Fru ålderspresident! Markus Selin har frågat mig om jag tänker ta några initiativ med anledning av det som har framförts kring en expansion av ett halvledarbolags verksamhet i Järfälla kommun och, om så är fallet, när det kommer att ske. Markus Selin har även frågat om jag tänker ta fler initiativ för att säkra Sveriges integritet samt tillgång, kunskap och tillverkningsförmåga när det gäller halvledare.

Regeringen ser allvarligt på det säkerhetspolitiska läget och har de senaste åren vidtagit kraftfulla åtgärder för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet, exempelvis genom införandet av den lag (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar som nämns i interpellationen. Lagen gäller dock inte retroaktivt utan tillämpas bara på investeringar som genomförts efter att den trädde i kraft.

Jag konstaterar att tillgången till och skyddet av strategisk teknik, som halvledare hör till, är avgörande både för Sveriges nationella säkerhet och för Sveriges trovärdighet som samarbetspartner på försvarsområdet. Oönskad teknikspridning får även konsekvenser för svenska företags tillgång till teknik, deras marknadstillträde samt i förlängningen vår förmåga att försörja Försvarsmakten med materiel.

I enlighet med den nationella säkerhetsstrategin utvecklas nu ett nationellt strategiskt ramverk för ekonomisk säkerhet i syfte att säkerställa tillgången till och skyddet av banbrytande teknik samt hantera strategiska beroenden. Regeringen har redan, utöver det uppdrag till Försvarets materielverk som nämns i interpellationen, tagit flera initiativ till ytterligare åtgärder. Genom propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) görs bland annat en stor satsning på banbrytande och strategiska tekniker. I propositionen nämns halvledare som ett exempel på detta. Det är angeläget att säkerställa proportionellt skydd av viss forskningsverksamhet, eftersom den kan utgöra en strategisk resurs när det gäller Sveriges ekonomiska välstånd och tillväxt.

Vad beträffar den expansion av ett halvledarbolags verksamhet i Järfälla som interpellanten nämnde är det korrekt att kommunen har vänt sig till regeringen med en hemställan. Denna bereds inom Regeringskansliet. Jag kan i övrigt inte uttala mig om det enskilda ärendet.

Sveriges samlade förmåga att säkra tillgång till, kunskap om och tillverkningsförmåga när det gäller halvledare behöver fortsätta att utvecklas. Regeringen och Regeringskansliet arbetar löpande med dessa frågor.

Fru ålderspresident! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag håller helt med Markus Selin om hur centrala halvledare är för produktionen av olika typer av plattformar och system, inte minst inom försvarsområdet. Jag kommer att återkomma till detta senare under interpellationsdebatten.

Låt mig också ta diskussionen med koppling till Kina och de beroenden som föreligger. Markus Selin vet att både Must, FRA och Säkerhetspolisen i sina årsrapporter har pekat ut att det framför allt är tre länder som bedriver underrättelseinhämtning mot Sverige och som kan hota Sveriges ekonomiska, politiska eller militära säkerhet. Det handlar framför allt om Ryssland, men det handlar också om Kina och Iran.

Jag kan bara konstatera att Kinas totalitära utveckling, geopolitiska ambitioner och strävan efter att omforma den regelbaserade världsordningen innebär ett hot mot Sveriges nationella säkerhet. Vi ska naturligtvis ändå upprätthålla en dialog och handel med Kina och samarbeta på områden där det är lämpligt och förenligt med vår nationella säkerhet. Sådana saker kräver noggranna överväganden.

Den mest centrala av de åtgärder som har vidtagits på det här området är lagstiftningen om granskning av utländska direktinvesteringar. Den är förhållandevis ny; den har ett år på nacken. Denna lagstiftning träffar relativt brett och tar sikte både på nya investeringar och på nya etableringar av skyddsvärd verksamhet.

Alla EU-länder behöver ju ha sådan lagstiftning på plats, och man måste också ha det som heter point of contact gentemot EU-systemet. I en internationell jämförelse är vår lagstiftning i det avseendet relativt ambitiös. Det är bra, för vi har naturligtvis väldigt mycket skyddsvärd verksamhet i Sverige. Vi har omfattande forskning och utveckling, avancerad produktion och framstående företag. Det finns alltså skäl för oss att hantera detta med ett stort intentionsdjup. Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som genomför dessa granskningar. Lagstiftningen har varit i kraft i ett år, och det har hittills kommit in 1 600 anmälningar till ISP.

Senast i höstas förstärkte vi denna verksamhet genom att tillföra nya medel om 4 miljoner till FOI. FOI har god kompetens när det gäller olika spetsteknologier, och man har också bra insikter när det gäller geoekonomiska och geopolitiska förändringar och skydd av den regelbaserade världsordningen. FOI har fått ett speciellt ansvar för några viktiga områden. Det handlar om att följa med i teknikutvecklingen, som är svårreglerad eftersom den går så snabbt, och att titta på försörjningssäkerhet och innovation inom området banbrytande teknologier.

Med allt detta sagt: Hur ligger vi då till i en internationell jämförelse? Sverige har spurtat. In på tidigt 90-tal hade vi sådan här lagstiftning, men sedan togs den bort. Nu har vi fått ny lagstiftning på plats, och den ska ses i kombination med att vi sedan 2018 har en ny säkerhetsskyddslag, vilken kammaren fattade beslut om i bred politisk enighet, och en ny säkerhetsförordning. Vi ser också över produkter med dubbla användningsområden. Här sker skärpningar på produktlistan, och det kommer en ny lista den 1 oktober i år. Det vidtas alltså ett antal åtgärder för att skydda säkerhetskänslig och samhällsviktig verksamhet på detta område.

Fru ålderspresident! Jag ska inte plocka billiga poäng i den viktiga frågan om halvledare, men låt mig påminna Markus Selin om att den förra regeringens arbete inför granskningslagstiftningens införande byggde på ett tillkännagivande från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, i vilket jag satt. Även oppositionen försökte alltså dra sitt strå till stacken. Mycket av lagstiftningen emanerar också från en EU-lagstiftning, och det finns ett starkt EU-samarbete på detta område.

Jag tycker att fler ungdomar ska göra det karriärval Markus Selin valde och utbilda sig till ingenjörer. Jag är själv statsvetare, men när det gäller forskning, innovation och ekonomisk tillväxt behöver fler unga människor välja ingenjörsyrket. Regeringen har därför presenterat en STEM-strategi för att uppmuntra fler människor att ägna sig åt det tekniska och naturvetenskapliga området, för det är en viktig källa också till ekonomiskt välstånd.

Hur kan vi då undvika osunda beroenden av teknologi från andra länder? Det handlar om att främja den utveckling Sverige har inom teknik och innovation. Som Markus Selin vet är Sverige mycket framstående på innovationsområdet; vi brukar rankas topp tre i världen och nummer ett i EU. Här arbetar vi idogt även med halvledare, och halvledare är också en av de teknologier som EU har identifierat som extra viktig och angelägen.

Vinnova, som har en central funktion för att driva på arbetet med innovation, har granskat hur Sverige ligger till på halvledarområdet, och vi ligger faktiskt ganska bra till. Det finns olika rutiga och randiga skäl till det. Vi har bland annat erfarenhet av ett system med integration av halvledare eftersom vi har produktbolag som är framstående, till exempel Ericsson, Saab och Scania. Vi har också en bred och stark forskningsbas på detta område, och vi är framgångsrika inom några nischer. Vi ligger exempelvis bra till när det gäller högfrekvenselektronik. Vinnova leder också strategiska innovationsprogram på halvledarområdet, och vi etablerar nu en centrumbildning på halvledarområdet. Allt detta gör vi för att konsolidera den verksamhet som sker i Sverige på ett väldigt viktigt område, också för framtida konkurrenskraft. Detta är tillgångar vi har. Jag vågar alltså påstå att det sker en hel del för att stärka vår försörjningssäkerhet.

Fru ålderspresident! Den andra dimensionen jag vill lyfta fram när det gäller att skydda verksamheten i Sverige är den nationella säkerhetsstrategin. I det tredje kapitlet tas begreppet ekonomisk säkerhet upp. Den förra strategin från 2017 pekade på olika generiska hotbilder, men den nuvarande sätter ljus också på den ekonomiska säkerheten och att det finns en stark korrelation mellan teknikutveckling och att kunna skydda densamma för att säkra Sveriges ekonomiska välstånd och konkurrenskraft, vilket är väl värt att beakta. Vi tar också fram ett nytt ramverk, där vi arbetar brett för att aktivt undvika teknikläckage och för att stärka Sveriges ekonomiska välstånd och konkurrens också på sikt.