Herr talman! Kalle Olsson har frågat mig om jag anser att det finns ett samband mellan skillnaden i mäns och kvinnors uttag av föräldraledighet och pensionsgapet. Kalle Olsson har också frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att nå ett mer jämställt uttag i föräldraförsäkringen.

Svar på interpellationer

Fler människor i arbete bygger ett starkare samhälle. Det stärker dessutom pensionssystemet och den egna ekonomin. Arbetslinjen utgör grunden för hela pensionssystemet. Den bärande principen är att pensionen ska grundas på arbete och att det ska finnas en tydlig koppling mellan förvärvsinkomster under livet och den utbetalda allmänna inkomstgrundade pensionen.

En del av det så kallade pensionsgapet förklaras av att kvinnors arbetskraftsdeltagande historiskt sett har varit lägre än för män. I fråga om intjänade pensionsrätter har gapet minskat markant över tid, men det kvarstår alltjämt med ungefär 10 procent, även bland de yngre årskullarna. För att de allmänna inkomstgrundade pensionerna ska bli mer jämställda är det därför viktigt att kvinnor ökar både sitt arbetskraftsdeltagande och antalet arbetade timmar.

Eftersom pensionen är en återspegling av de förvärvsaktiva åren ger olika livsinkomster, deltidsarbete och en ojämlik fördelning av föräldraledighet inkomstgrundade pensioner som inte är jämställda. Pensionssystemets kompensatoriska inslag bidrar dock till att minska skillnaden i intjänade pensionsrätter mellan kvinnor och män. Det sker främst genom att pensionsrätt för barnår tilldelas den förälder som har lägst inkomst, vilket generellt sett är kvinnor. Utan pensionsgrundande belopp för barnår hade gapet i fråga om pensionsrätter varit ännu större.

Utökat arbetskraftsdeltagande och fler arbetade timmar är förutsättningar för högre och goda framtida pensioner för kvinnor. För att nå dit är det bland annat viktigt att jobba med att det ska bli mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta och mer lönsamt att arbeta mer. Regeringen har därför föreslagit ett förstärkt jobbskatteavdrag för främst låg- och medelinkomsttagare. Det gör det mer lönsamt att arbeta fler timmar men även att gå från bidrag till jobb. Nästa år kommer en person som jobbar som lärare, för att nämna bara ett exempel, att tjäna 7 000 kronor mer efter skatt än tidigare.

Regeringen anser även att föräldraförsäkringen ska erbjuda valfrihet och flexibilitet - två viktiga grundprinciper. De så kallade dubbeldagarna, som vi nu inför, kan bidra till ökad närvaro av båda föräldrarna i hemmet och ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Det gör det möjligt för föräldrarna att vara lediga tillsammans när barnet är litet, vilket stärker det gemensamma föräldraskapet i sig. Det kan även öka förutsättningarna att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2024 lämnat förslag om en fördubbling av antalet dubbeldagar och en förlängning av perioden under vilka dessa kan nyttjas.

Herr talman! I årets budgetproposition kan vi läsa att den ojämna fördelningen av föräldraförsäkringen "har negativa effekter på kvinnors löneutveckling och även för den långsiktiga försörjningsförmågan".

Jag tror genuint att statsrådet Tenje, precis som jag, finner det oroande att lönegapet för första gången på 15 år inte bara har stagnerat utan faktiskt ökar. Det är oroande eftersom det påverkar kvinnors inkomster men också deras pensioner. En majoritet av fattigpensionärerna i dag är kvinnor, och det är därför som Kalle Olsson har kallat till den här debatten.

Vad beror då detta på? Jag har hört ett samstämmigt svar här i riksdagen när vi frågade arbetsmarknadens parter. De sa att det beror på ett ojämställt uttag ur föräldraförsäkringen. Det finns även forskning från till exempel IFAU som ger samma svar: Det börjar vid det första barnet. Innan dess tjänar män och kvinnor nästan exakt lika mycket. 15 år efter det att ett barn har fötts är löneskillnaden, som Kalle Olsson nämnde, 32 procent större mellan mamma och pappa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnor som skaffar mer än två barn tappar ännu mer än vad den här statistiken visar. Hos par som är 40-plus vet vi att upp till 75 procent av löneskillnaden kan förklaras av föräldraledighet och vab. Allt faller ut i Försäkringskassans paradmening: "Det som är bra delar man lika på" - det vill säga tid med barnet. Men jag skulle vilja lägga till att man även delar lika på det som är negativt. Då pratar jag inte bara om vaknätter utan om ekonomiska konsekvenser.

Papporna tar ut mindre än 30 procent av föräldradagarna. Därför halkar kvinnors löner efter, och därför finns det fler kvinnliga fattigpensionärer än manliga.

Regeringen har som nämnts flera olika förslag när det gäller föräldraförsäkringen. Ett förslag handlar om att öka antalet dubbeldagar. Det skulle kunna vara positivt i det här sammanhanget, men det räcker inte hela vägen fram.

Det räcker inte med att regeringen utökar antalet dubbeldagar och hoppas på att papporna stannar hemma mer. Mer måste göras om man inte vill skapa fler kvinnliga fattigpensionärer, men i regeringsunderlaget finns två partier som vill sätta jämställdhetspolitiken gällande föräldraförsäkringen på en så låg nivå att Sverige skulle gå emot EU-direktiv.

Regeringen har dessutom förslag på att man ska kunna överlåta dagar inom föräldraförsäkringen - 90 dagar - till vem man vill. Här finns en potentiellt stor risk att det på arbetsplatser där mest män jobbar skulle kunna inrättas en form av kultur där man säger: "Farmor eller mormor kan väl ta dagarna? Du behöver inte vara föräldraledig med ditt barn." Anledningen till att den risken finns är att lagstiftning är normerande.

Just nu produceras kvinnliga fattigpensionärer via den svenska föräldraförsäkringen. Forskning, statistik och experter säger samma sak som vi här: Det beror på föräldraförsäkringen, till väldigt stor del.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Tenje vad som kan göras åt det här. Erkänner statsrådet att problemet finns? Om skattesänkningar är svaret - hur många skattesänkningar behövs det innan vi har en jämställd föräldraförsäkring?

Herr talman! Jag hörde att statsrådet säger att regeringen hoppas på att dubbeldagarna ska ha effekt. Men man verkar sätta desto större tilltro till att skattesänkningar är en mer verkningsfull åtgärd för att komma åt ojämställdheten i föräldraförsäkringen.

Herr talman! Det kommer kanske inte som någon chock att Moderaterna och det moderata statsrådet lyfter fram sänkt skatt som lösning på skillnaderna som vi här talar om. Sänkt skatt är något av en moderat universallösning. Just nu skulle man i och för sig kunna säga att sänkt skatt är motiverat inte minst på låga och normala inkomster utifrån att vi har ett kostnadsläge som innebär att det är väldigt höga priser och höga räntor. Däremot är det ytterst tveksamt vad det gör för jämställdheten mellan kvinnor och män i förlängningen och för det pensionsgap som vi här talar om.

Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport från tidigare i år är det snarare så att skattesystemet så som det är utformat i vårt land motverkar jämställdhet. Sanningen är den att det krävs helt andra typer av politiska reformer om man på allvar vill komma åt ojämställdheten i arbetslivet och sedan pensionsgapet. För att främja särskilt kvinnors arbetskraftsdeltagande är det extra viktigt med en stark och väl utbyggd välfärd i hela landet. Där ser vi att regeringens satsningar inte räcker till och inte möter behoven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi ska zooma in på föräldraförsäkringen vet vi att det som har påverkat jämställdheten i föräldraförsäkringen allra mest är det som ibland brukar kallas för de reserverade pappamånaderna men som mer korrekt handlar om att vi stegvis har reserverat fler månader till respektive förälder, i dagsläget 90 dagar. Det är alltså inte sänkt skatt som experterna på området brukar referera till utan det faktum att vi stegvis har reserverat fler månader till respektive förälder. Det är vad som har gett effekt.

Vi socialdemokrater menar att det finns skäl att ytterligare öka individualiseringen i föräldraförsäkringen. Det handlar om att barn har rätt att ha en nära relation till båda sina föräldrar. Men det handlar också om det vi talar om här i dag. Jag tror att många, möjligen med undantag för en del moderater, förstår att sänkt skatt och lite fler dubbeldagar inte är det som kommer att lösa de strukturella obalanser vi ser i föräldraförsäkringen och som så påtagligt påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden och också deras pensionsutfall.

Statsrådet får gärna resonera vidare om just detta med skattesänkningar och upplysa oss andra. Om nu sänkt skatt är nyckeln till ett mer jämställt familjeliv och ett mer jämställt ansvarstagande för barnen, varför har vi då inte kommit längre i dag? Det gäller inte minst med tanke på alla de stora och många skattesänkningar som vi har sett under hela 2000-talet som gjorts inte minst av borgerliga regeringar.

Prognosen i dag är att skulle vi fortsätta utvecklingen såsom den har sett ut de senaste åren skulle det dröja 70 år innan vi har ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Om inte de senaste 20 årens många och stora skattesänkningar har lett till ett önskat resultat, ett önskat utfall, hur många fler skattesänkningar bedömer statsrådet att vi skulle behöva för att närma oss målet?

Herr talman! Jag blir väldigt glad över ledamoten Kalle Olssons fråga huruvida jag kan resonera lite mer om vad sänkt skatt bidrar med för positiva konsekvenser för vårt samhälle. Här skulle jag kunna tala länge.

Jag ska ändå begränsa mig till den fråga som vi talar om i dag. Jag kan bara konstatera vi har lite olika syn på sänkt skatt från Socialdemokraternas respektive Moderaternas sida. Glädjande nog verkar det dock som att Socialdemokraterna har förstått, i varje fall so far, att jobbskatteavdraget har väldigt stor betydelse för våra låg- och medelinkomsttagare och också påverkar arbetskraftsdeltagandet.

Herr talman! Sänkt skatt är ett medel. Målet är friheten, egenmakten och, framför allt när det gäller den fråga vi här talar om, att det ska vara mer lönsamt att arbeta fler timmar. Vi var precis överens om att det grundläggande pensionssystem vi har i dag vilar på hur mycket vi har arbetat.

Pensionssystemet är starkt sammankopplat med just hur mycket vi arbetat. Det är en återspegling. Ska vi få mer jämställda pensioner krävs det att kvinnor arbetar mer. Det handlar om att de går från deltid till heltid och helt enkelt har fler arbetade timmar.

Har man sänkt skatt som ett medel för att göra det mer lönsamt att arbeta och ta steget att kanske gå från deltid till heltid har vi också större förutsättningar att få mer jämställda pensioner och skapa ett större arbetskraftsdeltagande från kvinnor.

Sänkt skatt är ett viktigt medel för att skapa incitament och vilja att jobba mer och att få fler kvinnor att gå från deltid till heltid. Det är egentligen den största och avgörande skillnaden när det sedan kommer till pensionerna.

Föräldrapenningen och uttaget av den, och även vabuttaget och så vidare som vi har varit inne på, har jättestora konsekvenser för hur pensionerna sedan återspeglar sig. Här är det oerhört viktigt att peka på två viktiga uppdrag som både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har. Det gäller när det kommer till information och kunskapsspridning av hur våra system är uppbyggda.

Här är ett av de viktiga uppdragen till Försäkringskassan att just göra detta och sedermera också för Pensionsmyndigheten. Det gäller att informera och sprida kunskap om att det du gör under din tid när du arbetar får konsekvenser för hur mycket det landar i det orange kuvertet. På Minpension.se på nätet kan man nu ganska enkelt se vad det blir för konsekvenser i det orange kuvertet av hur man fördelar föräldraförsäkringen mellan föräldrarna.

Det finns många olika delar i detta. De här sakerna måste fungera var och en för sig och framför allt tillsammans. Då kan det ge väldigt stora effekter. När det gäller dubbeldagarna och förlängningen av användandet har vi sett att familjer som använder sig av dubbeldagarna har ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen längre fram. Kan vi få fler familjer att nyttja dubbeldagarna kan vi också få fler att dela föräldraledigheten mer jämställt sinsemellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget behövs flera olika åtgärder. Men jag skulle ändå vilja påstå att få fler kvinnor att jobba mer, att gå från deltid till heltid, kanske ändå är den viktigaste delen i det hela. Det gäller också att få fler utländskt födda kvinnor att över huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden. Det blir avgörande också för jämställdheten och utvecklingen framöver.

Herr talman! Återigen, ledamoten Kalle Olsson: Sänkt skatt är medlet. Fler arbetade timmar, ett ökat arbetskraftsdeltagande för kvinnor och en övergång från bidrag till arbete är målet, för det är detta som får betydelse för hur mycket man har i pensionskuvertet.

Nej, sänkt skatt är inte det allenarådande svaret. Det är vad sänkt skatt leder till som är svaret på hur vi ökar jämställdheten, hur vi överbryggar pensionsgapet och hur vi får mer jämställda pensioner. Det är det som är poängen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att Socialdemokraterna ännu inte har kommit så långt när det gäller skattefrågan och synen på sänkt skatt. Det är först nyligen man har börjat föreslå detta. Jag är dock glad för det. Det är borgerliga regeringar som år efter år har sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare, och det gör vi även i den här budgeten - just för att det ska bli mer lönsamt, just för att man de facto ska gå från bidrag till arbete så att vi får ett högre arbetskraftsdeltagande.

Jag kan konstatera att vi har lite olika syn på detta. Jag tror att flexibilitet, en ökad frihet för föräldrar att själva kunna välja hur de vill fördela föräldrapenningen, är viktigt. Jag tror att man fattar kloka och bra beslut i familjerna. Men då är det också viktigt att man har all information och kunskap som man behöver för att kunna fatta de kloka besluten. Det uppdraget har våra två myndigheter.

Sammantaget med andra åtgärder som vi nu vidtar i budgeten tror jag att detta gör att vi nu kommer att få se en positiv utveckling, inte minst när det gäller utländska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.