Daniel Helldén

Herr talman! Jag uppfattade inte något svar från statsministern på frågan om huruvida han på riktigt trodde att det skulle gå att bygga kärnkraft utan stöd eller aktivt valde att vilseleda i valrörelsen. Det tror jag att väljarna skulle vilja veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I höstas kallade Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare Miljöpartiet de nya energirealisterna och pekade på Miljöpartiets förslag om satsningar på mer förnybart, energieffektivisering och grön baskraft. Denna kombination är svaret på många av de utmaningar som Sverige står inför i dag, men den moderata fixeringen vid ny kärnkraft bromsar i stället klimatomställningen, ökar utsläppen och hotar den svenska konkurrenskraften. Hur långt ska det behöva gå innan statsministern klarar av att ta in verkligheten och släppa prestigen?

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Hansén (MP).

Herr talman! I valrörelsen lovade Moderaterna att ny kärnkraft skulle ge lägre elpriser, lösa klimatomställningen och byggas ut utan statligt stöd. Elisabeth Svantesson garanterade att byggandet av nya reaktorer skulle påbörjas inom 100 dagar efter valet. Nu har det gått 820 dagar, men hittills finns inget spadtag i sikte. Däremot har det blivit brutalt tydligt att ny kärnkraft kräver gigantiska statliga subventioner. Det är också ett faktum att regeringens fixering vid kärnkraften riskerar att bromsa utbyggnaden av andra fossilfria energislag.

I detta läge måste man fråga sig om statsministern hela tiden visste att det inte skulle gå att bygga kärnkraft utan statligt stöd men valde att vilseleda i valrörelsen. Eller trodde statsministern på allvar att det skulle gå att få fram ny kärnkraft med enbart regelförenklingar?

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Herr talman! En våldsam omvärld ställer högre krav på ledarskap i Sverige. Vladimir Putins invasionskrig fortsätter att mala ned en generation ukrainare. Vi välkomnar riksdagens breda enighet bakom Sveriges stöd till Ukraina.

Samtidigt behöver Sverige bryta fossilberoendet som bidrar till att upprätthålla den globala efterfrågan på olja och gas som finansierar Rysslands krig. Regeringen väljer i stället att med massiva subventioner fördjupa fossilberoendet.

Vi får nu höra att eldupphör är nära, men ännu har vi inte sett slutet på Benjamin Netanyahus dödande i Gaza, som skördar tiotusentals civila offer. Terrororganisationen Hamas har inte heller släppt sin gisslan. Vad gör Sveriges regering i det här läget? Man böjer sig för Israel och stryper stödet till FN-organisationen UNRWA, som står för i princip allt humanitärt stöd i Gaza. Det är ryggradslöst.

Herr talman! Även klimatkrisen utgör ett hot om våld. Vi ser det i lågorna som slukar kvarter efter kvarter i Los Angeles. Vi ser samma våldsamma konsekvenser i vattenmassorna som förstör människors hus i Spanien och Polen men även i Gävle och Åre.

År 2024 blev året då vi passerade 1,5 graders uppvärmning, och FN larmar om att vi är på väg mot ett mardrömsscenario på över 3 grader. Vi är på väg att sätta igång det som har kallats naturens oåterkalleliga våld mot människan. Ändå agerar Tidöregeringen som om klimatpolitiken vore ett större hot mot befolkningen än klimatförändringarna. Det är att utsätta Sveriges befolkning för oacceptabla risker.

Mer än halva mandatperioden har gått, och facit är att Tidöregeringen har ökat utsläppen och bromsar omställningen. Det visar både Finanspolitiska rådet, Klimatpolitiska rådet och statistik över utsläpp och elbilsförsäljning. I stället för att hjälpa hushållen att bryta fossilberoendet har regeringen öst in pengar i fossila subventioner, som vi hörde nyss. Resultatet är att Sverige inte bara tillhör den minoritet av EU-länder som ökar sina utsläpp - vi är det land som ökar våra utsläpp mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! EU:s klimatpolitik bygger på att medlemsländerna genomför sina åtaganden. När regeringen obekymrat bommar våra klimatmål är det inte bara Sveriges omställning som skadas utan hela Europas. Det hotar i förlängningen hela världens omställning. EU:s roll som global pådrivare i klimatarbetet är central. Och om inte EU:s medlemsländer sänker sina utsläpp, varför ska då Kina hålla vad de lovat? Dessutom driver regeringen på för att riva upp EU:s lagstiftning om att öka skogens klimatnytta. Men om inte vi ska binda mer kol i de europeiska skogarna, varför ska då Brasilien göra det i Amazonas?

Herr talman! Klimatförändringarna utgör ett hot, men klimatomställningen är vår bästa chans att bygga ett starkare, tryggare och friare samhälle. Miljöpartiet vill se en rättvis klimatomställning i hela landet, och vi har hundratals politiska förslag för att genomföra den.

Vi ska investera i, rusta upp och expandera järnvägen och kollektivtrafiken. Där bilen är nödvändig ger vi ett rättvist stöd för att hjälpa människor att byta från fossilbil till elbil. Vi ska accelerera elektrifieringen och utbyggnaden av ett förnybart energisystem.

Herr talman! Miljöpartiet vill också driva ut vinstintresset ur skolan och investera i välfärden och det förebyggande arbete som myndigheter och polis är överens om att vi behöver för att bryta gängvåldet. Vi vill skapa ett samhälle där alla människor har ekonomisk grundtrygghet och tid för återhämtning, i dag genom att omgående inflationssäkra barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet.

Att ställa om till ett bättre samhälle är fullt möjligt. Förslagen finns, och vi har råd. Tyvärr saknar den nuvarande regeringen politisk vilja. Det är dags att byta regering.

(Applåder)

I detta anförande instämde Leila Ali Elmi, Janine Alm Ericson, Camilla Hansén, Annika Hirvonen, Amanda Lind och Nils Seye Larsen (alla MP).

Herr talman! Det fanns i tidigare budgetar, innan den här regeringen tillträdde, pengar för att just köpa in fjällnära skog och skydda den. Det här är ett ekosystem som är både unikt och extremt värdefullt. Vi har precis haft FN:s toppmöte om den biologiska mångfalden. Detta är naturtyper som inte går att ersätta. Det pågår ett skogsbruk där som inte är bra; vi förstör något som vi inte kan få igen.

Med den här utredningens förslag riskerar vi att hamna i ett läge där detta kommer att gå ännu fortare. I stället borde pengar satsas på att köpa in skogen och se till att den står kvar så att vi inte ger oss på den fjällnära skogen.

Jag tycker att Liberalerna borde ha en politik som gör att vi skyddar den här skogen, men jag kan inte se att detta sker i den regering där Liberalerna sitter. Är det Liberalernas fel?

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Regeringen tillsatte i år en utredning för att främja ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk. Detta är en ambition vi gärna skulle vilja dela med regeringen, men det framgår allt tydligare att regeringens planer inte innehåller något som är vare sig långsiktigt hållbart eller konkurrenskraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Förra veckan kom mycket oroande uppgifter om att utredningen som arbetar med detta vill göra det lättare att avverka våra fjällskogar. Den fjällnära skogen behöver skyddas, inte avverkas i ännu högre takt. Det handlar om tusenåriga ekosystem som redan avverkas i snabb takt, och dessa förslag skulle elda på den utvecklingen på ett katastrofalt sätt.

Herr talman! Jag undrar hur Johan Pehrson tänker att Sverige ska skydda vår värdefulla natur nu när allt pekar på att Liberalerna och regeringen sätter alla intressen före miljön.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Strömming och sill är själva navet, motorn, i Östersjöns ekosystem. I ett läge där strömmingen har minskat med 92 procent de senaste 40 åren, torsken redan är utfiskad och Östersjön är på stadig kurs mot kollaps har fiskeministrarna i EU kommit överens om att dubbla kvoterna för fiske av sill och strömming i Östersjön nästa år. Det här är en katastrof.

Regeringen har uttryckt besvikelse över kvoterna. Det är ju ett steg i rätt riktning, från ett läge där regeringen snarast har agerat för att förvärra situationen i Östersjön.

Förra året uttryckte landsbygdsministern att han var nöjd med de skyhöga kvoter som det beslutades om då, nöjd över att ha kört över kommissionens förslag om fiskestopp och nöjd över att regeringen och rådet hade brutit mot nödbromsen i EU:s lagstiftning. Risken för kollaps av strömmingsbeståndet var cirka 25 procent förra året. Lagen om nödbromsen kräver fiskestopp redan vid 5 procent.

Det finns ingen tid att förlora. För att kunna rädda det kustnära fisket och hela Östersjön måste vi lyssna på vad de kustnära fiskarna säger och göra det som krävs och har störst effekt i närtid. Vi måste stoppa industritrålningen, som fortsätter att dammsuga havet på fisk.

För att rädda Östersjön måste regeringen agera proaktivt och offensivt, lika offensivt som man agerat för att exempelvis stoppa EU:s lagstiftning och för att svara upp mot FN:s globala naturavtal och annan miljölagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Nu måste allt göras för att mildra konsekvenserna av ministerrådets beslut. Om vi inte förändrar förvaltningen av Östersjön kommer vi att ta död på hela det här havet.

Herr talman! Camilla Brodin säger att vindkraften inte innehåller någonting. Det är också ett märkligt uttalande med tanke på att våra expertmyndigheter pekar på att det går alldeles utmärkt att bygga ett energisystem som bygger på förnybar el, där vindkraften är en av baspelarna. Det skulle vara konstigt om de sa: Nej, det är bara luft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Jag tyckte inte riktigt att jag fick svar på frågan. Kristdemokraterna har ju ansvaret för en hel del av den politik som handlar om energi. Nu har man lämnat in ett dokument till EU där man i princip säger att kärnkraften är förnybar om den får räknas med. Då undrar jag återigen: Är kärnkraften förnybar?

Det är ganska noga i EU. Detta är en lagstiftning vi ska följa. Vi ska öka det förnybara. Då säger regeringen: Kan vi peta in kärnkraften och säga att den är förnybar klarar vi det. Är det så?

Herr talman! En bärande del i EU:s klimatpaket Fit for 55 handlar om att öka andelen förnybar energi. Sveriges möjlighet att nå sitt åtagande har försämrats kraftigt med regeringens politik. I stället för att följa EU:s lagstiftning som alla länder gemensamt tagit beslut om försöker nu regeringen hitta på en egen tolkning av lagen.

Sedan regeringen tillträdde har utbyggnaden av förnybar elproduktion bromsat in. Senast avslogs 13 ansökningar om havsbaserad vindkraft på ett bräde - el motsvarande kanske 18 kärnkraftverk.

I den klimat- och energiplan som skickades in till EU har regeringen skrivit att Sverige klarar målet om förnybar energi om kärnkraften får räknas med. Detta är mycket märkligt. Menar Kristdemokraterna att kärnkraften är förnybar?

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Vad är verkligheten i det här sammanhanget? Fiskeriförhandlingar är en sak. Här borde regeringen ha gått hårt in och stått upp för lägre kvoter. Det gjorde den inte, vilket är beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

När det gäller nödbromsen är det inte bara fråga om någon omröstning. Det handlar ju om Sverigedemokraternas representant i fiskeriutskottet och den personens förhållande till hur man ska göra när fiskbestånden håller på att kollapsa. Torsken har kollapsat, vilket är tragiskt. Om sillen kollapsar så kollapsar hela Östersjöns ekosystem. Det kommer att få enorma konsekvenser för de kustnära fiskarna. Det kommer också att få enorma konsekvenser för Sveriges idé om vad Sverige är. Någon surströmming kommer det inte att bli. Jimmie Åkesson måste ta ansvar för hur Jimmie Åkessons parlamentariker i Europaparlamentet röstar i en så viktig fråga.

Herr talman! Jag tänkte återvända lite till fisken. Magdalena Andersson frågade tidigare Jimmie Åkesson om partiets förhållande till Östersjön och sillen och strömmingen. Hon undrade vad partiet egentligen tänker och tycker i de här frågorna. Jag har också förstått att Jimmie Åkesson inte gillar fisk, men det har såklart ingenting att göra med politiken i sig.

En av de viktigaste sakerna för Östersjön, bortsett från kvoterna, är att ha kvar den så kallade nödbromsen, som innebär att man ska sluta fiska om risken för kollaps av fisken i Östersjön överstiger 5 procent. Ministerrådet försökte riva upp det här och avskaffa nödbromsen. När detta förslag togs upp i Europaparlamentets fiskeriutskott stod även Sverigedemokraterna upp för att man skulle avskaffa nödbromsen. Jag undrar vad Jimmie Åkesson egentligen tycker i frågan.

Herr talman! Statsministern ägnar sig åt guilt by association gentemot vissa personer. Samtidigt hoppar han över exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut som pekar på att möjligheten finns. Men det är uppenbart också allmänt bludder i detta sammanhang.

Andra Natoländer och EU-länder klarar detta, men i Sverige går det märkligt nog inte. Vi gav Försvarsmakten i uppdrag att titta på lösningar för hur man kan göra detta och proaktivt pröva vindkraften park för park och hitta de tekniska lösningar som finns och som andra länder uppenbarligen använder sig av. Men för ett år sedan tog regeringen bort detta uppdrag, och i år kom det ett blankt nej till alltihop. Det är märkligt och ett spännande samband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Allmänt bludder, hör jag statsministern prata om. Jag tänkte gå in på en av de frågor som statsministern tog upp. I förra veckan kom regeringens besked att neka tillstånd till 13 vindkraftsparker med hänvisning till försvaret. Den före detta moderata försvarsministern Mikael Odenberg kallar det för en energipolitisk och näringspolitisk katastrof.

Givetvis måste vi ta hänsyn till försvarets behov och bedömningar vid utbyggnad, men regeringens konsekventa avslag missar energisäkerhetens betydelse för totalförsvaret, sinkar omställningen och gör det svårare för Sverige att nå de åtaganden vi har inom EU:s klimatlagstiftning Fit for 55.

Under vår tid i regering gav vi Försvarsmakten i uppdrag att titta på hur man kan lösa dessa frågor, men det uppdraget har regeringen tagit bort. Hur kommer det sig att statsministern har gjort det?

Herr talman! USA har fått en ny president, och det kommer att innebära stora utmaningar för Sverige och världen. Vi står inför två stora risker, nämligen att USA drar sig ur Ukraina och att Trump river upp USA:s klimatarbete och återgår till att motarbeta den globala klimatomställningen.

Trumps förra mandatperiod innebar fyra förlorade år för USA:s klimatarbete. USA drog sig ur Parisavtalet, omställningen försenades och man försvagade kraftigt miljöskyddet. Trump har sagt att USA ska dra sig ur Parisavtalet igen. Det finns ingen anledning att tro att han inte menar allvar.

Detta ställer stora krav på EU och Sverige att visa vägen, att trycka på, att ta det ledarskap som världen behöver, inte minst för att säkerställa ett konkret och återkommande stöd till Ukraina. I svallvågorna av det amerikanska valet måste Sveriges regering agera i EU och nationellt.

Herr talman! Just nu pågår FN:s stora klimattoppmöte COP 29. På agendan står frågan om hur världens länder ska samarbeta och agera för att skruva upp klimatarbetet framöver. Under förra mötet kom världens länder överens om att fasa ut fossila bränslen och fokusera på åtgärder i närtid. Sedan dess har Sveriges regering fasat in, inte ut, fossila bränslen. I stället för att minska utsläppen i närtid har man ökat dem. Man har raserat vindkraftsutbyggnaden, och den gröna omställningen saktar in i skuggan av regeringens klimatfientliga politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Samtidigt är över 200 människor avlidna efter den stora översvämningen i södra och östra Spanien. Vi har sett bilder som är så katastrofala att det är svårt att ta in. För andra året i rad slogs det ett globalt värmerekord under sommaren, och under förra året slog en torka mot nästan halva jordklotet. Torkan påverkar matförsörjningen och vattenförsörjningen och i sin tur möjligheten till liv på jorden.

Klimatpolitik handlar ytterst om att skydda människor från enorma risker. Statsministern talar ofta om att klimatpolitiken ska bedrivas på EU-nivå. Men han tycks ha missförstått en avgörande sak, nämligen att EU:s klimatpolitik bygger på att medlemsländerna genomför den, och det gör inte Sverige.

Herr talman! Ingenting hörs lika tydligt i förtryckarens öron som omvärldens tystnad. I förra veckan kom rapporter om att 70 procent av dem som dödats i Gaza är kvinnor och barn. Samtidigt hindras hjälp från att komma fram med svält och ökad misär som följd. Det som sker i Gaza och på Västbanken är på intet sätt proportionerligt.

FN har nyligen konstaterat att Israel begår krigsbrott och brott mot mänskligheten. Samtidigt fortsätter EU att genom handel skjuta in pengar i Israel, och det är helt oacceptabelt. Vi vill se en omedelbar och permanent vapenvila, att gisslan och illegalt frihetsberövade som hålls av Hamas och Israel släpps samt att ockupationen upphör.

Sverige måste kraftfullt agera i EU för att handelssanktioner ska införas och att unionen sätter in alla tillgängliga påtryckningsmedel för att få stopp på kriget.

Herr talman! EU och Sverige står inför enorma utmaningar framöver. Vi har Trump, krig, klimatförändringar som måste stoppas och ekonomiska utmaningar. Men vi kan använda den kraft som EU och Sverige har till att agera för mänskliga rättigheter, för fred och för klimatomställning. Det som krävs för detta är politisk vilja.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att statsministern gärna skickar frågan till oss andra partier, som om det skulle vara vi som har en anonym trollfabrik som härjar på nätet. Vi vet ju att det inte är så. Det är klart att det finns saker som inte är bra på nätet och att det finns partier som ibland säger saker och ting, men vi har aldrig sett något som liknar det SD håller på med.

Jag tycker att det är förvånande att statsministern på det här sättet försöker att beskriva detta som ett allmänt problem. Vi har aldrig sett något sådant här förut. Varje gång någon har pekat på att detta nog pågår har det dementerats å det grövsta, höll jag på att säga, från Sverigedemokraterna och från andra. Och så ser vi att detta finns mitt i den politiska världen och det politiska landskapet. Jag har svårt att förstå hur statsministern kan prata på det här sättet.

Min fråga gällde huruvida man kan föra in frågan om att förbjuda anonyma konton i den utredning som ingår i vårt utskottsinitiativ.

Herr talman! Jag kan inte låta bli att ta upp SD:s trollkonton och TV4. Reaktionerna har ju varit kraftiga. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har, såklart, tagit avstånd från detta. Samtidigt har Sverigedemokraternas partiledare varit tydlig med att han inte tar Kalla faktas avslöjande på allvar.

Att ett riksdagsparti använder skattebetalarnas pengar i form av partistöd för att bedriva anonyma smutskastningskampanjer och sprida desinformation riskerar att allvarligt skada allmänhetens förtroende för alla partier och i förlängningen för hela vår demokrati.

Jag tror att vi är många som anser att politiska partier inte ska hålla på med anonyma smutskastningskampanjer eller desinformation. Statsministern måste, tycker jag, ta ansvar för sitt eget regeringsunderlag och även för sina samarbetspartner, som dessutom har nycklar - eller passerkort - till Rosenbad.

I partiledardebatten i går svarade statsministern att det är ett utmärkt förslag att diskutera frågan om förbud mot anonyma konton för politiska partier i den pågående utredningen om partifinansiering. Jag undrar därför om Moderaterna kommer att ställa sig bakom vårt utskottsinitiativ om just att förbjuda anonyma konton för politiska partier.

Herr talman! Jag tolkar statsministerns svar som att Klimatpolitiska rådet ägnar sig åt åsikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är en otroligt tydlig, skarp kritik av regeringens klimathandlingsplan som läggs fram. Jag skulle i princip säga att Klimatpolitiska rådet säger att regeringens klimathandlingsplan ljuger. För att använda rådets egen vokabulär eller inlindade ord är den missvisande. Regeringen påstår saker i planen som inte kan visas, vilket rådet visar utifrån att det gör en granskning utifrån vetenskapliga metoder och beprövade sätt när det tittar på det här.

Då säger statsministern att man kan ha olika syn på de här sakerna. Rådet säger att planen är osaklig och missvisande och att regeringen använder sig av retoriska grepp i stället för att visa hur någonting egentligen hänger ihop, till exempel när det gäller kostnadseffektivitet. Det saknas analyser, och det saknas strategier.

Återigen: Anser statsministern att det är åsikter som Klimatpolitiska rådet kommer med?

Herr talman! När Klimatpolitiska rådet nyligen presenterade sin årliga granskning av regeringens klimatpolitik innehöll den inte bara ett totalt underkännande av klimatpolitiken i sak. Rådet slog även fast att regeringens påstående att klimatplanen visar hur Sverige ska nå hela vägen till nettonoll senast 2045 är missvisande och brister i saklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Efter att granskningen presenterats fick klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari svara på kritiken. Hon var, trots att rådet varnade för att Sverige var på en farlig väg, "inte särskilt orolig".

Hon sa också att det finns olika åsikter om planen och syftade på Klimatpolitiska rådet - att Klimatpolitiska rådets granskning mest är åsikter.

Även statsministern fick en chans att ge en kommentar till granskningen i Dagens Nyheter. Där sa statsministern att "det är väl känt att det finns olika åsikter".

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende vetenskapligt expertorgan som har till uppgift att granska om regeringens samlade politik följer klimatlagen och leder mot målen om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045.

Jag vill i dag inte fråga statsministern om regeringens klimatpolitik i sig, utan min fråga till statsministern är om han menar att Klimatpolitiska rådets analyser och beräkningar, gjorda av oberoende experter och forskare enligt vetenskapliga metoder, bara är åsikter.

Fru talman! Först och främst vill jag bara säga att kärnkraft inte är en reglerkraft. Det är en baskraft, och den är ganska trög och besvärlig i det sammanhanget.

Det som behövs är att staten och regeringen har ledartröjan och ger möjligheter för näringslivet att ställa om. Vi var på väg. Nu vet vi över huvud taget inte hur det kommer att gå.

Man pratar om utbildning. Jag skulle säga att den klimathandlingsplan som lades fram inte ens skulle godkännas som B-uppsats på universitet som den ser ut. Det är besvärande, för vi behöver riktlinjer och riktning. Vi behöver veta vad som händer.

Det går inte att utläsa av klimathandlingsplanen hur vi till exempel ska klara målen för 2030. Det går inte att utläsa hur vi ska klara målen för 2045 trots att det tjatas om det hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag tror att Sverigedemokraterna fick diktera klimatpolitiken. Det måste vara besvärligt att vara liberal i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Svenskt näringsliv är tydligt: Vi behöver öka tempot i klimatomställningen. Vi politiker behöver svara med konkreta reformer och politik som visar vägen.

Här har vår regering, som Johan Pehrson sitter med i, skapat en politik som går åt helt fel håll och i helt fel riktning.

Sverige skulle kunna fortsätta ha ledartröjan när det gäller omställningen och vara en förebild. Men då kan man inte göra reformer som innebär att vi ökar utsläppen och försvårar för näringslivet att göra det man verkligen behöver: ställa om och sälja varor som är producerade på ett sätt som inte är fossilberoende.

Liberalerna har ju haft en bra klimat- och miljöpolitik. Jag undrar vart den tog vägen och hur det känns att vara minister i en regering som river upp den.

Fru talman! Det pratas mycket om att det inte är möjligt med vätgas, men det är vad den stora industrin i norr arbetar för att använda. I till exempel Luleå arbetar man med vätgaslagring - och även på andra ställen. Det är den väg man ska gå. Om man inte gör det kommer inte elen att behövas eftersom det inte går att ställa om den typen av energi. När vi pratar med de statliga bolagen och de privata bolagen är det den vägen de tänker gå.

Det finns andra lösningar, och det råder en fantastisk utveckling just nu med reglerkraft, lagringsmöjligheter och så vidare som kommer att ha den effekten.

Jag är inte ett dugg orolig för problem. Det som oroar mig är att ni lägger allt krut på kärnkraft, så om ni lyckas slarva bort skattebetalarnas medel eller har en planekonomisk modell - ett spännande sätt - kommer vi inte att ha den el som behövs och kan inte göra omställningen. Då klarar vi inte 2045-målet.