Isak From

Herr talman! Tack, Anna af Sillén, för anförandet!

Jag tolkar det som att man inte vill yrka bifall till sin reservation därför att man inte vill skylta med att man förlorar.

Regeringen har ganska mycket att visa. Vad är det egentligen man vill? Den tidigare S-ledda regeringen levererade fyra utredningar som har välkomnats av gruv- och mineralbranschen, men än så länge ser vi ingen verkstad. Man har bara sagt att tillståndsprocesserna ska kortas. Hur ska detta gå till? Vad är tidsplanen? När ska de kortas? Och hur har Moderaterna och Anna af Sillén tänkt korta tillståndsprocesserna så att till exempel gruvan i Norra Kärr kan öppna?

Är det bara ord? Var är verkstaden?

Herr talman! Vi har sagt så här: Om det nu är så att regeringen har funnit att prospektörer och utvinnare inte kan utvinna strategiska mineral på grund av uranförbudet får man lägga fram en proposition, och då ska vi ta ställning till detta.

Utgångspunkten var att alla kommunalpolitiker som hade någon form av känd uranfyndighet inom sin kommun sa blankt nej till all gruvverksamhet, och det skadar gruvnäringen som helhet.

Utgångspunkten är precis den som Eric Palmqvist beskriver. Vi hade uranbrytning i Falköping på 1960-talet och 1970-talet. Totalt bröts det väl ungefär 250 ton. Sveriges behov är ungefär 1 500 ton per år - anrikat. Det anrikade uranet har vi köpt från i huvudsak Storbritannien, Holland och Frankrike, som i sin tur har köpt uranet från i huvudsak Australien och Kanada.

Jag tror nog att varje land ska göra det som det är bäst på. Inom detta område ansåg vi att rädslan för uranbrytning skadade gruvnäringen mer. Det är precis som Eric Palmqvist säger: Vi har inte brutit något uran på många, många år. Vi har importerat det, för det är andra demokratiska länder i västvärlden, till exempel Australien, som har varit bättre än vad Sverige har varit på detta område. Vi tycker fortfarande att de länder som är bäst på detta, och som är demokratiska, ska syssla med denna verksamhet. Vi vill säkerställa att kommunerna ska känna trygghet. Startas det en gruva ska det vara miljösäkert och klimatmässigt och långsiktigt hållbart.

Herr talman! Tack, Eric Palmqvist, för anförandet! Det som jag talade om i mitt anförande var motstående intressen. Jag har nog aldrig mött någon kommunpolitiker som sagt: En urangruva ska vi ha.

Hur tänker sig Sverigedemokraterna att man ska övertyga kommunerna om att ha en gruva? Eller är det helt enkelt så att ett kommunalt veto när det gäller en urangruva inte är på Sverigedemokraternas bord? Hur tänker Sverigedemokraterna hantera frågan om kommunernas inflytande när det kommer till uranbrytning?

Herr talman! Vi har fantastiskt många olika intressen uppe i norra Sverige. Vi har samer. Louise Eklund har bland annat grevar, nunnor och andra som engagerar sig i de här frågorna i Skåne.

Jag tror att vi har större erfarenhet av samer. Det mark- och miljödomstolen pekar på när det gäller Fäbodliden är det sammanlagda intrånget. Om då skogsbruk, vindkraft och vägar redan har påverkat samebyn i den omfattningen att mineralerna, som inte går att flytta på, får ge vika har minerallagen inte fungerat. Minerallagen säger ju att ett mineral som är brytvärt ska kunna brytas. Då får man kanske ge intrångsersättning till samebyn eller andra verksamheter. Så har det fungerat tidigare. Nu har vi hamnat i ett läge som inte är optimalt för klimatomställningen.

Louise Eklund, vi har jobb att göra både i norra Sverige och i Skåne.

Herr talman! Det är en bra fråga. Vi ser nu till exempel när det gäller Fäboliden i Lycksele att Mark- och miljööverdomstolen säger nej till Dragon Minings ansökan om att starta gruva med hänvisning till att den totala påverkan på renskötseln, från trafiken, skogsbruket och vindkraften, är för stor.

Vi ska också vara medvetna om att Trafikverket inte är världens smidigaste myndighet i dessa frågor. Det finns flera exempel, inte minst uppifrån Malmfälten, där en viltövergång hade kunnat minska konflikterna betydligt och möjliggöra fortsatt rennäring.

Jag tror att bekymren är mindre uppe hos mig. De stora bekymren kanske finns nere hos Louise Eklund, till exempel på Österlen. Vi ser i område efter område där man hittar nya mineral som man vill bryta att det blir stora konflikter.

Vi menar att samhället måste ta ett större ansvar och faktiskt sätta ned foten i vissa frågor: Dessa mineral eller denna kalk eller sten är viktig för Sveriges och Europas självförsörjning, och menar vi allvar med klimatomställningen behöver vi tillåta en viss mängd brytning i Sverige. Då kan vi inte hamna i detta.

Det menar vi att politiken behöver ta ansvar för. Det är vi villiga att göra. Men vad vill egentligen regeringen göra?

Vi ser nu att det finns en mängd olika förslag som är färdiga för att korta tillståndsprövningarna, men än så länge har vi inte sett någon verkstad.

Herr talman! Vi ska debattera näringsutskottets betänkande 13, Mineralpolitik. Det är ett betänkande byggt på motioner från allmänna motionstiden.

Jag yrkar bifall till vår reservation 3. Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till denna.

Människan har brutit mineral under tusentals år - i Sverige i drygt 1 000 år. Järnet, stålet zinken, kopparn, strategiska och kritiska mineral, sten och kalk är helt avgörande för det moderna samhället, för klimatomställningen och för möjligheten att ställa om samhället till ett klimatneutralt sådant.

Det finns stor geologisk potential för dessa mineral och metaller i Sverige. Elektrifieringen i Sverige, vår egen och EU:s självförsörjning med mineral och arbetet med att klara klimatmålen och minska beroendet av andra länder börjar i gruvan.

Vi måste stärka de industriella värdekedjorna i Europa och skapa reella möjligheter för elektrifieringen i hela samhället. Sverige har här en unik position när det gäller både vår egen och Europas försörjning. Järnmalmen är lika viktig nu som för 1 000 år sedan. Till den kan läggas många nya strategiska mineral.

För att detta ska vara möjligt behöver vi ha effektiva tillståndsprocesser. Det behövs samråd mellan dem som ansöker och myndigheterna. Här känner vi att det är viktigt att få gehör och har ett tillkännagivande om att myndigheterna måste jobba mer samverkande, vara mer rådgivande och stötta i större utsträckning.

Detta är något som ingick i myndighetsuppdrag som den tidigare Sledda regeringen gav till ansvariga myndigheter och till domstolarna. Vi känner att det är en bit på vägen, men vi ser inte att nuvarande regering har tagit nödvändiga steg för att följa upp detta. Det finns mycket kvar att göra. Än så länge har man inte visat vad man vill göra.

Mineralpolitik

Det måste ändå sägas att tillståndsfrågan är den stora frågan. I betänkandet ser vi att majoriteten i näringsutskottet under flera år har gjort tillkännagivanden. Samtidigt tillsatte den dåvarande S-ledda regeringen flera utredningar. Både Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen är remitterade och ligger på regeringens bord, färdiga att göra propositioner av.

Vi fick i näringsutskottet en bra dragning om den Ds om Natura 2000-prövningen som också tillsatts av den S-ledda regeringen. Den finns färdig att göra verkstad av.

Man tillsatte också utredningen om tillgång till strategiska mineral. Den utredningen ligger på regeringens bord och är inte remitterad. Det kan man kanske börja med.

Den stora frågan är alltså: Vad väntar regeringen egentligen på? Vi ser att man såsar. Det finns flera skäl att sätta press på regeringen i dessa frågor. Näringslivet funderar också och har kommit med kloka inspel gällande både Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen. Så sätt fart! Vad väntar man på?

I diskussionerna pratas det mycket om krångliga tillståndsprocesser. Men jag skulle nog mena att nästa stora pilsner - om vi inte redan är där - är motstående intressen, markkonflikter. Det är de som redan nu förlänger tillståndsprövningarna. Och det är klart att det i områden i norra Sverige, exempelvis i min hemkommun som ligger i Bolidenfältet eller uppe i Malmfälten, ibland är svårt att få nya tillstånd. Men i andra delar av landet, där man inte har samma erfarenheter, är det nog hart när omöjligt att få igång en gruva.

Oavsett om det handlar om rennäringen, jordbruket eller färskvattnet, som andra intressenter ser som viktiga, är det klart att de intressena kommer att vilja hävda sin rätt och sin möjlighet att ifrågasätta gruvan. Här menar vi att samhället har ett övergripande ansvar. Precis som den förra regeringen hanterade Cementa, där den kalkbrytning som var helt avgörande för samhället kunde fortgå genom att ett tillfälligt tillstånd beviljades, anser vi att det i vissa strategiska frågor är nödvändigt att regeringen faktiskt kan ta beslutet. Annars riskerar vi att på område efter område när det gäller tillgången till strategiska mineral fastna i extremt långa konflikter mellan motstående intressen, ibland utan slut.

Vi ser att det nu finns saker att göra. Vi kommer att fortsätta att trycka på detta. Vi kommer att ställa frågor till regeringen. Vi förväntar oss att regeringen nu tar sitt ansvar och lägger fram det som faktiskt redan finns. Det finns nu fyra förslag - två är remitterade - som är färdiga att göra propositioner av för att förbättra tillståndshanteringen.

Det är dags nu! Regeringen får faktiskt se till att det är slutsåsat.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är tacknämligt att energi- och näringsministern vill ha socialdemokratiska förslag. Då kanske man ska säkerställa att Socialdemokraterna får ta över regeringsmakten. Då kanske man kan fundera på om man inte borde gå i opposition.

Man kan ju lyssna på företagen. Man kan till exempel lyssna på Svenskt Näringsliv och Visita, som har spelat in ett förslag i den reglering som råder: "Stödmottagare/Elanvändare verksamhetsändamål: näringsidkare eller juridisk person som tar ut el direkt från ett nätföretags elnät i en eller flera uttagspunkter, eller via hyresvärds uttagspunkt, för verksamhetsändamål i Sverige" ska ha möjlighet att få stöd.

I samma framställan har besöksnäringsorganisationen Visita begärt ett möte med energi- och näringsministern för att diskutera besöksnäringsbranschens prekära situation eftersom särskilt den branschen är så bunden av att oftast ha elen via hyran.

Den enklaste frågan just nu är alltså: Kommer näringsministern att träffa branschen och företagen och ta del av hur de vill möjliggöra att även denna bransch kan få stöd? Det är ett svar som är ganska lätt att ge - och ganska snart, till och med. Jag tror att tämligen många skulle bli rätt glada.

I norra Sverige är det andra branscher och företag som funderar: När ska regeringen se hela landet? När får Bastuträsk Charkuteri och Landins Mekaniska - eller Polarbröd, för den delen - möjlighet att få samma stöd så att man konkurrerar på en gemensam marknad i hela Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och energi- och näringsministern! Jag vet inte riktigt hur jag ska börja.

Alla år och varje mandatperiod tycks ju ha sina utmaningar. Under den förra mandatperioden hade vi pandemin, och då hade finansutskottet extra sammanträden i stort sett varje vecka. Det var extra sammanträden utöver ordinarie sammanträden. Det togs beslut om över 200 åtgärder, och över 400 miljarder kronor gick ut i form av olika stöd till enskilda och företag för att bemöta effekterna av pandemin.

Sedan kom 2022, då vi helt plötsligt fick ett krig. Det gjorde att elpriserna väldigt tydligt började gå upp i september 2022. Sedan fick vi ett regeringsskifte, och sedan dess har vi en ny regering som ska hantera nya utmaningar. Just nu är utmaningarna att enskilda hushåll och företag har fått elräkningar som gör att de i princip går i konkurs, hamnar hos kronofogden eller får lägga ned verksamheten.

Energi- och näringsministern frågade mig om jag hade någon fråga. Jag sa i inledningen att jag tycker att man i svaret hade kunnat lyfta fram alla dessa delar. Ta till exempel alla de företag inom besöksnäringen som betalar sin elräkning via hyran. Det handlar om bagerier och hotell, alltså företag som har många anställda som riskerar att förlora jobbet. Hur kan regeringen stötta de företagen? Det var en frågeställning jag hade, och jag upplever inte att det svar som energi- och näringsministern lämnar här är tillräckligt.

Som näringsminister kan man inte bara önska sig att hyresföretagen, alltså fastighetsägarna, ska återbetala det elstöd de förmodligen har rätt att söka - det är ju inte klarlagt om de har rätt att söka eftersom vi ännu inte har fått detta godkänt från kommissionen. Men om så skulle vara fallet när regeringen har skickat in ansökan kan fastighetsägarna ansöka om ett elstöd. Det finns dock fortfarande ingenting i svaret som garanterar att regeringen säkerställer att alla besöksnäringsföretag - alla de företag som betalar elen via hyran - faktiskt kan få ut ett stöd och få en lindring. Det finns här en möjlighet för regeringen att styra sina myndigheter och säkerställa att även den här typen av företag kan få elstöd.

Sedan uppstår det hela tiden nya frågeställningar när det nu framkommer att elstöd som skulle ha gått till privatpersoner i södra Sverige har gått till jordbruksföretag - jordbruksföretag som ligger i en helt annan sektor, som styrs av EU:s jordbrukspolitik. Helt plötsligt kanske det är ett otillbörligt statsstöd. Ska de betala tillbaka detta, eller kommer bönderna i norra Sverige också att få sitt elstöd via det stöd som ska gå till vanliga hushåll?

Frågeställningarna är inte färre, utan de blir snarare fler.

Fru talman! Tack, energi- och näringsministern, för svaret! Det var tydligt, om än jag kanske hade större förhoppningar på svaret. Jag får också tacka för att vi har fått till interpellationsdebatten så snart. Jag uppskattar verkligen att vi återigen kan ses här under en av riksdagens stående interpellationsdebattider på tisdagar.

Men, fru talman, man måste fråga sig hur det egentligen går för regeringen. Mer än hyfsat, tycker kanske en enskild elabonnent i södra Sverige, som lyckades få ut drygt 700 000. Det var närmare bestämt 773 669 kronor som utbetalades, enligt Försäkringskassan och Sverige Radios Ekot.

Då förbrukar man väldigt mycket el - så mycket el att Försäkringskassan nu har kommit fram till att det rör sig om ett företag. Det är förmodligen ett jordbruksföretag, alltså ett företag som har gödselbrunnar eller andra verksamheter som förbrukar mycket el. När man märker att enskilda på landsbygden plötsligt konsumerar väldigt mycket el är det någonting som har hänt. Antingen är det någon som odlar någonting som inte är lagligt och som genererar fängelse, eller också har någon startat en produktion som inte är helt klar och möjlig för granskning.

Det är naturligtvis väldigt bra att det elstöd som går till enskilda småbarnsfamiljer och pensionärer nu betalas ut. Men alla de som har elen via hyran, då? De ska visst ingenting få, eller så får de ansöka hos sin hyresvärd. Som vi har uppfattat det finns det ett koncerntak på 20 miljoner, vilket gör att stora fastighetsägare kommer att slå i detta tak. Det innebär förmodligen också att de som vore mest betjänta av att få stödet inte kommer att kunna få det.

Det räcker inte att, som energi- och näringsministern säger, önska att pengarna går ut. Jo, vi kan önska det. Men nu har vi faktiskt en regering, och vi förutsätter att regeringen styr sina myndigheter. Om regeringen hade haft en ambition att stödet skulle vara rättvist och gå även till hyresgäster och till företag och enskilda i norra Sverige hade den sett till att leverera det.

Vi hör också något annat i svaret som var väldigt tydligt. I frågestunden i torsdags sa energi- och näringsministern att en ansökan till kommissionen var inlämnad. Nu får vi höra, och se skriftligt, i svaret att en ansökan till kommissionen om elstöd till företag inte är inlämnad. Vi får ta den diskussionen i nästa inlägg.

Herr talman! Om man kommer från Japan eller USA är det kanske inte danstillståndet som gör att man åker till Sverige. Det är nog Sveriges natur, kultur och historia som lockar. Förvisso kan dans vara en viktig del av kulturen som nu möjliggörs. Vi tycker att det var rimligt att man tog bort det här, och vi har också ifrågasatt varför det skulle ha varit så svårt. Vi välkomnar alltså justeringen.

Herr talman! Låt mig återkomma till det jag var inne på tidigare. Sverige är sämst i Norden. Vi borde ha en högre målsättning. Av övernattningarna 2019, alltså före pandemin, var 25 procent av gästnätterna i Sverige utomnordiska. I Finland var siffran 28 procent. I Danmark var den 36 procent. I Norge var den 30 procent.

Min enkla och konkreta fråga är därför: Kommer regeringen att presentera ett framåtsyftande mål? Hur många borde ta sig till Sverige för att besöka landet? Hur mycket ska vi få besöksnäringen att öka under kommande år? Här har regeringen möjlighet att visa framfötterna och säga att besöksnäringen är en sådan viktig integrationsmotor och ett sådant viktigt insteg för unga på arbetsmarknaden att vi måste få fler utomnordiska besökare att komma till Sverige och att fler gästnätter ska genereras i Sverige. Regeringen har alla möjligheter att presentera ett skarpt mål. Jag tackar för debatten.

Herr talman! Tack, ministern! 3:12-reglerna tror jag förtjänar en alldeles egen interpellation. Mest känt är kanske att en privatanställd läkare skattar i snitt 100 000 kronor mindre än en offentliganställd. Men det är en helt annan debatt. Vi socialdemokrater välkomnar att man ser över regelverket och tar bort onödigt krångel. Vi väntar med spänning på vad det i övrigt kan vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utgångspunkten för interpellationen var, som jag sa inledningsvis, hur man marknadsför Sverige utomlands, vilka som ska komma hit och hur man ska arbeta med den saken. Det är en väldigt liten post i Sveriges budget, men ändå viktig. Sveriges Kommuner och Regioner har i en undersökning och rapport visat att de landsbygdskommuner som har en besöksnäring på plats också har bättre samhällsservice och större tillgång till näringsverksamheter, restauranger och livsmedelsproduktion på orten. Det är väldigt viktigt för hela Sverige, och det behöver även fortsättningsvis tydliggöras att besöksnäringen är viktig även där.

Jag sa förut att det handlar om en dubbelstöt. Jag hade inte riktigt tänkt på det tidigare. Jag hade möte med Länsstyrelsen i Västerbotten, och de pekar på att de i princip kommer att behöva ta bort ledunderhållet i fjällen. Fjällen, från Dalarna hela vägen upp till Treriksröset, är kanske ett av Sveriges viktigaste besöksmål. Besöken sliter på naturen. Det behöver finnas uppmärkta leder, broar och annan infrastruktur, och den måste fungera.

De som kommer hit förväntar sig också av Sverige att det är ordning och reda, för Sverige är känt för just ordning och reda. Man får hoppas att det här var en tillfällig parentes så att inriktningen på ledunderhåll kan återgå till det som faktiskt behövs. Det är även särskilt viktigt för fjällen som besöksmål, oavsett om det gäller vintertid eller sommarturism.

Herr talman! Vi socialdemokrater välkomnar att regeringen tittar en gång till i sin verktygslåda och även ser att besöksnäringen är en integrations- och instegsmotor där de unga kan få sina första jobb. Om Sverige nu är på väg in i en lågkonjunktur tror jag att de flesta företag förväntar sig lite mer action och fler insatser. I många delar av landet - inte i norr, men i övrigt - är arbetslösheten hög, och många unga och utlandsfödda kan få sina första jobb i besöksnäringen. Ta vara på det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, energi- och näringsminister Ebba Busch!

Utgångspunkten för den här interpellationen är, precis som näringsministern säger, att besöksnäringen är oerhört viktig. Därför blev det väldigt tråkigt för oss att se regeringens budget som röstades igenom här i kammaren. I den skärs det faktiskt i Visit Swedens budgetanslag. Det kan vara så att vi behövde en särskild insats under pandemin för att marknadsföra Sverige. Men nu är vi, precis som regeringen skriver i samma budgetproposition, kanske på väg in i en lågkonjunktur, och vi ser oerhört stora påfrestningar på våra besöksnäringsföretag. Det gäller inte minst utifrån de energipriser som vi har diskuterat i den här kammaren ganska återkommande, där regeringen inte heller har effektuerat och levererat besked om när elprisstöd till företagen faktiskt kan gå ut till hela Sverige.

Den förra mandatperioden ställde olika partier interpellationer om det man beskrev som dubbelstötar mot olika näringar. Man kan väl beskriva också det här som en del av en dubbelstöt där man de facto också höjer arbetsgivaravgifterna för besöksnäringsföretagen. Det är ganska klart att vi som socialdemokrater kanske inte hade drivit det, men med ett rödgrönt samarbete hade det säkert varit fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter för unga för en bransch som är integrations- och instegsmotor för arbetslivet. Många unga kanske gör sitt allra första dagsverke på Liseberg eller Gröna Lund, i Åre eller Malå i skidbacken - alla de insatser där man tjänar sin första lön samtidigt som man är med och bidrar till Sveriges utveckling.

Det gör besöksnäringen unik - den finns i hela Sverige. I olika delar av landet har vi en besöksnäring. Samtidigt ser vi också att vi ligger sämre till än våra nordiska grannländer, särskilt Norge och Finland, som har haft en högre ambition än Sverige och där man har en större andel utomnordiska besökare. Det är för att man har haft en långsiktig strategi att marknadsföra sig. Norge marknadsför sig särskilt mot Nordamerika, och Finland marknadsför sig med särskilda insatser mot Sydostasien - Japan, Sydkorea, Kina.

Detta har varit viktigt för dem. Vi tar också del av det, för när man besöker Norden kan man också åka från Finland till Sverige och från Norge till Sverige, vilket många också gör. Men Sverige behöver också vara på den där kartan. Det tycker vi är viktigt. Det vi särskilt vill peka på är att vi nu, när vi kanske går in i en lågkonjunktur, gärna vill ha en signal från regeringen till branschen om vilka åtgärder i övrigt regeringen avser att vidta för att säkerställa att besöksnäringsbranschen kan fortsätta att utvecklas.

Herr talman! Jag tackar näringsministern.

Vi har en situation där det ofta, med rätta, beskrivs som att bolagen har lagt miljoner - ibland till och med hundratals miljoner kronor - på utredningar. Dessa utredningar är så till den milda grad komplicerade att myndigheterna inte har kompetens att hantera dem. De behöver då starta egna utredningar.

Om man nu har tvingat utvecklingen så långt måste man backa bandet och ställa sig frågan vad det är som ska säkerställas. Jo, att det inte läcker ut gifter i omgivningen och att det återställs med bästa möjliga teknik. Då kan man kanske inte initialt exakt veta hur det ska återställas, eftersom man inte vet hur produktionen utvecklar sig. Däremot måste bolaget ha resurser för att kunna vidta de åtgärder som krävs.

Jag tänker att det här måste vara ingången om man ska se över detta på riktigt, för man hamnar nu i en konstig situation där företagen samtidigt som de söker också ska utbilda myndigheterna om bästa möjliga teknik. Det här är ju en innovationsdriven verksamhet som går framåt hela tiden och där AI är på väg in. Det handlar om en helt annorlunda arbetsmiljö jämfört med för bara tio år sedan. Stegen är enorma mot ny teknik och en helt annan typ av brytning. Det måste man också ha med sig.

Herr talman! Jag tycker väl inte att det är tråkigt att näringsministern tycker att en del av Socialdemokraternas förslag är bra. Det kan vi ta med oss.

I de tre utredningarna lyfts det upp ett åttiotal förslag och ganska omfattande nya delar. I utredningen som handlar om strategiska mineral lyfter man även in och berör finanspolitiken och kommunernas finansiering.

En del i det här och kanske inte bara i det här utan även när vi pratar om vindkraft, kärnkraft, vargar eller gruvor handlar om att man tycker att det är jättebra. Man säger: Det ska vi ha, men kanske inte här. Det ska kanske vara någon annanstans.

Jag kommer från Norsjö, mitt i Bolidenfältet. Sedan Boliden öppnade sin fyndighet på 20-talet och Boliden och Skellefteå kom att blomstra har det öppnats och stängts 17 gruvor, tror jag, i kommunen. Och vi har fortfarande en rennäring. Det går.

Däremot är det kanske värre i Östergötland, till exempel i Norra Kärr. Där är det inte lätt. Man har inte samma vana av gruvor. Det är komplicerat. Det kan läcka, och det kan skada människor. Så är det. Vi har tyvärr en erfarenhet från norra Sverige. I mitt arbetsliv var jag själv ganska involverad i Blaikengruvan och Svärtträskgruvan. De projekten visade sig tyvärr vara startade av aktörer som inte hade hela gruvfrågorna med sig. De hade glömt vissa saker, till exempel att man måste ha resurser om någonting går fel.

Jag tror att det är en avgörande faktor om lokalbefolkningen ska ha förtroende för en aktör. Finns det resurser om det skulle gå dåligt? Så har man det i Finland. Det är ett reellt tips till näringsministern. Där tittar man mer på vilket kapital bolaget har. Har det resurser? I Sverige har vi haft aktörer som inte riktigt haft alla delar med sig. Det har skadat näringen, och det skadar oss nu.

Likväl är det här saker som vi behöver. Vi behöver komma igång. Jag vet att det i budgeten finns förslag om mer pengar till SGU, som lyfter upp att Mineralinformationskontoret i Malå behöver lyftas fram och stärkas. Det kan näringsministern också ta med sig. De som i dag sitter på mycket kompetens och kunskap efterfrågas nämligen av aktörer, så att man kan undvika att börja om helt från början. Det finns i dag bra kunskap om nya fyndigheter som man kan ta vidare. Man behöver inte uppfinna hjulet hela vägen en gång till. Även det är ett reellt medskick.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret!

Utgångspunkten för den här interpellationen är, förutom att jag är genuint intresserad av gruv- och mineralfrågor, att det var helt tomt i propositionslistan från regeringen när det gäller de färdigremitterade förslagen och utredningen om strategiska mineral. Utredningen om strategiska mineral är förvisso inte remitterad, men jag kan nu ställa frågan vad regeringen avser att göra med den. Har man tänkt att remittera den? Den lyfter nämligen en mängd olika frågeställningar just med tanke på att göra det lättare, effektivare och snabbare. Om man ser det ur ett engagerat klimat- och miljöperspektiv är den kanske också för vissa väldigt långtgående. Det kan alltså finnas intressenter som starkt menar att det inte borde bli så. Därför är det ännu viktigare att just de frågorna går på remiss.

Jag återgår till Miljöprövningsutredningen som näringsministern nämner i svaret. Jag vill också nämna Klimaträttsutredningen där det finns faktiska förslag som är viktiga för gruv- och mineralindustrin och för att få till en ny gruva. En gruva är ju inte bara ett hål i marken eller en tunnel, utan det är en arbetsplats där det ska finnas ström - starkström med stark kapacitet - och infrastruktur. När det gäller den omdiskuterade gruvan i närheten av Jokkmokk är transporterna till och från gruvan liksom nya elnät, som också kommer att hamna i den kommande miljöprövningen, kanske de svåraste frågorna att lösa. Därför är det av avgörande intresse för gruvnäringsföretagen och inte minst för gruvsamhällena i norra Sverige men även i övriga Sverige att även Miljöprövningsutredningens och Klimaträttsutredningens förslag faktiskt kan genomföras.

Näringsministern lyfter fram att den förra regeringens förslag inte är tillräckligt långtgående, men jag menar att det finns förslag på bordet som man borde kunna gå vidare med för att komma igång. Precis som näringsministern nämner är vi i ett läge där vi behöver säkerställa vår egen självförsörjning. 3 procent av hela EU:s beroende av jordartsmetaller produceras inom EU. EU konsumerar däremot 30 procent av samtliga jordartsmetaller i världen. I det rådande läget med Ryssland och Kina är det helt avgörande för både Sverige och EU att produktionen av strategiska mineral och jordartsmetaller faktiskt kommer igång. Här finns det ett antal viktiga förslag som man kan ta vidare. Frågan är alltså: Kommer man att ta det här vidare, och vad är det i så fall som saknas?

Fru talman och näringsministern! Det är uppenbart att Lars Beckman saknar möjligheten att interpellera miljöpartistiska statsråd. De finns som bekant inte här för närvarande, utan det är Socialdemokraterna som har ställt dessa interpellationer till sittande regering.

Hur kan vi utifrån de förutsättningar som råder just nu säkerställa att vi kompenserar dem som har höga resekostnader? Hur kan vi lyfta upp att den här regeringen, med regeringsunderlaget, lovade någonting som de faktiskt inte genomför? Det är fortfarande så att en bred politisk majoritet med både Kristdemokraterna och Moderaterna stod bakom reduktionsplikten. Man stod här i kammaren och sa att regeringen gör för lite och borde höja reduktionsplikten mer. Sedan har det ändrat sig.

Nu är det här inte en reduktionspliktsdebatt, men faktum kvarstår: Vi har i dag väldigt mycket rysk diesel i tanken. Frågan till regeringsunderlaget är, Lars Beckman med flera, vilken olja är det vi ska ha i tanken. Är det den som kommer från Iran? Eller från Qatar? Från Saudiarabien eller någon annanstans ifrån?

Det är klart att när USA lättade på kranarna och släppte ut sin oljereserv sänkte det världsmarknadspriset något. När Kina nu växlar upp efter pandemin och kör igång kommer efterfrågan på olja att kraftigt öka och med det världsmarknadspriset. Det är delar som man bör ha med sig i ekvationen: Världsmarknadspriset kommer förmodligen att fortsätta att öka.

Fru talman! Till Magnus Oscarsson och Lars Beckman, som kanske har följt debatten på håll, vill jag säga att vi tidigare har haft en biodrivmedelsdebatt här. Vi har haft en debatt om stöd och höga energikostnader.

Miljöpartiet kan ju beskyllas för mycket, men de kan knappast beskyllas för världsmarknadspriset på olja. De kan knappast heller beskyllas för Rysslands helt fruktansvärda invasionskrig i Ukraina. Det är saker som påverkar oss väldigt mycket.

Jag har en dieselbil. Lars Beckman kanske också har en. När jag tankade diesel i går kostade den 24,30, och då var majoriteten av dieseln rysk. Så kommer det inte att vara framöver. EU:s medlemsländer är i princip överens om att andelen rysk diesel i princip ska ned till noll. Detta kommer också att påverka världsmarknadspriset kraftigt. Det bör man också beakta.

För oss socialdemokrater är det avgörande att stötta de mest utsatta. Det handlar om att vi kompenserar pensionärerna för höga elräkningar och att vi kompenserar glesbygden för dyra transportkostnader. Då är det viktigt att stöden också ska kunna gå ut i tid.

Vi lade fram ett förslag om 2 000 kronor i stöd per bil för att också pensionärer, som inte ska åka till jobbet, ska kunna få en nedsättning och ett stöd. De behöver bilen när de ska åka och handla, skjutsa barnbarnen och så vidare. Det är detta som den socialdemokratiska politiken bygger på: att stötta de mest utsatta.

Magnus Oscarsson kan jag också påminna om att vi har stått i den här kammaren ett antal år och haft olika debatter. Från början var man från Kristdemokraterna väldigt tydliga om att Socialdemokraterna gjorde för lite och att det gick för sakta. Man ville använda mer av skogen till biobränslen, och därför ville man öka reduktionsplikten snabbare. I det perspektivet är det verkligen inte bara Miljöpartiets fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta handlar om här och nu. Det handlar om dem som ska ta sig till jobbet och om pensionärerna som ska kunna åka och handla, och det ska uppfattas som rättvist. Det som inte har uppfattats som rättvist är regeringspartiernas och regeringsunderlagets löfte till väljarna. Man lovade en sak före valet, och sedan - precis som Johan Pehrson helt ärligt har sagt - säger man något annat efter valet. Det är därför vi är här nu.

(Applåder)

Herr talman och näringsministern! Jag hoppas och jag tror att många med mig - pensionärer, barnfamiljer och andra - hoppas att det blir en fin påsk. Vi hoppas att det kanske kommer ett elstöd som man kan använda under sin påskledighet med ungarna.

Jag tror att det skulle välkomnas om näringsministern i sitt sista anförande också presenterar en idé om och ett förslag för när bageriet i Vilhelmina eller bilverkstaden i Norsjö kan förvänta sig ett elprisstöd. Det gäller alla de hantverkare som vi runt om i landet är så beroende av. Deras verksamhet måste gå runt så att alla vi andra kan få en dräglig tillvaro.

Jag tror att det är detta som kommer att finnas kvar i minnet. Hur var det nu? Vilka var det som fick det här? Vi hoppas naturligtvis att detta är av övergående natur, men precis som näringsministern själv har varit inne på behövs kommande omfattande investeringar. Det gäller framför allt ny kraftproduktion i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Norra Sverige kommer med all sannolikhet, om alla de planerade investeringar som ligger på bordet genomförs, att behöva energi och el i stora mängder. Det skapar jobb och framtidstro, det klarar klimatutmaningarna och det ger mat på bordet för många fler. Så måste det vara om vi ska ha en dräglig planet att bo på. Vi ser fram emot både det sista anförandet och reell leverans.

(Applåder)

Herr talman! Näringsministern! Det finns stående tider för interpellationsdebatter i riksdagen på tisdagar, torsdagar och ofta fredagar. Vi kommer förmodligen att diskutera här fler gånger, kanske varje vecka. Vi får se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det går faktiskt att kompensera dem som är mest utsatta. Det är en politisk viljeinriktning. Ska vi stödja de pensionärer som nu använder alla sina pengar till att betala elräkningarna, oavsett var i landet de bor, eller ska vi stödja dem som har störst plånböcker och som förmodligen också får en stor skattesänkning? Kommer man från södra Sverige kanske man får en ganska stor återbäring i februari, och det är bra. Men det är fortsatt så att regeringen har gjort det helt obegripligt svårt för sig. Man har fyra olika förslag som hoppar omkring. Det blir helt ogörligt för alla som följer det här att förstå hur man egentligen tänkte.

När det gäller EU:s och Sveriges konkurrensregelverk är det väl rimligt att företag som finns i samma bransch men på olika sidor av stödkartan ska ha samma förutsättningar. När bagerier konkurrerar med bagerier i helt andra delar av landet och det ena plötsligt får stöd men inte det andra blir det helt orimligt. Det tror jag att de allra flesta kan hålla med om.

Sedan faller näringsministern in på lite kärnkraftsdebatt och diskuterar hur det hade varit om vi inte hade lagt ned kärnkraft. Men det framgår väldigt tydligt att Ringhals 1 och 2 stängdes av Vattenfalls styrelse 2015 för att de reaktorerna då ansågs dyra och olönsamma.

Det är lika tydligt att företrädare för partier i regeringsunderlaget, nämligen SD och Moderaterna - kanske inte i så stor utsträckning näringsministerns partikamrater - konsekvent och återkommande säger nej till vindkraft. Moderata kommunalråd i södra Sverige säger nej till den havsbaserade vindkraft som ganska snabbt skulle kunna förbättra förutsättningarna för industrin och hushållen i södra Sverige. Man har sagt nej under väldigt lång tid: Not in my backyard, inte här! Vindkraft kanske är bra, men gärna någon annanstans - kanske i Norrland? Där har de ju stora områden.

Ja, vi har byggt rätt stora vindkraftsparker. Men det kanske vore bättre och mer logiskt om fler kommunala företrädare stod upp för sina medborgare och sa att vi behöver göra den här investeringen i vårt elnät. Det är också de som skulle ha sett den annalkande krisen. Det är ganska många som har varit blinda för omvärldsfaktorerna.

Nu står vi här, och då är det vårt uppdrag att prioritera de mest utsatta. För mig är det självklart att det är pensionären som nu betalar hela sin pension i elräkning som ska ha stödet.

Herr talman! Det finns ofantligt många viktiga frågor just nu. Jag har suttit i riksdagen i drygt tolv år, och jag har nog aldrig varit med om maken till förbannade medmänniskor. Det är, som kollegan Fredrik Lundh Sammeli beskriver, en stor frustration från vanligt folk. Inte minst det att regeringen delar landet framstår som fullständigt oacceptabelt: Är vi ett land, eller hur ser man på det här egentligen? Är det här rimligt? Får man göra det? Är det lagligt? Kan man inte förbjuda det här? Detta är olika former av uttryck som vi möts av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elpriset har gått upp över tid, och vi har ju det elsystem som vi har och som vi i och för sig kan diskutera, men faktum är att de flaskhalsavgifter som faktiskt finansierar detta också bekostas av norra Sverige. Det ingår liksom i systemet att elbolagen för att kunna sälja får ta en del av kostnaderna. Vi påverkas också av att Norge använder norra Sverige som transitland och skickar ström genom norra Sverige som sedan går tillbaka till södra Norge, där man under lång tid haft väldigt höga elräkningar. Detta driver också upp priset i norra Sverige.

Det framstår som att regeringen har gjort det väldigt besvärligt för sig. Det framstår nästan som någon form av självskadebeteende att man så oförberett har trummat ut att ett elstöd ska vara på plats den 1 november. Nu har vi fyra olika former av elstöd som hoppar omkring, och ingenting är klart och ingenting har gått ut ännu. Dessutom har bagaren i Vilhelmina och den som driver bilverkstaden i Norsjö fortfarande inte en aning om de ska få något stöd över huvud taget.

Är det rättvist? Det är såklart inte rättvist. Det tror jag att man måste ha med sig. Det som händer i vår omvärld är en sak. Det kan vi nog alla säga att vi har varit oförberedda på, och det borde vi ha kunnat göra bättre. Men det är här och nu som de här människorna behöver stöd.

Vårt förslag om en elräkningsakut hade kunnat rädda Maria, som är pensionär och har ett rörligt elavtal. Hon har klarat sig på det, eftersom det under lång tid har varit det bästa, med låga priser. Successivt började priserna gå upp under 2021 och 2022, och elen för att bo i villan kostar nu 12 000-13 000 av pensionärens lön. I stort sett hela pensionen går till att betala elen. Det är här och nu.

Vi har haft en ganska mild januari, vilket vi ska vara tacksamma för, och priserna har kanske backat. Men för norra Sverige är det inte ovanligt med många minusgrader långt in i april, till och med i maj. Det behöver regeringen ha med sig.