Fru talman! Markus Selin har frågat mig hur vi säkerställer att de tillskjutna medlen till försvaret används effektivt och produktivt samt att erforderlig kostnadsuppföljning görs.

Regeringens prioritering för kommande försvarsbeslutsperiod är att snabbt bygga militär förmåga och att åstadkomma materiellt och personellt uppfyllda samt samövade krigsförband som motsvarar omvärldsutvecklingens krav och Sveriges ambition att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.

Regeringen lägger stor vikt vid god kostnadsuppföljning och uppföljning av verksamheten. Försvarsmaktens anslag ökade med cirka 59 procent mellan åren 2022 och 2025. Utifrån Försvarsmaktens senaste årsredovisning kan jag konstatera att ökningen av medel har gått till att öka takten i tillväxten av det militära försvaret. Exempelvis skedde under år 2024 omfattande materielleveranser, drygt 7 300 värnpliktiga påbörjade sin grundutbildning och 310 nya yrkesofficerare anställdes i Försvarsmakten. Parallellt med detta fortsatte Försvarsmakten att lämna omfattande stöd till Ukraina.

Försvarsmakten har i likhet med andra myndigheter krav på effektivitet, god hushållning och rättvisande redovisning. Försvarsmakten ska också ha en internrevision. Därtill finns även riksdagens granskning genom Riksrevisionen och dess årliga revision.

Sedan två år tillbaka finns dessutom en särskild myndighet som har till uppgift att följa utvecklingen och utvärdera genomförandet av försvarsbeslutet. Den heter Myndigheten för totalförsvarsanalys, vilket förkortas MTFA. MTFA har till uppgift att följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret samt att bistå regeringen med kvalificerade kunskapsunderlag.

Fru talman! Tack, Markus Selin, för en angelägen interpellation!

Jag börjar i säkerhetspolitiken. Vi befinner oss som sagt i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut, och det gör att vi kommer att behöva utöka försvaret. Det kommer att behöva växa snabbt.

Om det för fem eller tio år sedan uppfattades vara ont om pengar men gott om tid är det numera precis tvärtom: Nu har vi väsentligt mer pengar, men vi har ont om tid. Vi vet att de ryska väpnade styrkorna för närvarande är uppbundna i och kring Ukraina, men vi vet också att man har stora ambitioner att bygga upp ett starkare militärt försvar. Man har både intentioner och möjligheter som utgör ett direkt hot mot oss och våra allierade. Tid är alltså en kostnad, och det innebär att vi kommer att behöva ta en risk när vi bygger upp ett starkare försvar.

Tidigare var mycket av styrningen såväl inom totalförsvaret som mellan Försvarsdepartementet, Regeringskansliet och Försvarsmakten starkt centraliserad, och vi behöver nu decentralisera besluten så att de kommer närmare inte minst förbandsverksamheten. Det är den utmaning som vi kommer att behöva hantera – allt för att skapa förutsättningar för en snabbare tillväxt.

Den andra frågan som Markus Selin är inne på är de väldigt stora ekonomiska medel som nu tillförs till försvaret. Jag vill komma med ett perspektiv på den frågan: År 2015 utgjorde försvaret den åttonde största utgiftsposten inom statsbudgeten, och numera utgör försvaret den näst största utgiftsposten. Med så mycket ekonomiska medel kommer naturligtvis ett betydande ansvar att se till att medlen också omvandlas till militär förmåga så att vi har god förmåga att tillsammans med våra allierade bedriva avskräckning och försvar – ytterst i akt och mening att vi ska kunna fortsätta att leva i fred. Det är målet.

Hur arbetar vi? Jag tycker ändå att vi arbetar rätt noggrant med uppföljningen av det här. Vi har naturligtvis återkommande mål- och resultatredovisningar med Försvarsmakten. Vi har också en myndighet i form av Myndigheten för totalförsvarsanalys, som faktiskt kom till efter ett förslag från Försvarsberedningen under den förra mandatperioden. Just när man tillför mycket medel måste man nämligen också se till att varje krona verkligen gör skillnad för att bygga upp ett starkare totalförsvar. Myndigheten svarar under Försvarsdepartementet, och vi följer den nära. Jag vet också att den har varit i försvarsutskottet och diskuterat och följt upp. Den har till uppgift att följa och se till att varje krona används bra och effektivt.

Nästa fråga är om det råder balans mellan mål och medel. Kan Försvarsmakten arbeta upp så här mycket mer ekonomiska medel? Jag vill ge ett perspektiv på materielförsörjningen: De senaste två åren har vi fattat beslut om och upphandlat försvarsmateriel för 254 miljarder. Det är mycket stora summor. Det jag är imponerad av är att Försvarsmakten under förra året lyckades arbeta upp 98,5 procent av sin budget. Jag tycker att det är rätt imponerande. Jag tror att det var 600 miljoner, av en mycket stor budget, som man inte kunde arbeta upp.

Jag tycker att det visar att det råder balans när det gäller medel och att det finns en framåtanda inom Försvarsmakten, liksom naturligtvis inom Försvarets materielverk, när det gäller materielförsörjningen och att se till att vi nu ytterst omsätter de ekonomiska medlen till militär förmåga – allt med fokus på starkare krigsförband.

Fru talman! Jag vill ta upp några saker, och jag försöker på intet sätt att feltolka vad Markus Selin sa.

Klarar Försvarsmakten att hantera stora ekonomiska block, och klarar man att hantera tillväxt? Jag tycker att det finns två aspekter av detta.

Vi har i år ett försvarsanslag som ligger på 2,4 procent av bnp, som Nato beräknade. Under kalla kriget hade vi ett försvarsanslag på 3 eller 4 procent. Det var då alltså en ännu större del av samhällsekonomin. Historiskt har Försvarsmakten klarat av att hantera stora ekonomiska volymer. Här får man naturligtvis räkna in att vi då hade en mycket större försvarsmakt volymmässigt.

Vi började ju delvis denna resa under den förra regeringen. Kammaren fattade den 15 december 2020 ett totalförsvarsbeslut som lade grunden för mycket av det försvarsbeslut som vi tog i december förra året. Finns det tecken på att detta inte skulle gå bra? Finns det tecken på ekonomisk misskötsel från Försvarsmakten? Nej, inte enligt Riksrevisionens granskning, som lämnade Försvarsmaktens årsredovisning utan anmärkning.

Jag vågar påstå att detta har gått bra hittills. Både den tidigare och den nuvarande regeringen har lyckats när det gäller styrning och god ekonomisk hushållning, och det tycker jag är ett styrkebesked.

Markus Selin talade om de kommande försvarsanslagen, som bygger på det totalförsvarsbeslut vi fattade i december förra året. I ljuset av det mycket allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget och av att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet kommer vi att behöva skynda på det totalförsvarsbeslut vi precis har tagit. Vi kommer också att behöva ta hand om de militära förmågekraven från Nato. Därför hoppas jag att vi under våren i bred politisk samsyn når en överenskommelse om höjda ekonomiska anslag för att kunna gå ännu snabbare fram med att bygga upp ett ännu starkare totalförsvar. Jag hoppas även att vi tillsammans med de andra allierade kan bygga upp ett starkare europeiskt Nato.

Jag vill understryka att detta är en utmaning som ligger framför oss. Jag vågar dock påstå att de allra flesta parametrar hittills har pekat på att uppbyggnaden av totalförsvaret följer planen.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att uppbyggnaden av totalförsvaret – både det vi har fattat beslut om och det som ligger framför oss – i termer av ekonomiska volymer är en av de största samhällsreformer Sverige har gjort sedan det tidiga 1990-talet. Det är mitt och Markus Selins ansvar att se till att vi är framgångsrika i denna uppbyggnad. Ansvaret ligger framför allt på mig, men jag vet att riksdagen och försvarsutskottet också har ett väldigt viktigt uppdrag i detta för att se till att varje krona som satsas på försvaret bidrar till höjd förmåga.

Fru talman! Jag tackar Markus Selin för interpellationen.

Jag vill göra några nedslag. Ett av dem gäller långsiktighet. Den förra regeringen lät genomföra en utredning som renderade i det faktum att det är riksdagen som tar beslut om den tolvåriga investeringsplanen. Att vi har en tolvårig materielinvesteringsplan gör att vi har en plan för uppbyggnad av totalförsvaret. När andra länder säger ”Köp!” eller ”Spendera!” är vi kraftigt hjälpta av att vi har en sådan långsiktighet i vår materielförsörjningsplan. I fjol gav vi till exempel Försvarsmakten och FMV ett beställningsbemyndigande att köpa försvarsmateriel för 126 miljarder. Det sker alltså en del genom den långsiktighet vi har.

Markus Selin var inne på FMV. I ekonomiska termer ser vi att försvarsbudgeten ökar allra mest på materielsidan, och det finns skäl till detta. Det går snabbare, framför allt om man har en plan, att växa materiellt än att växa personellt. Det tar tid att utbilda nya människor. Vi ligger därför lite annorlunda till. Det beror på att vi började vår försvarsupprustning redan för några år sedan, inte minst genom totalförsvarsbeslutet 2020. Detta gör att vi har lite mer tonvikt på materiel än på personal.

Vi måste släppa på. Vi kan inte ha en stark centralstyrning, för då kostar det tid. Ju mer vi släpper på, desto viktigare blir det med uppföljning och med mål- och resultatredovisning. Det handlar också om produktivitet. Hur ser det ut i krigsförbanden? Går krigsdugligheten, eller KDU, uppåt? Vi arbetar väldigt hårt med att se till att Försvarsmaktens budgetunderlag och, framför allt, mål- och resultatredovisning går att följa samt med att se till att detta bidrar till ett starkare försvar. Jag uppmanar försvarsutskottet att arbeta i samma anda.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.