Daniel Helldén

Fru talman! Hur står det till med elektrifieringen av Sveriges bilflotta i dag? Tidöpartierna har gjort de fossila bränslena billigare och elbilarna dyrare. Deras politik har fått effekt och tvärnitat elektrifieringen.

År 2024 minskade elbilsförsäljningen för första gången någonsin. En ny undersökning visar att svenskarnas tro på ett elbilsskifte har rasat. Det är inte så konstigt eftersom Tidöpartierna har varit tydliga i riktningen i sak. De har genomfört massiva skattesänkningar på bensin och diesel, och de tog bort elbilsbonusen över en natt. Regeringens tal om att kanske införa en bonus 2026 lägger en våt filt över marknaden i dag. Faktum är att vi har stått utan bonus i flera år.

Sammantaget låser regeringen fast hushåll och företag i ett dyrt fossilberoende. Miljöpartiet vill göra precis tvärtom. Vi vill rulla ut en nationell elbilsoffensiv – ett kraftfullt paket med åtgärder för att alla som behöver bilen ska kunna köra på el. Det handlar om en rättvis elbilsbonus där de billigaste bilarna ges den största bonusen. Det handlar också om ett rättvist leasingstöd för boende på landsbygden, en konverteringsbonus för fossilbil till elbil med mera.

För att sänka utsläppen behöver vi också höja reduktionsplikten rejält och sedan gå över till ett nationellt utsläppshandelssystem för transporter. Det ska vara ett solidariskt system där vi delar ut intäkterna till hushållen utanför de större städerna för att stötta dem i omställningen.

Miljöpartiet har presenterat en mer konkret idé till ett sådant system än klimatministern har kunnat föra fram på snart tre år i regeringsställning. För att få tillbaka elektrifieringen på banan är det angeläget att vi byter regering.

Fru talman! Jag tänker på Klimatpolitiska rådets beskrivning av regeringens klimatpolitik förra året. Vi kan återkomma till den i ett annat replikskifte.

Dagens skogsbruk har få vinnare men många förlorare. Bland förlorarna är Sveriges hundratusentals små och medelstora markägare som har dragits med dålig lönsamhet. Till förlorarna hör även naturturismen, rennäringen och de landsbygdsbor som inte själva äger skog och får se sin hemmaskog intill knuten kalavverkad.

Det finns en snabbt växande rörelse från markägarnivå där man vill någonting annat. Man kräver hyggesfri rådgivning av sina föreningar, man vill ha betalt för den klimat- och miljönytta man bidrar med, man organiserar sig för att påverka och sprida kunskap och man startar företag för att tjäna pengar på ett klimatsmart och motståndskraftigt skogsbruk. Gemensamt för alla dessa är att de har markägarens lönsamhet i fokus.

Vad är planen för att klimatsäkra skogsbruket?

Fru talman! Klimatförändringarna slår hårt mot svenskt skogsbruk. Torka och granbarkborren har kraftigt försämrat skogens tillväxt. Det är uppenbart att svenskt skogsbruk inte är rustat för ett varmare klimat och mer extremväder. Detta borde oroa det parti som innehar landsbygdsministerposten.

År av skyhög avverkning i kombination med torka har också lett till att den svenska skogens förmåga att suga upp och lagra koldioxid drastiskt har försämrats.

Regeringen står helt utan plan för att både klimatsäkra skogsbruket och klara klimatmålen för skogen. Vi i Miljöpartiet vill satsa på rådgivning för ett hyggesfritt, naturnära och klimatanpassat skogsbruk, något som regeringen har skurit ned på. Vi vill ge skogsägarna betalt för den klimat- och miljönytta de skapar för samhället. Vi vill att markägarna som vill skydda sin skog ska få rimlig ersättning i tid.

Vad vill Kristdemokraterna? Regeringens initiativ på området går nämligen i rakt motsatt riktning.

Fru talman! Jag vill återge några röster om Moderaternas energipolitik, som Moderaterna så ofta lyfter fram.

Stoppa miljardsubventionerna till kärnkraft, skriver Institutet för Näringslivsforskning och Timbro. De kallar Moderaternas projekt planekonomiskt.

PM Nilsson, den tidigare statssekreteraren, dömer ut hela satsningen på ny kärnkraft i Sverige. Han säger att prislappen blir sinnessjukt hög och att tidsplanen är helt orealistisk.

Mikael Odenberg, tidigare moderat försvarsminister och generaldirektör för Svenska kraftnät, kallar ert beslut att stoppa 13 vindkraftsparker för närmast katastrofalt och säger att det tangerar självskadebeteende. Det är ett näringspolitiskt och energipolitiskt haveri och betyder ingenting försvarspolitiskt, säger han.

Hur menar du, Helena Storckenfeldt, att er politik på de här områdena präglas av ordning och reda, kostnadseffektivitet och arbete för konkurrenskraft?

Fru talman! Moderaterna gick till val på att få ordning på klimatet, men de har uppenbarligen tappat kontrollen. De talar sig varma för kostnadseffektivitet och konkurrenskraft, men deras klimatpolitik är motsatsen.

Finanspolitiska rådet pekar på att regeringens politik fördyrar omställningen för både hushåll och företag. Två år i rad har ni satsat mer på åtgärder som motverkar omställningen än på åtgärder som främjar den. Svenskt Näringsliv varnar för att den klimatpolitik ni bedriver är förödande för svensk konkurrenskraft.

Kan ledamoten redogöra för det kostnadseffektiva och det som ger konkurrenskraft i att hatta fram och tillbaka med olika styrmedel och att göra det fossila billigare och alternativen dyrare?

Fru talman! Om det läcker ut på marknaden finns det ju en poäng i att se till att inte använda den typen av bränslen. SD:s krig mot reduktionsplikten har dock lett till att miljontals fler liter fossila bränslen eldas upp i trafiken varje dag.

Jag frågar igen: Hur länge tycker SD att Sverige och EU ska fortsätta pumpa in pengar i Rysslands krigskassa? Ni har varit tydliga med att det inte är bråttom, Martin Kinnunen, men var går gränsen? Går den kanske vid 2045? Och vad är planen? Hur ska vi bli oberoende när ni nu har tvärnitat omställningen i transportsektorn? Det är nämligen på det sättet vi kan bli av med de subventioner som vi skickar till Putin via olja, det vill säga genom att minska beroendet av fossila bränslen och se till att vi använder oss av de förnybara.

Fru talman! Sverigedemokraterna har varit tydliga med att de vill bromsa och riva upp klimatpolitiken både i Sverige och i EU. Men vem tjänar egentligen på att låsa fast svenskarna i ett sårbart fossilberoende? Det gör bara Vladimir Putin och andra despoter som finansierar sina regimer med oljepengar.

Europa har pumpat in mer pengar i Rysslands krigskassa genom att köpa olja och gas än vad man har gett i ekonomiskt stöd till Ukraina. En tredjedel av de fossila drivmedlen i Sverige har okänt ursprung, men troligen kommer de direkt eller indirekt från Ryssland. Så länge vi inte lyckas bryta vårt fossilberoende fortsätter vi att finansiera Putins krig i Ukraina. Ändå tycker inte SD att det är bråttom. Hur länge tycker Sverigedemokraterna att det är okej att pumpa in pengar i Putins krigskassa?

Fru talman! Klimatpolitiska rådet har uppenbarligen rätt i sin kritik om osaklighet.

För att vi ska kunna bryta vårt fossilberoende och ställa om på ett rättvist sätt behöver vi en politik som är både långsiktig och effektiv. För att samtidigt stötta dem som har svårast att ställa om eller drabbas hårt av tuffa tider finns en mängd verktyg till politikens förfogande. Ändå har Tidöregeringen valt att genomföra de minst effektiva åtgärderna, som ställt till med störst klimatskada.

Man har pumpat in miljarder i skattesänkningar för fossila bränslen, som är lika för alla och gynnar höginkomsttagare med SUV lika mycket som dem som faktiskt behöver stödet. Man har ryckt bort stödet till elbilar och gjort det dyrare att ställa om.

Tycker klimatministern att sänkta skatter på bensin och diesel för höginkomsttagare är effektiv och rättvis klimatpolitik? Eller hade de pengarna kunnat användas på ett bättre sätt?

Fru talman! I snart tre år har Liberalerna ansvarat för Sveriges klimatpolitik. Resultatet är gigantiska skattesänkningar på fossila bränslen och kraftigt ökade utsläpp. Elbilsbonusen, stödet till kollektivtrafiken och det klimatsmarta reseavdraget har skrotats. Liberalerna har kovänt kring en lång rad principer som tidigare var heliga för partiet, som att förorenaren ska betala och att klimatpolitiken ska vara långsiktig och effektiv. Samtidigt är majoriteten av svenskarna oroliga för klimatförändringarna och vill att politiken ska göra mer.

När klimatministern försöker försvara detta haveri, vilket hon ofta har behov av, pratar hon om folklig förankring. Men väljarna tror inte på regeringens klimatpolitik. Klimat och miljö är det område där flest väljare ger regeringen underkänt. Andelen nöjda ligger nära noll.

Tycker ministern att dessa siffror tyder på en stark folklig förankring för regeringens klimatpolitik?

Fru talman! Klimatpolitiska rådet konstaterade i sin förra rapport att regeringens klimatpåståenden brustit i saklighet. Tidöpartierna har tagit för vana att fara med osanningar i klimatfrågan. Låt mig därför klargöra några saker utifrån vad som hittills har sagts.

Först och främst vill jag klargöra att Sverige just nu inte är i närheten av att klara 2045-målet. Den senaste rapporten från Naturvårdsverket visar att gapet helt slutat krympa. Resan mot nettonoll 2045 har stannat av.

Man pratar om kostnadseffektivitet. Samtidigt konstaterar Finanspolitiska rådet att regeringens politik fördyrar omställningen för hushåll och företag. Rådet skriver att regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi. Företag och hushåll får därför svårt att fatta genomtänkta investeringsbeslut och ställa om på ett kostnadseffektivt sätt, något som riskerar att särskilt drabba hushåll med små marginaler.

I två budgetar har regeringen lagt mer pengar på åtgärder som aktivt motverkar omställningen än vad man har lagt på åtgärder som främjar omställningen. Vad är kostnadseffektivt i detta? Svenskt Näringsliv varnar för att en otydlighet och backlash i klimatpolitiken kan vara förödande för svensk konkurrenskraft.

Vi ser nu hur regeringens politik tyvärr har fått effekt. Satsning efter satsning stoppas. De politiska signalerna om att fossilt ska bli billigare och att ny elproduktion kommer på plats kanske först efter 2035 har bidragit till att gröna industrisatsningar uteblivit eller skjutits upp. Undersökning efter undersökning visar också att en stor, kvalificerad majoritet av svenska folket oroar sig över klimatförändringarna och vill att politiken ska göra mer. Frågar man svenska folket nu ger de regeringen underkänt på klimatområdet.

Sverige har allt att vinna på en snabb och rättvis omställning. Vi kan bli kvitt vårt skadliga fossilberoende, stärka vår motståndskraft och öka vår konkurrenskraft. Miljöpartiet ser detta, och glädjande nog ser även svenska folket det. Vi är också det parti som har högst förtroende i klimat- och miljöfrågorna. Det är ett förtroende vi avser att förvalta.

Miljöpartiet vill rulla ut en nationell elbilsoffensiv med stöd för köp och leasing av elbil. Den som behöver bil ska kunna byta till elbil oavsett plånbokens storlek. Vi vill satsa på järnvägen och införa ett Sverigekort för billig kollektivtrafik i hela landet. Vi vill dubbla flygskatten och lägga intäkterna på järnvägen. Vi vill höja reduktionsplikten och införa solidarisk utdelning. Vi vill införa ett solidariskt utsläppshandelssystem med stöd till dem som har svårast att ställa om. Vi vill ställa om skogsbruket från kalhyggesbruk till naturnära skogsbruk.

Fru talman! Det finns en annan väg för klimatpolitiken, men den kräver att vi byter regering.

(Applåder)

Fru talman! Miljöpartiet har begärt denna debatt med anledning av att Tidöregeringen har tappat kontrollen över klimatarbetet. Regeringens gigantiska skattesänkningar på fossila bränslen och fossila subventioner har kört hela omställningen i diket.

Regeringen har ryckt bort stödet till elbilar och slopat stödet till kollektivtrafiken. Sveriges fossilberoende fördjupas. Elektrifieringen av transportsektorn bromsar in. Och förra året ökade trafikutsläppen med brutala 18 procent.

Sverige bedöms missa samtliga nationella och europeiska klimatmål. Vår resa mot nettonoll 2045 har stannat av. Kritiken från näringsliv, miljöorganisationer och forskare är massiv. Samtidigt oroar sig en majoritet av svenskarna över klimatet och vill att politiken gör mer. I stället för att hjälpa svenska företag och hushåll, som vill ställa om, låser regeringen fast dem i ett sårbart fossilberoende. Det är ett svek, och det bör debatteras.

Herr talman! Det är ju bra att Liberalerna tänker driva detta i EU. Det är fler som gör det, och vi gör det.

Jag förstod förslaget som att klimatministern ville driva det här i Sverige, därför att vi kan införa förbud. Det finns många andra länder inom EU som har gjort ett stort arbete på det här området. Vi kan göra saker så att våra konsumenter inte skadas, och vi kan också se till att dessa produkter inte skickas runt världen och bränns upp någonstans långt ifrån oss.

Moderaterna motsatte sig förslaget att driva detta samma dag som det presenterades och ville bara vänta in EU. Men här har Liberalerna en chans att på riktigt få stöd gentemot de andra regeringspartierna. Såvitt jag vet ingår inte konsumentpolitiken i Tidösamarbetet.

Herr talman! Den senaste tiden har det publicerats allvarliga rapporter om fast fashion-företagen Shein och Temu. Det handlar om utnyttjande av arbetare och om kemikalier som kan utgöra stora hälsorisker för både vuxna och barn. Onlinehandeln från Kina har vuxit explosionsartat sedan covidpandemin, och kontrollerna har inte hållit jämna steg.

Vi i Miljöpartiet har länge drivit ett arbete mot fast fashion i både regering och riksdag, inte minst genom vår Europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke. Jag blev därför glad när klimatministern nyligen gick ut med ett förslag om att stoppa importen från Shein och Temu. Ministern berättade att Liberalerna nu skulle driva frågan mot övriga partier i regeringssamarbetet.

Här skulle jag vilja hjälpa till. I morgon lägger vi fram ett utskottsinitiativ baserat på Liberalernas förslag. Om Liberalerna röstar för det går det mycket sannolikt igenom, och då måste regeringen agera på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Min fråga till Johan Pehrson är därför om Liberalerna kommer att rösta för sitt eget förslag i morgon.

Herr talman! Jag kan då tillägga att Vattenfall också håller på med pumpkraft, vilken är en del av detta, som man kan se och som kan skickas in när vi behöver effekten, för det är det vi behöver.

Ebba Busch försöker få det att låta som att det inte finns möjlighet att klara den effekt som behövs när det inte blåser tillräckligt mycket. Det är fullt möjligt. Det visar också energiministerns egna expertmyndigheter.

Men det är jätteroligt att ministern pratar om att vi skulle skada jordbruket i detta. Jag tänker på dessa gasturbiner som man kan ha och där man kan skicka in energi, effekt, precis när det behövs, vilket är poängen. Man håller på att utveckla dem för vätgas, som man då laddar med den el som man får när det blåser mycket. Då kan man få den överföringen.

Sedan är det sant att man också kan driva dem med biogas, vilket är fullt möjligt redan i dag. Men det är inte det som är själva poängen, utan poängen är att man ska kunna flytta energin från ett tillfälle till ett annat. Detta vill inte regeringen ägna sig åt.

Herr talman! Det som skadar svensk industris tillväxt och utveckling framåt är att regeringen har kört fast i spåret med ny kärnkraft. Det enda vi vet är att ny kärnkraft inte kommer att komma förrän om drygt 20 år, om ni över huvud taget skulle lyckas med någonting. Och pratet om nya reaktorer som det ska tas spadtag för är bara en fråga om kejsarens nya kläder, skulle jag säga.

Vad vi behöver göra är att arbeta med det vi har - alla remissinstanser pratar om att det är det som behövs. Vindkraft, solkraft och vattenkraft är det centrala. Till detta behövs det grön baskraft. Vi behöver också energieffektivisering - det är helt nödvändigt för att klara denna ekvation.

Grön baskraft innebär bland annat gasturbiner. Det innebär att man använder batterier. Det innebär att man använder de system som bland annat Hitachi i Ludvika utvecklar och som nu beställs från Tyskland.

Herr talman! Över 350 000 enskilda skogsägare äger tillsammans hälften av all produktiv skogsmark i Sverige. Det är en unik mångfald. Men den mångfalden återspeglas inte i skogsbruket, där kalavverkningar fortsätter att dominera. Myndigheterna kallar situationen för ett marknadsmisslyckande. Det saknas nämligen oberoende rådgivning, och i princip all rådgivning som enskilda skogsägare kan få utgår från målet att man ska leverera billiga råvaror till skogsindustrin.

Många tror i dag att de inte har något annat val än att kalavverka för att tjäna pengar på sin skog. Samtidigt finns det en växande rörelse bland enskilda skogsägare som vill övergå till mer naturnära skogsbruk och överge de stora kalhyggena. De ser en möjlighet att förbättra sin lönsamhet och bruka sin skog mer hållbart på köpet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I Jämtland svarade över hälften av 750 tillfrågade skogsägare att de var intresserade av att bruka sin skog hyggesfritt. Nyligen drev medlemmarna i Södra Skogsägarna igenom att föreningen ska erbjuda hyggesfrirådgivning.

I stället för att stötta dessa skogsägare motarbetar regeringen dem. Förslagen för att underlätta för skogsägare att ställa om till mer hållbara metoder lyser med sin frånvaro i regeringens skogsutredning.

För Miljöpartiet är frågan inte om skogen ska brukas utan hur. Vi vill se en politik för ett mer lönsamt, hållbart och rättssäkert skogsbruk för Sveriges 350 000 enskilda skogsägare. Vi förväntar oss att regeringen lyssnar på dem i stället för att prioritera de stora skogsbolagens vinster över allt annat.

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson och Amanda Lind (båda MP).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Fredagen den 13 december klockan 14 hölls en pressträff om ett nytt tillståndssystem för havsbaserad vindkraft. Man kan fundera på varför regeringen tycker att just Luciadagens eftermiddag var ett bra tillfälle för detta. Kanske var det för att man visste att förslaget skulle mötas av hård kritik från branschen.

Energiföretagen, Svensk Vindenergi med flera gick ut och uppmanade regeringen att sluta sätta upp hinder för vindkraften. Man konstaterade: "De sammantagna konsekvenserna av den förda politiken riskerar att leda till att utbyggnaden av elproduktion äventyras i Sverige inom överskådlig tid."

Tar Ebba Busch dessa varningar på allvar? Kan hon ge besked om att de åtgärder som jag nämnde, som också efterfrågas av företag och experter, kommer att bli verklighet?

Herr talman! Det är fascinerande att höra hur energiministern har svängt i retoriken när det gäller vindkraften. Från att ha talat om att stoppa Miljöpartiets stålskogar pekar hon nu ut sol och vind som det främsta skälet till låga elpriser 2024.

Men om man bortser från den förändrade retoriken och i stället fokuserar på praktiken återstår mycket att önska från energiministern. Jag har en lista på åtgärder som pekats ut av företag och experter som nödvändiga för att klara elektrifieringen:

Att tidigarelägga det kommunala vetot. Det finns en färdig utredning om detta i ministerns byrålåda.

Att ge tillbaka Försvarsmakten uppdraget att verka för samexistens med vindkraften.

Att sätta upp konkreta, siffersatta planeringsmål till 2030 och 2035.

Att bygga ut stamnätet till havs, så att vi får mer vindkraft.

Kan ministern ge besked om dessa åtgärder?

Herr talman! Det intressanta är att Sverigedemokraterna säger att det enda alternativet är att gå fram med kärnkraft. Nästan alla remissinstanser som har tittat på utredningen och finansieringen undrar varför ni inte tittar på alternativen. De finns. De är billigare och snabbare, och ekvationen kan lösas. Svenska företag kan göra detta, men då ska regeringen och Sverigedemokraterna gå lös med att bygga ny kärnkraft.

Jimmie Åkesson pratar också om detta att vi behöver bränna fossilt. Det finns ett företag som drog igång med att bränna fossilt därför att det var lönsamt, inte för att det behövdes. Det behövdes inte då.

Det som behövs är en realistisk energipolitik, och där är inte kärnkraften. Den har inte en plats där. Det finns fantastiska företag som kan lösa ekvationen, men ni går rakt in i kärnkraften utan att blinka.

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Herr talman! Jimmie Åkesson talar om beskrivning av verkligheten. I sitt första anförande talade han om ett spadtag för en reaktor. Jag tycker att det är lite komiskt i det här sammanhanget, eftersom det är någonting som ska drivas med el. I Stockholm har det funnits en reaktor i Värtan som har drivits med kol. Frågan är vad som är verkligheten här.

Det som är den riktiga frågan är att Jimmie Åkesson vurmar för ny kärnkraft och säger att det är det enda alternativet. Det enda vi vet är att det som regeringen håller på med kommer att bli sinnessjukt dyrt, och hela notan kommer att skickas till hushållen.

Min fråga är om Jimmie Åkesson står bakom detta. Varför utreder ni inte alternativen när remissinstanserna pekar på att de finns och att det blir mycket billigare?