behöver förstås utredas hur situationen skulle bli om man bara hade en flygplats, Arlanda.

Detta behöver ske i takt med det uppdrag som vi har gett Arlandasamordnaren Peter Norman, nämligen att titta på och stärka tillgängligheten till och från Arlanda. Det har ju funnits förslag från Trafikverket tidigare, inte bara en utan, tror jag, två gånger, om att stärka vägförbindelsen på E4:an till Arlanda och norrut för att vara förberedd när Förbifarten öppnas, till exempel. Det är viktiga delar som man kunde ha haft på plats tidigare men som inte är på plats.

Det finns, fru talman, många olika faktorer som jag tror att man behöver titta på i ljuset av att vi nu behöver fokusera på totalförsvarets behov. Det är därför vi har aviserat en översyn och en utredning och fram till dess inte fattat några beslut om att avveckla verksamhet. Det är viktigt att detta får ta tid. Det besked vi har gett, att något beslut av denna typ inte kommer att tas under mandatperioden, ligger fast.

För att svara på Linus Laksos fråga tittar vi på de olika aspekterna i ljuset av den situation som nu råder på Bromma till följd av Bras och SAS affärsmässiga beslut. Det är klart att detta behöver utredas och göras i god ordning. Det är inte bara reguljärflyget utan luftrumsrörelserna över hela Stockholm som man behöver titta på, inte minst mot bakgrund av att hela luftrumsövervakningen sker från Bromma flygplats.

Om ledamöterna har några tankar kring detta, kom gärna med dem! Vi kan diskutera dem. Men låt oss inte hålla på med slängighet i debatten. Jag tycker att vi kan hålla oss på en mer saklig nivå. Jag tror att ledamöterna, som också sitter i trafikutskottet, mycket väl känner till de utmaningar som finns när det gäller totalförsvar, beredskap och ett säkert luftrum över vår huvudstad.

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig hur jag motiverar att Bromma flygplats ska hållas öppen, trots att reguljärflyget i princip har upphört, hur jag ser på de stora samhällsekonomiska kostnader som skattebetalarna förväntas stå för om flygplatsen hålls öppen till 2038 samt om jag avser att ompröva beslutet om att hålla Bromma flygplats öppen med hänsyn till klimat, ekonomi och behovet av bostadsutveckling i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har haft ett flertal interpellationsdebatter om Bromma flygplats den senaste tiden. Så sent som i oktober förra året debatterade jag och Kadir Kasirga frågan om framtiden för flygplatsen. Mitt svar i dag kommer i stort att vara detsamma som det har varit tidigare i dessa debatter.

Låt mig inledningsvis återigen poängtera att luftfarten är en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige – med långa avstånd och många glest befolkade områden – är flyget viktigt för inrikes resor och har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.

Det är också därför regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. Jag kan som exempel nämna avskaffande av flygskatten från och med den 1 juli i år och en ökning av det statliga bidraget för driftsstöd för icke-statliga flygplatser.

När det gäller Bromma flygplats har jag varit mycket tydlig. Det är inte aktuellt att fatta något beslut om nedläggning under denna mandatperiod. Detta framgår av Tidöavtalet.

Som jag tidigare nämnt har ett internt analysarbete ägt rum på Regeringskansliet för att översiktligt gå igenom viktiga frågeställningar och bedöma situationen för Bromma flygplats. Samarbetspartierna har därefter dragit slutsatsen att flera frågor behöver utredas mer på djupet innan vidare ställningstaganden kan göras.

Det handlar till exempel om de ändrade förutsättningarna för civilförsvarets behov till följd av det ändrade omvärldsläget och Natointrädet och om vilken betydelse Bromma flygplats kan ha i dessa avseenden. Det handlar också om hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut, inklusive finansieringsfrågor. Man bör komma ihåg att Bromma flygplats ingår i basutbudet och därför är en del i ett större system.

Förutsättningarna för befintlig kvarvarande verksamhet på Bromma flygplats behöver också utredas. Det handlar om allmänflyg, inklusive samhällsviktigt flyg som till exempel ambulansflyg, ambulanshelikoptrar och polishelikoptrar.

En annan fråga som är viktig att utreda är vilka möjligheter som finns att säkerställa ett säkert luftrum för återstående trafik över och runt Stockholm, till exempel för polisen och för sjuktransporter men också utifrån ett totalförsvarsperspektiv, om verksamheten på Bromma flygplats kraftigt förändras.

Det är, som jag har sagt vid flera tillfällen, viktigt att understryka att Försvarsmakten har påpekat att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats bör kartläggas. Dessa och flera andra frågeställningar kommer därför att utredas. Som jag har informerat om tidigare avser regeringen att återkomma till formerna för denna utredning.

Fru talman! Då ska jag glädja Adrian Magnusson: Det är precis vad vi gör. Vi tittar på Norge och de andra nordiska grannländerna. Vi är öppna för alternativ finansiering och alternativt genomförande. Vi har gett uppdrag till Trafikverket självt att ta fram förslag på vilka sträckor, objekt eller projekt som skulle kunna lämpa sig i ett annat utförande. Vi kommer att utse en OPS-utredare som ska ta fram modeller för olika förslag. Det kan vara ganska öppet; vi kommer att återkomma med direktiven. Det kan handla om ren OPS, men det finns andra exempel i Norge och i förbindelsen mellan Sverige och Danmark som man kan titta på.

Allt detta har vår regering börjat sjösätta. Jag hoppas på ett väldigt starkt stöd för det här i kammaren, också från Socialdemokraterna med tanke på Adrian Magnussons inlägg i debatten, så att vi får till alternativa genomförandemetoder och alternativ finansiering. Det behövs för att vi ska få både mer pengar till infrastruktur och, genom jämförelseobjekt, mer infrastruktur för pengarna.

Tack för engagemanget och för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det handlar inte om att ursäkta sig. Jag tror att det behövs viss saklighet i en debatt i Sveriges riksdag. Det är inte myndigheten Trafikverkets fel att underhållet konsekvent och i decennier har varit nedprioriterat av politiska partier och regeringar av olika färg.

När man ska vända på skutan är det första steget, som regeringen nu tar, att satsa så mycket som behövs för att komma upp i nivån för behovet av basunderhåll. Det har inte nåtts tidigare. Det går åt ungefär 15 miljarder per år bara för att bibehålla funktionaliteten. Anledningen till att underhållsskulden på järnvägssidan växte med nära 40 miljarder bara i inriktningsunderlaget från den förra regeringen till inriktningsunderlaget från den här regeringen, alltså på fyra år, är att man konsekvent har nedprioriterat målet om att ens nå upp till den nivå som krävs för att bibehålla järnvägens funktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu vänder vi på kurvan och börjar amortera på underhållsskulden. Är vi nöjda med det? Nej, vi måste göra mer. Vi måste utöka Trafikverkets förmåga.

Här illustrerar Kadir Kasirga och Adrian Magnusson komplexiteten. Deras ingång i debatten skiljer sig helt åt, fru talman. Vi har två socialdemokratiska ledamöter i kammaren. Den ena vill dela upp och slå isär Trafikverket, och den andra talar om att öka Trafikverkets kompetens, bygga ut och göra det större.

Nu effektiviserar vi myndigheten, stärker Trafikverkets operativa förmåga och beställarkompetens, tar hem mer av underhållet och stärker maskinparken. Myndigheten har själv gjort en genomlysning, och det pågår redan utvärderingar internt. Man har sett att det går att göra effektiviseringar i den egna förvaltningen och i stället lägga pengarna på infrastruktur. Det motsvarar 300 miljoner kronor per år, vilket inte är småpengar. Det går att få mycket underhåll för de pengarna.

Detta görs stegvis, och det görs medan vi talar här i dag. Under detta år kommer rekordmycket underhållsarbete att genomföras. Jag vädjar därför till ledamöterna att vi kan ha dessa diskussioner, som jag tycker är viktiga, på en saklig nivå och mot bakgrund av vad som faktiskt görs redan när vi skärper styrningen av Trafikverket.

Vi renodlar ekonomin. Vi ser till att man inte kan använda kortet för sakkostnader till förvaltningskostnader så att det inte blir en otydlig styrning i den delen. Vi frigör ytterligare 59 miljarder kronor till underhåll och nyinvesteringar av infrastruktur, men framför allt stärks kostnadskontroll och budgetdisciplin. Vidare arbetar vi aktivt med kostnadskontroll i byggstartsbesluten. Vi avser att införa en riskreserv i den nationella planen.

Alla dessa steg görs för att Trafikverket ska fungera bättre så att det inte bara handlar om mer pengar till infrastruktur utan att vi också får mer infrastruktur för pengarna.

Tala gärna om omorganisationer och utredningar, men titta också på vad som redan görs och på de olika städinsatser vi nu gör. Jag menar inte att det här hänger kvar enbart från den förra regeringen, utan det hänger även kvar från tidigare regeringar under lång tid. Jag har uppfattat en mycket stor samsyn för att stärka funktionen svensk infrastruktur och Trafikverkets förmåga. Vi levererar nu på det som många under mycket lång tid har sagt att de har velat se. Det har dock varit eftersatt. Nu banar vi väg för en infrastruktur som man kan lita på.

Fru talman! Jag får tacka för engagemanget i den här diskussionen.

Man får göra ett vägval. Vill vi nu dra igång en av Förvaltningssveriges kanske största organisationsutredningar, eller behöver vi se till att få fler växlar utbytta redan i år? Behöver vi se till att stärka framkomligheten och robustheten redan i år, eller vill vi skjuta in detta i en utredning som kommer att ta flera år? Det är min fråga tillbaka till ledamöterna.

Jag skulle vilja säga att det svar jag har gett baseras på att de behov vi har är mycket mer brådskande än det är att dra igång en omfattande utredning kring hur organisationen Trafikverket ska delas upp. Regeringens fokus är att stärka Trafikverkets beställarkompetens och operativa förmåga vad gäller järnvägsunderhåll, vägunderhåll och investeringar i ny infrastruktur redan i år.

I år kommer 1 700 underhållsarbeten att genomföras på den svenska järnvägen. Det är rekordmycket. Förra året gick det rekordmånga tåg på en sliten anläggning. Förra året var det också rekord, all-time-high, i spårspring på järnvägen, vilket påverkar punktligheten med ungefär 1,5 procentenheter.

Det finns alltså många olika förklaringar till att situationen är som den är. Men om man drar upp Riksrevisionens kritik, som Linus Lakso gör, tycker jag också att vi ska titta på vad det är Riksrevisionen har kritiserat.

Riksrevisionen har kritiserat den förra regeringen – och även tidigare regeringar – och då haft fokus på den förra nationella planen. Kritiken handlade om dålig styrning och om politiska prioriteringar. Och rubriken för granskningen av den nationella planen 2022–2033, alltså den nu gällande nationella planen, innehåller orden ”lovar mer än den kan hålla”.

Det stora problemet är alltså styrningen och prioriteringarna. Man har inte prioriterat underhåll. I decennium efter decennium har man skjutit på nödvändigt underhåll till den grad att det på järnvägssidan nu finns en underhållsskuld på 91 miljarder kronor och på vägsidan ungefär 35 miljarder kronor. Nu maximerar vi budgeten till så mycket som Trafikverket bedömer att man kan omsätta i praktiken vad gäller både vägunderhåll och järnvägsunderhåll.

Jag tyckte det var väldigt intressant att titta på Socialdemokraternas följdmotion på infrastrukturpropositionen. De vill minska anslaget till vägunderhåll med 45 miljarder kronor. Det är detta vi borde diskutera: vilka prioriteringar som görs och hur man stärker organisationen Trafikverket.

Vi har aviserat att vi ska ta fram olika förslag på modeller för alternativ finansiering och genomförande med en OPS-utredare för att få alternativa former och för att få jämförelseobjekt. Det kommer att utmana Trafikverket.

Vi stärker även arbetet med kostnadskontroll. Adrian Magnusson pekade på att kostnaderna skenar. Det är också till följd av politiska prioriteringar. Under den förra regeringen tilläts Trafikverket finansiera förvaltningskostnader, alltså myndighetens personal, med sakanslag som var bundna av Sveriges riksdag till underhåll och nyinvesteringar i en omfattning – håll i er – som motsvarar 59 miljarder kronor. Det styr vi nu upp för att få bättre kostnadskontroll, budgetdisciplin och effektivitet.

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram förslag om att dela upp Trafikverket och, om inte, vad skälen är till att inte dela upp Trafikverket trots den starka kritik som myndigheten utsatts för.

Som Adrian Magnusson nämner inrättades Trafikverket den 1 april 2010 – för 15 år sedan på dagen i dag – främst som en sammanslagning av de två tidigare myndigheterna Banverket och Vägverket.

I budgetpropositionen för 2010 angav regeringen som främsta motiv till inrättandet av Trafikverket att en ny myndighet kunde skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att arbeta med utvecklingen av transportsystemet utifrån ett trafikslagsövergripande perspektiv.

Regeringen angav även att en väsentlig uppgift för den nya myndigheten skulle vara att ansvara för en samlad långsiktig infrastrukturplanering för utvecklingen av hela transportsystemet. Regeringens initiativ hade föregåtts av en omfattande kartläggning och analys av vissa verksamheter och funktioner hos de dåvarande myndigheterna inom transportområdet, som visade vad som fungerade dåligt.

De argument som den dåvarande regeringen hade för att tillskapa Trafikverket gäller fortfarande i hög utsträckning. Vi har nu en myndighet som samlat inom sig kan sköta mycket av planeringsarbetet för utvecklingen av transportsystemet i Sverige. Vi har i Trafikverket också en myndighet som kan fånga de fyra trafikslagens olika betydelse och där de inte ställs mot varandra.

Trafikverket är dessutom den myndighet som har fått uppdraget att leda arbetet inom beredskapssektorns transporter med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap.

Trafikverket har sedan en tid tillbaka påbörjat en kraftsamling med ökat fokus på kund och omvärld, stärkt leveransförmåga och ökad inre effektivitet. Arbetet med kraftsamlingen har också medfört effektiviseringar och besparingar som i sin tur medger att viss anslagstilldelning har kunnat börja sänkas i och med budgetåret för 2025. Det ger mer pengar till infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget kan jag konstatera att grundargumenten bakom tillskapandet av Trafikverket fortfarande är relevanta. Ökad splittring och minskad samordning i planeringen av väg- och järnvägsprojekt är inte vägen framåt. Jag avser därför inte att lägga fram förslag om att dela upp Trafikverket.

Herr talman! I den här interpellationsdebatten har Denis Begic inte fått några undvikande svar. De två frågor som interpellanten ställde i interpellationen har besvarats, och frågan om Lantmäteriet levererar i takt med sina uppdrag har besvarats.

Jag blickar framåt för att vi ska få en bättre fungerande lantmäteriverksamhet i Sverige, och jag har redogjort för vilka åtgärder som regeringen redan har vidtagit och planerar att vidta.

Det står förstås kammarens ledamöter fritt att ge sig in i den här interpellationsdebatten och peka bakåt på vad som borde ha gjorts för länge sedan. Det har inte jag ägnat mig åt i denna debatt, utan det viktiga nu är att det finns en samsyn kring Lantmäteriets viktiga funktioner och att de behöver bli betydligt bättre.

Nu har vi en regering som tar dessa frågor på allra största allvar. Vi kommer förstås att fortsätta det arbetet. Jag svarar gärna på frågor. Det har jag gjort i civilutskottet, och det kommer jag att göra i konstitutionsutskottet. Det är frågor som förtjänar att besvaras, och det är en myndighet som förtjänar att man debatterar, uppmärksammar och fokuserar på den. Jag tycker att det är viktigt att det görs nu, men som flera ledamöter har pekat på hade det kanske varit bra om det hade gjorts långt tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi arbetar nu för fullt med att säkerställa hanteringen av akter på ett sätt som tar både informationssäkerhet och sekretess i beaktande och som samtidigt tillgängliggör information som är nödvändig för hela samhällsbyggnadsprocessen. Det arbetet kommer att fortsätta.

Jag tackar Denis Begic och övriga ledamöter för engagemanget i den här debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tror att det råder ganska stor samsyn i kammaren om Lantmäteriets viktiga funktion. Det råder också samsyn i kammaren om att det behöver fungera bättre.

Den fråga som Denis Begic ställde, om Lantmäteriet levererar i takt med sina uppdrag, kan man inte svara ja på. Det är därför vi i regleringsbrevet till Lantmäteriet har gett ett mycket tydligt uppdrag att stärka arbetet med styrning och kontroll. Det är därför vi har aviserat att en extern oberoende granskare ska utses som ska titta på hur de frågor som rör informationssäkerhet och sekretessfrågor bör hanteras framöver. Det är därför vi har en rekryteringsprocess för en ny generaldirektör till Lantmäteriet, och en vikarierande generaldirektör har också tillsatts, som arbetar för fullt.

Jag vill påminna ledamoten om ansvarsprincipen. Myndigheterna har ett långtgående ansvar. Det tar regeringen förstås på fullaste allvar. Vi är fullt införstådda med de problem som finns. Jag tackar för de beskrivningar som har lämnats. Det behöver bli en mer effektiv verksamhet, och Lantmäteriet behöver fortsätta att effektivisera den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lantmäteriet pekar i sin årsredovisning på att produktionsledtiderna behöver förkortas, och som ledamöterna i denna kammare vet är en av regeringens prioriteringar i samhällsbyggnads- och bostadspolitiken att korta ledtiderna.

De svar som jag tidigare lämnade här i kammaren ger också svar på frågan i Denis Begics inlägg.

Herr talman! Interpellanten ställer i huvudsak två frågor: Vilka konkreta åtgärder har regeringen vidtagit för att säkerställa att säkerhetsbristerna inom Lantmäteriet inte upprepas? Hur avser regeringen att adressera de långa handläggningstiderna och höga kostnaderna?

Jag har i debatten redan svarat på dessa frågor, men låt mig upprepa att vi i årets vårändringsbudget avsätter exakt lika mycket som Lantmäteriet självt säger sig behöva innevarande år för att hantera den uppkomna situationen. Det är detta behov Lantmäteriet under den vikarierande generaldirektörens ledning hittills har pekat på, och nu svarar regeringen på det kort efter myndighetens hemställan. Detta möjliggör för Lantmäteriet att anställa fler för den manuella hanteringen av ärenden och utökar möjligheten att anpassa it-system och annat så att man kan hantera de viktiga akterna på ett så säkert sätt som möjligt. Arbetet med sekretessprövning och säkerställande av att akter går till rätt myndighet, organisation eller person behöver stärkas. Detta är alltså ett viktigt besked regeringen ger i vårändringsbudgeten.

Vidare gav regeringen i regleringsbrevet myndigheten i uppdrag att redovisa hur arbetet med att stärka den interna styrningen och kontrollen genomförs, hur en god förvaltningskultur främjas och hur detta arbete framskrider. Detta delredovisades första gången i februari och ska delredovisas igen i maj. Slutredovisning sker den 16 februari 2026.

För att gå till botten med de särskilt viktiga informationssäkerhets- och sekretessfrågorna avser regeringen att fatta beslut om att utse en extern och oberoende granskare av hur dessa frågor bäst bör hanteras framöver.

Regeringen är därutöver alltid beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder.

De åtgärder som har vidtagits svarar dock mot den situation som är här och nu, där mycket förstås handlar om att detta ska ske på ett säkert sätt samtidigt som handläggningstiderna minskas, mot bakgrund av de mycket viktiga funktioner som finns i Lantmäteriets akter och verksamhet, precis som interpellanten har pekat på.

Ledamoten Beckman tog upp flera andra åtgärder regeringen har vidtagit och som syftar till att få en betydligt bättre fastighetsbildningsverksamhet, som också är uppdaterad till dagens möjligheter med koordinatbestämda fastighetsgränser. Det finns en hel lista med åtgärder, och Beckman var inne på ett par av dessa. Dessa åtgärder hänger ihop med handläggningstider och Lantmäteriets funktion. Verksamheten är här definitivt eftersatt, men regeringen vidtar nu de åtgärder som krävs för att Sverige ska få en bättre lantmäteriverksamhet. Arbete i hög hastighet pågår alltså, herr talman.

Herr talman! Denis Begic har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen har vidtagit för att säkerställa att säkerhetsbristerna inom Lantmäteriet inte upprepas. Vidare har Denis Begic frågat mig hur jag och regeringen avser att adressera de långa handläggningstiderna och höga kostnaderna.

Jag vill inleda med att beklaga att Lantmäteriets nedstängning av de digitala tjänsterna har lett till långa väntetider för de användare som har drabbats. Som en följd av nedstängningarna har Lantmäteriet varit tvunget att manuellt hantera förfrågningar om tillgång till förrättningsakter. Nedstängningen har inneburit ett omfattande merarbete både vad gäller sekretessprövning av innehållet i specifika akter och vad gäller det bredare arbetet med att genom direktåtkomst tillgängliggöra så mycket som möjligt av den viktiga information som finns i akterna.

Under hösten 2024 rekryterade Lantmäteriet 20 medarbetare till en ny funktion som arbetar med sekretessprövningar. Utöver det har 17 årsarbetskrafter omfördelats för arbetet med att tillgängliggöra den för samhällsbyggnadsprocessen viktiga information som finns i förrättningsakterna. Lantmäteriet har meddelat att man kraftsamlar med fokus på att utlämning av arkivakter ska ske skyndsamt, oberoende av om de lämnas ut manuellt eller via digitala tjänster, med målet att utlämnande ska ske inom 48 timmar.

Den 23 januari 2025 lämnade Lantmäteriet in en skrivelse till Regeringskansliet där myndigheten hemställde om att dess förvaltningsanslag ska ökas med 30 miljoner kronor under 2025 för utveckling av myndighetsinterna it-system och för att fler personer ska kunna anställas för att manuellt granska akter. Förra tisdagen kunde jag presentera att regeringen föreslår att medel avsätts för detta ändamål i vårändringsbudgeten. Den 3 mars hemställde myndigheten även om motsvarande summa för 2026−2028.

I regleringsbrevet för budgetåret 2025 gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att redovisa arbetet med att stärka den interna styrningen och kontrollen för att främja en god förvaltningskultur. Uppdraget har delredovisats och ska slutredovisas den 16 februari 2026. Regeringen kommer även att vidta åtgärder för att se över och förstärka förutsättningarna för Lantmäteriets arbete med informationssäkerhet. Regeringen har därtill tillsatt en vikarierande generaldirektör i väntan på tillsättningen av en ny ordinarie generaldirektör. Vilka ytterligare åtgärder som kan komma att bli aktuella att vidta från regeringens sida får jag återkomma till.

Lantmäteriets förbättringsarbete när det gäller förenkling och service är en prioriterad fråga, och den togs därför upp i myndighetsdialogen 2024. I Lantmäteriets årsredovisning anges att handläggningstiderna överlag minskade under 2024, främst på grund av att kötiderna reducerades. Kötid är det begrepp som används i årsredovisningen för den tid som förflyter från att ett ärende inkommer till Lantmäteriet till att ärendet tilldelas handläggare och därmed börjar handläggas. Tiden mellan att handläggningen påbörjas och att ett beslut tas benämns i årsredovisningen produktionstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lantmäteriets bedömning är sammantaget att handläggningstiderna inom förrättningsverksamheten är för långa och att förbättringar behöver göras för att förkorta produktionsledtiderna. Regeringen följer noga frågan om handläggningstider och kostnader för fastighetsbildningsärenden.

Fru talman! Jag vill också tacka ledamoten för en konstruktiv och saklig diskussion.

Precis som ledamoten var inne på kan man inte alltid påverka hur det återförs och beskrivs. Att kunna diskutera detta i sak är tillräckligt, även utan överdrifter.

Jag välkomnar de nya föreskrifter som tas fram och ny praxis. Jag har också gett besked om att man kan prövas mot de nya föreskrifterna även om man har blivit av med sitt körkortstillstånd enligt den gamla praxisen.

Det är självklart så att jag ansvarar för frågor som ligger under mitt beredningsområde. Det är därför jag är här i dag och svarar på frågor om den fråga som interpellationen handlar om.

Jag kan ge ett mycket tydligt svar. Självklart är min avsikt att följa upp detta noga så att tillämpningen blir precis så som Transportstyrelsen har beskrivit att den ska vara. Jag misstänker att Niels Paarup-Petersen också kommer att följa den här frågan och att vi kan ha fortsatt dialog om detta.

Det gäller att tillämpningen blir så som den är avsedd och att det ytterst kan stärka tilliten till staten och det offentliga. Där har vi ett gemensamt ansvar att få till den förändring som behövs och som nu ligger på Transportstyrelsen att vidta. Den är på gång, och ett förslag är remitterat.

Det handlar också om att i den fortsatta diskussionen bidra till saklighet och fokus på både den här frågan och på det som vi båda två inledde med att säga. Det gäller att stärka trafiksäkerheten och se till att inte ha onyktra förare i trafiken. Det är delvis en annan fråga än den vi diskuterar här i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar ledamoten så mycket för frågan.

Förvaltningsmodellen i Sverige är sådan att myndigheter ligger under regeringen och inte under enskilda statsråd. Däremot är det förstås riktigt att jag förväntar mig att det som Transportstyrelsen har kommunicerat i form av att det kommer att leda till att det blir färre som drabbas av detta också kommer att bli verklighet. Det är något som regeringen kommer att följa.

Jag vill vara tydlig och upprepar därför vad jag sa. De nya föreskrifterna bedöms ge tydligare vägledning till landets läkare. Det tror jag är viktigt med tanke på det ledamoten tar upp. Enligt Transportstyrelsens bedömning kommer föreskrifterna att bli mer träffsäkra och, som jag sa, leda till färre körkortsåterkallelser på området.

Det är också viktigt att den som upplever att den har fått ett felaktigt beslut kan – när de nya föreskrifterna finns på plats – ansöka om körkortstillstånd för prövning mot de nya föreskrifterna. På det sättet svarar processen vidare framåt mot det som ledamoten mycket riktigt tar upp om rättssäkerhet. Man ska få sin sak prövad igen mot de nya föreskrifterna.

Det kan vara viktigt att slå fast, eftersom det är en del av den diskussion som har uppstått till följd av medieuppgifter, att det i dag inte finns och inte eller föreslås något tvång för patienter med körkort att ta PEth-blodprover.

Även i de nya föreskrifterna finns en möjlighet att, i de fall där blodprov krävs, använda sig av CDT-blodprov. CDT-test är ett blodprov som används för att bedöma alkoholkonsumtion över tid. Den möjligheten kommer fortsatt att finnas.

Samtidigt som jag säger det vill jag lyfta fram att det inte räcker med ett enstaka test som överstiger gränsvärdet med PEth-metoden. Det krävs minst två tester och ofta fler med en period om minst fem veckor mellan testerna. Det är förstås viktigt att det också tillämpas på det sättet.

Fru talman! I övrigt tror jag att jag redan har svarat på frågorna. Det är viktigt att säga att det nya remitterade förslaget är ett steg bort från den praxis som har utvecklat sig på området. Jag välkomnar det steg som Transportstyrelsen nu tar.

Fru talman! Först vill jag tacka för interpellationen och ledamotens engagemang. Jag tror inte att någon ifrågasätter ledamotens motiv för att engagera sig.

Jag noterade också förtydligandet i början. Det är ju så att nykterhet i trafiken är en viktig faktor för att nå nollvisionen. I dag har fyra av tio förare som dör i trafiken alkohol eller narkotika i kroppen. Att öka nykterheten i trafiken skulle alltså göra att vi kommer närmare nollvisionen. Interpellationen handlar om något annat än det, men det är ändå viktigt att slå fast i denna debatt att det finns en bred samsyn om att stärka nykterheten i trafiken som en del i arbetet för att nå nollvisionen.

Interpellationen handlar om de medicinska kraven och tillämpningen av dem. För att få och få behålla sitt körkort ska de medicinska kraven uppfyllas. Syftet med regelverket är inte att vanliga människor på ett omotiverat sätt ska hindras från att köra bil, utan syftet är att upprätthålla trafiksäkerheten. Låt mig understryka att de medicinska kraven ska vila på etablerad forskning och att det ska användas etablerade mätmetoder av fastställda gränsvärden. Detta är viktigt av just rättssäkerhetsskäl.

Jag förväntar mig att Transportstyrelsen i sitt arbete nu och framöver samlar in de synpunkter som finns och värderar dem. Som jag sa i mitt första svar välkomnar jag den revidering av föreskrifterna som redan är föreslagen. Inför denna revidering har man inhämtat synpunkter och lyssnat på läkarprofessionen. Ändringarna innebär att inte enbart förhöjda prov kan leda till återkallelse. Föreskrifterna bedöms också ge tydligare vägledning till landets läkare.

Enligt Transportstyrelsens bedömning kommer föreskrifterna att bli mer träffsäkra och därmed leda till färre körkortsåterkallelser på detta område. När de nya föreskrifterna finns på plats är det möjligt att söka om körkortstillstånd och bli prövad enligt dessa nya föreskrifter. Jag tror att detta är viktigt att understryka.

Det har förekommit en del obekräftade uppgifter i debatten som har spridits, dels om den alkoholmängd som krävs för att få körkortet indraget, dels om de tester som används. Transportstyrelsen har påpekat att delar av rapporteringen har varit missvisande, och man har gått ut med förtydliganden. Det är viktigt att allmänheten inte vilseleds. Vi har alla ett ansvar att vara korrekta och tydliga, för annars riskerar vi att undergräva tilliten till regler och myndigheter.

Transportstyrelsen gör nu en regelöversyn. De nya reglerna kommer att förtydliga när en förare är medicinskt olämplig för körkort. Myndighetens bedömning är som sagt att regeländringen kommer att innebära färre körkortsåterkallelser inom detta område. Det är det besked myndigheten har gett, och det är det besked jag kan vidareförmedla i dag.

Låt mig lägga till att regeringen givetvis kommer att följa detta arbete mycket noga av just de skäl som jag har understrukit är viktiga, det vill säga rättssäkerhet och att man inte likställer missbruk med Socialstyrelsens definition av riskbruk. Transportstyrelsen har förtydligat att så inte är fallet. Det ställs inte heller krav på att läkare tar PEth-tester, och Transportstyrelsen har inga förslag om att sänka gränser och tillåta mindre alkohol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att detta var ett tydligt svar på interpellantens angelägna fråga.

Fru talman! Niels Paarup-Petersen har frågat mig om jag tänker ta några generella initiativ för att säkra att indragande av körkort sker rättssäkert och baserat på vetenskapligt korrekta metoder.

Den som har körkort måste uppfylla de personliga och medicinska kraven för körkortsinnehav. Dessa specificeras närmare i Transportstyrelsens medicinska föreskrifter.

Transportstyrelsen har nyligen avslutat en remittering av förslag på nya trafikmedicinska föreskrifter och allmänna råd när det gäller bland annat alkoholbruk. Jag kan konstatera att förslaget inte innehåller något krav på att alla patienter med körkort ska lämna så kallade PEth-prover. Inte heller finns det någon utökning av den anmälningsplikt som i dag finns för läkare i körkortslagen.

Det remitterade förslaget är ett steg bort från den praxis som har utvecklat sig på området, och jag välkomnar detta steg som Transportstyrelsen nu tar.

Fru talman! Frågan handlar om bostadsbristen i Stockholmsregionen och dess påverkan på arbetsmarknaden. Det är därför jag som bostadsminister svarar på interpellationen, och mitt svar kommer i huvudsak att handla om just bostadsbyggande och funktioner på bostadsmarknaden.

Jag har i mina tidigare inlägg i debatten redogjort för flera åtgärder. Det vi har presenterat i dag, utöver den viktiga förstärkningen av rotavdraget, förstärkningen för bostadsbyggande och förstärkningen av satsningen på vägunderhåll, är riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för att fler ska få jobb. Det handlar om fler platser på yrkesvux och yrkeshögskolan, sommarjobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet, extra medel till Arbetsförmedlingen, som ledamoten var inne på, samt en tidigarelagd akassehöjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om Serkan Köse vill fördjupa sig i anslaget till Arbetsförmedlingen kan han förstås skriva en interpellation på det temat, så blir det en diskussion här i kammaren. Denna diskussion har ju handlat om bostadsbristen och dess påverkan på konkurrenskraften har i Stockholmsregionen. Det har varit viktigt för mig att lyfta fram allt det vi gör.

Något som nu lyfts fram mycket på EU-nivå, och som vi förstås jobbar med i Sverige, är att regelförenklingar och minskat regelkrångel är en grundförutsättning för konkurrenskraft. Det är därför jag i mina svar har lagt tyngdpunkten på några av de åtgärder vi vidtar i det massiva regelförenklingspaket på bostadsområdet som vi delvis redan har presenterat. Det kommer att komma ytterligare några delar under våren. Detta är en viktig del för hela Sverige och förstås för Stockholmsregionen.

Jag har också talat om infrastrukturåtgärder och investeringar. Vi har nu utsett en förhandlingsperson. Jag ser framför mig att vi kommer att ha en stark framdrift i dessa projekt, eftersom mycket av det som ledamoten har lyft fram hänger ihop med en god och pålitlig infrastruktur.

Jag tackar för diskussionen i denna och tidigare debatter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Förslaget till lättnader i bygglovskraven riktar in sig på att vi inte ska bo inneboende hos varandra utan att man i stället ska kunna inrätta en bostad i bostaden. Det handlar om att öka flexibiliteten, nyttja det befintliga beståndet bättre och ganska snabbt kunna vidta åtgärder som kan öka antalet bostäder inom ramen för det befintliga beståndet, där man har byggt upp infrastruktur och kanske kollektivtrafik och trevliga trädgårdsstäder men kanske inte fullt ut utnyttjar det befintliga beståndet. Många kanske i dag drömmer om att kunna bo där, men ribban är väldigt hög för väldigt många.

Den enskilde kan bestämma att den vill bo kvar i ett område även långt efter att barnen har flyttat ut. Kanske får det plats ytterligare en familj där. Att man kan göra ändringar i bostaden på ett enkelt sätt samtidigt som rotavdraget höjs är ett sätt att rädda en del jobb och öka människors flexibilitet och frihet och samtidigt – på ett sätt – möta bostadsbristen. Jag säger inte att detta är det enda sättet, fru talman, utan jag nämner en rad olika åtgärder som regeringen vidtar.

Jag noterar att Leif Nysmed har synpunkter på en av dessa åtgärder, nämligen lättnaderna i kraven på tillgänglighet i studentbostäder. Precis som jag sa indikerar ett antal typfall från Boverkets beräkningar att kostnadsminskningarna skulle kunna uppgå till mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad. Det finns andra indikationer i remisserna där andra har lyft in sina perspektiv. Vissa av de seriösa bostadsaktörerna säger att man skulle kunna få ut 15–20 procent fler studentlägenheter per våningsplan. Detta skulle vara en stor förändring och innebära väsentligt ökad flexibilitet. Det kan handla om att flytta väggen vid badrummet ett antal decimeter till följd av att tillgänglighetskrav inte gäller i alla lägenheter.

I förslaget har vi lagt oss på 20 procent, vilket är det krav på tillgänglighet som Norge har. Det är fullt tillräckligt för att tillgodose dem som har behov av ett tillgänglighetsanpassat badrum med toalett. Vi har också krav på att det ska finnas besökstillgänglighet och en tillgänglighetsanpassad toalett i huset som kan nyttjas om man har besök.

Detta är en mycket väl avvägd förändring, som enligt dem som bygger och förvaltar studentbostäder skulle kunna leda till 15–20 procent fler studentbostäder. Man skulle få ihop kalkylen bättre, och det är rimligt att det leder till att man kan sänka hyran. Jag vill dock inte föregripa detta.

Mycket handlar om att ge möjligheter till flexibilitet och innovation. Man kanske vill ha en annan planlösning. Detta kommer varken en riksdagsledamot eller en infrastruktur- och bostadsminister att bestämma, utan vi ändrar kraven just för att uppmuntra flexibilitet och ökad lönsamhet i att bygga studentbostäder och för att Sverige fortsatt ska vara en kunskapsnation. Detta är särskilt viktigt i tillväxtområden som Stockholmsregionen, som diskuterades tidigare i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det händer alltså mycket, fru talman. Jag ville kommentera dessa delar. Vi driver på och gör förenklingar och förbättringar också när det gäller de strukturella hinder som har påverkat bostadsbyggandet under lång tid och som märks i lägen med hög inflation och lågkonjunktur. Vi har haft ett sådant läge, och det har påverkat bostadsbyggandet på ett mycket negativt sätt.

Fru talman! Stockholms näringsliv är en tillväxtmotor som är viktig för hela Sverige. Det är vi överens om. Det är flera olika frågor i luften i den här diskussionen, och det illustrerar ju hur bred diskussionen kring konkurrenskraft, tillväxt och rörlighet är. Det handlar om bostadsbyggande, vilket är själva grunden i frågan, men det handlar också om tillgänglighet och om det vi i den föregående debatten var inne på gällande infrastruktur. Detta hänger förstås ihop.

Det handlar också om finansiering och om de kreditrestriktioner som finns. Det finns förslag som bereds i Regeringskansliet som rör både bolånetaket och amorteringskravet. Dessa behöver förstås också ses i ljuset av vilken effekt de får för bostadsbyggandet.

Apropå att Leif Nysmed tar upp frågan om att få in foten på den ägda bostadsmarknaden har regeringen ett förslag som har varit på utredning och som har remitterats. Det handlar om hyrköp. Det är en väldigt framgångsrik modell i till exempel Norge. Där kan man så att säga köpa halva lägenheten och sedan successivt betala av den andra halvan. Det skulle ju i ett steg halvera kravet på egen insats, samtidigt som man successivt betalar av till sig själv. Det är ett steg för att få in foten på bostadsmarknaden som jag tror kan vara särskilt aktuellt i tillväxtregioner och i Stockholmsområdet.

När det gäller rörlighet och andra delar vill jag också i detta sammanhang ta upp att regeringen har utsett en förhandlingsperson för de delar i Stockholmsförhandlingen och i Sverigeförhandlingen som rör Stockholm – som har kostnadsfördyringar. Vi ser där ett behov av att kunna gå framåt. Vi ser även uppdraget kring väg- och kollektivtrafiktunneln Östlig förbindelse, som är tänkt att binda ihop regionens norra och södra delar öster om Slussen. I de existerande avtalen finns också bostadsåtaganden.

Jag tror att vi är överens om att infrastruktur och bostäder hänger ihop, och jag ser fram emot att det ska kunna få en framdrift också i dessa projekt när regeringen nu har utsett den tidigare statssekreteraren Mattias Landgren som förhandlingsperson. Detta uppdrag ska redovisas senast den 30 juni 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger det, fru talman, för att illustrera att det är ett viktigt beslut som regeringen fattat som rör just Stockholms konkurrenskraft och även rörligheten, möjligheten till rekrytering och tillväxten.

När det gäller bostadsdelarna har jag varit inne på några saker, och jag har lyft upp detta i mitt svar också. Det vi har kommunicerat i dag är kanske framför allt höjningen av rotavdraget i kombination med de regelförenklingar som görs när det gäller bygglov. Detta kan i några fall vara en väg till att kunna inrätta ytterligare en bostad i bostaden och nyttja befintligt bestånd.

I dag är det ju möjligt att hyra ut exempelvis ett attefallshus, men möjligheten att inordna en bostad i bostaden utökas nu. Det här är också framgångsrikt i till exempel Norge, där man nyttjar befintligt bestånd ännu mer aktivt. Man skulle i alla fall kunna ge tak över huvudet till ytterligare några i en bra bostad i ett trevligt område, samtidigt som hushållskassan kan förstärkas. Den möjligheten ges med de omfattande lättnaderna i bygglovskraven och med den höjning av rotavdraget som träder i kraft från och med i dag och som börjar gälla från den 12 maj. Jag tackar för diskussionen så här långt.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att bostadsbristen i Stockholmsregionen inte hämmar arbetsmarknadens rörlighet, rekrytering och tillväxt. Serkan Köse har även frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att bostadsbristen inte fortsätter att hämma arbetsmarknadens rörlighet och företagens möjligheter att rekrytera i Stockholmsregionen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den sistnämnda interpellationen. Jag väljer att besvara båda interpellationerna i ett sammanhang.

Stockholms näringsliv är en tillväxtmotor som är viktig för hela Sverige. En väl fungerande bostadsmarknad med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en grundläggande förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar, och människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Det behöver byggas fler bostäder över hela landet. Att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet är en angelägen fråga för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Omvärldsfaktorer som hög inflation och höjda räntor har de senaste åren kraftigt försämrat förutsättningarna för bostadsbyggandet. Byggtakten har sjunkit drastiskt. Ökade produktions- och finansieringskostnader har pressat bostadsbyggandet. Samtidigt försämrades hushållens köpkraft, och bostadspriserna föll. Nu ser vi dock att hushållens syn på den egna ekonomin har förbättrats, och inflationen har tydligt fallit tillbaka. Samtidigt är situationen fortsatt tuff för många hushåll.

Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden för att Sverige ska vara bättre rustat och möjliggöra ett ökat bostadsbyggande.

Krångliga regelverk är faktorer som hämmar bostadsbyggandet, och regeringen vidtar en rad åtgärder för att avhjälpa problemet. Regeringen har nyligen beslutat om propositionen Lättnader i byggkraven för studentbostäder samt lagrådsremissen Ett nytt regelverk för bygglov.

Boverkets beräkningar av ett antal typfall av studentbostäder visar att regellättnaderna kan ge kostnadsminskningar på mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad. I frågan om ett nytt regelverk för bygglov föreslås att ett ökat antal åtgärder får vidtas utan bygglov. Enligt tidigare uppskattningar kan det medföra att antalet lovärenden kan minska med så mycket som 30–40 procent.

Den 1 juli 2025 träder Boverkets nya byggregler i kraft. Reglerna blir färre och utformas som funktionskrav. Boverkets bedömning är att deras nya byggregler på sikt kan komma att leda till innovation och teknisk utveckling, med snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som följd. Före ikraftträdandet kommer Boverket att ta fram en vägledning samt genomföra utbildningsinsatser inom tillämpningen av plan- och bygglagen för att säkerställa att regelförenklingarna får effekt i kommunerna.

Efter regeringens förslag i propositionen Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning (prop. 2024/25:42) kommer de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning att ersättas av en handlingsplan för bostadsförsörjning, i syfte att skapa bättre förutsättningar för att samordna kommunala bostadsförsörjningsåtgärder och planeringen för bostadsbyggande.

I spåren av pandemin har andelen tomma lokaler ökat. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 avsattes medel för en planeringsstimulans för att uppmuntra kommuner att anta detaljplaner som möjliggör fler bostäder genom omvandling från lokaler till bostäder. Nyligen beslutade regeringen även att höja stödnivån. Vidare har regeringen gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven i plan- och bygglagstiftningen vid ändring och ombyggnad.

Dessutom har regeringen gett en utredare i uppdrag att se över de hyresrättsliga reglerna i syfte att underlätta privatuthyrning och uthyrning av företagsbostäder. Slutligen avser regeringen att under 2025 lägga fram en proposition om en förbättrad modell för presumtionshyra.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Fru talman! Liksom under den tidigare interpellationsdebatten vill jag återkomma till det som presenterades på morgonens pressträff i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Om det var mina önskningar som var styrande skulle det vara mycket lättare i den här världen, även när det kommer till prioriteringar av infrastrukturobjekt.

Jag sa inledningsvis att jag tycker om att höra engagemanget från tre ledamöter i kammaren för vägprojekt i allmänhet och det här projektet i synnerhet. Jag har inte sagt emot ett enda argument, och nu hörde jag Åsa Westlund säga att det är viktigt med kostnadskontroll. Det är inget annat än vad jag har sagt i denna debatt. Jag tolkar detta som att det råder samsyn.

Jag har också sagt att det finns ett mycket viktigt fokus på hög framdrift när det gäller infrastrukturobjekt, men det behöver balanseras av god kostnadskontroll. För att vår regering, när det gäller den plan som vi nu presenterar, inte ska få en riksrevisionsrapport mot oss med rubriken ”Lovar mer än den kan hålla”, som det stod i rubriken i en rapport från Riksrevisionen gällande Åsa Westlunds parti, är det viktigt att fortsätta med kostnadskontrollen och be om förnyade underlag.

Detta innebär inte att något lyfts ut ur planen. Tvärtom står regeringen redo att fatta beslut och hantera ärendet skyndsamt när vi får tillbaka det, vilket alltså ska ske senast den 19 maj.

Jag vill tacka för interpellationen och för en konstruktiv debatt där det råder samsyn om behovet av investeringar i infrastruktur och också, som jag uppfattar det, om kostnadskontroll.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vad är utmaningen, frågade Serkan Köse. Det handlar om ett projekt vars kostnad överstiger ramen med 33,5 procent. Det är där utmaningen ligger, om vi ska ha råd med alla våra infrastrukturinvesteringar. Jag har full respekt för att man förstås pläderar för det som ligger en närmast, men det gör även många andra i den här kammaren. De ledamöterna är inte här i dag, men jag tror att vi behöver ha en samsyn kring kostnadskontroll. Ordet kostnadskontroll ska inte väcka oro.

När jag nämnde medfinansiering var det som ett exempel på hur några av de objekt som under förra året gick tillbaka till Trafikverket för förnyade underlag hanterades. När det gäller ett av de objekten kom flera företag in och sa att de kan medfinansiera det för att få det på plats. Det handlade inte om ett generellt krav i den här diskussionen. Nu har Trafikverket uppdraget att senast den 19 maj redovisa förnyade underlag.

Jag noterar Åsa Westlunds inlägg om att kakan ska bli större. Det blir den ju. Vi gör en historisk satsning på förstärkning av svensk infrastruktur med 1 171 miljarder kronor. Det kommer inte att vara så, som det var under de förra planerna, att Trafikverkets förvaltningskostnader belastar sakanslag. Detta frigör ytterligare 59 miljarder kronor, vilket gör att vår ramökning är 27 procent i förhållande till den senaste, nu gällande, nationella planen, som den förra regeringen var ansvarig för. Det är en historiskt stor satsning.

Det kommer att komma mer pengar till infrastruktur, men det är av största vikt att vi också får ut mer infrastruktur för pengarna. Det är därför som vi, samtidigt som vi levererar en rekordstor ram, stärker arbetet med kostnadskontroll.

Jag ställde en fråga, fru talman, om ledamöterna tycker att det är fel att ge uppdrag om förnyat underlag för att se vad man kan göra i detta och andra objekt. Var någonstans ska pengarna tas? Vilka andra objekt tycker ledamöterna att det är rimligt att prioritera ned?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är sådana avvägningar man behöver göra. Det innebär inte att Tvärförbindelse Södertörn har tagits ur nationell plan, och det innebär inte att jag inte ser behov av att ha en hög framdrift. Det är därför vi har sagt att om Trafikverket kommer tillbaka före den 19 maj står regeringen redo att skyndsamt bereda underlaget.

Nu ligger alltså bollen hos Trafikverket, men det ligger också en boll hos de ledamöter i kammaren som säger att vi bara ska blåsa på. Okej, men vilka andra objekt gäller det? Har ni i den socialdemokratiska riksdagsgruppen diskuterat vilka ni är överens om? Det skulle vara intressant att höra.

Det är heller inte så att Socialdemokraterna har föreslagit en större infrastrukturram, utan i partiets följdmotion i riksdagen har man accepterat 1 171 miljarder kronor för de kommande tolv åren. Däremot har man flyttat mycket pengar från vägunderhåll till järnvägsunderhåll, som inte kommer att kunna omsättas i praktiken. Flera vägar i vårt land kommer alltså även fortsättningsvis att ha en dålig standard om följdmotionen röstas igenom.

Tala gärna om en större kaka, Åsa Westlund, men detta är vad vi har levererat. Vi verkar ha en samsyn eftersom ditt eget parti inte lämnade något annat förslag i denna kammare när infrastrukturpropositionen beslutades.

Återigen: Kostnadskontroll är avgörande, men det är också en hög framdrift. Därför står vi redo att fatta beslut när vi får tillbaka underlaget från Trafikverket.