Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig hur jag motiverar att Bromma flygplats ska hållas öppen, trots att reguljärflyget i princip har upphört, hur jag ser på de stora samhällsekonomiska kostnader som skattebetalarna förväntas stå för om flygplatsen hålls öppen till 2038 samt om jag avser att ompröva beslutet om att hålla Bromma flygplats öppen med hänsyn till klimat, ekonomi och behovet av bostadsutveckling i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har haft ett flertal interpellationsdebatter om Bromma flygplats den senaste tiden. Så sent som i oktober förra året debatterade jag och Kadir Kasirga frågan om framtiden för flygplatsen. Mitt svar i dag kommer i stort att vara detsamma som det har varit tidigare i dessa debatter.

Låt mig inledningsvis återigen poängtera att luftfarten är en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige – med långa avstånd och många glest befolkade områden – är flyget viktigt för inrikes resor och har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.

Det är också därför regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. Jag kan som exempel nämna avskaffande av flygskatten från och med den 1 juli i år och en ökning av det statliga bidraget för driftsstöd för icke-statliga flygplatser.

När det gäller Bromma flygplats har jag varit mycket tydlig. Det är inte aktuellt att fatta något beslut om nedläggning under denna mandatperiod. Detta framgår av Tidöavtalet.

Som jag tidigare nämnt har ett internt analysarbete ägt rum på Regeringskansliet för att översiktligt gå igenom viktiga frågeställningar och bedöma situationen för Bromma flygplats. Samarbetspartierna har därefter dragit slutsatsen att flera frågor behöver utredas mer på djupet innan vidare ställningstaganden kan göras.

Det handlar till exempel om de ändrade förutsättningarna för civilförsvarets behov till följd av det ändrade omvärldsläget och Natointrädet och om vilken betydelse Bromma flygplats kan ha i dessa avseenden. Det handlar också om hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut, inklusive finansieringsfrågor. Man bör komma ihåg att Bromma flygplats ingår i basutbudet och därför är en del i ett större system.

Förutsättningarna för befintlig kvarvarande verksamhet på Bromma flygplats behöver också utredas. Det handlar om allmänflyg, inklusive samhällsviktigt flyg som till exempel ambulansflyg, ambulanshelikoptrar och polishelikoptrar.

En annan fråga som är viktig att utreda är vilka möjligheter som finns att säkerställa ett säkert luftrum för återstående trafik över och runt Stockholm, till exempel för polisen och för sjuktransporter men också utifrån ett totalförsvarsperspektiv, om verksamheten på Bromma flygplats kraftigt förändras.

Det är, som jag har sagt vid flera tillfällen, viktigt att understryka att Försvarsmakten har påpekat att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats bör kartläggas. Dessa och flera andra frågeställningar kommer därför att utredas. Som jag har informerat om tidigare avser regeringen att återkomma till formerna för denna utredning.

Fru talman! Tack för svaret, Andreas Carlson, och tack, Kadir Kasirga, för en viktig interpellation!

Fru talman! Andreas Carlson säger i sitt svar att eftersom detta regleras i Tidöavtalet är det inte aktuellt att avveckla Bromma. Jag skulle nog mer uppskatta en politik som utgår från verkligheten, där man tar av de ideologiska skygglapparna och rättar sig efter de fakta som ligger på bordet. Swedavia har gjort bedömningen att flygplatsen inte längre går att driva med lönsamhet och har vädjat till regeringen om att få lägga ned den eftersom den inte behövs.

I både januari och februari i år var alltså 89 procent av alla passagerarflyg privatjet, enligt Swedavias statistik. Som vi kunde läsa om i DN:s handlar det alltså om lyxresor till exklusiva skidorter i Alperna, som skattebetalarna ska finansiera. Man hade verkligen kunnat tro att det var ett aprilskämt, men så är det inte – det är alltså detta våra skattepengar går till. Då ska också nämnas att privatflyg har mellan 5 och 14 gånger så höga utsläpp som vanliga passagerarplan. Och tittar man på detta ur ett globalt perspektiv ser man att trafiken med privatjet ökat med ungefär 46 procent de senaste fyra åren.

Fru talman! Är det verkligen detta Andreas Carlson tycker att vi ska lägga våra skattepengar på? Det handlar om upp till 1,3 miljarder om vi inte ser till verkligheten och börjar fatta beslut om att avveckla Bromma flygplats i förtid. I en tid när över en fjärdedel av alla ensamstående föräldrar har svårt att sätta mat på bordet till sina barn ska våra skattepengar gå till sänkt skatt för de rika och, än värre faktiskt, till miljardärers lyxresor till Alperna. Jag tycker att detta är ett upprörande sätt att hantera skattepengar.

Min fråga till Andreas Carlson är: Finns det ingen möjlighet inom Tidöavtalet att utgå från verkligheten, se till hur förutsättningarna faktiskt ser ut och rätta sin politik efter det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle såklart gärna vilja debattera Peter Normans delrapport om Arlandautredningen. Men det får bli en annan interpellation.

Jag kan ändå konstatera att den reguljära flygtrafiken vid Bromma flygplats har kollapsat sedan årsskiftet. Det lilla som återstår är i snitt fem personer per plan med privatjet, ofta till semesterorter, till exempel till Alperna. Samhällsnyttan är minimal, men klimatpåverkan är, som Linus Lakso var inne på, maximal. Men ändå fortsätter regeringen att försvara status quo.

Ministern nämner behovet av att utreda civilförsvar, Nato, ambulansflyg och helikoptrar, men han nämner inga konkreta krav från Försvarsmakten utan säger bara att behovet ”bör kartläggas”. Man använder alltså Nato som argument utan att kunna visa att det faktiskt behövs. Samhällsviktigt flyg är viktigt, men det kräver inte 130 hektar mark mitt i Stockholm. Det kan lösas på andra sätt. Det är oproportionerligt att låta denna yta blockeras för några få helikopterlyft.

Det mest anmärkningsvärda är dock det som ministern inte säger, nämligen att inte ens Kristdemokraternas arbetsgrupp längre har förtroende för att Bromma flygplats har en framtid.

Bromma flygplats har spelat ut sin roll. Nästa år, 2026, fyller Bromma flygplats 90 år. Det borde vara på sin plats att ge besked till svenska skattebetalare att det är dags att avveckla Bromma flygplats.

Fru talman! Låt mig först notera att jag i Kadir Kasirgas inlägg inte hör ett enda ord om hur luftrumsövervakningen över Stockholm och huvudstaden ska hanteras. Den frågan förtjänar att diskuteras. Linus Lakso tar upp den, men han säger också att han inte är nöjd med ett svar som inte föregriper en analys. Låt oss invänta den fördjupade analysen.

Kadir Kasirga uppfattade det som Försvarsmakten har framhållit, nämligen att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats bör kartläggas. Bör de inte kartläggas? Vad är det som är tveksamt? Det är klart att vi behöver låta totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats kartläggas i ett säkerhetspolitiskt mycket allvarligt och känsligt läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss samarbeta kring Arlanda flygplats och konkurrenskraften när det gäller Arlanda. Jag vet att Kadir Kasirga är mycket engagerad i frågan. Tittar vi bakåt ser vi att en del av den uppkomna situationen faktiskt är en konsekvens av den förra regeringen, där Linus Laksos miljöparti och Kadir Kasirga socialdemokrater inte riktigt kunde komma överens, milt uttryckt. Därför lades Arlandarådets rapport i byrålådan. Därför har vi i dag en otillfredsställande situation på Sveriges största flygplats.

När Miljöpartiet satt i regering avbröts alla planer på att utveckla Arlanda som starkt nav för flygtrafiken. Nu har vi tagit upp det arbetet. Samordnaren har lagt fram olika delredovisningar och kommer att redovisa sin slutrapport om hur tillgängligheten till Arlanda kan stärkas.

Arlanda behöver bättre markinfrastruktur till och från flygplatsen. Den avskaffade flygskatten stärker Arlandas konkurrenskraft i relation till andra flygplatser. En mer holistisk syn på de olika trafikslagen som inte på förhand dömer ut flyget vore också välkommen. Här tycker jag att diskussionen framöver kan kretsa kring hur vi kan stärka flygplatsinfrastrukturen. Det kommer också att ingå i det uppdrag till en utredning som jag har aviserat. Även finansieringen av flygplatsinfrastrukturen och basutbudet kommer att ingå i den översyn som ska göras.

Detta är en fråga som inte enbart handlar om Bromma och Arlanda utan även handlar om konkurrenskraften och bärkraftigheten i hela flygplatsinfrastrukturen i vårt land. Vi vet att flyget är viktigt för näringslivet men också för samhällsviktiga transporter för sjukvården. Den diskussionen tar jag gärna.

Det är, som sagt, fru talman, enkelt att fatta beslut om att avveckla. Men vi ser också att det finns andra tendenser. Flygets omställning kan innebära att det ställs andra krav på flygplatsinfrastruktur om bara några år. Det låter inte göra sig att göra det hela till en enkel fråga om att bara lägga ned Bromma.

Min uppfattning är att det är klokt att ha is i magen och vänta in analysen. Vi ska inte föregripa den eller ha en mycket tydlig uppfattning om vad den ska komma fram till. Vi kan väl ha en fördjupad analys och en utredning, så kan vi framöver diskutera slutsatserna och vad utredningen kommer fram till? Vi kanske inte kommer att hålla med varandra i varje detalj, men jag tror att det är väldigt viktigt att vi agerar utifrån det säkerhetspolitiska läge som vi har och de krav som det ställer på oss.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för debatten och för engagemanget.

Jag uppmanar ledamoten att titta lite närmare på vad det är de två enskilda ledamöterna faktiskt föreslår. Mycket av det som jag har pekat på här – funktioner som finns på Bromma flygplats som man inte med enkelhet kan inrymma på Arlanda – är precis det som också ledamöterna sätter fingret på.

Hur luftrummet över huvudstaden ska kunna övervakas kan väl inte nedskrivas till att handla om en teknikalitet? Jag noterar att Kadir Kasirga säger att vi ändå ska titta på andra lösningar. Ja, men låt oss då göra det. Låt oss göra det först. Låt oss ha is i magen. Låt den analys som jag har aviserat ha sin gång, så att de där andra lösningarna med säkerhet kan vara på plats innan man fattar något beslut.

Jag förstår att det kan vara lite lockande att fatta ett snabbt beslut. Sedan kan man kanske om några år stå och säga: Vi såg det inte komma. Vi var naiva.

Men jag kommer inte att nedlåta mig till det. Jag tycker att det är viktigt att politiken tar ansvar i det säkerhetspolitiska läge vi just nu är i och att man gör analyser av just säkerhetsskäl. Försvarsmakten har påpekat att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats bör kartläggas. Låt oss kartlägga det. Vi kan se vad som kommer fram i den kartläggningen. Sedan kan vi se vad man kommer fram till i analysen och i den utredning som jag har aviserat. Detta kan vi göra i stället för att på förhand vara helt övertygade om vad analysen kommer att innehålla och i stället för att här i kammaren ge sken av att detta är ett enkelt beslut som vi med snabbhet kan fatta.

Så enkelt är det inte, och det har jag belyst i den här debatten. Det är ett liknande svar till Kadir Kasirga som jag har gett i andra debatter. Det är för att situationen i omvärlden tyvärr inte har ändrat på sig. Behovet av att ta säkerhetspolitisk hänsyn har inte minskat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.