Markus Selin

Herr talman! Vi debatterar i dag statens budget inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – ett område som bär själva fundamentet för vår frihet, vår säkerhet och själva hållfastheten i vår demokrati.

Europa står inför sitt allvarligaste säkerhetspolitiska läge på decennier. Rysslands fortsatta krig mot Ukraina påminner oss dagligen om att freden aldrig kan tas för given.

Krigets krav ska nu vara dimensionerande för vårt totalförsvar. Därför ska Sverige fortsätta att bygga ett folkförsvar för de allvarligaste prövningarna. Vi ska ha ett totalförsvar som är starkt, modernt och uthålligt – av det svenska folket och för det svenska folket.

Totalförsvaret består av två lika viktiga delar: det militära försvaret och det civila försvaret. Ibland talar vi om dessa som två olika system, men i verkligheten är de en och samma helhet. Det militära försvaret kan aldrig bli starkare än det samhälle som står bakom det.

Uppgörelsen i somras mellan riksdagens alla åtta partier om att avsätta 300 miljarder kronor för en uppbyggnad av det svenska totalförsvaret är en bra grund att stå på, med inriktning på Natos nya mål om försvarsutgifter på 3,5 procent av bnp och därtill ett mål om 1,5 procent av bnp till försvarsrelaterade utgifter.

Det är i detta sammanhang vi nu ska se 2026 års budget för utgiftsområde 6, som vi i dag debatterar.

Vi socialdemokrater bifaller dagens anslag på drygt 225 miljarder kronor och härtill beställningsbemyndiganden på 341 miljarder kronor för åren som kommer. Av dessa 341 miljarder i beställningsbemyndiganden utgör omkring 85 procent anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar.

Herr talman! Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla sin operativa förmåga. Sverige integreras nu i Natos försvarsplanering, och övningsverksamheten med våra allierade förstärks. Men personalförsörjningen är fortsatt ansträngd, materieltillgängligheten är otillräcklig och infrastrukturen behöver förstärkas. Lednings- och sambandsförmågan måste anpassas till Natos krav.

Vi konstaterar dessutom att uppbyggnaden av krigsorganisationen inte går så snabbt som det beslutades om i tidigare försvarsöverenskommelser.

Förmågan att med arméförband försvara vårt eget territorium men också agera i andra länder, framför allt i vårt närområde, måste öka. Detta kräver att uppbyggnaden av brigader måste fortsätta. Nuvarande beslut gäller fyra armébrigader fram till 2030, och redan nu kan vi socialdemokrater göra det tydligt här i kammaren att två ytterligare brigader måste byggas upp omedelbart efter 2030.

Vi vill från socialdemokratiskt håll också markera att vi vill utveckla nu gällande beslut om antalet värnpliktiga. I dag säger vi 10 000 värnpliktiga fram till 2030, men vi vill höja ribban ännu mer. Vi vill se 12 000 värnpliktiga 2030 och därtill ett mål på längre sikt om 20 000 i värnplikt.

Även ambitionen för andelen kvinnor i Försvarsmakten ligger för vår del fast. I dag ligger siffran på 25 procent. Vårt mål är att 40 procent av Försvarsmaktens anställda ska vara kvinnor. Så berikar vi vårt försvar, herr talman, och ser till att all möjlig kompetens kan tas till vara.

Herr talman! Kriget i Ukraina påverkar den globala efterfrågan på försvarsmateriel och nödvändigt stöd till Ukrainas frihetskamp. Vi socialdemokrater vill se investeringar som stärker svensk produktion av försvarsmateriel. Vi vill se konkurrenskraft och svenska jobb, inte ökade importberoenden.

Det militära försvaret och vår säkerhet vilar på att vi själva kan producera och vidmakthålla kritisk materiel. Med politisk vilja och politiskt stöd har ingenjörslandet Sverige här fortsatt mycket goda möjligheter. Försvarsindustrin har en avgörande roll för både svensk försvarsmakt och andra länder. Detta är ett kärnintresse, och både stridsflyget och vår ubåtskapacitet är så kallade väsentliga säkerhetsintressen där staten har ett särskilt ansvar.

I de allra flesta länder är kopplingen mellan försvarsindustrin och nationens eget intresse mycket tydlig. Statligt ägande och delägande är vanligt. Svenska staten måste vara beredd att engagera sig som ägare i försvarsindustriell verksamhet. Det kan handla om delägande i stora företag som är avgörande för svensk säkerhet, till exempel Saab, men också om ägararrangemang i mindre och nystartade företag som utvecklar nya och för framtiden strategiska produkter eller vapensystem.

Staten måste också ta ett större ansvar för en strategisk marknadsföring av svenska produkter på världsmarknaden. Större personella och ekonomiska resurser måste anslås hit, och vi socialdemokrater vill inrätta en ny svensk exportstödsmyndighet. I detta perspektiv får Sverige inte svikta när det gäller att svensk rådighet och design ska råda när det gäller beslutet om nästa generations stridsflygplan. På samma sätt bör ett beslut om att beställa ytterligare en ubåt förberedas. Ubåtsvapnet är centralt när det gäller sjökrigföring och underrättelse i Östersjön. Här har Sverige en unik kompetens och kapacitet.

Herr talman! Det civila försvaret är fortfarande vår största brist. Det säger jag med stor respekt för det omfattande arbete som pågår inom myndigheter, kommuner och regioner. Ett starkt totalförsvar är det som i kris ger samhällets riktiga kapacitet. Det handlar om Sveriges samlade mobiliseringsförmåga och uthållighet. Inom ramen för sommarens nämnda uppgörelse har 50 miljarder avsatts för uppbyggnad av det civila försvaret. Här handlar det om en helhet och förmågan att stå emot angrepp. Det handlar om vitala frivilliga försvarsorganisationer och om att upprätthålla en fungerande infrastruktur och elkraftsförsörjning. Det handlar om kapaciteter för livsmedels- och bränsleförsörjning samt dricksvatten, om att hantera bränder både i bebyggelse och i skog liksom försörjning av sjukvård och mediciner och förmåga att bedriva omfattande röjningsarbeten på ett uthålligt sätt.

Vissa steg har tagits med övningsverksamhet, förbättrade förmågor, införande av civilplikt, krigsplaceringar, förbättrad samordning med Försvarsmakten och så vidare. Den grundläggande principen är enkel: Ett starkt civilt försvar är själva förutsättningen för ett fungerande militärt försvar. Men resan tillbaka till ett robust civilt försvar är fortfarande lång. Exempelvis saknas även i dag nationella id-brickor som i kris eller krig kan vara avgörande för att snabbt kunna identifiera en skadad eller en död person. Detta bör åtgärdas med snabbhet.

Vi ser vidare att samverkan med näringslivet har ökat men fortfarande är otillräcklig. En ny myndighet bör också få i uppgift att svara för näringslivets integration i totalförsvaret. Detta är en mycket stor uppgift som handlar om hur produktionsresurser ska kunna tas i anspråk under kris och krig. Arbetet hittills står inte i proportion till vad som behöver göras.

Herr talman! Krisberedskap handlar om förmågan att värna liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet när olyckor, kriser eller krig drabbar oss. Krisberedskap handlar om att samhället måste fungera när inget annat gör det. Även här sker viktiga steg framåt, men en hel del återstår. Vi socialdemokrater anser att ett strategiskt viktigt beslut borde vara att inrätta ett nytt statligt räddningsverk som ska svara för utbildning av personal men också stå för ett tydligt ansvar för brandförsvarets strategiska utveckling. Krisberedskapen ska fungera i hela landet, inte bara där resurserna är som störst.

Herr talman! Vi står i dag överlag bakom utskottets förslag till anslag och beställningsbemyndigande för 2026 och utgiftsområde 6, men vi vill upprätta två nya regementen, ett i Kiruna och ett i Kvarn, och angående detta yrkar vi i dag bifall till vår reservation.

Vi vill se dessa två regementen, så kallade organisationsenheter, för att vi helt enkelt ser behovet av att långsiktigt etablera utbildningsorter för soldater på dessa platser. Det handlar också om att göra en säkerhetspolitisk markering och att förstärka krigsorganisationen med en förbättrad förbandsproduktion.

I Arktisregionen i dag ställs stormaktsintressen mot varandra, varför just Kiruna blir särskilt viktigt. Malmbanan, rymdtekniken, gruvindustrin och områdets nämnda strategiska läge kräver en ännu mer omfattande och permanent militär närvaro.

Samtidigt är Kvarn utanför Linköping i dag hemvist för både Markstridsskolan och divisionsledning. Eftersom infrastrukturen redan finns på plats med övningsfält och en anläggning för strid i bebyggelse anser vi att Kvarn är ett lämpligt centrum för att utveckla förbandsproduktionen. Så ökar vi också antalet värnpliktiga på sikt.

Herr talman! Med vår utgångspunkt är det en självklarhet att en bred försvarspolitisk enighet utgör en styrka för Sverige. Vi vill därför poängtera att en bärande del i försvarsöverenskommelsen är att medverkande partier ska ges möjlighet att tillsammans och i dialog sortera olika prioriteringar. I arbetet med budgetpropositionen har regeringen, enligt vår mening, inte hörsammat denna ordning. Framför allt när det gäller det civila försvaret har framtida budgetutrymmen redan börjat tas i anspråk utan att det på ett rimligt sätt har föregåtts av en dialog med alla partier utanför regeringsunderlaget.

Det är svagt. Vi väntar på denna dialog. Regeringen är för långsam, och vi socialdemokrater anser inte att ett sådant arbetssätt lägger grunden för att Sverige ska kunna stå starkt och enigt i en osäker omvärld.

Herr talman! Vi socialdemokrater beklagar också att det inte finns en överenskommelse om den löpande finansieringen av vårt försvar på lång sikt. Det ligger visserligen utanför dagens betänkande, men vi socialdemokrater vill bland annat se att en beredskapsskatt utreds och införs.

Ett fragmenterat skattesystem, stora skattesänkningar till dem som redan har mycket och låg tillväxt har bidragit till alltför mycket minskande resurser för våra gemensamma åtaganden. När vi nu står inför stora investeringar för att stärka vår försvarsförmåga får det inte ske på bekostnad av vår samlade motståndskraft. Exempelvis går Sverige mot ett budgetunderskott på 167 miljarder kronor nästa år. Sverige lånar alltså redan pengar för att få ihop till budgeten.

Herr talman! Avslutningsvis några ord om den större helheten. Vi vill bygga ett motståndskraftigt Sverige. Säkerhet byggs inte på ett år. Det byggs faktiskt inte heller av ett enda parti eller av en enskild regering. Säkerhet byggs genom långsiktighet, samarbete och ansvarstagande över tid. Försvarets styrka kommer inte bara ur anslagen utan ur vår förmåga att enas när det gäller. Det viktigaste av allt är att försvara Sverige, vår demokrati och våra människors trygghet.

Vi socialdemokrater står redo att fortsätta ta ansvar för att Sverige är fritt, tryggt och starkt – i går, i dag och för kommande generationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson (S).

Herr talman! Den här regeringen har försatt Sverige i en sjukvårdskris. För tredje året i rad ser vi underskott i regionerna, och vi ser tusentals varsel runt om i Sjukvårdssverige. En tredjedel av våra 21 regioner har redan minskat på personalstyrkan, vårdköerna är samtidigt på historiskt höga nivåer och SKR varnar för fler neddragningar.

Trots detta fortsätter regeringen att skjuta ifrån sig ansvaret. Man kallar till presskonferens, men vi ser och hör inget om nya resurser, inga fler armar och fötter, i vården. Däremot ska en ny utredning tillsättas.

Hur anser ministern för civilt försvar att beredskapen ska höjas när regeringen och deras samarbetsparti Sverigedemokraterna strukturellt underfinansierar den svenska hälso- och sjukvården?

Fru talman! Tack för försöken att styra upp den här debatten!

Jag vill återkomma till min inledning och grunden till den här debatten. Det är det här icke-papperet. Det är det diskussionsunderlag som Bohlins regering har skickat in. Det handlar om påverkanskampanjer och om hur man ska bygga en demokratisköld.

Hela mitt sätt att debattera har varit ett försök att illustrera att det inte går att bortse från inhemska problem. De inhemska problemen lockar till exempel Ryssland att utnyttja dem mot oss. Jag har försökt illustrera att det har skett och att vi har betalat ett väldigt högt pris för det.

Det är inget fel att en regering lämnar in ett diskussionsunderlag till EU. Men det här har hamnat fel. I papperet lyfter man upp Myndigheten för psykologiskt försvar trots att det var en härdsmälta här i fjol. Man bortser helt från inrikesproblemen när man pekar på Ryssland. Jag menar att det finns mycket att göra här, och jag har inte hört någonting från statsrådet Bohlin om vad regeringen avser att göra för att bygga upp en immunitet mot fler påverkanskampanjer. Jag förstår inte riktigt varför jag inte ens får en tillstymmelse till svar från statsrådet Bohlin om detta.

Avslutningsvis har jag väl inte så mycket mer att säga. Det här är allvar, och det här är på riktigt.

Sverigedemokraterna och Moderaterna har delvis, på olika sätt, bidragit till att försämra läget. Jag har nämnt public service och folkbildning. Sist men inte minst: Det är meningslöst för regeringen att skicka ett papper till EU för diskussion när man liksom bortser från en handfull jätteviktiga aspekter som handlar direkt om Sverige.

Fru talman! Jag noterar att statsrådet Bohlin helt lämnar ämnet. Jag har lämnat in två skriftliga frågor inför den här debatten, och jag får inga svar. Jag har fått ett skriftligt och ett muntligt icke-svar. Nu är statsrådet Bohlin på väg långt bort från ämnet.

Forskning, rapporter från våra egna myndigheter och statsrådet Bohlins egen nationella säkerhetsstrategi från 2024 poängterar att det inte går att separera inrikes och utrikes kampanjer. Det går inte. Men statsrådet Bohlin är helt och hållet isolerad när det gäller det som har med utrikes kampanjer att göra.

Fru talman! Ja, det är jättebra att regeringar i Sverige tar initiativ och påverkar händelseförlopp i EU. Men det går inte att tala om en struktur och peka på Ryssland – jag har ju illustrerat hur problemen föds och växer. Vi i Sverige får betala det yttersta priset för detta.

Hur agerar då den här regeringen? Om man ska bygga en större kunskapsmassa kring befolkningen och en förståelse för hur digitala plattformar fungerar är det väl bättre att till exempel öka insatserna för folkbildning och inte ta bort en halv miljard från folkbildningen? Och public service får minskade anslag under den kommande åttaårsperioden samtidigt som vi har trollfabriker och andra fenomen. Bohlin kanske tycker om att förlita sig på Elon Musks avloppskanal X som informationskälla?

Vi lever i en värld där ungdomar i allt högre grad hämtar sina nyheter och kunskaper från sociala medier. Allt detta illustrerar det som ryms i mina frågor. Det handlar inte om hur Socialdemokraternas potentiella, hypotetiska samarbetspartier skulle kunna ha röstat i en annan tid. Jag tycker att statsrådet Bohlin borde shape up läget här lite. Frågorna har vi ju kvar. Detta hänger ihop. Det kan vi inte ducka för. Det är därför vi är här och debatterar i dag.

Sedan har vi detta med trollfabrikerna. Helt rätt: De ska bort. De är jätteskadliga. Vi kan införa olika metoder för det rent tekniskt, till exempel åldersgränser och liknande.

Sveriges Radio har för övrigt också i samband med neddragningarna tillkännagett att det fattas 3,4 miljarder. Det är kanske 400 tjänster som behöver tas bort där – apropå att bevaka händelseutvecklingen i Ryssland. Det går liksom inte ihop.

Inrikesproblem hänger ihop med utrikesproblem.

Min tredje punkt kan jag bjuda på redan nu. Det är nämligen 311 dagar kvar till valdagen. Hur gick det i fjol? Ja, det blev ju något av en härdsmälta. Kalla fakta, TV4:s program, avslöjade Sverigedemokraternas trollfabrik. Det var minst 23 bekräftade anonyma trollkonton som hade spridit dynga, även om moderata politiker.

Haveriet kom när Myndigheten för psykologiskt försvar – jag nämnde den inte alls i min inledning, utan det var Bohlin som tog upp den – anmälde programmet till Granskningsnämnden. Granskningsnämnden friade det helt. Jimmie Åkesson blev arg. Det blev salivsprutande försvarstal, och alla vi förklarades vara klägg. Men det är fler partier än Socialdemokraterna som gärna skulle se att generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar hittade ett nytt arbete.

Fru talman! Tack till statsrådet Bohlin för det inledande svaret! Vi står här i dag främst för att regeringen och statsrådet Bohlin, som är en del av den, har lämnat in ett diskussionsunderlag till EU som handlar om att utvidga och bygga en demokratisköld. Här är påverkanskampanjer definitivt en process och ett fenomen.

Låt mig inledningsvis, fru talman, säga att jag har tre tankar när jag lyssnar på Bohlins svar och tar del av det skriftliga underlaget inför debatten. Min första tanke är helt enkelt att allt det som regeringen har lämnat över till EU är ofullständigt och snudd på aningslöst.

Min andra tanke är: Hur har det gått för Sverige på sistone, om vi backar och tittar tillbaka några år? Jag läser just nu Tobias Billströms självbiografi, som ligger på nattduksbordet. Många tankar väcks när det gäller detta med demokratisköld och påverkanskampanjer. Det är en bra bok – jag är halvvägs.

Min tredje tanke är: Var är vi någonstans nu, fru talman, 311 dagar innan vallokalerna stänger? Och hur såg det ut förra året, när vi senast hade valrörelse i Sverige?

Låt mig backa bandet till hur det har sett ut de senaste åren. Då går jag tillbaka till Sveriges variga och såriga Natoprocess. Det var slående hur sverigedemokrater i allmänhet och ledande sverigedemokrater i synnerhet, som är en del av Bohlins regeringsunderlag, turades om att förstöra för Sverige. Detta är så allvarligt att det riskerat liv och hälsa. Det finns faktiskt, tror jag, svenskar som i den här processen indirekt har fått betala det yttersta priset när det har spridits skit, rent ut sagt, om Sverige och svenskar runt om i samhället.

Hur fungerar det här, då? Det jag egentligen är ute efter i den här frågan, som Bohlin helt har missat i sitt svar, är att det inte går att separera inrikes fenomen från utrikes påverkanskampanjer. Det är till och med så, vilket Bohlin helt missar, att inrikes problem och svårigheter lockar och föder utrikes påverkanskampanjer. Detta faller helt bort i det inledande svaret.

Svenska inrikes händelser, till exempel koranbränningar eller att ledande sverigedemokrater gör korkade uttalanden, fångas upp i exempelvis turkiska medier, som framställer Sverige som islamofobiskt och mycket annat icke smickrande. Proryska och ryska fenomen förstärker tråkigheterna – berättelserna om de dåliga sidorna av Sverige. De sprids runt om i världen med ljusets hastighet, för internet är ju helt gränslöst.

Kina hänger på. Kina stöder Ryssland. De är kompisar – precis som moderater och sverigedemokrater, för den delen. Det sprids till islamistiska nätverk, som sprider detta som ett virus runt om i världen. På det sättet har vi en svenskfödd påverkanskampanj som kommer från Sverige och tar sig flera varv runt jorden.

Fru talman! För över två år sedan skrev Riksrevisionen en granskningsrapport om styrningen av samhällets informations- och cybersäkerhet. Två av huvudbudskapen till regeringen och oss i riksdagen var 1) att arbetet måste bli än mer strategiskt och 2) att en samlad styrning måste säkerställas, med en tydlig ansvarsfördelning.

Fru talman! Häng med nu, för jag ska försöka skildra den SD-stödda M-KD-L-regeringens arbete med vår cybersäkerhet de senaste två åren.

Digitaliseringsminister Slottner, kristdemokrat, släppte en egen digitaliseringsstrategi för två veckor sedan. Utrikesminister Malmer Stenergard, moderat, släppte en egen cyberstrategi för utrikesförhållanden för ett halvår sedan. Försvarsminister Jonson, moderat, har en egen cyberstrategi som gäller satellitkommunikation. Och till slut kom – vi debatterar den här i dag – den uppdaterade nationella strategin för cybersäkerhet, som har ministern för civilt försvar, Bohlin, moderat, som avsändare.

Det är klart att utbildningsministern från Liberalerna ska få klippa band när man öppnar ett nytt cybercampus och även kan få skriva en debattartikel om cyber tillsammans med andra ministrar. Men vi vet inte om och när justitieminister Gunnar Strömmer, moderat, kan förväntas hantera cyberfrågor. Det ska han nämligen, om det finns en tydlig koppling till terrorism, vilket även konstateras i Bohlins strategi.

Tidöpartierna har även utsett ett särskilt sändebud för internationella cyberfrågor med titeln ambassadör, vilket är intressant i sig då det digitala och internet inte alls förhåller sig till landgränser.

Härtill har regeringen en nationell säkerhetsstrategi som ska fånga tänkbara eller diffusa hot, bland annat hybridhot, det digitala och cyber, som är ett delområde. Det sägs att den nya rollen som nationell säkerhetsrådgivare innefattar ansvar för uppföljning av just denna säkerhetsstrategi på regeringens uppdrag.

Fru talman! Det kan tyckas tragikomiskt, men när vi debatterade Riksrevisionens granskningsrapport om styrningen av samhällets informations- och cybersäkerhet här i riksdagen poängterade den SD-stödda MKD-L-regeringen i sin skrivelse 2023/24:26 att – lyssna! – inrättandet av en nationell säkerhetsrådgivare skulle ge goda förutsättningar att uppnå en samlad styrning och effektiva former för just cybersäkerhetsfrågorna.

Nu vet vi alla hur det gick: pannkaka. Den första nationella säkerhetsrådgivaren var statsminister Ulf Kristerssons barndomskamrat, tillika bror till Moderaternas partisekreterare, och direktanställdes av statsministern. Den säkerhetsrådgivaren fick avgå efter en rad misstag med säkerheten.

Tagning två: Den andra rekryterade nationella säkerhetsrådgivaren tillträdde vid lunchtid en torsdag i maj och avgick vid midnatt, efter tolv timmar. Det sägs att det finns sexrelaterat material på vift någonstans.

Rollen är nu vakant igen, men ändå vet vi inte hur detta kopplas till nästa cyberkris. På regeringens hemsida står det nämligen att det ändå är statsministerns statssekreterare som ska leda krisarbetet.

Samtidigt är det, trots att vi lever i en osäker värld, anmärkningsvärt tyst från regeringen kring om och när cyber och det digitala skulle kunna användas för påverkansarbete, vilseledande digital information och kommunikation och spridning av desinformation – detta trots att den strategi vi debatterar i dag har fått namnet En ny era av cybersäkerhet och att vi lever i en tid med artificiell intelligens som kan göra än mer, än snabbare och än mer sofistikerat.

En väsentlig dimension inom just cyberkrigföring brukar beskrivas som när information samlats, sprids och stöps om, ofta med politiska motiv. Fenomenet, ska dock sägas, nämns i utrikesminister Malmer Stenergards cyberstrategi för utrikesförhållanden. Kulturminister Liljestrand, moderat, som även har ett bredare ansvar för demokratifrågor i regeringen, sa i höstas i SVT att hon gärna skulle vilja stoppa anonyma trollkonton och inte utesluter lagstiftning. Det skulle vara helt rätt, och det är välkommet från vår sida. Men annars är det väldigt tyst om detta.

Kopplingen till psykologiskt försvar saknas helt i Bohlins strategi, som vi nu debatterar. Det är förmodligen ingen vild gissning, men tystnaden från moderater, kristdemokrater och liberaler kan ha att göra med TV4:s granskning av Sverigedemokraternas anonyma konton på sociala medier förra sommaren. Som ni vet kunde Kalla fakta koppla 23 anonyma konton till SD:s kommunikationsavdelning, en trollfabrik.

Fru talman! I stort sticker Sverige ut negativt gällande cyberattacker. Och Check Point Research visade nyligen att cyberattackerna i Sverige under detta årets första kvartal ökade med 75 procent jämfört med fjolårets första kvartal. Just nu, när vi talar, är SVT utsatt för en massiv attack.

Omfattande satsningar behöver fortsatt göras på svensk cybersäkerhet. Vi socialdemokrater välkomnar såklart en ambitionshöjning inom området. Den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen överlämnade faktiskt Sveriges första nationella strategi för cybersäkerhet till riksdagen den 22 juni 2017.

Vi förstår att strategier och arbetssätt också måste uppdateras, men vi socialdemokrater ser ändå med tvekan på den uppdaterade strategin, där sex områden har bytt namn och blivit tre. Det är ganska snarlikt. Låt mig vara tydlig: Vi socialdemokrater är mycket tveksamma till att ett staplande av olika strategier skulle göra helheten mer strategisk eller mer samlad. Härtill kommer en växande otydlighet kring ansvarsfördelningen bland olika ministrar och departement och tillsättandet av olika roller.

En uppdaterad eller ny cyberstrategi borde också ha varit på plats innan duttandet med personaltillsättningar började. Detta handlar ytterst om vår, Sveriges, säkerhet. Ordet ”cyber” får inte strös runt bara för att det låter coolt, hippt och modernt i dag. Det är allvar.

Avslutningsvis vill jag också bli något mer detaljerad. Till den strategi för cybersäkerhet som vi i dag debatterar hör en bilaga benämnd Handlingsplan. Under presskonferensen den 20 mars kunde vi höra minister Bohlin, moderaten, säga att ”detta är inte en strategi som innehåller flum och omätbara mål”. Efter en titt i bilagan kan jag säga att det är anmärkningsvärt att mer än hälften av det sjuttiotal aktiviteter som räknas upp bland målen pågår ”tills vidare”. Det är alltså sådant som skulle ha gjorts ändå och sådant som pågår i vilket fall som helst.

Vem som helst med intresse för planering eller projektledning ser att det hela är väldigt fluffigt – eller för att låna den moderata ministerns egna ord: ”flum och omätbara mål”.

Sammantaget avser vi socialdemokrater att noga följa regeringen. Vi kommer såklart att fortsätta vårt arbete. Vi återkommer med fler konkreta förslag till riksdagen i andra sammanhang och lämnar just i dag ett särskilt yttrande.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, försvarsministern, för en fyllig replik! Jag instämmer till stora delar och tackar för den.

Avslutningsvis vill jag beröra en sista dimension i allt detta. Jag vill betona vikten av att vi i Sverige och även i EU på allvar växlar upp i utvecklingen av halvledarkomponenter. Som det ser ut nu, fru ålderspresident, är det Taiwan som står för 90 procent av all utveckling och produktion av de mest avancerade halvledarkomponenterna, som visserligen kan användas till moderna leksaker och mobiltelefoner men som även kan användas till vapen.

Jag vill även beröra den potentiella konflikten mellan Taiwan och dess granne i väster, Kina. Jag påstår att inte bara Asien utan hela världsekonomin kommer att få stora problem i händelse av en stegrande konflikt där. Som försvarsministern sa är Sverige på bollen, vilket är bra, och EU är på bollen, vilket är bra.

Avslutningsvis skulle jag vilja veta vad försvarsministern har att säga om det uppdrag till Försvarets materielverk som försvarsministern sjösatte i december och som skulle levereras den 1 maj angående sårbarheter kopplat till just halvledarkomponenter.

Sedan vill jag bara betona att Järfälla, styret i Järfälla och även jag önskar att försvarsministern och regeringen agerar snabbt i ärendet om hemställan till regeringen angående situationen med den halvledarfabrik som vi har i Järfälla kommun.

Fru ålderspresident! Försvarsministern tar upp många kloka aspekter, och jag håller med om mycket. Även försvarsministerns inledande anförande innehöll en viktig aspekt: att oönskad teknikspridning får konsekvenser för svenska företag. Det handlar ju inte bara om den säkerhetspolitiska aspekten, men låt mig understryka att jag instämmer. Försvarsministern tog även upp ISP och noggranna överväganden.

Låt mig betona ett par saker.

Först och främst: Sverige är en exportberoende, öppen ekonomi, och jag instämmer med försvarsministern i att vi ska värna fri och öppen handel, fri näringsverksamhet och liknande. Men som lyssnarna har förstått har vi tangerat, ja, kanske gått över, en gräns när det gäller rikets säkerhet och säkerheten för samlade demokratier.

Det finns ett enkelt botemedel, nämligen högteknologisk utveckling och produktion i Sverige. Detta tänker jag stå upp för och värna. Jag vill göra reklam för ingenjörsyrket så att fler kvinnor och män väljer det, för ett sätt att på sikt råda bot på dessa problem är att vi får en stark och tillförlitlig egen utveckling på detta område.

Jag återkommer till det specifika fallet i min valkrets, Järfälla kommun. Som försvarsministern har belyst har Sverige en lagstiftning sedan 2023, men den omfattar inte verksamhet före det. Som det ser ut kommer den aktuella, och redan stora, fabriken att fördubbla sin verksamhet, och jag oroar mig för kunskapsöverföringen. Jag utgår från att den kunskap som finns i Järfällafabriken hamnar i det totalitära Kina. Jag har tagit del av de skickliga ingenjörernas hundratals patent, och det handlar om immaterialrätt och mycket vassa, smarta idéer. Men jag utgår som sagt från att dessa idéer och denna klokskap tyvärr hamnar i modern vapenproduktion i det totalitära Kina.

Vi socialdemokrater är beredda att stötta. Vi vet att lagstiftning måste ses över löpande och revideras. Det var Socialdemokraterna som i regeringsställning sjösatte de första utredningarna om liknande lagstiftning och lämnade de lagrådsremisser som sedan blev lagstiftning den 1 december 2023, och det är viktigt.

Vi kan fantisera om fler rakt-på-åtgärder: inköp, uppköp eller, vilket kanske låter brutalt, expropriering. Aktieandelar, golden share, är också en möjlighet för att få insyn i kunskapsöverföringen.

Fru ålderspresident! Jag tackar försvarsministern för en fyllig redogörelse.

Jag tänkte inledningsvis ta mig friheten att göra en så kallad inflygning när det gäller vad vi egentligen talar om här i riksdagen i dag. Halvledare och halvledarkomponenter är fullständigt vitala i modern elektronikutveckling. Vi talar om transistorer, dioder, integrerade kretsar och andra komponenter. Det här är komponenter som kan användas till exempelvis moderna mobiltelefoner och ganska harmlösa och roliga effekter som att grafiken följer med när jag vänder och vrider på min telefon. Med lite fantasi och smarta ingenjörer, som både Sverige och andra länder har, kan man dock även använda dessa halvledarkomponenter till moderna vapen. Det är i grunden detta vi talar om här, fru ålderspresident.

Jag kommer att beröra Kina som land. Jag kommer också att beröra den fabrik i Järfälla kommun som ligger 16 kilometer härifrån. Jag och försvarsministern skulle kunna ta oss dit med en rask promenad under en lång lunch; så pass nära ligger den här frågan mig och min valkrets.

Fru ålderspresident! Jag har skrattat med kineser. Jag har jobbat med kineser. Jag har ätit måltider med kineser. Ja – jag har varit i Kina och arbetat. Den nuvarande regimen är en auktoritär regim i en enpartistat. När jag såg bilder på hur Xi Jinping i fredags stod med Vladimir Putin på läktaren och vinkade slog det mig än en gång att det är ett rövarband och despoter vi har att göra med.

Det är egentligen inte folket i Kina jag är ute efter. Jag är ute efter ledningen och styret där, som vill göra alla kineser till agenter och så många företag som möjligt till bidragande i militariseringen av denna totalitära stat.

Jag förstår att försvarsministern inte kan gå in på aktuella ärenden som denna hemställan från Järfälla kommun, som för övrigt styrs av moderater och socialdemokrater. Att det gäller en totalitär enpartistat och dess koppling till toppmodern elektronikutveckling ett stenkast härifrån gör dock den här frågan mycket angelägen. Det är alltså inte ett enskilt fall vi har att ta hand om, fru ålderspresident, utan det handlar om större principer på ett generellt plan.

Kina har gått åt fel håll. Ryssland har mycket länge varit på väg åt alldeles fel håll. Jag skulle gärna vilja höra försvarsministern säga något mer om en tänkbar palett gällande hur vi skulle kunna agera, utan att exakt tala om denna hemställan.

Jag skulle kunna inleda med att fresta försvarsministern att uppdatera vissa strategier. Här i riksdagen fattade vi beslut om en Kinaskrivelse. Den är från 2019 och börjar nu alltså få många år på nacken. I samband med detta utvecklade Socialdemokraterna i regeringsställning ett kompetenscentrum angående Kina. Det finns mer som en regering skulle kunna göra. Man skulle kunna stötta, bidra med dialog och hjälpa företag och kommuner i den här frågan.

Fru talman! Till stor del håller jag med försvarsministern. Jag vill dock belysa några saker och kanske ge några tips på vägen.

Jag funderar på om inte regeringen och vi borde följa upp kostnadsutvecklingen ännu tätare än årligen – kanske kvartalsvis. Det är en fundering jag bär på.

Ekonomistyrningsverket har släppt flera bra rapporter om försvarsutgifter. Myndigheten har konkreta förslag som bara är ett par år gamla. Ett förslag är att planering och finansiering samlas i en och samma myndighet. Argumentet för detta är ganska logiskt: Om inte myndighetens ledning kan få befogenhet över det man håller på med blir man bakbunden.

Ekonomistyrningsverket har även lyft fram en brist. Försvarets materielverk har inga investeringsplaner som vi kan följa. Det är väldigt konkret. Det är förmodligen Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket som sitter på de allra största budgetarna, så jag tycker att detta är väldigt intressant att nämna i det här sammanhanget.

Hur vi ska finansiera detta är en framtida politisk fråga, fru talman. Jag kan bara säga att jag som socialdemokrat tror att vi behöver höja skatten och låna. Jag tror inte att vi bara kan låna och skjuta över kostnaden på kommande generationer. Jag som socialdemokrat vill också att vi gör en uppdaterad säkerhetspolitisk analys.

Avslutningsvis vill jag säga något om kopplingen mellan den inledande fasen och produktiviteten. Om vi slarvar med utbildningsproduktiviteten här och nu kommer kostnaden för att sätta upp våra krigsförband att öka.

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. I stora delar, eller till största delen, håller jag med försvarsministern. Men jag vill ändå ta det här tillfället i akt att vädra vissa funderingar och viss oro.

Låt mig fortsätta med ett väldigt grovt räkneexempel. Vi vet inte hur tillväxttalen för Sveriges ekonomi eller inflation kommer att se ut om fem eller tio år, men vi kan alltid anta några siffror. Låt oss säga att vi skjuter till 2 000 miljarder till svenskt försvar de närmaste tio åren. Om vi räknar fel och tappar bort endast 2 procent av dessa pengar handlar det om 40 miljarder kronor, bara i ett par procents otur. Jag kan säga så här, fru talman: Det motsvarar ungefär 50 moderna Jas 39 Gripen i försvarsförmåga – 50 stycken! Det är grovt räknat men ändå relevant.

Jag delar också försvarsministerns resonemang om mål och medel, och det är någonstans här jag känner att det skaver lite. Jag förstår processen med Försvarsberedningen och totalförsvarspropositionen, men ibland upplever jag att situationen blir lite bakvänd. Jag vet att det ytterst är krigsorganisationen som styr vårt mål, vilket är jättebra. Men att målet kan bli medlet och att medlet kan bli målet i sig kan för mig ibland bli lite upp och ned. Det är därför jag vill vädra de här tankarna.

Sedan finns det andra saker. Jag instämmer med försvarsministern; det är intressant vad Sverige har gjort för skiften. Jag gjorde själv värnplikten på 90-talet, och då var Försvarsmakten på nedgång. Några år senare var det endast kostnadskontroll som gällde – och nu är det, som försvarsministern understryker, full gas. Det är full gas, vilket för oss som förtroendevalda även kräver kostnadsdisciplin.

År 2026 kommer försvarsbudgeten att vara den största budgetposten. Det är snart. Jag vill återkomma till att jag, försvarsministern och vi som är förtroendevalda har ett gemensamt ansvar. Försvarsberedningen har tagit upp detta, och det nämns även i den senaste totalförsvarspropositionen. Det finns redan skrivningar om att stärka regeringens uppföljning, om att regeringen vill utveckla den ekonomiska styrningen och om att graden av ekonomisk osäkerhet ska tydliggöras.

Jag instämmer i detta, men jag vill att vi ska flytta fram positionerna här och nu. Jag är övertygad om att risken för att vi hamnar fel och får onödigt spill på vägen är stor – betydligt större – om vi har en felsydd kostym och fel inställning redan när vi går in i en sådan här massiv resurstillskjutning.

Jag kan även lyfta fram att vi i Sverige ändå har gjort några saker bra. Generaldirektören för Försvarsmakten fyller till exempel i år 20 år som roll. Den tillsattes just för att ta hand om ekonomi och ekonomisk uppföljning. Ekonomistyrningsverket gör också ett bra arbete med att följa upp detta.

Som försvarsministern nämnde har vi Myndigheten för totalförsvarsanalys. Denna myndighet är dock väldigt ny; den är knappt ett par år gammal.

Fru talman! Tack, försvarsministern för svaret!

Jag vill inledningsvis lyfta blicken något, så att lyssnarna och följarna är med på vad vi pratar om. Jag tänker lyfta upp saker som försvarsministern vidrörde, som kostnadseffektivitet, produktivitet och kostnadsuppföljning.

Vi lever i en allvarlig tid. Vi ser ett aggressivt, totalitärt Ryssland som vi under lång tid framöver inte alls kan lita på. Vi ser också en nyckfull president som är åter i Vita huset. Världsläget är såklart allvarligt, och därför är jag som socialdemokrat med stor säkerhet överens med försvarsministern om att vi rejält snabbt ska rampa upp vårt gemensamma försvar. Det gör vi såklart för att bevara våra friheter här och nu och för våra barn och barnbarn.

Vi är alltså överens om vart vi ska, och mätt i kronor och ören har vi förmodligen inte sett en sådan här upprampning sedan 1950-talet. Med andra ord, fru talman, är det förmodligen inte så många kvar i livet som har sett en upprampning som den vi står inför nu, mätt i kronor och ören. Det är med den ansatsen jag tänkte fortsätta debatten, fru talman.

Det finns någonting vi måste vara väldigt varsamma med, och det är såklart våra gemensamma pengar. Jag tvivlar inte på att försvarsministern precis som jag har den ambitionen, men med tanke på historien, där vi är nu och det vi ska göra framöver menar jag att det är väl värt att diskutera de här ämnena.

Om man gick in på regeringens hemsida för ett par dagar sedan kunde man se att Sverige år 2026, år 2027, år 2028, år 2029 och år 2030 kommer att skjuta till 836 miljarder kronor till försvaret. Det är bra. Det behövs. För några dagar sedan annonserade den SD-stödda M-KD-L-regeringen också att än mer ska till, vilket är bra. Men om jag extrapolerar de här siffrorna fram till år 2031, 2032, 2023, 2034 och 2035 och hamnar på uppskattningsvis 3 ½ procent av bnp till budgeten för vårt gemensamma försvar talar vi om belopp kring 2 000 miljarder kronor, fru talman.

Fru talman! Oavsett om det handlar om små eller stora organisationer eller om små eller stora företag vet jag att det är en oerhörd utmaning att ta hand om alla dessa resurser, och det är med den ansatsen jag tänkte inleda den här debatten med försvarsministern. I den senaste totalförsvarspropositionen, från i höstas, vet jag att just de här begreppen nämns, det vill säga att regeringens ambition är och ska vara en bättre uppföljning och att se till att kronor och ören går till rätt ändamål.

Herr talman! Jag har full respekt för de iranska frihetskämparna. Men om man skriver anonymt i en tidning finns det ytterst någon ansvarig utgivare. Ja, vi ska ha kvar meddelarskyddet, men vid publiceringar finns det alltid någon ansvarig för publiceringen. Det är inte det detta handlar om utan allt skräp där ute. Det är det digitala skräpet som ska bort, det som mer och mer går över styr.

Återigen: Jag förstår att digitaliseringsministern inte vill tala om Sverigedemokraterna. Det vill egentligen inte jag heller. Men de är så hårt förknippade med skräpet och den digitala samtalstonen.

Fem månader efter det att nyheten om trollfabrikerna kom lämnade Sverigedemokraterna in en kommittémotion om hur de vill ha det digitala samtalet på nätet. Det är lite provokativt, återigen, att de pekar ut en helt felaktig riktning för vad vill se. Jag hoppas och tror att digitaliseringsminister Slottner står bakom viljeyttringen att få bort detta, men vad skrev Sverigedemokraterna för fem månader sedan? De vill införa lagskydd för de anonyma kontona, står det i motion 2024/25:1449.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns ganska många häpnadsväckande saker i den. Det jag nämnde kom från yrkande 2. Yrkande 8 går ut på att man inte ska få radera, moderera eller förfördela innehåll som publicerats på sociala medieplattformar utifrån politisk åsikt.

Det skulle vara hemskt att gå ut på avloppskanalen X i kväll, när vissa har fått i sig några groggar, ackompanjerat av trollfabriker. Det är hemskt där ute!

Herr talman! Det finns ingen allmän rätt i svensk lagstiftning eller ur perspektivet mänskliga rättigheter att vara anonym på konton i sociala medier. Självklart finns det grundlagar, meddelarskydd och tryckfrihetsförordningar, och dem ska vi stå upp för och värna.

Men när det gäller det här med yttrandefriheten i samband med anonyma konton på sociala medier är ju detta någonting som sprids just av dessa anonyma konton på sociala medier, medan de förpestar det finaste vi har – det demokratiska samtalet. Här måste vi vidta åtgärder.

Herr talman! Jag har ändå sett lite ljus från regeringen. Utrikesministern levererade i december en strategi för digitalt beteende i utrikespolitiken, och den nämndes även i utrikesdeklarationen i februari. Strategin är på 23 sidor.

Herr talman! Strategin är visserligen ganska bra. Jag vill lyfta upp att den innehåller, och är impregnerad av, vackra ord om demokrati, om att kunna uttrycka sig fritt och om den fria åsiktsbildningen. Man kan också läsa om hur motsatsen kan undergräva våra demokratiska institutioner. Någonstans här blir det upp till regeringen att leva som man lär.

En sak som gjorde mig hoppfull var när den moderata kulturministern Parisa Liljestrand satt i en tv-soffa i 30 minuter och sa att hon inte utesluter lagstiftning kring anonyma konton. Detta skedde den 5 september. Vi socialdemokrater svarade då omgående: Vad väntar regeringen på? Kör! Det är ingen hemlighet att vi vill driva på detta.

Jag tror och hoppas att dagens barn och ungdomar har någorlunda bättre koll på detta med källkritik än vi i min generation. I går, herr talman, var det källkritikens dag. Låt oss då påminna oss om självklarheter som gränsar till vad som brister hos de anonyma, fega kontona där ute. Är källan äkta? Är källan oberoende? Vad har avsändaren för intresse i frågan? Det är detta det här går ut på. Självklart funkar det inte med anonyma konton och än mindre med trollfabriker och alla fejkkonton.

Herr talman! I går kom V-Dem-rapporten återigen, den årliga rapporten om demokratiutvecklingen – ganska mörk materia. 45 länder går just nu mot mer autokrati. Vi ser samma loop där som här: Desinformation ger polarisering, som ger demonisering, som ger autokratisering. Den senaste tiden har vi sett en brutal ökning av spridandet av just desinformation.

Sedan har vi utvecklingen i USA, där både presidenten och presidentens närmaste kollega äger egna sociala medieplattformar och där Elon Musks avloppskanal X ger sig in i tysk valdebatt och stöder det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland.

Herr talman! Tack till digitaliseringsminister Erik Slottner för ett svar som inte var direkt uttömmande men ändå ett försök till skriftligt och muntligt svar!

Herr talman! Anonyma konton på sociala medier ska bort. Jag har folket med mig; det vet jag efter att ha sett opinionsundersökningar. Jag har den politiska historien med mig i synen på desinformation och direkt skadlig propaganda. Jag har forskningen med mig. Jag har den pågående demokratiska utvecklingen i Sverige, Europa och världen med mig. Jag har våra grundlagar med mig. Jag har framtiden på min sida.

Herr talman! Det enda som jag kan se just nu är att digitaliseringsminister Slottner verkar ha ett övertydligt men brutalt beroende i sin regeringsställning till ett av de populistiska och främlingsfientliga partierna: Sverigedemokraterna.

Låt oss stoppa anonyma konton på sociala medier! Det här är enkelt men sorgligt, för om vi inte gör det får vi desinformation, som ger oss polarisering, som ger oss demonisering, som ger oss autokratisering.

Herr talman! Det är bra att digitaliseringsminister Slottner nämner det arbete som pågår inom EU, men det räcker inte. Det är ändå värt att notera att EU-lagen Digital Services Act, som klubbades 2022 och som digitaliseringsministern hänvisar till, hade ett brett stöd när den beslutades. Samtliga EU-regeringar, inklusive Sveriges, röstade ja. Men föga förvånande var det ändå ett parti från Sverige som inte orkade eller kunde rösta ja i EU-parlamentet, nämligen Sverigedemokraterna – hör och häpna!

Herr talman! Vi tar det här på en gång. I fjol fick vi ta del av TV4:s program Kalla fakta: Undercover i trollfabriken. Vi fick inte bara ta del av hur Sverigedemokraterna sprider dynga med sin trollfabrik genom fejkkonton, fega anonyma konton på skattebetalarnas bekostnad, och anställda nätkrigare, utan det visade sig också att Sverigedemokraterna sprider ryska narrativ. De skapar splittring och underminerar fria och öppna medier i vårt land, Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Desinformation ger polarisering, som ger demonisering, som ger autokratisering. Men regeringen gjorde inget åt detta i fjol och gör inte heller någonting nu. Nästan ingen i regeringen vågar ta bladet från munnen eller agera, för vi vet att Ulf Kristersson, digitaliseringsminister Slottner och hela regeringen är helt beroende av Sverigedemokraternas stöd. Därför står orden ”fullt och lika inflytande” att läsa elva gånger i Tidöavtalet.

Herr talman! Signalspaning handlar om avlyssning och signaler, sändare och system. Signalspaning går alltså ut på att få fram information ur elektriska signaler och fånga det intressanta i till exempel radiokommunikation eller signaler som går via kabel och tråd.

Sådan försvarsunderrättelseverksamhet håller vi i Sverige på med för att ytterst säkra och stödja utrikes, säkerhets- och försvarspolitik.

Vi vill alltså kartlägga hot mot landet. Detta görs självklart för att undvika sattyg och fientligheter och ytterst för att bevara våra friheter.

Signalspaning är alltså en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Sverige är ett ingenjörsland. Vi kan det här. Vi är en kunskapsnation, och signalspaning handlar om spetskompetens. Det här är en viktig förmåga och resurs, och vi i Sverige har mycket goda förutsättningar inom detta område. Här ligger vi långt fram, och det ska vi värna, utveckla och vårda, herr talman.

Allt detta handlar också om en balans mellan personlig integritet och Sveriges kollektiva säkerhet. Försvarsunderrättelsedomstolen prövar ansökningar om tillstånd till signalspaning. Tillstånd söks av Försvarets radioanstalt, FRA, på uppdrag av någon av följande fem aktörer: regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säpo och/eller Nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten, Noa.

I ett tillstånd ska det framgå tydligt vilket uppdrag signalspaningen sker för, vilka signalbärare och sökbegrepp som får användas samt villkor som behövs för att begränsa just intrånget i den personliga integriteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en nämndmyndighet under regeringen. Den har till uppgift att kontrollera att försvarsunderrättelseverksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Siun är också kontrollmyndighet för den verksamhet som bedrivs enligt signalspaningslagen. I signalspaningslagen ska särskilt sökbegrepp, förstöring och rapportering granskas.

I enlighet med signalspaningslagen finns även ett integritetsskyddsråd vid FRA som ska utöva insyn för att säkerställa integritetsskyddet. Integritetsskyddsrådet är en del av FRA, och rådets ledamöter utses av regeringen. Om det finns skäl ska integritetsskyddsrådet rapportera iakttagelser till myndighetens ledning och vid behov vidare till Siun.

Riksdagen anförde redan 2008 bland annat att regeringen en gång om året ska redovisa den granskning av verksamheten som bedrivits enligt lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Det är detta vi just nu här hanterar i denna skrivelse.

De senaste åren har Siun årligen genomfört cirka 25 granskningar, och vi kan notera att ingen av dessa granskningar har lett till några särskilda synpunkter eller förslag.

Avslutningsvis vill jag säga att Sverige genom FRA:s arbete får unik kunskap om vår omvärld. Tillförlitliga underrättelser om omvärlden är viktiga för att vi ska kunna bedriva en självständig och trovärdig utrikes- och säkerhetspolitik. Härtill finns även arbeten för att stärka informationssäkerheten.

I dagens cybersamhälle ska Sverige även i fortsättningen kunna erbjuda ett högklassigt stöd till myndigheter, statliga och privata bolag, föreningar och stiftelser som handhar känslig information. Säkerheten i våra system måste löpande höjas.

Sverige har en djup och lång kompetens kring signalspaning, och våra förmågor måste löpande utvecklas. Svensk signalspaning ska ligga i framkant. Vi gör detta för att bevara Sveriges suveränitet och våra friheter och för att få en säkrare framtid. Vi socialdemokrater ställer oss bakom förslaget i utskottets betänkande i sin helhet och yrkar därmed avslag till reservationen.

(Applåder)

Fru talman! Jag är inte mer upprörd här i dag än jag har varit tidigare.

Jag tänker inte stå här och titta på när andra monterar ned vår gemensamma demokrati. Som socialdemokrat kommer jag att fortsätta att driva att vi till exempel bör förbjuda anonyma konton på sociala medieplattformar. Där har utrikesministern ett tydligt argument. Jag vet att fler socialdemokrater i Europa driver sådana frågor. Man kan inte använda anonymiteten för att angripa vår gemensamma yttrandefrihet, till exempel.

När det sedan gäller strategin, som utrikesministern står bakom, säger utrikesministern: ”Strategin är inte inriktad på specifika digitala plattformar eller tjänster.” Jag tänkte återkomma till detta. Det är fullständigt fluffigt.

Det går inte att peka så fegt. Det handlar om normer, värderingar och viljeyttringar för vägen framåt. Vår demokrati är mycket viktigare än detta.

På utrikesministern låter det som om strategin skulle fylla en bock i ett protokoll: Det är någon annan som ska göra något någon annanstans för att värna vår demokrati – en annan gång.

Jag har bara en fråga kvar i kväll: Ska vi stoppa strategin i fickan och ha den med oss på vägen framåt, ska vi stoppa den i byrålådan för att förvara den, eller ska vi stoppa den i papperskorgen? Utan handling och utan att stå upp för demokratiska värderingar och normer kommer vi att hamna i det sistnämnda: papperskorgen.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för inlägget!

Varför talar jag om detta? Varför, fru talman, talar jag till exempel om en enskild kinesisk social medieplattform? Detta är ett läskigt sätt för en totalitär stat att styra en stor del av Sveriges befolknings beteende, tankar och känslor, få full insyn i tid och plats och även styra medieflödet.

Som jag sa i inledningen av mitt första anförande tror jag inte på den här strategin. Och jag tror inte heller på regeringens nuvarande arbete, där man staplar olika strategier på varandra. Jag vet att regeringen har levererat en allmän säkerhetsstrategi. Jag vet att regeringen även har levererat en strategi för försvarspolitik och rymden. Jag vet att den nationella cyberpolitiksstrategin är jätteförsenad; jag väntar också på den. Och på detta har vi den strategi jag och utrikesministern debatterar här i dag.

Vad är det jag är ute efter? Jag har lusläst den här strategin. Enligt 1 kap. 6 § i regeringsformen är det, fru talman, regeringen som styr riket. Regeringen har utmärkta sätt att illustrera och utstråla normer, värderingar och ståndpunkter. I min värld, fru talman, är en strategi en riktlinje, en väg framåt och en viljeyttring.

Den strategi vi nu debatterar skulle kunna vara jättebra, men den är impregnerad av viktiga och för mig väldigt vackra värdeord och skrivningar om digitaliseringen och kopplingen till vår demokrati och vår fria åsiktsbildning. Det handlar om skydd för demokratirörelser och skydd mot otillbörlig informationspåverkan. På sidan 10 nämns privata företag som har ett ökande inflytande på säkerhet och demokratins mekanismer. På samma sida nämns de som utgör en säkerhetsrisk, i synnerhet i relation till auktoritära stater. Allt det vi debatterar nämns här. Jag skulle kunna fylla på med mer; det är som sagt 23 sidor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tyvärr även ett inhemskt problem. World Wide Web är per definition internationellt; det finns inga nationsgränser. Sverigedemokraterna blev under valrörelsen i fjol avslöjade med byxorna neddragna till knävecken. De har drivit en egen liten trollfabrik. Man kan tycka att det är okej, vilket jag tycker är helt vansinnigt och demokratiskt förkastligt. Men problemet kopplat till mitt arbete i försvarsutskottet och direkt till utrikesministerns vardag är att Sverigedemokraternas fejkkonton och trollfabriker har spridit – lyssna noga! – ryska narrativ. Då har vi ett inhemskt säkerhetsproblem, som på dessa 23 sidor absolut skulle ha kunnat beröras.

Därför vill jag ha lite mer stringens om man ska leverera strategier av denna typ, i kombination med andra strategier. Den här regeringen driver generellt en cyberstrategi som är väldigt spretig. Nu är vi nog uppe i sju ministrar, inklusive utrikesministern, som har någon typ av ansvar för cyberpolitiken. Jag tror att det är ett resultat av detta att vi nu är uppe i den femte eller sjätte strategin.

Jag skulle kunna säga så här: många strategier, många olika ministrar och väldigt många oklarheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för ett fylligt svar.

Jag tycker om att gå rakt på sak. Jag tror inte på den här strategin, och jag kommer snart att framföra mina argument för detta.

Låt mig gå ned i detaljerna. Tiktok används av en stor del av Sveriges ungdomar många gånger i veckan. Tiktok drivs och ägs ytterst av en totalitär enpartistat i form av Kina. Deepseek är ett nytt verktyg för artificiell intelligens – ett AI-verktyg – som är drivet och framproducerat av Kina. Om man frågar AI-verktyget Deepseek vad som hände på Himmelska fridens torg 1989 kan detta artificiella verktyg inte ge svar, herr talman.

Härtill har vi ett nytt läge i USA. Vi har en nygammal president som heter Donald Trump. Hans kompis Elon Musk är en politisk aktör som äger en – visserligen inte så stor – plattform som heter X. Ganska nyligen valde Elon Musk att ge sig in i den tyska valdebatten. Han lade sig inte bara i europeisk och tysk inhemsk politik, herr talman, utan han stöttade också det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland. Elon Musks plattform X, som jag personligen tycker är en ren avloppskanal, användes i politiska syften för att driva kampanj för detta högerextrema parti.

Dessutom råkar Elon Musk äga alltför många satelliter – eller snarare är det så att andra äger för få. Det tappra folket i Ukraina är just nu beroende av Elon Musks satellitdata och internetuppkopplingar. Ytterst handlar det om liv och död, och det sker samtidigt som jag står här och talar.

Jag går tillbaka till Kina, herr talman. Det norska stortinget har förbjudit användning av såväl Tiktok som Deepseek på myndighetens olika plattformar. USA:s högsta domstol fattade nyligen beslut om att Tiktok kan förbjudas i USA. Därtill kan nämnas, som en liten parentes, att även Donald Trump – med sina grab them-strategier – äger en medieplattform. Den är inte så känd, men också han har alltså en egen plattform. Den heter Truth Social.

För några år sedan fattade svenska domstolar beslutet att förbjuda kinesiska Huawei att bygga ut 5G-nätet. Det tycker jag var bra, utan att recensera de fristående domstolarna för mycket.

Herr talman! Det jag menar, och det som egentligen är hela min poäng, kan sammanfattas med tre ordstäv. Leva som man lär. En liten tuva stjälper ofta stora lass. En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Det var tre ordstäv. Låt mig lägga till ett fjärde: Djävulen finns i detaljerna.

Min poäng är alltså att det inte går att prata övergripande om en ny utrikespolitisk strategi utan att kommentera enskilda fall och enskilda plattformar som vi lever med här och nu.

(forts.)

Fru talman! På toppmötet i Davos i går framförde Spaniens premiärminister Pedro Sánchez förslaget att anonyma konton på sociala medier ska förbjudas inom EU. Jag tycker att det är på tiden. Detta är fullt rimligt. Vi är på ett sluttande plan nu.

Bakom ryggradslösa anonyma konton blandas även trollfabriker och så kallade förprogrammerade bottar. När jag tittar på dagens barn och ungdomar hoppas jag faktiskt att de slipper se dessa avloppskanaler.

Min fråga går till statsrådet Erik Slottner, som är Sveriges digitaliseringsminister. Hur kommer digitaliseringsministern att verka för att anonyma konton i sociala medier ska förbjudas?