Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stödja företag utan eget elavtal där elkostnaden tas ut via hyran och om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder för att motverka nya konkurser till följd av det höga energipriset. Isak From har vidare frågat mig när företag i norra Sverige kommer att kunna ta del av elstödet till företag.

Regeringen har arbetat intensivt med att få elstödet till företag på plats. Regeringen gav den 22 december 2022 affärsverket Svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att använda så kallade kapacitetsavgifter för att finansiera åtgärder som på kort sikt kan komma näringsidkare och juridiska personer till del. Affärsverket Svenska kraftnät inkom den 4 januari 2023 med en ny ansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan godkändes den 11 januari 2023. Drygt en månad senare, den 20 februari, remitterade Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet två förslag som reglerar utbetalningar av elstödet till företag. Parallellt inleddes även en dialog med Europeiska kommissionen om statsstödsansökan för stödet. Remissvaren behandlas nu inom Regeringskansliet, och en formell statsstödsansökan kommer att skickas så snart som möjligt.

En konsekvens av Energimarknadsinspektionens beslut är att det endast är elslutkunder med avtal med ett elnätsföretag som är stödberättigade. Det innebär att företag utan eget elavtal där elkostnaden ingår i hyran inte kommer att vara direkt stödberättigade. Dock kommer deras hyresvärd att kunna ansöka om elstöd hos Skatteverket. Det är sedan upp till hyresvärden att bestämma om det mottagna stödet ska föras vidare till hyresgäster. Regeringen kan inte tvinga hyresvärdar att föra vidare stödet. Rent generellt anser dock regeringen att de bör göra det så långt som möjligt.

Regeringen har utöver elstödet till företag genomfört flera åtgärder för att underlätta för företagare i krisen. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen om en extra ändringsbudget för 2023 där utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter föreslogs. Riksdagen har beslutat enligt regeringens förslag, och ändringarna trädde i kraft den 13 februari i år. Detta innebär att anstånd får beviljas för fler redovisningsperioder och även för redovisningsperioder som infallit under perioden april-juni 2022. Den bortre tidsgränsen för den ursprungliga anståndstiden för berörda skatter och avgifter senareläggs också till den 12 september 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avsatte även i budgetpropositionen för 2023 medel för ett elstöd för elintensiva företag. Den 22 december 2022 statsstödsanmäldes stödet hos Europeiska kommissionen, och den 15 februari 2023 godkände kommissionen stödet. Dagen efter kommissionens besked fattade regeringen beslut om en förordning för stödet som trädde i kraft den 6 mars 2023. Stödet till elintensiva företag utgår oberoende av var företaget har sitt säte. Det innebär att även företagare i norra Sverige, förutsatt att de uppfyller kraven i förordningen, kan ta del av stödet.

Med detta sagt är jag medveten om att många av landets företagare befinner sig i ett mycket ansträngt läge till följd av elpriserna. Regeringen följer situationen mycket noga samtidigt som vi återkommande fattar beslut om att bygga ut Sveriges kraftproduktion, eller banar väg för att bygga ut Sveriges kraftproduktion och bygga energisystemet som helhet starkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och statsrådet! I slutet av januari hade jag min första interpellationsdebatt i den här kammaren för att kräva svar om elstödet till företagen.

Jag betonade att regeringens icke-besked slår hårt mot företagen och jobben, och jag upprepade min fråga om när företagen får ta del av det utlovade elstödet. Jag fick dock beklagligt nog inget svar från energi- och näringsminister Ebba Busch.

Nu har det snart gått två månader sedan debatten ägde rum. Företagen har fortfarande inte fått ta del av något elstöd trots att det skulle vara på plats den 1 november, trots att de utlovades kompensation i god tid före jul och trots att antalet varsel och konkurser har ökat i rasande takt.

Fru talman! Att företagen inte får ta del av elstödet är illa nog, men även regeringens hantering av frågan är under all kritik.

För det första framförde statsrådet Ebba Busch i början av januari att regeringen inom kort skulle göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen. Det är snart tre månader sedan. Tre månader kan inte ses som "inom kort".

Mest anmärkningsvärt är ändå att statsrådet under förra veckans frågestund, precis som min kollega här nämner, svarade att regeringen redan har lämnat in statsstödsanmälan till EU-kommissionen. När min kollega ställde en fråga om elstödet och statsstödsreglerna svarade statsrådet: "Statsstödsprövningen kommer vi att återkomma till. Det är ju en del av det som prövas nu gentemot kommissionen och som vi har skickat in." Nu, bara några dagar senare, svarar statsrådet att regeringen kommer att lämna in anmälan så snart som möjligt. Någon statsstödsanmälan har alltså fortfarande inte gjorts.

För det andra har statsrådet flera gånger påpekat att det inte går att snabba på EU-kommissionen. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på den dialog som regeringen har med kommissionen. Snabbast behandling får de medlemsländer som har en nära och omfattande dialog med kommissionen innan själva statsstödsanmälan skickas in.

När jag påpekade detta i min tidigare interpellationsdebatt i januari svarade statsrådet att regeringen redan har inlett en tät och nära dialog med kommissionen. Men nu framför statsrådet att dialogen inleddes först den 20 februari, när förslagen skickades ut på remiss.

Mot denna bakgrund har vi begärt att konstitutionsutskottet granskar statsrådets uttalanden. Det är helt grundläggande att statsrådet talar sanning och även ger en fullständig bild av relevanta omständigheter, speciellt i en fråga som är av så stor betydelse för många företag.

Fru talman! Statsrådets besked om att företagen ska kunna söka elstödet hos Skatteverket från och med den 30 maj är inte tillräckligt. Det företagen vill veta är när stödet kommer att betalas ut och när de kan få pengarna på kontot. Dessutom förutsätter beskedet att EU-kommissionen faktiskt godkänner regeringens formella statsstödsansökan, vilken regeringen fortfarande inte har lämnat in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När avser energi- och näringsminister Ebba Busch och regeringen att skicka in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och energi- och näringsministern! Jag vet inte riktigt hur jag ska börja.

Alla år och varje mandatperiod tycks ju ha sina utmaningar. Under den förra mandatperioden hade vi pandemin, och då hade finansutskottet extra sammanträden i stort sett varje vecka. Det var extra sammanträden utöver ordinarie sammanträden. Det togs beslut om över 200 åtgärder, och över 400 miljarder kronor gick ut i form av olika stöd till enskilda och företag för att bemöta effekterna av pandemin.

Sedan kom 2022, då vi helt plötsligt fick ett krig. Det gjorde att elpriserna väldigt tydligt började gå upp i september 2022. Sedan fick vi ett regeringsskifte, och sedan dess har vi en ny regering som ska hantera nya utmaningar. Just nu är utmaningarna att enskilda hushåll och företag har fått elräkningar som gör att de i princip går i konkurs, hamnar hos kronofogden eller får lägga ned verksamheten.

Energi- och näringsministern frågade mig om jag hade någon fråga. Jag sa i inledningen att jag tycker att man i svaret hade kunnat lyfta fram alla dessa delar. Ta till exempel alla de företag inom besöksnäringen som betalar sin elräkning via hyran. Det handlar om bagerier och hotell, alltså företag som har många anställda som riskerar att förlora jobbet. Hur kan regeringen stötta de företagen? Det var en frågeställning jag hade, och jag upplever inte att det svar som energi- och näringsministern lämnar här är tillräckligt.

Som näringsminister kan man inte bara önska sig att hyresföretagen, alltså fastighetsägarna, ska återbetala det elstöd de förmodligen har rätt att söka - det är ju inte klarlagt om de har rätt att söka eftersom vi ännu inte har fått detta godkänt från kommissionen. Men om så skulle vara fallet när regeringen har skickat in ansökan kan fastighetsägarna ansöka om ett elstöd. Det finns dock fortfarande ingenting i svaret som garanterar att regeringen säkerställer att alla besöksnäringsföretag - alla de företag som betalar elen via hyran - faktiskt kan få ut ett stöd och få en lindring. Det finns här en möjlighet för regeringen att styra sina myndigheter och säkerställa att även den här typen av företag kan få elstöd.

Sedan uppstår det hela tiden nya frågeställningar när det nu framkommer att elstöd som skulle ha gått till privatpersoner i södra Sverige har gått till jordbruksföretag - jordbruksföretag som ligger i en helt annan sektor, som styrs av EU:s jordbrukspolitik. Helt plötsligt kanske det är ett otillbörligt statsstöd. Ska de betala tillbaka detta, eller kommer bönderna i norra Sverige också att få sitt elstöd via det stöd som ska gå till vanliga hushåll?

Frågeställningarna är inte färre, utan de blir snarare fler.

Fru talman! Det korta svaret är: Så snart det är möjligt. Remisstiden gick ut för några veckor sedan, det vill säga ganska nyligen. Så fort vi är klara med att hantera remissvaren - vi tycker ju att det är viktigt att lyssna på företagen och göra anpassningar där det trots allt är möjligt - kommer vi att lämna in en anmälan om statsstöd.

Vi står dock inte still under tiden, utan vi har gett ett uppdrag till Skatteverket att vara utbetalande myndighet i detta. Man har gått ut med kommunikationen att man i slutet av maj kommer att ha sin struktur på plats och att det då kommer att finnas möjlighet för företagen att ansöka om stöd för detta.

Jag menar att Socialdemokraterna - i det här fallet Isak From, fru talman - är svaret skyldiga när det gäller hur det skulle gå att lösa frågan om hyresvärdarna. Jag delar verkligen grundsynen att det är djupt beklagligt att alla företag inte får del av elstödet med det här upplägget. Det visar ju hur skadligt det är att försöka lappa och laga ett system i efterhand. Vår bedömning har varit att det är svårt att hitta särlösningar för allt.

Vi vet att det är ett betydande antal företag som har sitt elavtal med det här upplägget och som alltså drabbas på så sätt att de inte får del av det här elstödet. Det är djupt beklagligt. Det är därför svensk konkurrenskraft och svenskt företagande inte kan vila på att vi genom elstöd och genom att återföra flaskhalsintäkter vid en krisintervention ska kompensera för ett delvis nedmonterat energisystem - som Socialdemokraterna inte tar något ansvar alls för. Då kan man gott också stå för att man nollade stödet till företagen i den elpriskompensation som kom förra gången, när man hade makten, och att man inte har pekat ut ett enda konstruktivt förslag på hur man skulle kunna ha åtgärdat problemet.

Vi har försökt och bedömt att det inte har varit görbart. Tro mig: Jag hade önskat att det hade varit görbart, men vi har inte sett att det har kunnat vara det. Därför riktar vi en väldigt skarp uppmaning om att hyresvärdarna så långt det är möjligt bör hjälpa sina hyresgäster att kunna ta del av elstödet.

Svaret är att det inte finns någon quickfix ur detta. Vi måste bygga det svenska energisystemet starkt igen. Vi behöver bana väg för ny kraftproduktion på kort och lång sikt. Det är det enda sättet på vilket vi kan bli mindre sårbara, ta oss ur den svåra situation vi i dag är i, få tillräckligt med effekt och få tillräckligt med el där det behövs, när det behövs och till rimliga priser. Det är det som banar väg för företagandet i Sverige långsiktigt.

Fru talman! Ja, man kan håna och raljera över att jag som minister efterfrågar vilken Socialdemokraternas alternativa lösning är. Jag menar dock att man är svaret skyldig när man har ett så här högt tonläge i ord men i handling, när man hade makten, gav exakt noll i stöd till företagen.

Det var också anledningen till att svenska folket röstade för maktskifte i höstas: att det var så här Socialdemokraterna behandlade Sveriges jobbskapare - noll i kompensation för en politik som fört Sverige till detta energipolitiskt sårbara läge, inget ansvarstagande för den politik som lett till nedläggning av fyra reaktorer och stoppande av Ringhals 5 och 6, inget överbryggande av de målkonflikter som finns mellan klimat och miljö och som har gjort att Sverige nu har tillståndsprocesser för vindkraft på mellan 12 ½ och 17 år, enligt vindkraftsbranschen själv. Jag kan fortsätta så här på område efter område.

Det vi nu gör är att gå från ord till handling. Vi är också öppna och ärliga mot svenska folket med att detta är ett fyrkantigt system, att det är yxigt och att människor hamnar i kläm, men att det är avsevärt mycket bättre än hur verkligheten var med Socialdemokraterna vid makten.

Vi arbetar så snabbt vi bara kan med samtliga elstöd. För att vara precis: Den 6 mars gick remisstiden ut. När vi behandlat synpunkterna - och där lyssnar vi nu på företagen och branschen - kommer vi att skruva ytterligare på förslaget, om det behövs, och sedan göra en statsstödsanmälan. Samtidigt har vi förberett hela systemet för att kunna hantera detta så fort som möjligt efter att kommissionen har behandlat det. Vi har också tät och återkommande dialog med kommissionen för att möjliggöra en så snabb hantering som det bara är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.