Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att bostadsbristen i Stockholmsregionen inte hämmar arbetsmarknadens rörlighet, rekrytering och tillväxt. Serkan Köse har även frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att bostadsbristen inte fortsätter att hämma arbetsmarknadens rörlighet och företagens möjligheter att rekrytera i Stockholmsregionen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den sistnämnda interpellationen. Jag väljer att besvara båda interpellationerna i ett sammanhang.

Stockholms näringsliv är en tillväxtmotor som är viktig för hela Sverige. En väl fungerande bostadsmarknad med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en grundläggande förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar, och människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Det behöver byggas fler bostäder över hela landet. Att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet är en angelägen fråga för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Omvärldsfaktorer som hög inflation och höjda räntor har de senaste åren kraftigt försämrat förutsättningarna för bostadsbyggandet. Byggtakten har sjunkit drastiskt. Ökade produktions- och finansieringskostnader har pressat bostadsbyggandet. Samtidigt försämrades hushållens köpkraft, och bostadspriserna föll. Nu ser vi dock att hushållens syn på den egna ekonomin har förbättrats, och inflationen har tydligt fallit tillbaka. Samtidigt är situationen fortsatt tuff för många hushåll.

Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden för att Sverige ska vara bättre rustat och möjliggöra ett ökat bostadsbyggande.

Krångliga regelverk är faktorer som hämmar bostadsbyggandet, och regeringen vidtar en rad åtgärder för att avhjälpa problemet. Regeringen har nyligen beslutat om propositionen Lättnader i byggkraven för studentbostäder samt lagrådsremissen Ett nytt regelverk för bygglov.

Boverkets beräkningar av ett antal typfall av studentbostäder visar att regellättnaderna kan ge kostnadsminskningar på mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad. I frågan om ett nytt regelverk för bygglov föreslås att ett ökat antal åtgärder får vidtas utan bygglov. Enligt tidigare uppskattningar kan det medföra att antalet lovärenden kan minska med så mycket som 30–40 procent.

Den 1 juli 2025 träder Boverkets nya byggregler i kraft. Reglerna blir färre och utformas som funktionskrav. Boverkets bedömning är att deras nya byggregler på sikt kan komma att leda till innovation och teknisk utveckling, med snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som följd. Före ikraftträdandet kommer Boverket att ta fram en vägledning samt genomföra utbildningsinsatser inom tillämpningen av plan- och bygglagen för att säkerställa att regelförenklingarna får effekt i kommunerna.

Efter regeringens förslag i propositionen Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning (prop. 2024/25:42) kommer de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning att ersättas av en handlingsplan för bostadsförsörjning, i syfte att skapa bättre förutsättningar för att samordna kommunala bostadsförsörjningsåtgärder och planeringen för bostadsbyggande.

I spåren av pandemin har andelen tomma lokaler ökat. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 avsattes medel för en planeringsstimulans för att uppmuntra kommuner att anta detaljplaner som möjliggör fler bostäder genom omvandling från lokaler till bostäder. Nyligen beslutade regeringen även att höja stödnivån. Vidare har regeringen gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven i plan- och bygglagstiftningen vid ändring och ombyggnad.

Dessutom har regeringen gett en utredare i uppdrag att se över de hyresrättsliga reglerna i syfte att underlätta privatuthyrning och uthyrning av företagsbostäder. Slutligen avser regeringen att under 2025 lägga fram en proposition om en förbättrad modell för presumtionshyra.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Fru talman! Liksom under den tidigare interpellationsdebatten vill jag återkomma till det som presenterades på morgonens pressträff i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Jag tackar för svaret från statsrådet.

Jag saknar dock det fokus som Stockholmsregionen faktiskt förtjänar i båda de här frågorna. Som vi alla är överens om är Stockholm tillväxtmotorn i Sverige.

För att få till det här med bostäder som människor kan flytta till för att kunna ta jobb som finns utifrån rekryteringsproblemet är det väldigt få satsningar för att åstadkomma bostäder som normalinkomsttagare kan efterfråga. En sjuksköterska eller en polis kan inte köpa en bostad i Stockholm i dag. De har inte möjlighet att efterfråga det; det har flera rapporter visat. Fråga då exempelvis barnskötare! Det är en utopi för dem.

Vad behövs då? Staten kanske behöver ta ett ansvar. Statsrådet har redan tidigare diskuterat vilka insatser som behövs.

Nu nämner man Norrlandsfonden. Den ska få 300 miljoner i år. Man skulle kunna allokera medel från den till övriga landet, men jag tror inte att Stockholm kan ta hela den summan. Det skulle se väldigt konstigt ut.

Men det finns faktiskt alternativ. Vi har lagt fram budgetar med andra satsningar just för att vi ska kunna få ned kostnaderna för bostadsbyggandet. Jag vill bara kontrastera det mot de 300 miljoner som statsrådet snart kommer att prata om.

Vi har föreslagit statliga krediter på 5,12 miljarder årligen med exakt samma syfte som Norrlandsfonden – att kunna hålla nere kostnaderna för byggande.

Vi har statlig byggstimulans på 3 miljarder för studentbostäder och för arbetsmarknadsregioner som har stora industrisatsningar.

Vi har också föreslagit startlån – ett förslag som jag vet att våra partier varit överens om men som har lagts i byrålådan – för att möjliggöra för förstagångsköpare att komma in på den ägda bostadsmarknaden.

Regeringen lägger nu fram ett förslag på rot för småhus. Det kan hjälpa till lite grann och stimulera arbetsmarknaden något; det tror jag. Vi hade önskat att man hade gjort det tidigare – vi har föreslagit det tidigare i år – och riktat det mot energi- och klimatåtgärder så att vi också får ned klimatproblem och sådant. Det är smart att göra det, för det är att slå två flugor i en smäll.

Vi behöver också satsa på renovering av flerfamiljshus. Där har vi föreslagit en kanske något låg summa, kan jag personligen tycka, men jag jobbar för att den summan på något sätt ska bli högre. Det behöver också göras, och det är också en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Men när staten tar ansvar och går in och gör något eller när det offentliga gör upphandlingar är det viktiga att man också ställer krav så att det blir ordning och reda på svensk arbetsmarknad och så att vi motverkar den arbetslöshet som finns i Sverige här och nu. Några av de kraven har jag lyft fram tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bland annat lärlingskrav så att de lärlingar som lämnar exempelvis byggprogrammet har möjlighet att komma ut i arbete. Av dem som gick ut byggprogrammet här i Stockholmsregionen förra året fick 10 procent en anställning – 10 procent! Det är alarmerande. Det var för ett år sedan. Vi får se hur det ser ut i år. Jag är inte säker på att det blir bättre.

Det är också krav på yrkeskompetens så att de som nu har blivit uppsagda – som min kamrat, som har jobbat 24 år i ett stort byggföretag – kanske får chansen att komma tillbaka.

Det är krav på egen personal och på att begränsa antalet underentreprenörer, krav på kollektivavtal och inte minst krav på kontroll av att de här kraven efterlevs.

Det här är viktigt för att få ned arbetslösheten och kunna få fram bostäder som folk faktiskt har råd att efterfråga, så jag hoppas att statsrådet har bra svar att komma med – förutom de 300 miljonerna, som jag tycker är något lågt.

Fru talman! Stockholms näringsliv är en tillväxtmotor som är viktig för hela Sverige. Det är vi överens om. Det är flera olika frågor i luften i den här diskussionen, och det illustrerar ju hur bred diskussionen kring konkurrenskraft, tillväxt och rörlighet är. Det handlar om bostadsbyggande, vilket är själva grunden i frågan, men det handlar också om tillgänglighet och om det vi i den föregående debatten var inne på gällande infrastruktur. Detta hänger förstås ihop.

Det handlar också om finansiering och om de kreditrestriktioner som finns. Det finns förslag som bereds i Regeringskansliet som rör både bolånetaket och amorteringskravet. Dessa behöver förstås också ses i ljuset av vilken effekt de får för bostadsbyggandet.

Apropå att Leif Nysmed tar upp frågan om att få in foten på den ägda bostadsmarknaden har regeringen ett förslag som har varit på utredning och som har remitterats. Det handlar om hyrköp. Det är en väldigt framgångsrik modell i till exempel Norge. Där kan man så att säga köpa halva lägenheten och sedan successivt betala av den andra halvan. Det skulle ju i ett steg halvera kravet på egen insats, samtidigt som man successivt betalar av till sig själv. Det är ett steg för att få in foten på bostadsmarknaden som jag tror kan vara särskilt aktuellt i tillväxtregioner och i Stockholmsområdet.

När det gäller rörlighet och andra delar vill jag också i detta sammanhang ta upp att regeringen har utsett en förhandlingsperson för de delar i Stockholmsförhandlingen och i Sverigeförhandlingen som rör Stockholm – som har kostnadsfördyringar. Vi ser där ett behov av att kunna gå framåt. Vi ser även uppdraget kring väg- och kollektivtrafiktunneln Östlig förbindelse, som är tänkt att binda ihop regionens norra och södra delar öster om Slussen. I de existerande avtalen finns också bostadsåtaganden.

Jag tror att vi är överens om att infrastruktur och bostäder hänger ihop, och jag ser fram emot att det ska kunna få en framdrift också i dessa projekt när regeringen nu har utsett den tidigare statssekreteraren Mattias Landgren som förhandlingsperson. Detta uppdrag ska redovisas senast den 30 juni 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger det, fru talman, för att illustrera att det är ett viktigt beslut som regeringen fattat som rör just Stockholms konkurrenskraft och även rörligheten, möjligheten till rekrytering och tillväxten.

När det gäller bostadsdelarna har jag varit inne på några saker, och jag har lyft upp detta i mitt svar också. Det vi har kommunicerat i dag är kanske framför allt höjningen av rotavdraget i kombination med de regelförenklingar som görs när det gäller bygglov. Detta kan i några fall vara en väg till att kunna inrätta ytterligare en bostad i bostaden och nyttja befintligt bestånd.

I dag är det ju möjligt att hyra ut exempelvis ett attefallshus, men möjligheten att inordna en bostad i bostaden utökas nu. Det här är också framgångsrikt i till exempel Norge, där man nyttjar befintligt bestånd ännu mer aktivt. Man skulle i alla fall kunna ge tak över huvudet till ytterligare några i en bra bostad i ett trevligt område, samtidigt som hushållskassan kan förstärkas. Den möjligheten ges med de omfattande lättnaderna i bygglovskraven och med den höjning av rotavdraget som träder i kraft från och med i dag och som börjar gälla från den 12 maj. Jag tackar för diskussionen så här långt.

Fru talman! Statsrådet återkommer ofta till förslagen på lättnader i byggkraven bland annat på studentbostäder och till den lagrådsremiss som handlar om ett nytt regelverk för bygglov. Han tror att kostnader kommer att sjunka på grund av det.

Vi har ju inte debatterat dessa ännu, men det kommer vi att göra. Du får rätta mig om jag har fel nu, men det är väl en 7procentig kostnadsminskning med de försämringar man gör på studentbostäderna om man genomför detta? Det blir alltså försämrad tillgänglighet för funktionshindrade, som inte kommer att kunna klara att bosätta sig i alla lägenheter.

Men 7 procents minskning betyder ju inte att det blir billigare för den som ska hyra, för det är ju inga garantier att detta i slutändan går till dem. Risken är ju att man stoppar pengarna i egen ficka.

Naturligtvis finns det seriösa bolag som kanske skulle göra det, men det finns också en hel del lycksökare i byggbranschen som kommer att se möjligheterna till det också.

Det måste ju finnas bättre sätt att få ned kostnaderna och öka människors möjligheter att efterfråga en bostad än att göra bostäderna sämre. Vi har ju ett förslag om ett investeringsstöd för studentbostäder. Studentbostadsföretagen och studentföreningarna föreslog detta i Almedalen för ett par år sedan, och vi har anammat det. Det måste väl ändå vara bättre att hålla hög kvalitet på de bostäder som byggs, så att de håller för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett nytt regelverk för bygglov kanske gör att det går lite snabbare att få bygglov. I lagrådsremissen lyfts det dock fram att risken för att det blir fel från början kommer att öka, vilket kommer att öka kostnaderna för den enskilde som har begått felet när det gäller att få det åtgärdat i ett tillsynsärende. Man knuffar hela risken till den enskilde som gör dessa delar.

Jag motsätter mig också att vi i framtiden ska vara inneboende hos varandra. Våga bygga nytt! En byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete. Det är smart.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag nämnde tidigare att 20 000 jobb i byggbranschen hotas nästa år i den här regionen. Man kan inte rekrytera till samhällsviktiga yrken som barnskötare, polis och sjuksköterska eftersom människor helt enkelt inte har någonstans att bo i denna region. En av tre unga stockholmare funderar på att lämna regionen.

Fru talman! Bostadsmarknaden är en tickande bomb, och detta påverkar hela samhället. Vi ser det i näringslivet, i välfärden, på arbetsmarknaden och i människors vardag. Återigen: Bostadsmarknaden är inte en isolerad fråga, utan den är direkt kopplad till Sveriges tillväxt och sysselsättning och till välfärdens framtid. Därför har jag frågat hur statsrådet och regeringen tänker när det gäller relationen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden och när det gäller att se till att Stockholm fortsätter att vara en tillväxtregion, att sysselsättningen ökar, att Sveriges välfärd stärks och att framtidsutsikterna förbättras.

Det regeringen har presenterat i form av 60 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen handlar främst om kontroll. Man stärker kontrollmekanismen med 60 miljoner, men det handlar inte om några aktiva insatser för att hjälpa människor till jobb eller studier.

Jag måste också understryka att man lägger om akassan och att arbetslöshetsförsäkringen trappas ned efter 100 dagar. Detta kommer att slå hårt mot väldigt många löntagare, inte minst när arbetslösheten är så hög som den är.

Jag vill fråga statsrådet när regeringen tänker inse att en fungerande arbetsmarknad kräver en fungerande bostadsmarknad och att en fungerande bostadsmarknad kräver en fungerande arbetsmarknad. Det finns en tydlig korrelation mellan dessa två delar. Kan statsrådet säga någonting om hur vi ska hantera missmatchningen och rekryteringsproblemen på svensk arbetsmarknad samt den höga arbetslösheten?

Jag tackar för debatten.