Isak From

Herr talman! Branschen har ju också varit lite tveksam - Sverige hade en idé om att etanol var helt och hållet framtiden. Men inblandad i bensin kan etanol naturligtvis vara en viktig del. I och för sig är etanol billigt; när jag tankade i Skellefteå i går gick dieseln på 24,30 medan etanol - E85 - gick på 15,10. Har man en etanolbil är det alltså kanske läge att tanka lite mer sprit. Och sprit kan med fördel kokas på råvaror från skogen. Alla de bästa produkterna kommer från skogen - låt oss vara överens om det!

Jag kan lova näringsministern att vi kommer att fortsätta följa frågan. När det gäller industrins utveckling är vi väldigt angelägna om att industrin ska kunna vara en motor i klimatomställningen och skapa jobb och utveckling i hela landet.

Herr talman! Näringsministern nämnde att det pågår en utredning om en strategi för en hållbar och konkurrenskraftig svensk bioekonomi. Det uppdraget gavs av den tidigare S-ledda regeringen. Nu har det kommit en revidering där, och jag har inte riktigt förstått varför. Revideringen kanske är bra, men kanske kan näringsministern utveckla detta.

Jag tänker också att det är rätt viktigt att lägga till att den tidigare Sledda regeringen ansökte om en långsiktig nedsättning av skatten för biodrivmedel, alltså exempelvis ren HVO 100, och att det blev beviljat. Det är en viktig signal att politiken faktiskt vill ta ansvar och prioritera det fossilfria framför det fossila.

Vi har haft ett antal debatter här i kammaren, och det finns andra partier som gärna vurmar för den rena råoljan i tanken. Vi socialdemokrater hör inte till den kategorin, men det gäller tyvärr en del av regeringsunderlaget, även om de står utanför. Nu är det partiet inte här, men det går alltid att anmäla sig till debatten.

Jag tycker att det är viktigt att detta framgår tydligt, och jag tycker att det är bra att näringsministern trycker på att biodrivmedel behövs och ska produceras i Sverige.

Det har framgått tidigare att vi inte riktigt har resurserna. Som skogsägare skulle jag säga att det också är en ekonomisk fråga. I norra Sverige, eller ungefär från Dalälven och uppåt, tas inga grenar och toppar om hand. Alla de delar som kallas groten skulle kunna bli någonting annat som man skulle kunna vidareförädla om det fanns ekonomi för det och om man faktiskt lade manken till. Då kan man behöva prata om transportinfrastruktur också, men det finns underlag för att kraftigt öka biodrivmedelsproduktionen. Det är rätt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är just nu ganska många företag som upphandlar sina transporter, och i upphandlingen finns med att de vill att transporterna går med fossilfri diesel. Även regioner och kommuner gör detta, och det är viktigt att de kan känna att de gör nytta - att upphandlingen faktiskt gör nytta. Därför är det angeläget att vi håller i detta att vi ska producera det vi kan i Sverige.

Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret och välkomnar henne till kammaren. Det tog näringsministern nästan två månader att få fram svaret. Och då tänker jag inte på att näringsministern var tvungen att ställa in debatten i fredags. Vabbande ska man ta vara på. Den tiden försvinner så fort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det var kanske bra att det tog två månader, för det är ändå en tillnyktring. Det långa svar som näringsministern läste upp tycker jag ändå är relativt bra jämfört med vad man tidigare har kommunicerat ut. Det har varit väldigt skarpa ord från näringslivet utifrån de kraftiga förändringar som regeringen ändå har aviserat. Regeringen har kommunicerat det som att biodrivmedel skulle vara någonting skadligt. Jag tycker ändå att detta svar är bra. Det är en tillnyktring.

Det är klart att de investeringar som SCA, Södra, Holmen, ST1, Preem med flera har aviserat - uppåt 15 miljarder kronor - skulle kunna bygga framtiden och öka investeringarna, innovationerna och lönsamheten i skogsnäringen. Det skapar jobb och tillväxt i hela landet. Skogsindustrin är vår största näring. Vårt största exportvärde kommer från skogsindustrin. Det är klart att när de tvekar om vad regeringen och politiken vill skadar det helheten.

Vi behöver ta ledartröjan eftersom vi ser att det också är andra intressen som försöker bryta in. EU-politiken påverkar. EU driver nu på för att redan restaurerade skogar ska restaureras ännu mer eller inte brukas. Förslaget om LULUCF påverkar också. Sammantaget riskerar detta även industrin och i förlängningen klimatmålen, utsläppen och förutsättningarna att faktiskt ställa om.

Som vi har varit inne på i tidigare debatter är elektrifieringen oerhört viktig. Men de allra flesta fordon som rullar i dag och som tankas med diesel kommer att rulla också om tio femton år. Det handlar också om hållbarhet. Hela den tunga trafiken kan inte elektrifieras, i vart fall inte i någon snabbare takt.

Jag är ändå lite positiv. Och jag kan också uppmuntra näringsministern här genom att säga att detta också på ett eller annat sätt utmanar Tidöavtalet. Jag tycker att den tidigare kommunikationen utgår väldigt tungt från SD:s retorik att det handlar om reduktionsplikten och att biodrivmedlen är dyra och så vidare. Nu fick vi ett annat svar, och jag välkomnar det.

Vi har nämligen även det andra läget som vi måste ha klart för oss. Nästan 60 procent av den diesel som vi åker omkring med i tanken är rysk. På EU-nivå finns det en ganska stor enighet. Och jag har ändå uppfattat att vi är rätt eniga i Sverige om att vi inte ska ha någon rysk diesel i tanken. Då ska vi ha andra grejer i tanken och ha råd att tanka det. Då tycker jag att vi ska producera det i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tror att det framkom ganska tydligt under den tidigare näringsministern Ibrahim Baylans förenklingsresa att ett stort problem med tillståndsprocesserna är att företagen själva tar tillbaka ansökan för att komplettera den, eftersom det kommer fram nya rön som behöver lyftas in. Det har naturligtvis företagen rätt att göra. Men vi kan knappast anklaga lagstiftningen, eller myndigheterna för den delen, för att företagen vill göra rätt och behöver komplettera sina ansökningar.

Det har i olika hänseenden lyfts att det är miljöbalken eller tolkningen av densamma som det är fel på. Men det är faktiskt så att i stort sett samtlig lagstiftning som finns i miljöbalken finns i EU-rätten genom direktiv och förordningar - allt utom möjligtvis strandskyddet, som är en egen del i miljöbalken.

Alla andra delar för företag, oavsett om det är gruvindustri, vindkraftsföretag eller kärnkraftsföretag, måste förhålla sig till om det finns lagstiftning kopplat till EU-rätten genom förordning eller direktiv som är implementerat i svensk lagstiftning, för att det ska vara samma förutsättningar i hela unionen.

För att man ska kunna säkerställa detta måste myndigheterna ha rätt kompetens. Därför är det tråkigt att högerpartierna har skurit ned på anslaget till länsstyrelserna.

Herr talman! Tack, Lili André! Jag försökte hänvisa till detta. Vi lade fram en budget 2021 med bland annat ett stöd till länsstyrelserna, men den röstades tyvärr ned av en majoritet i Sveriges riksdag. Vi behöver öka anslaget till länsstyrelserna så att de har rätt kompetens, kan ha kvar rätt kompetens och också kan jobba långsiktigt.

Jag tror, Lili André, att när vi har sett hur kurvorna har svängt och hur man faktiskt från industrin nyinvesterar i Sverige nu så är det en väldigt tydlig indikator på att någonting har hänt. Från att ha varit någonting bortglömt eller en dålig historia är det industrin i Sverige som driver på klimatomställningen. Det är industrin som ställer krav på politiken. Det är industrin som säger: För att våra produkter i Sverige ska vara konkurrenskraftiga måste vi ha likvärdiga spelregler, för vi har ju den möjligheten.

Runt om i Sverige pågår nu stora investeringsprojekt som skapar nya jobb och som är framtiden. Vill vi vara med på den resan måste vi fortsätta att boosta den gröna industriomställningen. Då kan vi inte skära ned på området arbetskraftsförsörjning, kompetensförsörjning och bostadsbyggande.

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för frågorna!

Vi kommer från en valrörelse där högerpartierna, kanske särskilt Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, hade kärnkraften som det enda receptet för alla samhällsutmaningar. Om vi ska återgå till valrörelsen lät det som om vi skulle bygga kärnkraft redan dagen efter.

Nu får vi se om det ens finns ett förslag på ny kärnkraft när vi går till val nästa gång, för precis som det har framkommit från andra säger man en sak före valet, sedan kommer verkligheten i kapp en och så får man säga en annan sak efter valet. Det är tydligen verkligheten med den här regeringen.

Vi socialdemokrater tar ansvar och står upp för helheten. Vi står bakom industrins krav på att faktiskt göra upp. Men då krävs det att Socialdemokraterna får en inbjudan med hela armen. Det går inte att bara bjuda in med halva armbågen och säga att ni får vara med om ni tycker precis som vi. Det har visat sig inte minst utifrån näringslivets egna preferenser att det är ganska svårt. De vill ju ha ny energi ganska snart.

Som jag hänvisade till i mitt anförande finns det i dag utarbetade modeller för snabbare miljöprövningar, inte minst från Länsstyrelsen i Västerbotten, och då krävs det överenskommelser mellan myndigheterna och branschorganisationerna om vad som ska vara inne. Det här har påbörjats av den S-ledda regeringen och måste fortsätta. Då behövs det också kompetens hos länsstyrelserna för att hantera det.

Herr talman! Detta är naturligtvis väldigt viktigt. Vi har varit väldigt tydliga och i varje sammanhang lyft att när ett företag har redovisat åtgärder på ett sätt ska det inte behöva redovisa samma åtgärder på flera andra plattformar. Inte minst i EU-samarbetet är det viktigt att vi håller i den linjen - att vi inte ska öka administrationen.

Den tidigare näringsministern Ibrahim Baylans förenklingsresa gick också ut på att skapa en väg in till myndigheten. Jag kanske refererade till det dåligt i mitt anförande när jag talade om att stärka kompetensen på myndigheterna och särskilt på länsstyrelserna. Beklagligtvis krävs det också resurser till det, och det är ytterligare en del som vi ser är helt avgörande.

Företag kan lämna in ansökningar av väldigt hög kvalitet om nya innovationer på ett sätt som myndigheterna inte känner till. Då behöver vi lära av varandras goda exempel. Det arbetet påbörjade den socialdemokratiska regeringen, och naturligtvis behöver det arbetet fortsättas. Det behövs också resurser hos myndigheterna.

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation om ett mål för utrikeshandel, export och investeringsfrämjande. Detta kommer min kollega Aida Birinxhiku prata mer om senare, och Daniel Vencu Velasquez Castro kommer att prata om företagarnas trygghet.

Vårt budgetalternativ har ju fallit, och vårt förslag till ett särskilt yttrande finns också att läsa i vår partimotion.

Fru talman! Det är kallt här i dag. Trots ett varmare klimat har vi genom Putins orättfärdiga krig mot Ukraina i alla delar en kallare värld. Effekterna är hög inflation och kostnadschock för hushållen. Högerregeringens politik inger inte mycket hopp.

Låt mig blicka tillbaka. Under pandemin presenterade den S-ledda regeringen 14 extra budgetar med olika stöd för att Sverige skulle ta sig igenom pandemin. Dessa stöd var lika i hela landet och gick till alla företag och anställda utifrån företagens förutsättningar. Då var det inte fråga om att kapa halva landet.

Jag tror att en del i problematiken med att regeringen inte har kunnat presentera ett elprisstöd till företagen är EU:s konkurrensregler och statsstödsregler. Det måste vara så att företag i unionen ska ha samma förutsättningar, och då kan inte vissa företag få stöd två gånger medan andra kanske inte får något alls. Vi har inte sett detta på plats, och just nu ser det minst sagt svårt ut. Men det är i allra högsta grad en orättvisa, som man har varit tydlig med att presentera: Halva landet är inte med.

För oss socialdemokrater är jobben i särklass viktigast för hushållens motståndskraft. Att ha ett jobb att gå till är grunden för det socialdemokratiska goda samhället och grunden för välfärden. Med det mervärde som skapas genom jobben finansierar vi välfärden.

I vårt samhälle är industrin motorn. Efter åtta år med en S-ledd regering, ett socialdemokratiskt styre, är industrin här och nu. Det är industrin som leder klimatomställningen. Långt borta är uttalanden om att industrin basically är gone. Det är nu bara en dålig historia.

Nu återinvesterar industrin, och industrin flyttar hem produktion. Sverige har en stark industri. Den är världsledande i många delar.

Tyvärr ger regeringens minst sagt bristfälliga inställning till snabbt utbyggd energi, kanske i form av havsbaserad vindkraft i södra Sverige, tveksamheter på samma sätt som regeringens bristfälliga inställning till biobränslen gör att Södra Skogsägarna, SCA, med flera aviserar att deras tänkta investeringar kanske inte blir av. Det är något som i förlängningen kan resultera i färre jobb, mindre tillväxt och större arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tillståndsprocesserna är omdebatterade. Det ska gå fortare, och vi håller med. Det hade då varit rimligt att man hade stärkt länsstyrelserna. Det är faktiskt så att många av de ansökningar som lämnas in av företagen ligger på en ganska hög nivå med nya innovationer och nya sätt. Om då inte myndigheterna har samma möjligheter blir det svårt. Men på detta område, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, skär högerregeringen ned. Samtidigt säger man att tillståndsprocesserna måste gå fortare. Men kompetensen hos myndigheterna behöver tydligen inte bli bättre. Det är kontraproduktivt så det bara ryker om det.

Det finns dock bra exempel på att det går. Både Northvolt och H2 Green Steel är exempel på företag som har arbetat systematiskt, haft hög kompetens, haft dialog med myndigheten och fått tillstånd i tid. Det går alltså redan i dag. Men på flera ställen behöver vi ha olika samråd. När det överklagas när det gäller kraftöverföring, vindkraft eller gruvor handlar det ju om tilltron till företagen. Det är det som man är orolig för. Då behöver myndigheterna ha rätt kompetens.

Herr talman! Just nu pågår det en stor industriomvandling. Den startade i norra Sverige. Den finns på fler ställen. Den växer nedåt. I detta fall tycker jag att det är bra att regeringen har förlängt Peter Larssons samordningsuppdrag för industrietableringarna i norra Sverige. Det är välkommet. Det är också välkommet med något som gäller ett budgetområde som debatterades här tidigare: Flera av de högerpartier som tidigare var emot Industriklivet och Klimatklivet har nu ändrat åsikt. De är i grunden för den industrirevolution som pågår.

Just nu är det kanske inte inom det området som de största skiljaktigheterna ligger, utan det handlar om bostadsförsörjning, kompetensförsörjning och arbetsmarknadspolitiken. Ska människorna kunna ta de nya jobb som växer fram i industriutvecklingen krävs det att det finns bostäder. På det området skär högerpartierna ned. Det behövs utbildningsplatser, kompetensförsörjning och arbetsmarknadsutbildning. På det området skär högerpartierna ned. På område efter område som är viktigt skär man faktiskt ned.

Nu när vi går mot en lågkonjunktur och när vi skulle behöva ha exportfrämjande åtgärder, stärka Visit Sweden och bygga bostäder skär högerpartierna ned. Det är klart att det, nu när byggbranschen aviserar att man kommer att börja varsla människor, behövs en politik och en regering som står upp. Byggandet är den enskilt viktigaste insatsen för att få igång samhället. Då ska man inte skära ned. Då ska man satsa. Då ska man säga: Detta är framtiden.

Vi har en snedfördelning i landet. Vi har stor kompetensbrist i vissa delar av landet, i norra Sverige, samtidigt som vi har en relativt hög arbetslöshet i andra delar av landet. Här behövs det en matchningspolitik. Här behöver det uppdrag som S-regeringen gav till Arbetsförmedlingen få fortsätta, så att arbetslösa i till exempel Sörmland eller Skåne får möjlighet att flytta till norra Sverige och ta de jobb som växer fram inom vården eller industrin.

Vi tycker också att en annan del är väldigt viktig. När det kommer en stark tillväxt följer det tyvärr också arbetslivskriminalitet i dess spår. Det var väldigt bra med det samordningsuppdrag som S-regeringen gav till polisen, Arbetsmiljöverket och Skattemyndigheten. I spåren av tillväxten i norra Sverige har det kommit arbetslivskriminalitet som skadat förtroendet. Människor utnyttjas. Det är säkerhetsbrister, prostitution och knarkhandel. Det är sådant som vi ska bekämpa. Vi vill att detta ska fortsätta, och vi vill säkerställa att det faktiskt gör det. Vi vill säkerställa att vi inte lyfter in en massa ny arbetskraftsinvandring till dåliga villkor, för möjligheterna ligger i industrijobben. Det är framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jobben och industrin är framtiden. Jobben är grunden för den socialdemokratiska politiken.

Med detta vill jag önska kansliet, mina kollegor i näringsutskottet och talmannen en god jul. Jag önskar också att alla barn får möjlighet att träffa tomten i jul. God jul!

(Applåder)

Fru talman! Vem som helst kan gå in på riksdagens hemsida och gå vidare till Sverigedemokraternas och Tobias Anderssons motioner. De är helt offentliga. Jag refererade över huvud taget inte till beslut eller till vad som har anförts under utskottssammanträden.

När jag läste motionsbetänkanden från Sverigedemokraterna, som är offentliga, noterade jag att man tycker att den här verksamheten är jätteviktig. Det tycker även vi socialdemokrater; det är därför vi har en anslagsökning. Samtidigt skär man dock faktiskt ned i budgeten. Å ena sidan säger man en sak, å ena sidan skär man ned. Det är verkligheten med Sverigedemokraternas politik.

Fru talman! Sverigedemokraterna kan vara säkra på att vi socialdemokrater kommer att granska deras inflytande på regeringen, vad de egentligen får igenom och hur de driver sin politik. Det ska vi inte tveka om.

I dag behandlade vi i utskottet skrivelsen om de statliga bolagen, ett ämne som också togs upp här i Tobias Anderssons anförande. Det handlade om att stärka de svenska företagen, exportnäringen och besöksnäringen.

Samtidigt som Sverigedemokraterna lägger motioner om att stärka Visit Swedens roll och säkerställa deras viktiga uppdrag ser man i budgeten, som Sverigedemokraterna ju varit med och förhandlat fram, att anslaget till Visit Sweden skärs ned. Hur gick det till? Är det så att man å ena sidan säger att detta är jätteviktigt och å andra sidan samtidigt skär ned?

Fru talman! Jag tycker ändå att den här interpellationen har varit viktig. Det fanns och finns fortfarande oro. När slottsavtalet och regeringsförklaringen så tydligt nämner Bromma men inte Arlanda blir det ungefär samma effekt som när man tydligt nämner kärnkraft men inte havsbaserad vindkraft. Då finns det många som blir oroliga: Vart tog det här vägen?

Det jag lyfte upp om kökaos, snökaos och bristande kapacitet på Arlanda skadar också förtroendet för Sverige som besöksmål. Besöksnäringen är viktig för Mälardalsregionen, för norra Sverige och för många andra delar av Sverige, och Arlanda är ett nav för de långväga gästerna till Sverige. Med det dåliga ryktet förlorar vi i konkurrensen mot Oslo och Helsingfors. Det är klart att sådant sätter sig. Då behöver vi ta nästa steg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, Jesper Skalberg, det är skillnad i politiken. Den socialdemokratiska regeringen var väldigt tydlig och tillsatte Arlandautredningen. Arlanda är navet i flygtrafiken. Det behöver prioriteras och satsas på det. Vi behöver ha en ny rullbana. Vi behöver säkerställa att trafiken till och från Arlanda flygplats förbättras och att arbetet tillsammans med Trafikverket och övriga regionen kan gå vidare. Därför är det centralt att regeringen aviserar att en Arlandautredare är viktig. Det kan Andreas Carlson och regeringen göra här och nu. Man kan också bjuda in Swedavia för att faktiskt ta reda på: Hur kan vi lösa det kökaos som är här och nu?

Fru talman! Jag vill avsluta med att önska Andreas Carlson och talmannen en god jul, om vi inte ses i en annan debatt. Trevlig helg och god jul, så länge!

Fru talman! Tack, Andreas Carlson och Jesper Skalberg, för inläggen! Jag måste ändå säga att jag håller med om en del av det som Jesper Skalberg för fram. Men Bromma som nav i landet är kanske inte riktigt korrekt. Det är ändå så att även gotlänningar vill ta sig ut i världen. Och på Arlanda har vi många flygbolag och därmed också en rimlig konkurrens.

Däremot har Arlanda i dagsläget kanske inte förutsättningarna fullt ut. Man var på väg mot en maxtopp före pandemin. Just nu ser vi att vi är långt ifrån att ha steppat upp. Vi har de helt horribla säkerhetsköerna. Vi har också en situation där man inte klarar av vinterhållningen. Det senaste snöovädret orsakade återigen långa rundningar. Flera flygplan fick cirkla över Arlanda innan de kunde landa. Jag var själv i ett flygplan som till slut kunde landa och fick sedan sitta en timme i flygplanet och vänta på bussen, för den tog sig inte ut till flygplanet därför att vinterväghållningen på Arlanda var helt obefintlig.

Självklart finns det frågor att ta tag i här och nu. Det var också därför den tidigare infrastrukturministern Tomas Eneroth, precis som Andreas Carlson redovisade, både tillsatte utredningar och lade fram uppdraget om en plan. Detta kan man direkt jobba vidare med.

En Arlandaförhandling behövs. Det behövs för utvecklingen i Stockholmsregionen. Det behövs också för att alla i landet runt omkring Mälardalsregionen ska kunna ta sig till Arlanda och ut i världen.

En annan viktig fråga som vi har diskuterat är att regeringens kanske något tveksamma inställning till biobränslen också skadar flygets omställning. Peter Normans Arlandautredning redovisar att vi behöver säkerställa ett etappmål för storskalig svensk produktion av fossilfritt flygbränsle. Vi behöver tillsätta en flygbränslekommission för att säkerställa att detta går att genomföra. Säga vad man vill om elflyg; det kan vara något vi en bit fram i tiden klarar kortare distanser med, men under överskådlig tid kommer det att handla om traditionella flygbränslen som släpper ut koldioxid. Då behöver vi ha fler fossilfria bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en viktig del för att Sverige ska klara klimatmålen. Här har Arlanda ytterligare en viktig roll. Ska Arlanda få förutsättningar att öka andelen fossilfritt i bränsletankarna på flygplanen behöver man ha uppdragen. Man behöver ha åtgärder och beslut från Sveriges regering. Här har Andreas Carlson ett viktigt arbete att ta tag i.

Fru talman! Tack till Andreas Carlson för svaret - initialt ser det ju väldigt bra ut!

Jag har ställt den här interpellationen för att jag i både slottsavtal och regeringsförklaring helt och hållet saknade Arlanda. Den nya regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna lade däremot en stor tyngd på Bromma. Men precis som i den tidigare regeringens, och särskilt Tomas Eneroths, arbete är ju Arlanda den flygplats som är central för Mälardalsregionen och för Sverige, särskilt för norra Sverige, när det gäller möjligheten till bra kommunikationer ut i världen.

Peter Normans utredning är tydlig och lämnar flera bra förslag. Det är klart att flera av förslagen skulle det ansvariga statsrådet kunna ta tag i redan nu.

Vi var nog många som efter pandemin nu trodde att kökaoset på Arlanda skulle vara överstökat. Men tyvärr har jag själv provat de mycket långa köerna. Senast i går blev jag uppringd och kontaktad av resenärer som stått i mer än en timme. Detta är en realitet som är här och nu. Ska Arlanda vara konkurrenskraftigt kan vi inte ha en situation där människor faktiskt missar flygen eller får stå i säkerhetskontrollerna väldigt länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är helt orimligt att Swedavia inte har kunnat ta tag i och fixa den här delen, för kökaoset på Arlanda får ju internationella dimensioner. Det skadar anseendet för Arlanda, för Stockholmsregionen och för hela Sverige. Detta ska ses i ljuset av att våra grannländer Finland och Danmark aviserar stora satsningar i Helsingfors och Köpenhamn på sina centrala flygplatser för att de anser att de kan vara viktiga nav i Norden för resor ut i världen. I Finland har man sedan länge byggt ut kapaciteten på Asien - Japan, Sydkorea, Kina och så vidare. Köpenhamn satsar mot resten av världen och mot Europa.

Norra Sverige och Mälardalen behöver ha en flygförbindelse så att vi med ett byte på Arlanda kan ta oss direkt till Bryssel, Milano eller New York. Vi vill inte se en situation där Arlanda blir omsprunget av andra för att vi har varit senfärdiga.

Peter Normans utredning är viktig. Jag tycker att det finns skäl att redan nu avisera tillsättandet av en Arlandautredning, för här gäller det ju också samarbetet mellan Trafikverket, kommunen, regionen och närområdet.

Hur ska människor ta sig till och från Arlanda? Hur kan vi minska biltrafiken till Arlanda? Hur kan vi öka kommunikationen på järnväg till Arlanda? Hur kan vi säkerställa att alla de som nu vill ta sig från norra Sverige ut i världen kan se Arlanda som navet för detta? Detta är synnerligen viktiga frågor, och många av dessa kan statsrådet ta tag i här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Andreas Carlson! Man blir lite fundersam. Finns det någon samordning i Regeringskansliet? Har du och arbetsmarknadsministern haft möte? Det behövs såväl utbildningar som infrastruktur och bostäder för att den gröna industriomvandlingen ska vara möjlig. Alla delarna behövs. Min uppmaning är att ni bör samordna detta i Regeringskansliet. Utan bostäder blir det ingen grön industriomvandling. Alla reformerna behövs, varendaste en.

Nu sköter man det på olika sätt. På campus i Skellefteå har man nu byggt bostadsbaracker, som kanske kan jämföras med attefallshus i storlek; jag vet inte riktigt. Det beror på att det är andra som bor i studentlägenheterna i Skellefteå. Det är människor som har flyttat dit för att jobba i vården och industrin. Samtidigt byggs det nu flera tusen nya lägenheter. Men det kommer att behövas såväl i Skellefteå som i Boden, i Luleå och i Kiruna.

Alla delarna är viktiga. Uppe hos oss är det inte känt för att vara speciellt trångt. Det är inte brist på mark som är orsaken. Det har traditionellt varit brist på kapital, intresse och en marknad.

Nu har vi en marknad som dessvärre har varit väldigt överhettad. Det har varit mycket viktigt att vi haft ett organiserat långsiktigt stöd för billiga hyresrätter. Nu när det "klippts" ser vi en stor oro från bostadsföretagen. Detta skapar ytterligare oro i hela kedjan, vilket också skadar synen på den gröna industriomvandlingen. Ni har mycket att göra, Andreas Carlson.

Fru talman! Tack, Denis Begic och Markus Kallifatides, för väldigt viktiga interpellationer!

Ska vi ha en långsiktig bostadspolitik med små lägenheter och så vidare kanske det behövs ett stöd. I dag har vi en situation där många har gjort bostadskarriärer. Men många äldre som sitter med stora hus vill flytta till en mindre hyresrätt. Det har blivit svårare och svårare.

Ska man ha långsiktigt stöd, eller ska det vara panik och klippta stöd? Det är ganska stor skillnad, särskilt om man från en dag till en annan aviserar att stöden försvinner. Och oavsett om det gäller stöd till byggande av hyresrätter eller stöd till miljöbilar är den här regeringen väldigt duktig på att klippa stöd - lika duktig som man är på att misslyckas med att uppfylla vallöften.

I norra Sverige pågår den gröna industriella revolutionen. Det kan inte ha missats av någon. Det handlar om 100 000 nya arbetstillfällen fram till 2035 i kombination med en demografisk kurva i fel riktning.

Det handlar om Skellefteå, Gällivare, Boden, Luleå och Kiruna. Till detta kommer Umeå, som kontinuerligt växer med 3 000 nya invånare och 2 500 nya bostäder varje år. Det är den stad i norra Sverige och kanske i Sverige som helhet som har haft mest kontinuitet i sin växt under de senaste 25-30 åren.

Detta sker i ett område - Skellefteå, Gällivare och Boden - där bostadsmarknaden inte har varit speciellt van vid att växa. Det är klart att de stöd som aviserades var väldigt välkomna. Det gjorde också att många företag valde att etablera sig där. Just nu ser vi en tillbakagång. I Norrlandsfondens konjunkturbarometer för norra Sverige kunde man se att just bostadsbolagen känner en stark oro för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här riskerar att skada hela Sverige. Det skadar klimatpolitiken, och det skadar möjligheten att få människor i arbete. Förra veckan träffade vi Arbetsförmedlingen i Skellefteå, som har ett nationellt uppdrag att få människor att kunna flytta till Sverige. De säger att det finns jättemånga som är intresserade. Arbetslösheten är stor inte minst i Sörmland, och väldigt många är intresserade av att flytta till norra Sverige. Men då måste man ju ha någonstans att bo. Grunden för hela den mänskliga tillvaron är att man har någonstans att bo. Då behövs en bostadspolitik som tar hela frågan på allvar.

Städer som Skellefteå och Luleå, med ganska starka lokala ekonomier och bostadsbolag, har kanske lite bättre förutsättningarför att klara detta. Men för kommuner som Boden och Gällivare, som kanske ska fördubbla sin befolkning helt och hållet samtidigt som de ska ställa om från en gruvproduktion till en annan, är det här fullständigt ohållbart. Här behövs hela samhällets stöd. Det saknar vi i dag, Andreas Carlson.

Regeringen bör avisera en helhet när det gäller detta. Om man vill få arbetslösa människor i arbete så finns dessa arbeten i norra Sverige, men då behövs bostäder.

Fru talman! Det som Gunilla Svantorp lyfter upp är kärnan i det som Mats Persson och regeringen behöver ta till sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Pandemin skapade olika samhällseffekter. Samhället gick i vissa delar ned på sparlåga, så även studieförbunden och folkbildningen. De extra resurser som den tidigare regeringen tillsatte var helt nödvändiga för att upprätthålla standarden och säkerställa att kompetensen blev kvar men också för att skapa nya mötesformer. Man ställer om till digitala möten och kurser på ett helt fantastiskt sätt som kanske inte hade tillkommit utan pandemin.

Nu är vi på väg tillbaka. Successivt ökar de traditionella fysiska mötena på både folkhögskolor och studieförbund. Samtidigt ser vi i delar av landet en växande arbetslöshet, med fler som står utanför arbetsmarknaden och fler som hamnar efter. Då blir det särskilt kontraproduktivt med de neddragningar som nu görs på de 3 000 extraplatserna, som skulle behövas nu för att möta lågkonjunkturen och säkerställa att kompetensen höjs.

Uppe i norra Sverige, som jag var inne på, behöver vi varenda kotte, oavsett om det är i vården, skolan eller industrin. Varje människa behövs där - det är arbetskraftsbrist inom varje sektor. Här har folkhögskolorna och folkbildningen en viktig plats, och därför blir det väldigt konstigt med dessa neddragningar.

Fru talman! Tack, Linus Sköld, för en väldigt viktig interpellation! Tack, Mats Persson, och grattis till ett väldigt viktigt uppdrag!

När jag hör svaret till Linus Sköld kan jag nog tycka att det är relativt bra utifrån förutsättningarna. Ser man på förutsättningarna med samarbetet med Sverigedemokraterna kunde det vara mycket sämre. Nu kan ju det här ändå bli bättre. Min fråga till Mats Persson utgår från folkhögskolornas viktiga roll.

En allmän kurs är kanske det enskilt bästa verktyget och det som ger bäst resultat när det gäller att få människor tillbaka i samhället. Det vi ser - särskilt i små kommuner utan egna gymnasieskolor i norra Sverige, som jag kommer ifrån - är att en allt högre andel unga blir sittande hemma. Där har folkhögskolorna en helt unik roll och ett väldigt bra resultat. De kan faktiskt få tillbaka människor i samhället, och det är grunden för att sedan få tillbaka dem på arbetsmarknaden. Dessa unga står väldigt långt bort från den, oavsett ursprunglig nationalitet eller kultur. I många grupper finns unga som hamnar utanför, och då är folkhögskolorna helt unika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om nu Sverige går in i en lågkonjunktur där fler kan behöva folkhögskolornas viktiga uppdrag blir ju regeringens nya budget kontraproduktiv. Då behövs folkhögskolorna och särskilt deras allmänna kurser, men även de yrkesinriktade kurserna, mer än någonsin.

Detta säger jag här och nu, men det är också RIO:s ordförande Stefan Attefalls ord. Han var ju en ganska känd minister i en tidigare alliansregering och är nu en av dem som försvarar folkhögskolornas allmänna kurser och yrkesprogram som verktyg för att få människor in i samhället och ut i arbete.

I norra Sverige fattas det människor i varje hörn och i nästan varje yrkeskategori. Då måste samhället tillsammans, regering och riksdag ha verktyg för att säkerställa att de som kan göra nytta får möjligheter, och här är folkhögskolorna ett av de viktigaste verktygen.

Hur kan vi stärka folkhögskolorna, Mats Persson? Hur kan de få rätt budgetmedel? Hur kan vi säkra folkhögskolorna som viktigt verktyg för att säkerställa att de unga som står utanför samhället kommer in?

Herr talman! Den förra, S-ledda regeringen aviserade många viktiga reformer för den svenska skogen. Höga politiska ambitioner gjorde att inte minst skogsindustrin aviserade mångmiljardinvesteringar. Nu aviserar den nya högerregeringen en tveksam inställning till biobränsle. Dessutom försöker EU-kommissionen på område efter område att sätta krokben för den svenska skogsnäringen.

Hur avser regeringen att hantera förslagen om restaurering av skog och Sveriges LULUCF-åtaganden? Hur avser regeringen att i EU stå upp för svensk skogsnäring, så att inte det inte går som i Skogsstyrelsens nya rapport? Den visar att 1,6 miljoner hektar kan tas ur produktion, vilket skulle motsvara 10 000 jobb, inte minst på landsbygden.

Fru talman! Peter Kullgren! Det är ett annat regeringsparti som har varit ännu tydligare med att man före valet säger en sak och att det efter valet blir något annat. Men alla löften om prissänkning vid pump har visat sig vara svåra att uppfylla.

Jag kan ha förståelse för att Peter Kullgren har svårt att svara på vad HVO 100 kommer att kosta. Men det är i dag ganska många som kör omkring med en dieselbil och som vill göra klimatvänliga val och som samtidigt vill att vi ska göra oss oberoende av Saudiarabien, Qatar eller för den delen Iran. Man kan med tanke på omsvängningen i politiken fundera på hur mycket mer olja vi kommer att importera till Sverige från Qatar, Iran, Saudiarabien med flera. Rysk olja kommer förmodligen inte att importeras på väldigt lång tid - tack och lov.

Oljeberoendet minskar såklart möjligheterna att öka den egna produktionen från skogen. Vi har restprodukter som det är viktigt att ta till vara. Det är en viktig innovation och vidareförädlingsdel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För oss socialdemokrater är välfärden grunden. För att välfärden ska finansieras är industrin i Sverige motorn som tar det framåt. En konkurrenskraftig skogsindustri, som har förutsättningarna på rätt sida, har möjligheten att förse oss med klimatsmarta produkter, med skatteintäkter till välfärden och ett långt, gott välstånd.

Peter Kullgren kan nu fundera på eller återkomma senare om vad han anser att HVO 100 ska kosta vid pump.

Fru talman! Tack, Peter Kullgren, och grattis till ett viktigt uppdrag för Sverige - inte minst för skogslandet Sverige! Det är klart att vi socialdemokrater har höga förväntningar - särskilt kanske på Kristdemokraterna, som har haft en väldigt hög svansföring när det gäller de skogliga frågorna. De tre regeringspartierna - även Kristdemokraterna, väl? - har också under flera år tydligt drivit på för en höjning av reduktionsplikten. Reduktionsplikten ansågs vara det viktigaste verktyget för att klara Sveriges klimatmål.

Det i sin tur välkomnades av skogsindustrierna, som före valet hade aviserade investeringar på 15 miljarder kronor. Inte minst Södra Skogsägarna, Stora och Holmen uttrycker nu ganska stor skepsis mot den nya regeringens totala omsvängning.

Frågeställningen är: Är biodrivmedel viktiga? Reduktionsplikten har ju varit ett sätt att öka efterfrågan. Sedan kan det också finnas skäl att, precis som Peter Kullgrens parti med flera regeringspartier har drivit på den tidigare regeringen att göra, skattesänka till exempel HVO 100 och RME till EU:s lägsta nivå. Nu ser vi inte att den frågan är uppe på dagordningen på regeringens bord. Min fundering är alltså: Hur kan det komma sig?

Min fråga till Peter Kullgren är också: Vad anser Peter Kullgren att HVO 100 ska kosta vid pump? Och är Peter Kullgren och regeringen villiga att vidta åtgärder för att öka efterfrågan på HVO 100?

HVO 100 är en viktig vidareförädling från skogsindustrin och en viktig del för att öka avkastningen och, precis som Anna-Caren Sätherberg lyfte fram, skapa jobb och industri på landsbygden, ta till vara restprodukterna från skogen och göra någonting som faktiskt gör skillnad - skapa jobb och utveckling i Sverige, minska vårt skadliga oljeberoende och faktiskt klara klimatmålen, allt i samma korg. Nu klipper högerregeringen detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Peter Kullgrens svar lyfter han fram Industriklivet. Jag välkomnar att det är kvar. Initialt, innan S-regeringen införde det, fanns ju inte detta stöd. Nu har regeringspartierna sett att Industriklivet ändå är en viktig del, så den delen tackar jag för.

Däremot ser jag fram emot svaren från Peter Kullgren, särskilt på vad han anser att HVO 100 ska kosta vid pump.