Fru talman! Markus Selin har frågat mig om jag har tagit några initiativ till att analysera hur inhemskt skapade kampanjer utnyttjas av utländska aktörer och hur jag avser att agera för att motverka det.

Regeringen ser allvarligt på att utländska aktörer utnyttjar vårt öppna samhälle och den digitala utvecklingen för att förstärka polarisering och underminera tilliten till demokratiska institutioner. Hoten kan komma såväl inifrån som utifrån. Åtgärder för att motverka informationspåverkan på både nationell och internationell nivå, som inom EU, behöver vara proportionerliga och beakta yttrandefriheten.

Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, följer informationskampanjer från främmande makt eller från statsliknande aktörer i utlandet som riktas mot Sverige eller svenska intressen. MPF har däremot inte i uppgift att bevaka sådant som sker inom ramen för den fria åsiktsbildningen inom landet. Det sistnämnda utgör en grund för Sveriges demokrati och säkerställs genom grundlagsskydd för våra fri- och rättigheter.

Många viktiga initiativ har under de senaste åren tagits för att motverka utländska aktörers försök att påverka våra samhällen. Arbetet med att minska sårbarheter och stärka långsiktig motståndskraft är en viktig del av detta. Därför ingår det i MPF:s uppdrag att öka medvetenheten och kunskapen hos allmänheten om risken för informationspåverkan och påverkanskampanjer från utländska aktörer. Regeringen har varit angelägen om att skapa de nödvändiga förutsättningarna för myndighetens snabba tillväxt och utveckling.

Ett annat exempel är att Mediemyndigheten har fått i uppdrag att under 2024 och 2025 genomföra en bred och långsiktigt hållbar nationell strategi för att stärka medie- och informationskunnigheten i befolkningen. Satsningen syftar bland annat till att höja allmänhetens kunskap om hur AI kan användas i informationsflödet och därmed bidra till att stärka samhällets motståndskraft mot bland annat informationspåverkan. Uppdraget förstärktes under 2025 för att fördjupa AI-inriktningen och öka kunskapen om AI och de möjligheter och risker som AI kan medföra. Regeringen ser behov av att uppdraget fortsätter och har därför föreslagit en förlängning 2026–2028.

En medveten befolkning skapar kraftfull motståndskraft och stärker det demokratiska samtalet. Det är själva syftet med det psykologiska försvaret.

Fru talman! Detta var nog ett av de mest inkoherenta inlägg jag någonsin har hört i riksdagens kammare. Jag uppfattade egentligen inte att det ställdes några frågor till mig; det är ju annars syftet med den här typen av debatt.

Men låt mig försöka plocka isär lite av det som ledamoten Selin här har framfört. Jag kan väl börja med att säga att det är fint att Selin känner omsorg för den Natoprocess som den regering jag tillhör har tagit i mål. Vi såg till att Sverige blev Natomedlem. Ledamotens bekymmer är möjligen lite missriktat, för om Markus Selin får som han vill och kan bilda en regering där Vänsterpartiet och Miljöpartiet ingår blir det ju en regering med två partier som är motståndare till Natomedlemskapet. De var motståndare till Natomedlemskapet. Faktum är att om dessa partier hade ingått i den tidigare regeringen hade man förmodligen inte ens kunnat fatta beslut om att inleda en ansökningsprocess för medlemskap i Nato. Ledamotens tonläge när det kommer till den del av Natoansökningsprocessen som den här regeringen har hanterat och tog i mål är möjligen en smula för högt.

Det ledamoten Selin säger mellan raderna men aldrig fullt ut artikulerar är att han har problem med en del av den inrikespolitiska debatten i Sverige. Jag vill vara tydlig med att Myndigheten för psykologiskt försvar inte har i uppgift att skärskåda den inrikespolitiska debatten. Det är en grundlagsskyddad del av den fria åsiktsbildningen.

Med detta sagt kan man konstatera, vilket Selin har poängterat i tidigare interpellationsdebatter, att det är viktigt att alla sopar framför egen dörr. Markus Selin har tidigare varit mycket kritisk mot det som i medierna har kallats för den sverigedemokratiska trollfabriken. Men låt mig då ställa en motfråga till ledamoten Markus Selin: Hur skiljer sig detta från hur Socialdemokraterna själva agerar?

Ledamoten Selin har i den här talarstolen sagt att anonyma konton på sociala medier ska bort. Ändå är det precis sådant som Socialdemokraterna ägnar sig åt. De ägnar sig åt anonyma memkonton i sociala medier. Så får man naturligtvis göra, men det är lite magstarkt att avkräva andra något man inte klarar att leva upp till själv.

Fru talman! Tack för tillrättavisandet av ledamoten Selin! Det är svårt att föra en diskussion om ämnet när det bara är ett sammelsurium av tirader i talarstolen.

Men låt mig återigen försöka plocka upp en del av det som ledamoten Selin har sagt. Det är trots allt detta jag har att förhålla mig till i debatten.

Först och främst är det jag nämnde om Vänsterpartiet och Miljöpartiet rörande Natofrågan inget hypotetiskt resonemang. Det är en redogörelse för hur de röstade i den här kammaren när riksdagen tog ställning till om Sverige skulle lämna in sin Natoansökan eller inte. De röstade nej till detta. Där har vi facit svart på vitt.

Trovärdigheten brister när man som socialdemokrat står här och kritiserar vårt regeringsunderlag för bristande engagemang för Nato samtidigt som man själv tänker sig bilda regering med två partier som är motståndare till Nato.

Det är bra att Markus Selin säger sig stå upp mot trollkonton i sociala medier. Men det väcker naturligtvis en utestående fråga.

Kan Markus Selin lova att hans eget parti kommer att sluta med anonyma konton i sociala medier som sprider dynga om politiska motståndare? Det är precis det hans eget parti ägnar sig åt genom olika av Socialdemokraterna helägda företag som pumpar ut dynga i sociala medier.

Man får göra så; det är inom ramen för yttrandefriheten. Jag tycker att man ska få göra så, men jag tycker inte att man ska stå i den här talarstolen och försöka ta en moralisk kommandohöjd som man inte över huvud taget själv klarar av att leva upp till.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag noterar att det råder vidvinkel i debatten just nu.)

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Markus Selin nu har haft tre tillfällen på sig att rikta konkreta frågor om det här icke-papperet, men han har liksom inte kommit till skott i den här debatten. Han svävar ut och uppehåller sig vid ungefär allting annat. Det är min skyldighet att försöka, så att säga, besvara det talade ordet i den här kammaren och att försöka fånga upp vad ledamoten egentligen far efter. Det är nog inte helt tydligt för dem som har lyssnat på den här debatten.

Jag kan konstatera att vi skickade in icke-papperet för att ge Sveriges bidrag när det gäller hur vi tycker att kommissionen bör utforma den här demokratiskölden. Det handlar om att ha förmåga att motstå informationspåverkan riktad mot EU och medlemsstater från antagonistiska stater eller statsliknande aktörer. Men det handlar också om att bibehålla perspektivet att det här är en nationell angelägenhet, det vill säga inte mer av centralisering och inte mer av överstatlighet. Det handlar om att kunna framhålla best practice. Där framhåller mycket riktigt regeringen Myndigheten för psykologiskt försvar.

Fru talman! Det är faktiskt inte Myndigheten för psykologiskt försvar som representerar härdsmältan i det här sammanhanget, utan den finns representerad på en annan plats i den här debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.