Sanne Lennström

Fru talman! Jag får tacka statsrådet så mycket för svaret och för dagens debatt, där jag hoppas att vi tillsammans kan belysa lite olika aspekter av förlossningsskador och vad som kan göras för att minska dessa.

Från 2016 till 2020 drabbades nästan 13 000 kvinnor av den allvarligaste formen av bristningsskador vid förlossning. Hur stor risken är beror till stor del på var kvinnan bor, alltså i vilken region. Stockholm och Sörmland har störst problem. Där drabbas dubbelt så många som i Gävleborg, som anses vara bäst på att undvika allvarliga bristningsskador. De skillnaderna kvarstår när man justerar för kvinnors ålder, hur många barn de fött tidigare och så vidare.

Enligt forskning kan skillnaderna bero på olika rutiner och arbetssätt men också hur stressad personalen är. Sveriges sjukvård står inför en allvarlig sjukvårdskris, och den krisen kommer knappast att förbättra situationen för alla de kvinnor står inför en stundande förlossning. Nedskärningar, hot om varsel och färre kollegor kommer garanterat inte att göra personalen mindre stressad. Min kollega Anna Vikström kommer att gå in på detta lite djupare.

Jag kommer att uppehålla mig vid en potentiell lösning som skulle kunna minska antalet förlossningsskador i hela landet.

I december 2017 mottog den dåvarande regeringen slutbetänkandet från Utredningen om en modern föräldraförsäkring. I betänkandet presenterades reformer som bättre anpassar föräldraförsäkringen till dagens samhälle.

En faktor som lyfts fram och som bör ses som särskilt viktig i dagens debatt är den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen. Snabbhetspremien, som infördes 1986, gör det möjligt för kvinnor som blir gravida igen inom ett år och nio månader att behålla samma nivåersättning som med första barnet. Ersättningen blir därmed inte påverkad för den som väljer att gå ned i arbetstimmar mellan barnen.

Som vi i den här kammaren vet är lagstiftning normerande. Snabbhetspremiens reform är inget undantag, så införandet av den påverkade naturligtvis familjebildningen. Snabbhetspremien kom att få stor betydelse för i vilken takt familjer skaffar barn och för kvinnors närvaro på arbetsmarknaden. Studier visar nämligen att efter reformens genomförande ökade barntätheten markant.

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visade i en rapport från 2014 att kvinnor som får barn tätt riskerar att få minskad inkomst på sikt, för när barn skaffas så pass tätt minskar kvinnornas arbetskraftsdeltagande men också deras arbetslivserfarenhet. Institutet har också visat att det kan gå sämre i skolan för barn som fått syskon tätt inpå.

Nu kommer vi till förlossningsskadorna. Kritik mot snabbhetspremien har nämligen väckts av exempelvis läkare och barnmorskor, som menar att kvinnans kropp får för lite tid för återhämtning och att det har inneburit ökade risker vid graviditet och ett ökat antal skador som en följd av förlossningar.

Det finns risker med för täta födelseintervall. Risken för att barnet föds för tidigt eller har för låg födelsevikt och risken för en svår förlossning ökar om kvinnan blir gravid inom 18 månader från det första barnets födelse.

WHO rekommenderar att födelseintervallet, det vill säga tiden från det första barnets födelse till dess att kvinnan blir gravid på nytt, är 24 månader och att intervall kortare än 18 månader ska undvikas.

Snabbhetspremien i dess nuvarande form har stor betydelse för kvinnors närvaro på arbetsmarknaden och för kvinnors inkomst över tid, för förlossningsskador och för barns utbildning.

Min fråga till statsrådet är därför denna: Är det inte dags att regeringen avskaffar snabbhetspremien, som skapar incitament för hög barntäthet och därmed ökar risken för förlossningsskador?

(Applåder)

Fru talman! Jag måste säga att jag ser allvarligt på debatten här i dag. Den är allvarlig ur demokratisynpunkt. Det är inte bara att vi känner att statsrådet relativiserar problemet en aning utan också för att kommunerna inte fick svar på hur man tänker lösa myggplågan. Det fanns andra svar att ge. Medierna fick inte heller svar. Inte ens regeringspartiernas egna lokalpolitiker har fått svar när de har skrivit debattartiklar mot sin egen regering.

Därför skrev jag och två ledamöter till en förfrågan om debatt i detta ämne. Först kunde ni i regeringen inte komma överens om vem av er som skulle ta debatten här i dag. Sedan dröjde det nästan två månader innan debatten blev av, vilket är långt mer än praxis i den här kammaren.

När vi sedan får debatten känner vi att vi inte får några svar. Ministern talar om att saker bereds, och vi får en lägesbeskrivning av sådant vi redan vet. Jag känner att detta är djupt problematiskt, men vi ger inte upp. Regeringen måste axla sitt ansvar och stå upp för människor så att de kan bo och verka i områdena kring nedre Dalälven utan att riskera att behöva ringa ambulans på grund av myggen. Jag har också, likt flera andra ledamöter här, hört berättelser hemifrån, exempelvis från Tärnsjö, om att det har hänt att folk behövt ringa ambulans åt gäster för att de fått för många myggbett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inbjudan kvarstår. Statsrådet är varmt välkommen till Österfärnebo eller Tärnsjö. Jag tror att hon kommer att vara ytterst snabb med ett besked om vi diskuterar frågan i en sådan miljö. Jag tror att statsrådet faktiskt kan svara på förfrågan om att komma på picknick under en förmiddag utan att behöva bereda den i Regeringskansliet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag får beklaga att vi fortfarande inte får några konkreta svar på frågor som faktiskt skapar ångest bland tusentals invånare i de valkretsar vi ledamöter som är här i dag representerar. Även inom besöksnäringen är man väldigt orolig, för man är helt beroende av en fungerande stickmyggsbekämpning för att kunna utvecklas och för att besökarna ska kunna trivas och återkomma. Detta är helt enkelt en fråga som handlar om kommunernas överlevnad.

I ett förändrat klimat med större och mer frekventa översvämningar behöver beredskapen för bekämpning i dessa områden öka. Sommaren 2023 blev, som har beskrivits här, exceptionell med de största och mest frekventa översvämningarna på decennier. Under den fjärde och största översvämningen genomfördes ingen bekämpning, eftersom det inte fanns tillräckligt med Vectobac i lager. En kompetent organisation fanns på plats men kunde inte utföra sitt jobb när det saknades såväl bekämpningsmedel som finansiering för övriga bekämpningskostnader.

Kommunerna som har skrivit och vädjat till regeringen behöver sina pengar - mer pengar än dem som statsrådet nämnde. Som ledamoten Eriksson nämnde har de heller inte fått svar. Pengarna, bekämpningsmedlet och en plan för hur bekämpningen ska ske måste finnas på plats innan vårfloderna kommer, oavsett beredningar i Regeringskansliet.

Lokalt ber även regeringspartierna i debattartiklar riktade mot regeringen att deras egna ministrar ska agera, men de möts av tystnad.

Inte heller medier tycks få svar. UNT skickade flera mejl med frågor till miljöministern, vars pressekreterare meddelade att hon inte svarar på operativa frågor om myggbekämpning och i stället hänvisade till Naturvårdsverket. Myndigheten hänvisar i sin tur till exempelvis Länsstyrelsen i Gävleborg, som i viss mån hänvisar tillbaka till regeringen.

Det krävs ett ansvar i denna fråga för att det ska hända någonting. Hotet om stickmyggens invasion är förestående. Det finns här och nu, och det skapar ångest - inte en mild olägenhet - hos befolkningen i våra valkretsar.

Invånarna förtjänar svar. Dessa mygg är en hälsofara, och det finns även rädsla för att de skulle kunna utveckla sjukdomar som vi inte tidigare har sett och som skulle kunna spridas i dessa områden.

Regeringen kan inte fortsätta att ducka sitt ansvar. Regeringen har ett ansvar att se till att människor kan bo och verka i områdena kring nedre Dalälven. Men eftersom jag misstänker att statsrådet, med hänvisning till beredningar, inte kommer att ge mig några svar om pengar eller åtgärder ställer jag en annan fråga, som jag hoppas att statsrådet inte kommer att ducka. Om hon duckar denna fråga kan jag utlova många fler interpellationsdebatter tills jag får ett svar.

Om regeringen inte ger kommunerna de pengar som de efterfrågar och nödvändig bekämpning i dessa områden uteblir, kan statsrådet då tänka sig att komma till en picknick i Tärnsjö där vi kan diskutera den här frågan? Detta har historiskt varit en väldigt effektiv åtgärd. I så fall är klädkoden sommarklänning, shorts eller sommarskjorta.

Kommer statsrådet att tacka ja till en sådan inbjudan? Då får vi se om statsrådet tycker att det är en olägenhet att vara där eller om det rent av är ett helvete, som vi har pratat om här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för dagens debatt. Jag kan lova att intresset för denna fråga är stort i min valkrets, Uppsala län. Många med mig är intresserade av att se debatten i efterhand och hoppas på positivare besked än vad som gavs i svaret i denna debatt.

Man kan fråga sig varför vi alla kallar till en debatt angående myggbekämpning när det fortfarande är vintertid, men kommunerna vid nedre Dalälven har haft dessa problem under en längre tid. Omkring år 2000 slogs det fast att myggproblematiken grundar sig i att det finns en stickmygga som kallas Aedes sticticus. Det är en aggressivare typ av mygga som kan flyga i solljus. Den kan ta sig längre sträckor, den sticker snabbare och den kan föröka sig väldigt fort.

När denna mygga får fäste handlar det inte om några få myggbett, utan det handlar om att man inte kan vara utomhus. Myggen är så många att de kan komma i stora molnformationer. Det är myggor som skickar människor till akuten och som gör att barn och vuxna inte kan vara ute och njuta av en solig dag. Djur och människor tvingas stanna inne, uteserveringar stängs och det är helt enkelt svårt att både bo och verka i områden kring exempelvis Tärnsjö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Biologisk Myggkontroll, Nedab, har på uppdrag av sju Dalälvskommuner tagit fram en väl fungerande bekämpningsmetod mot översvämningsmyggornas larver. Detta medel kallas Vectobac, även kallat BTI, och det sprids från luften med hjälp av helikopter. Målet är att antalet översvämningsmyggor ska ligga på en hanterbar nivå, och för att vi ska närma oss detta mål måste kompetens och beredskap kunna säkerställas.

Sommaren 2023 blev exceptionell, med stora översvämningar mellan maj och augusti. Totalt bekämpades cirka 12 000 hektar, men man hade troligen behövt bekämpa ungefär 20 000 hektar. Under den sista och största översvämningen gjordes ingen bekämpning därför att det inte fanns någon mer Vectobac i lager. Statliga myndigheter har haft en gräns för mängden bekämpningsmedel som får finnas i lager, och bristande finansiering bidrog till förra årets allvarliga situation.

Regeringen måste nu se framåt och göra vad som krävs så att människor kan bo och verka i de myggdrabbade områdena. För att detta ska kunna bli verklighet krävs tre olika saker.

Det första är ett statligt ansvar i frågan. Om regeringen vill att man ska kunna bo och verka i hela landet är detta helt avgörande. Staten brukar dessutom i sammanhanget kallas den största statliga myggproducenten. Detta förpliktar, så man kan inte skylla ifrån sig ansvaret här.

Det andra är en rimlig finansiering. Att sprida bakterien BTI med helikopter är inte gratis, så man behöver lägga en budget i god tid som visar att det finns pengar för både helikoptrar och Vectobac.

Det tredje är långsiktig planering. Man måste se till att det varje år finns en plan som går ihop och att det finns tillräckligt i lager för att göra tillräckligt många bekämpningar. Det är tre månaders leveranstid på BTI.

Fru talman! Denna interpellationsdebatt är inte till för mig eller statsrådet, utan den är till för Gävle, Sandviken, Heby, Tierp, Älvkarleby, Sala och Avesta. Vi är ett antal riksdagsledamöter här i kväll som vill lyfta upp farhågor från våra valkretsar och från dessa kommuner, som är väldigt oroliga.

De behöver mer pengar - de äskar 23 miljoner kronor. De vill ha svar men har mötts av tystnad. Därför undrar jag: Kan statsrådet lova att kommunerna kommer att få de pengar och det stöd de behöver?

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaren och debatten i dag! Jag tycker såklart att det är jätteviktigt med satsningar på förlossningsvården. Men jag befann mig också i denna kammare i förra veckan när Marcus Wennerström kallade till interpellationsdebatt om sjukvårdskrisen. Då var det 21 representanter för olika regioner som befann sig här och som hade en debatt med statsrådet Acko Ankarberg Johansson om de otroliga resurser som behövs för att våra regioner ska kunna gå runt. Det handlar om sjuka och om gravida som ska till en förlossning. Jag tycker att det är väldigt viktigt att få in detta också i den här debatten: Våra regioner befinner sig i stor och djup kris. Där skulle regeringen verkligen behöva agera, för det gäller också viktiga satsningar för gravida.

Men nu gäller det den fråga som vi debatterar i dag. I dag har vi ett socialförsäkringsskydd för gravida som inte håller måttet. Det riskerar att göra att denna grupp diskrimineras. Det är väldigt viktigt att vi behåller bilden av Sverige som ett land där man både kan bilda familj och kan arbeta, som statsrådet nämner. Det är viktigt att det inte finns en motsättning däremellan. Man kan göra både och. Det handlar om kvinnors egenmakt och om att man har en rimlig ekonomi.

Jag tänker inte avsluta detta inlägg med en fråga utan med en uppmaning: Gå vidare med Kristina Nilssons utredning, för det finns väldigt många bra förslag där som skulle öka skyddet för gravida! Jag ser fram emot att debattera de förslagen här i kammaren med socialförsäkringsutskottet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret och också delvis samsynen i denna viktiga fråga! Vi är ju många i den här kammaren som har varit gravida. Jag tror att vi kan vara överens om att även om man har haft en bra graviditet mår man ofta inte så bra mot slutet av den. Man kan vara tung och trött och behöva vila inför den stundande förlossningen.

Utredningen nämner att 66 procent av alla som var gravida 2019 använde föräldrapenning innan barnet ens var fött. Det är inte rimligt att man ska behöva bränna föräldrapenningdagar eller ta ut semester och att det ska stå mot tid tillsammans med ens barn, när barnet väl har kommit. Vårdprofessionen har också nämnt till utredningen att detta kan få vissa kvinnor att pressa sig själva till en gräns som inte är bra för vare sig kvinnan eller barnet.

För att lösa detta föreslår utredningen en icke behovsprövad graviditetspenning som kan nyttjas de sju sista kalenderdagarna före beräknad förlossning.

Nu, herr talman, har jag talat om de största reformerna i Nilssons utredning. Jag blir nyfiken på de hinder som finns, om det nu skulle finnas hinder för att gå vidare med dessa angelägna förslag. Utredningen är ju klar, och politisk enighet upplevs finnas, som sagt. Remissvaren, som statsrådet nämner, kikade jag igenom lite grann tidigare i dag. De kommer bland annat från LO, SKR och TCO, och de är väldigt positiva till många av förslagen. Det borde båda gott.

Men även om det finns enighet i förslag kan det finnas politik i grunden som handlar om prioriteringar, för det är egentligen det som politiken kokar ned till. Då är frågan: Vad vill regeringen lägga pengar på?

Vill vi ge gravida kvinnor som mår dåligt samma ersättning som män som har ryggproblem får? Vill vi göra snuset billigare? Vill vi ge gravida en veckas återhämtning före förlossning? Eller vill vi ha billigare plastpåsar? Så kan man säga om man ska hårdra det hela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig är svaret enkelt. Politik handlar om att vilja något, och vi socialdemokrater vill att gravida ska få fler rättigheter och bättre ekonomi.

Min fråga till statsrådet är alltså: Kommer regeringen att prioritera gravida och i närtid lämna några förslag som ligger inom utredningen eller utanför utredningen om gravidas situation - ja eller nej?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet Tenje för dagens debatt, som ju handlar om gravida kvinnors välmående men också ekonomi.

Graviditet är inte en sjukdom. Det är en mening många av oss har fått höra när vi haft krämpor relaterade till graviditet. Den kan härledas till ett förarbete från 1940-talet, där man slår fast att graviditet är en del av det naturliga livsförloppet, inte en sjukdom.

Det känns 2024 såklart väldigt daterat att luta sig mot en sådan vägledning. Och det är en formulering som har gjort det lättare för icke-gravida än för gravida kvinnor att bli sjukskrivna. En man som har ont i ryggen kan bli sjukskriven. När en kvinna har ont i ryggen är det naturligt - hon är ju gravid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Graviditetspenningen utformades för över 40 år sedan, och det är dags för en modernisering. Alla kvinnor är olika. Vissa vill arbeta ända fram till barnets födelse medan andra mår sämre redan tidigt i graviditeten och behöver ersättning för att kunna vara hemma.

Här finns ett grundläggande fel. Den som blir med barn och har svårt att arbeta får ofta sämre ersättning än om hon hade blivit sjuk. Detta handlar, som statsrådet säger, om målet gällande ekonomisk jämställdhet och även jämställd hälsa. Ska vi uppnå det målet måste det finnas ett tillfredsställande socialförsäkringsskydd när du har nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditet.

Vissa arbetsmiljöer innebär dessutom stora risker för den som är gravid. Den gravida får helt enkelt inte arbeta kvar, ibland under hela graviditeten. Det är väldigt viktigt att kvinnor kan få hjälp med anpassningar av arbetet eller omplacering så att ekonomin går ihop och man inte får en smäll redan innan barnet är fött.

Även här måste det finnas ett skydd, så att kvinnan kan behålla sin ekonomiska självständighet. I dag kan kvinnor som blir beviljade graviditetspenning få en förmån utbetald som längst till och med elfte dagen före beräknad förlossning. Därefter är den gravida hänvisad till att använda semester eller föräldrapenning, trots att hon kanske på grund av risker kan vara förbjuden att arbeta på sin arbetsplats. Många kvinnor bränner dessutom föräldradagar tidigare än så och får sedan en sämre ekonomi när barnet är fött.

Kristina Nilsson blev utsedd till att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Hennes grupp lämnade som sagt förra våren sin utredning till regeringen. Utredningen föreslår att förmånsperioden för graviditetspenningen ska förlängas till dagen före förlossningen och att inkomsttaket inom graviditetspenningen ska höjas till samma nivå som i sjukpenningen. Det föreslås även ett förtydligande i lag om att gravida ska ha likvärdig rätt till sjukpenning som icke-gravida. Detta förslag skulle göra socialförsäkringsskyddet vid graviditet mer likt det skydd som finns om man är sjuk.

Detta är viktigt ur jämställdhetssynpunkt, och det föreslås även att Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att se över kvinnans rätt till omplacering, så att hon kan jobba kvar om det är möjligt.

Herr talman! Det finns massor av bra förslag i Nilssons utredning som skulle göra livet och ekonomin lättare för landets gravida. Förslagen är utredda, och det förelåg ju en stor politisk enighet här. Det har nu blivit ett nytt år. Jag förstår att frågor behöver beredas och remitteras i Regeringskansliet, men det hindrar inte statsrådet från att svara på min fråga: Kommer statsrådet att lämna några förslag som stärker socialförsäkringsskyddet för gravida det närmaste året - ja eller nej?

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Tenje. Ekobrottsmyndigheten hade i dag en träff med socialförsäkringsutskottet för att beskriva riskerna med regeringens förslag angående att kunna överlåta dagar inom föräldraförsäkringen till någon annan.

Många farhågor som tidigare har lyfts upp av bland andra TCO och LO blev bekräftade. Sårbarheten eskalerar genom regeringens förslag, och det kommer att skapas ett system som bjuder in till nya möjligheter till fusk och kriminalitet inom ramen för föräldraförsäkringen.

En stor orsak till detta är att "någon annan" inte definieras, det vill säga det är inte någon närstående eller bekant och det finns inga åldersgränser. Det är helt enkelt en annan människa. Detta blir svårt att kontrollera. Vem är det egentligen som tar hand om barnet? Var bor personen? Även om detta går att kontrollera kan det vara väldigt kostsamt.

Min fråga är om det är rimligt att göra lagförändringar som antas kunna öka fusk och välfärdskriminalitet.

Herr talman! Självklart ska vi vara tacksamma för alla de kvinnor som har gått före oss och skapat en mer jämställd värld. Men kvinnors löner backar de facto, för första gången på 15 år.

Föräldraförsäkringen, som jag nämnde, kan tyckas vara en lite märklig ingång till att diskutera jämställd ekonomi, men det är den inte. Hos par som är 40-plus vet vi nämligen att upp till 75 procent av löneskillnaderna i dag kan förklaras av föräldraledighet och vab.

Det måste inte vara så, för vi vet att vi via politik kan påverka i riktning mot ett jämställt uttag ur vår föräldraförsäkring. Att regeringen har valt att behålla målet om ett jämställt uttag och ett jämställt föräldraskap förpliktar också. Om statsrådet vill att hennes barn och barnbarn ska få en mer jämställd värld än den värld hon i dag lever i förpliktar det alltså till att inte lägga fram reformer och propositioner som faktiskt kan göra att jämställdheten backar i vårt land.

Jag frågar igen eftersom jag inte fick något svar på min fråga: Känner sig statsrådet säker på att överlåtandet av dagar i föräldraförsäkringen inte kommer att leda till ett mer ojämställt uttag och därmed till sämre löner och sämre pensioner, ja eller nej?

(Applåder)

Herr talman! Precis som interpellanten Eva Lindh nämnde kan vikten av jämställdhet inte överskattas. Ekonomisk jämställdhet skapar egenmakt över ens liv och framtid, inte minst för kvinnor. Med detta som bakgrund är det väldigt oroande att kvinnors löner inte bara stagnerar utan faktiskt backar. Jag hoppas att vi oavsett partifärg i denna kammare kan vara överens om att utvecklingen är djupt problematisk, inte bara för att kvinnors ekonomiska förutsättningar under arbetslivet försämras utan också för att den skapar kvinnliga fattigpensionärer.

I riksdagen hade vi i våras ett seminarium som anordnades av Lön hela dagen. Då frågade vi arbetsmarknadens parter vad politiken skulle kunna göra för att vända trenden. Svaret var entydigt: Skapa ett jämställt uttag ur föräldraförsäkringen! IFAU har också rapporter som säger samma sak.

Det är positivt att regeringen och finansministern har valt att behålla målet om jämställt föräldraskap i utgiftsområde 12. Det går att läsa i regeringens budgetproposition att den ojämna fördelningen av föräldraförsäkringen har negativa effekter på kvinnors löneutveckling och även på den långsiktiga försörjningsförmågan. Regeringen erkänner alltså problemet att det största lönegapet skapas då första barnet föds och att det sedan sänker kvinnors inkomster under resten av livet.

Nu kommer vi till verktygslådan. Om föräldraförsäkringen är en stor källa till ojämställda löner och pensioner - hur kan vi lösa det problemet?

Jag hade nyligen en interpellationsdebatt med statsrådet Anna Tenje på temat föräldraförsäkringens utformning och dess påverkan på både löner och pensioner. Sammanfattningsvis handlade hennes svar om dubbeldagar och jobbskatteavdrag, apropå dagens debatt. Jag fick det svaret trots att regeringen har en stor verktygslåda att jobba med för att lösa problemet med ojämställda löner och pensioner. Den innehåller allt från pappadagar till snabbhetspremier, tak, golv, reserverade månader och mycket mer. Men det stannar inte där.

Regeringen går fram med en reform som kan skapa ännu mer ojämställdhet. Jag syftar naturligtvis på att de öppnar för att man ska kunna ge bort dagar ur föräldraförsäkringen till vem man vill. Lagstiftning är normerande, och det är inte svårt att räkna ut att pappor på mansdominerade arbetsplatser kan känna press att inte ta ut de här dagarna utan i stället ge bort dem till barnets mormor eller farmor. Då behöver man inte vara ledig. Det kommer att leda till att mammor tar ut ännu fler dagar och får sämre löner och pensioner. Det blir sämre ekonomisk jämställdhet.

Visst skulle statsrådet kunna vifta bort mina farhågor, men det här är ingen kritik som vi i oppositionen har hittat på. Såväl LO som TCO och flera andra lyfter fram att det är djupt problematiskt att förslaget kan leda till detta. Regeringen kan göra det svårt att nå sitt eget mål om jämställt föräldraskap genom denna reform som alltså kan försämra det jämställda uttaget och hota den ekonomiska jämställdheten i vårt land.

Jag vill fråga om statsrådet känner sig säker på att reformen med överlåtande av dagar inte kommer att leda till ett mer ojämställt uttag och därmed också till sämre löner och pensioner för kvinnor. Ja eller nej?

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack så mycket, statsrådet Strömmer, för debatten här i dag och för dina svar! De är viktiga, och debatten är viktig eftersom vi befinner oss i en nationell kris.

I en kris måste vi tillsammans se över lösningar och åtgärder. Politiska poänger får läggas åt sidan, för prestigen måste släppas om vi ska få ett Sverige som inte blir farligare för var dag som går.

Som jag nämnde tidigare måste vi orka och våga se längre framåt än vi gör just nu. Vi behöver en långsiktighet när det gäller att se över alla politikområden för hur vi kan stoppa utvecklingen. I dag har vi 200 000 barn och unga som lever i områden med kriminell närvaro och social utsatthet. Inkomsterna är inte sällan väldigt låga, skolan är undermålig och bostadsförhållandena kan också vara svåra.

Alla unga vill såklart ha en roll i samhället. Man vill vara någon, man vill bli respekterad och man vill helt enkelt höra till. Samtidigt vet vi att skolan har en viktig roll att spela i detta identitetsskapande. Men vi vet också att den står inför stora nedskärningar i stället för de tillskott som den egentligen hade behövt.

Regeringen skulle behöva omvärdera och omprioritera eftersom politik handlar just om prioriteringar. Att då lägga väldigt många miljoner på att ta bort en plastpåseskatt eller att sänka skatten på snus är inte rätt prioriteringar i ett läge där skolan och välfärden behöver resurser för att klara de utmaningar som man just nu står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför undrar jag om statsrådet anser att regeringen satsar tillräckligt på skolan för att se till att den kan motverka att barn dras in i den gängkriminalitet som vi just nu ser.

Fru ålderspresident! Även jag vill inleda denna debatt med att uttrycka mina djupaste sympatier och mitt stöd för de anhöriga till de brottsoffer som i natt miste livet och en som skadades svårt i terrordådet som skedde i Bryssel. Jag vill tacka regeringen för det arbete som ni har genomfört för att få hem dessa andra i säkerhet som varit kvar där.

Marcus Wennerström har kallat till debatten i dag därför att vi ser en oroväckande utveckling inte bara i Uppsala utan även på andra platser i Sverige. Gängkriminaliteten är något som just nu skakar vårt samhälle i grunden. Det har nått så långt att vi ser barn som skjuter mot barn. Vissa av dem som är med i gängen är knappt fyllda tolv år.

En del av dessa barn har gått med frivilligt. Men det förekommer också att barnen hotas till att gå med i dessa gäng. Jag har nyligen samtalat med olika poliser om barn i gängkriminalitet. De samtalen har dessvärre fått mig att förstå att det är väldigt svårt att få dessa barn att lämna gängen när de väl är med. Solskenshistorierna är kort sagt få.

Därför är det nu viktigare än någonsin att vi tillsammans försöker att stoppa det våld som vi just nu ser ske. Men vi ska också bädda för en bättre framtid där vi kan känna oss betydligt tryggare än vad vi gör i dag. Det krävs många krafter för att stoppa den våldsamma utvecklingen, och så även från denna kammare.

I statsrådets svar i denna interpellationsdebatt nämner han att både socialstaten och rättsstaten måste mobilisera för att stoppa utvecklingen. Jag skulle vilja uppehålla mig lite kring dessa lösningar för att se till att barn inte rekryteras in i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På kort sikt finns det mycket vi kan göra genom att ge polisen rätt resurser och rätt förutsättningar. Vi måste även ge tullen förutsättningar att stoppa de droger som kommer in i landet och finansierar dessa gäng. Men på längre sikt måste vi också arbeta förebyggande, som flera av mina kollegor här har varit inne på i tidigare debatter.

Min förhoppning är att vi i dag kan lämna denna debatt bakom oss och vara överens om att satsningar på skolan är en väldigt viktig nyckel för att bryta nyrekryteringen till dessa gäng. Att det är så kan allt från poliser i Detroit till grundskollärare och forskare i nationalekonomi skriva under på. Skolan har väldigt stor betydelse, och den behöver resurser.

Speciallärare kan hjälpa den som har det svårt i skolan så att eleven inte hittar en identitet hos gängen snarare än bland vänner i skolan. Mer skolpersonal kan motverka skolfrånvaron. Vi vet också att det är väldigt många av dem som är intagna som inte har klarat av skolan.

Därför vill jag i dag fråga statsrådet Strömmer: Anser statsrådet att regeringen satsar tillräckligt på skolan för att den ska kunna motverka att fler barn dras in i gängkriminalitet?

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Föräldraförsäkringen är en kronjuvel i vårt svenska socialförsäkringssystem. Men vi bör samtidigt se till vad snedfördelningen av föräldraledighet mellan män och kvinnor innebär för kvinnors inkomster, karriärmöjligheter och inte minst pension, som vi talar om här i dag.

Jag har debatterat med statsrådet Tenje om föräldraförsäkringen förut i kammaren. Vid ett tillfälle rättade hon mig och sa: Det är inte föräldraförsäkringen som är ojämställd, utan det är uttaget. Det är här som politiken är ansvarig.

Är utfallet ojämställt är föräldraförsäkringen också ojämställd. Ser inte regeringen det har vi väldigt svårt att komma någonvart i diskussionen. Då kan vi inte tillsammans stoppa det antal fattigpensionärer som kan komma att produceras i framtiden av vårt socialförsäkringssystem.

Därför hoppas jag att vi i dag kan lämna kammaren och åtminstone vara överens om att det här finns ett reellt problem så att vi tillsammans kan mejsla ut lösningarna. En sak är statsrådet och jag i varje fall överens om: Det här är en fråga som handlar om kvinnors egenmakt.

Det finns flera olika verktyg att se över här som inte handlar om skattesänkningar, som regeringen och statsrådet nämner. Det gäller allt från snabbhetspremier till pappadagar, informationssatsningar men också lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har valt att i sin budget behålla skrivningen om att skapa ett jämställt föräldraskap. Att behålla det målet är något som också förpliktar.

Jag återkommer till frågan: Anser statsrådet att det finns ett samband med mäns och kvinnors uttag av föräldraledighet som skapar pensionsgapet, ja eller nej? Vad tänker statsrådet och regeringen göra åt detta?

Herr talman! I årets budgetproposition kan vi läsa att den ojämna fördelningen av föräldraförsäkringen "har negativa effekter på kvinnors löneutveckling och även för den långsiktiga försörjningsförmågan".

Jag tror genuint att statsrådet Tenje, precis som jag, finner det oroande att lönegapet för första gången på 15 år inte bara har stagnerat utan faktiskt ökar. Det är oroande eftersom det påverkar kvinnors inkomster men också deras pensioner. En majoritet av fattigpensionärerna i dag är kvinnor, och det är därför som Kalle Olsson har kallat till den här debatten.

Vad beror då detta på? Jag har hört ett samstämmigt svar här i riksdagen när vi frågade arbetsmarknadens parter. De sa att det beror på ett ojämställt uttag ur föräldraförsäkringen. Det finns även forskning från till exempel IFAU som ger samma svar: Det börjar vid det första barnet. Innan dess tjänar män och kvinnor nästan exakt lika mycket. 15 år efter det att ett barn har fötts är löneskillnaden, som Kalle Olsson nämnde, 32 procent större mellan mamma och pappa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnor som skaffar mer än två barn tappar ännu mer än vad den här statistiken visar. Hos par som är 40-plus vet vi att upp till 75 procent av löneskillnaden kan förklaras av föräldraledighet och vab. Allt faller ut i Försäkringskassans paradmening: "Det som är bra delar man lika på" - det vill säga tid med barnet. Men jag skulle vilja lägga till att man även delar lika på det som är negativt. Då pratar jag inte bara om vaknätter utan om ekonomiska konsekvenser.

Papporna tar ut mindre än 30 procent av föräldradagarna. Därför halkar kvinnors löner efter, och därför finns det fler kvinnliga fattigpensionärer än manliga.

Regeringen har som nämnts flera olika förslag när det gäller föräldraförsäkringen. Ett förslag handlar om att öka antalet dubbeldagar. Det skulle kunna vara positivt i det här sammanhanget, men det räcker inte hela vägen fram.

Det räcker inte med att regeringen utökar antalet dubbeldagar och hoppas på att papporna stannar hemma mer. Mer måste göras om man inte vill skapa fler kvinnliga fattigpensionärer, men i regeringsunderlaget finns två partier som vill sätta jämställdhetspolitiken gällande föräldraförsäkringen på en så låg nivå att Sverige skulle gå emot EU-direktiv.

Regeringen har dessutom förslag på att man ska kunna överlåta dagar inom föräldraförsäkringen - 90 dagar - till vem man vill. Här finns en potentiellt stor risk att det på arbetsplatser där mest män jobbar skulle kunna inrättas en form av kultur där man säger: "Farmor eller mormor kan väl ta dagarna? Du behöver inte vara föräldraledig med ditt barn." Anledningen till att den risken finns är att lagstiftning är normerande.

Just nu produceras kvinnliga fattigpensionärer via den svenska föräldraförsäkringen. Forskning, statistik och experter säger samma sak som vi här: Det beror på föräldraförsäkringen, till väldigt stor del.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Tenje vad som kan göras åt det här. Erkänner statsrådet att problemet finns? Om skattesänkningar är svaret - hur många skattesänkningar behövs det innan vi har en jämställd föräldraförsäkring?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Visst vill även vi socialdemokrater förenkla livspusslet. Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda den fantastiska svenska föräldraförsäkringen, som det har talats så gott om här i dag och som så många är imponerade av. Därför är vi villiga att samtala med regeringen, vilket vi gör exempelvis just nu när vi har denna interpellationsdebatt. Vi är villiga att tala om tak, golv och dubbeldagar, ja allt möjligt, men det blir ingen debatt när vi inte får något svar på våra frågor till statsrådet.

Jag blir dock väldigt glad när statsrådet säger sig vilja se över riskerna med förslagen. Det välkomnar jag verkligen. I utredningen står det nämligen en liten passus om risken för att det kan bli någon form av vouchersystem. Det uttrycks inte exakt på detta sätt, men det finns i kapitlet som rör överlåtelse av dagar.

Jag är väldigt tacksam för debatten och ser fram emot fortsatta samtal om utformningen av den svenska föräldraförsäkringen så att den blir så bra som möjligt. Vi måste utforma den så att så många som möjligt kan använda den men också så att uttaget från föräldraförsäkringen blir så jämställt som möjligt för både barns skull och kvinnors löners skull.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är också tacksam för att statsrådet återigen nämnde utredningen SOU 2017:101 Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen, för på sidan 554 i denna utredning kan man läsa att de dagar som kan överlåtas till en annan försäkrad ingår i den pott av dagar som inte är reserverade för vårdnadshavaren.

Detta betänkande lade grunden till att vi reserverade en tredje månad i föräldraförsäkringen, och det var för att få ett mer jämställt uttag. Tanken var att det jämställda uttaget, precis som tidigare reserverade månader, skulle ge barnet mer tid med båda sina föräldrar via föräldraförsäkringen men också skapa jämställda löner och i slutändan mer jämställda pensioner.

Utredningen som regeringen nu lutar sig mot hade alltså tre reserverade månader i bagaget i kombination med en möjlighet att överlåta dagar. Men i regeringsunderlaget ingår två Tidöpartier, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som så sent som i förra veckan i den familjeekonomiska debatten deklarerade att man fortfarande står bakom att ta bort alla reserverade månader för vardera förälder.

Det skulle enligt både forskarna och arbetsmarknadens parter vara förödande för kvinnors löner och dessutom gå emot ett redan implementerat EU-direktiv, nämligen work-life-balance-direktivet. Det skulle man i så fall behöva riva upp. Jag hade ett replikskifte med en kristdemokrat som inte verkade tycka att det var något stort problem att riva upp detta direktiv. Det ser jag som djupt problematiskt. Om regeringen inför möjligheten att ge bort dagar ur föräldraförsäkringen skulle man i princip kunna ge bort alla dagar till en bekant eller en nanny.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har nu beskrivit inte bara en utan två anledningar till att man kan befara att ett nannysystem införs i Sverige i form av ett vouchersystem. Vad är statsrådets ambition om regeringen nu inte vill ha detta? Jag upplever fortfarande inte att jag riktigt har fått svar på det. Man kan tala om livspussel hur mycket man vill.

Statsrådet duckade effektivt ordet "bekanta". Men det är just det ordet vi vill diskutera i dag. Vad öppnar det för? Vill man att föräldraförsäkringen ska bli ett vouchersystem där man kan ge bort en massa dagar, eller vill man vidta konkreta åtgärder så att det inte blir så? Vad har regeringen för ambition?

Jag är visserligen oppositionspolitiker och förstår att regeringen kan ducka för mina frågor, men som jag nämnde tidigare finns det andra som vill ha svar, till exempel TCO och LO. Därför frågar jag återigen: Hur tänker regeringen och statsrådet se till att den svenska föräldraförsäkringen inte blir ett vouchersystem? Nämn gärna konkreta åtgärder, exempelvis hur många dagar man ska kunna överlåta! Sådana frågor vill jag gärna ha svar på.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

I Sverige är vi stolta över den föräldraförsäkring vi har. Och många länder är intresserade av att studera hur vi har utformat den. Jag har till exempel nyligen blivit intervjuad av sydkoreansk tv. De var väldigt intresserade av hur vi har utformat vår föräldraförsäkring, eftersom de anser att vi har lyckats lösa livspusslet för människor. Till exempel behöver kvinnor inte välja mellan att jobba eller skaffa barn. Det har visat sig att vi kan göra både och, menade man.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har dock en bit kvar att gå innan vi har exempelvis ett jämställt uttag mellan mammor och pappor i vår svenska föräldraförsäkring.

Jag har undrat en del över vilka planer Tidölagspartierna har i kikaren när de har sagt att föräldraförsäkringen måste bli mer flexibel. Svaret kom nyligen när statsrådet deltog i en intervju i tidningen Mama och där sa att man ska kunna ge dagar ur föräldraförsäkringen till en bekant.

Vår före detta socialdemokratiska regering ansåg det fullt rimligt att exempelvis bonusföräldrar som bor tillsammans med barnet ska kunna ta del av föräldraförsäkringen. Det ska också vara möjligt att livspussla exempelvis genom att mormor eller farfar kan vara hemma med ett sjukt barnbarn.

Men vad öppnar det upp för att en bekant ska kunna ta ut dagar ur föräldraförsäkringen, undrar jag. Jag själv och flera med mig, såsom TCO och företrädare för LO, undrar om vi behöver befara en utveckling där regeringen vill införa en form av nannysystem i Sverige, ett system där föräldrapenningen blir en voucher som man kan ge till någon som kan använda de dagar som man har fått för att vara tillsammans med sitt barn.

Under förra veckans debatt om familjeekonomisk politik ställde jag den frågan till den moderata ledamoten Högström, som också sitter här i salen. Hon ville då inte definiera ordet bekant. Vi hade diskussioner om mormor och farmor. Alla har väl olika relationer med sin mormor och sin farmor, men jag hade en väldigt nära relation med min mormor och min farmor och räknar därför inte riktigt dem till kretsen bekanta. I denna debatt skulle jag ändå vilja uppehålla mig vid diskussionen om ordet bekant.

Vad jag kan se nämns det inte heller någonting i utredningen som statsrådet nämner om att en bekant skulle komma i fråga angående överlåtelse av dagar. Däremot kan vi med början på sidan 551 i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen läsa att "det får anses som självklart att vårdnadshavaren kommer att välja en person som i någon mening är närstående", alltså nära anhörig.

I ministerns första anförande fick jag inget ja-eller-nej-svar på min fråga om vouchersystem.

Jag är medveten om att min kollega Åsa Eriksson nyligen ställde samma fråga till statsrådet vid riksdagens frågestund. Kommer regeringen att införa ett vouchersystem för föräldraförsäkringen? Det är den fråga som jag, ledamoten Åsa Eriksson och antagligen även TCO med flera skulle vilja få svar på här i dag.

Är regeringens avsikt att göra föräldraförsäkringen till ett vouchersystem? Ja eller nej?

Fru talman! Jag tror på en tredelad föräldraförsäkring, och det gör jag därför att jag också tror på jämställda löner. Som jag nämnde i mitt anförande har lönerna för kvinnor backat för första gången på 15 år, kan man säga. Det har funnits en svag positiv effekt, och lönegapet har minskat. Nu ser vi dock alltså att lönegapet ökar. Detta är väldigt problematiskt, för det innebär att kvinnor får sämre karriärutveckling, sämre löner och i slutändan sämre pensioner på grund av att de har varit föräldralediga och kanske har tagit ut mycket vab med flera barn.

Under ett seminarium här i riksdagen frågade man arbetsmarknadens parter vilken enskild förändring som skulle sluta lönegapet mellan män och kvinnor. Då svarade arbetsmarknadens parter: ett mer jämställt uttag ur föräldraförsäkringen.

Jag ser det som ett väldigt stort samhällsproblem att kvinnor i dag tjänar mycket sämre än män, ibland för exakt samma jobb. Detta är ett verktyg som vi har.

Jag får tolka Rinaldo Millers svar angående work-life-balance-direktivet som att KD och SD kanske är beredda att riva upp det - Kristdemokraterna vill ju fortsätta att driva den linjen. Vi får väl se vad Sverigedemokraterna säger i sitt anförande angående detta. Fortsättning följer.

Fru talman! Jag gjorde en liknelse med hur den förra regeringen hjälpte företagen under pandemin. Senare kan vi ta en diskussion om hur man också kan hjälpa barnfamiljer.

Saken med politik är att man måste agera här och nu. Vi ser dessa problem just nu. För ett eller två år sedan var det inte lika många familjer som hade svårt att betala mat till sina barn.

Jag är väldigt tacksam för att ledamoten Rinaldo Miller tog replik på mig, för jag hade tänkt ta replik på antingen Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna angående föräldraförsäkringen.

Jag är fullt medveten om att ni är för att avskaffa de reserverade dagar som i dag finns i föräldraförsäkringen, men det finns ju också ett EU-direktiv - work-life-balance-direktivet - som säger att Sverige måste ha minst två månader som är reserverade. Det direktivet har vi implementerat här i denna kammare.

Betyder detta att Sverigedemokraterna och ni i Kristdemokraterna kommer att arbeta för att riva upp direktivet och ta konsekvenserna från EU? Jag skulle väldigt gärna vilja ha svar på hur ni tänker här.

Fru talman! Det finns väldigt mycket vi skulle kunna göra för landets barnfamiljer. Att höja barnbidraget är bara en sådan reform.

Det betänkande vi i dag debatterar är fullt med förslag från olika utredningar som jag verkligen hoppas att regeringen kommer att gå vidare med, exempelvis förslagen från den så kallade BUMS-utredningen, som skulle kunna minska skuldsättningen i utsatta grupper.

Jag tycker att det är väldigt intressant att Moderaterna tar upp detta med barnbidrag. Jag har aldrig hört att ni till exempel skulle vilja avskaffa barnbidraget, men det känns nästan som om den här diskussionen är på väg i den riktningen.

Jag tycker att man måste kombinera riktade insatser till dem som behöver det mest, vilket jag inte ser att regeringen gör just nu. Det är som sagt väldigt stora problem som vi ser just nu. Frivilligorganisationer som Majblomman skriker just nu över att de har en helt orimlig situation. För första gången har människor svårt att betala för en matkasse eller en filt till sina barn. Det har man inte sett tidigare.

Det är viktigt att regeringen möter dessa behov. Välj vilken modell ni vill, men just nu gör ni ju ingenting, känns det som.

Det är intressant att föra en diskussion om huruvida barnbidraget är effektivt eller inte. Vi föreslår flera satsningar som jag nämnde i mitt anförande. Men regeringen skulle behöva återkomma med mer effektiva förslag.