Herr talman! Jag vill inleda med att tacka statsrådet Tenje för dagens debatt, som ju handlar om gravida kvinnors välmående men också ekonomi.

Graviditet är inte en sjukdom. Det är en mening många av oss har fått höra när vi haft krämpor relaterade till graviditet. Den kan härledas till ett förarbete från 1940-talet, där man slår fast att graviditet är en del av det naturliga livsförloppet, inte en sjukdom.

Det känns 2024 såklart väldigt daterat att luta sig mot en sådan vägledning. Och det är en formulering som har gjort det lättare för icke-gravida än för gravida kvinnor att bli sjukskrivna. En man som har ont i ryggen kan bli sjukskriven. När en kvinna har ont i ryggen är det naturligt - hon är ju gravid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Graviditetspenningen utformades för över 40 år sedan, och det är dags för en modernisering. Alla kvinnor är olika. Vissa vill arbeta ända fram till barnets födelse medan andra mår sämre redan tidigt i graviditeten och behöver ersättning för att kunna vara hemma.

Här finns ett grundläggande fel. Den som blir med barn och har svårt att arbeta får ofta sämre ersättning än om hon hade blivit sjuk. Detta handlar, som statsrådet säger, om målet gällande ekonomisk jämställdhet och även jämställd hälsa. Ska vi uppnå det målet måste det finnas ett tillfredsställande socialförsäkringsskydd när du har nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditet.

Vissa arbetsmiljöer innebär dessutom stora risker för den som är gravid. Den gravida får helt enkelt inte arbeta kvar, ibland under hela graviditeten. Det är väldigt viktigt att kvinnor kan få hjälp med anpassningar av arbetet eller omplacering så att ekonomin går ihop och man inte får en smäll redan innan barnet är fött.

Även här måste det finnas ett skydd, så att kvinnan kan behålla sin ekonomiska självständighet. I dag kan kvinnor som blir beviljade graviditetspenning få en förmån utbetald som längst till och med elfte dagen före beräknad förlossning. Därefter är den gravida hänvisad till att använda semester eller föräldrapenning, trots att hon kanske på grund av risker kan vara förbjuden att arbeta på sin arbetsplats. Många kvinnor bränner dessutom föräldradagar tidigare än så och får sedan en sämre ekonomi när barnet är fött.

Kristina Nilsson blev utsedd till att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Hennes grupp lämnade som sagt förra våren sin utredning till regeringen. Utredningen föreslår att förmånsperioden för graviditetspenningen ska förlängas till dagen före förlossningen och att inkomsttaket inom graviditetspenningen ska höjas till samma nivå som i sjukpenningen. Det föreslås även ett förtydligande i lag om att gravida ska ha likvärdig rätt till sjukpenning som icke-gravida. Detta förslag skulle göra socialförsäkringsskyddet vid graviditet mer likt det skydd som finns om man är sjuk.

Detta är viktigt ur jämställdhetssynpunkt, och det föreslås även att Jämställdhetsmyndigheten får i uppdrag att se över kvinnans rätt till omplacering, så att hon kan jobba kvar om det är möjligt.

Herr talman! Det finns massor av bra förslag i Nilssons utredning som skulle göra livet och ekonomin lättare för landets gravida. Förslagen är utredda, och det förelåg ju en stor politisk enighet här. Det har nu blivit ett nytt år. Jag förstår att frågor behöver beredas och remitteras i Regeringskansliet, men det hindrar inte statsrådet från att svara på min fråga: Kommer statsrådet att lämna några förslag som stärker socialförsäkringsskyddet för gravida det närmaste året - ja eller nej?

(Applåder)

Herr talman! Låt mig säga att det är glädjande att ledamöterna tycks dela min uppfattning om att det är viktigt att vi moderniserar en mycket generös föräldraförsäkring och också möjliggör att gravida kvinnor kan vara kvar i arbete så länge som möjligt.

Den ekonomiska familjepolitiken är en viktig stabiliseringsfaktor och ger även förutsättningar till en god balans mellan arbetsliv och familjeliv i form av den generösa föräldraförsäkring som vi har i Sverige. De reformer som nyligen har trätt i kraft, det vill säga en utökning av dubbeldagarna och möjligheten att överlåta föräldrapenningen, kan ytterligare stärka möjligheten att förena ett aktivt arbetsliv med ett aktivt familjeliv och också stärka möjligheterna för en nyförlöst kvinna att få stöd genom gemensam föräldraledighet med partnern under längre tid.

Förslagen från utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida innebär till del att fler kvinnor ska kunna få ersättning från socialförsäkringen under en längre tid. Vi måste då vara ärliga och säga att detta skulle öka kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden under graviditeten. En längre frånvaro från arbetsmarknaden under graviditeten tillsammans med den långa föräldraledigheten, som oftare tas ut av kvinnor än av män, skulle kunna ha negativa effekter för kvinnors arbetsmarknadssituation och livsinkomster. Detta måste vi vara noga med att påpeka.

Det är ett allvarligt problem att kvinnor är frånvarande från arbetsmarknaden och inte har ett lika högt arbetskraftsdeltagande som män. Men det är klart att det måste finnas ett tryggt och förutsägbart stöd när det inte finns förutsättningar för att man ska kunna arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En nedsättning av arbetsförmågan som beror på sjukdom ger ju inte rätt till graviditetspenning - jag tror att ledamoten Lennström var inne på det - utan det blir en ersättning i form av sjukpenning i stället. Men det finns ingen tydlig gräns mellan när nedsättningen av arbetsförmågan beror på just sjukdom och när den beror på graviditet. Det finns en tydlig gränsdragningsproblematik. Utredningen har haft i uppdrag att titta på just dessa delar och lämnar också en del förslag som skulle kunna underlätta bedömningen.

Betänkandet har, som jag nämnt tidigare, nyligen remissbehandlats. Sista dag att svara på remissen var i december. Det tycker jag att man ska respektera. Man ska samla in de svar som remissinstanserna har bemödat sig med att skriva - det är många som har svarat - och noga väga för- och nackdelar. Det kan leda till en moderniserad föräldraförsäkring och framför allt stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden och möjliggöra att de så länge som möjligt deltar i arbete under den tid de är gravida och kan arbeta. Sedan ska de också kunna ha en snabb återhämtning efter förlossningen och komma tillbaka till arbetet.

Herr talman! Det handlar inte om att vi, med våra frågor, inte skulle respektera remissinstanserna, remisstiden eller de processer som detta kräver. Här har vi fullständig samsyn. Jag tänker att den här debatten inte handlar om det.

Men nu är detta gjort, och förslagen ligger där. Då kvarstår frågan: Vad tänker regeringen göra? Jag tycker inte att det har framgått hittills. Det är väl dessa svar som statsrådet fortfarande är skyldig oss.

Jag kanske ska vända på frågan. Hur viktig är den här prioriteringen? Är det precis så som interpellanten tidigare redogjorde för? Hur är det när man får chansen att sänka skatten? Är det då fortfarande prioriterat att se till att gravida kvinnor kan få möjlighet att inte förlora för mycket i inkomst? Eller kommer skattesänkningen att gå först igen? Det handlar snarare om detta.

Menar statsrådet att detta är högt prioriterat? Då behöver man också visa att annat kan få stå tillbaka i prioriteringarna för att detta ska kunna bli verklighet.

Min fråga kvarstår: Kommer vi att kunna se faktiska förslag som läggs på riksdagens bord under nästa år?

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaren och debatten i dag! Jag tycker såklart att det är jätteviktigt med satsningar på förlossningsvården. Men jag befann mig också i denna kammare i förra veckan när Marcus Wennerström kallade till interpellationsdebatt om sjukvårdskrisen. Då var det 21 representanter för olika regioner som befann sig här och som hade en debatt med statsrådet Acko Ankarberg Johansson om de otroliga resurser som behövs för att våra regioner ska kunna gå runt. Det handlar om sjuka och om gravida som ska till en förlossning. Jag tycker att det är väldigt viktigt att få in detta också i den här debatten: Våra regioner befinner sig i stor och djup kris. Där skulle regeringen verkligen behöva agera, för det gäller också viktiga satsningar för gravida.

Men nu gäller det den fråga som vi debatterar i dag. I dag har vi ett socialförsäkringsskydd för gravida som inte håller måttet. Det riskerar att göra att denna grupp diskrimineras. Det är väldigt viktigt att vi behåller bilden av Sverige som ett land där man både kan bilda familj och kan arbeta, som statsrådet nämner. Det är viktigt att det inte finns en motsättning däremellan. Man kan göra både och. Det handlar om kvinnors egenmakt och om att man har en rimlig ekonomi.

Jag tänker inte avsluta detta inlägg med en fråga utan med en uppmaning: Gå vidare med Kristina Nilssons utredning, för det finns väldigt många bra förslag där som skulle öka skyddet för gravida! Jag ser fram emot att debattera de förslagen här i kammaren med socialförsäkringsutskottet.

(Applåder)