Markus Selin

Fru talman! Jag har respekt för att det finns väldigt mycket att göra inom det här området, men som strukturen ser ut nu är jag inte trygg med att vi kommer att lösa det här - inte alls. Av det som görs i Sverige görs 80 procent av privata företag, och 55 procent av vår bnp kommer från exporten. Sverige sticker ut jämfört med motsvarande länder i OECD. Att man då börjar justera lite hit och lite dit gör mig inte trygg.

Jag följer också vad Svenskt Näringsliv själva säger - det finns mycket skrivet på internet, om man vill ta del av det - och Svenskt Näringsliv verkar inte heller vara med på vagnen som det ser ut nu. Vi måste skyndsamt ta tag i det här.

Jag har fångat några citat som sticker ut. "Trots att viktiga planeringsförutsättningar fortfarande saknas", står det i Svenskt Näringslivs rekommendationer från i februari. Man skriver också: "Företags och myndigheters samarbeten inom totalförsvaret kan och måste konkret utvecklas." Jag tar ett citat till, fru talman: "Samarbete mellan företag och myndigheter behöver organiseras annorlunda än myndighetssamverkan mellan myndigheter."

Så här kan vi hålla på, fru talman. Jag hoppas att statsrådet Bohlin har fångat upp någon ytterligare fråga - och kanske till och med fått lust att ge något potentiellt nytt svar.

Fru talman! Nej, jag tror inte att jag har missförstått något. Jag lade ned uppemot två minuter på att förklara läget, att 80 procent av det vi håller på med här i Sverige sköts av privata företag och att 55 procent av vår bnp kommer från export. Det är precis vad jag utgår ifrån, så nej, jag har inte missförstått något.

När jag läste på sidan 127 i totalförsvarspropositionen om delbetänkandet SOU 2024:19 slog jag upp det och läste vad som står där. Jag läser alltså inte bara vad regeringen skriver, utan jag kollar även i källorna.

Regeringen duckar här, rakt upp och ned. I det delbetänkande jag nyss nämnde pekas en ny myndighet för industripolitik ut. Där finns till exempel fraser som "Industrin sysselsätter över 800 000 personer i Sverige". Det är ett rakt erkännande av att Sverige är ett exportberoende industriland. Det är det här som jag och Socialdemokraterna har tagit fasta på.

Finland har löst det på ett konkret sätt. Vi kan titta på det. Där finns Försörjningsberedskapscentralen. Jag har själv varit där och hälsat på, och det är magnifikt. Det är ett statligt verk. Där jobbar visserligen bara 75 personer i dag, men det är ju detta vi är ute efter egentligen, enkelt uttryckt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där finns allt från samordning, beredskapsarbete, import, export, säkerställande av funktioner och uppföljning av den internationella utvecklingen. Det var därför, fru talman, jag inledde med att prata om Suezkanalen och båten som gick på grund. Det är lätt hänt, och det är skört. Sedan kan vi stå här och dividera om huruvida vi har 10 eller 11 beredskapssektorer eller 61 myndigheter med utpekade roller.

Vi socialdemokrater tror inte på detta. Det går ju inte. Vi tror inte att detta i dag kommer att lösa det problem som jag just har formulerat, nämligen att 80 procent av det vi gör i Sverige i dag sköts av privata företag och att 55 procent av vår bnp kommer från export. Vi kommer att få problem, fru talman. Det är därför jag står här och vädrar min lilla oro, för det kan gå fort. Det räcker med ett skepp som går på grund. Det var lite bakgrundsmaterial.

Jag ska gå tillbaka till det ideologiska som jag gjorde lite reklam för i mitt första anförande. Statsrådet Bohlin förekom mig, för jag är inne på precis samma spår. Jag har märkt de senaste åren, rent politiskt, att antalet myndigheter i Sverige har blivit en valör, en valuta.

Förmodligen, om man vill satsa mer på skattesänkningar till dem som redan har mycket, låter det bra att säga att det egna partiet är effektivt och kan reducera antalet myndigheter. Men då kan vi hamna i det läget, fru talman, att vi bygger jättekolosser av myndigheter där vi kan använda begrepp som suboptimering och liknande dyra enheter. Sedan kan man diskutera om vi ska hålla på med detta och investera 10 miljoner kronor i namnbyten hit och dit. Detta kan man också hålla på och rannsaka och vrida och vända på.

Mina frågor kvarstår alltså. Jag får väl be statsrådet Bohlin om ursäkt ifall jag var otydlig, men frågorna är: Vad är det som ska styra upp relationen mellan stat, näringsliv och myndigheter - det som statsrådet Bohlin har föreslagit både muntligt här och i den skriftliga redovisningen? Kommer vi att kunna kompensera i kris och krig? Ytterst handlar det här om att vi inte kan hålla uppe folks försvarsvilja om vi inte har ekonomisk stabilitet i samhället, fru talman. Det kommer inte att gå.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Bohlin för svaret. Jag ska gå rakt på sak och börja med vad jag, och vi socialdemokrater, tycker. Vi socialdemokrater vill se en ny myndighet för utveckling och uppföljning av näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiska försvar.

Det här kan jag argumentera för, fru talman, men låt mig lyfta blicken och göra det ordentligt. Världshaven täcker 70 procent av jordens yta. Global sjöfart transporterar mellan 80 och 90 procent av världens handlade varor, och detta gäller även Sverige.

12 procent av världens varor går via Suezkanalen. För ett par år sedan gick ett fraktfartyg på grund i kanalen, och det blev förstoppning. Denna förstoppning drabbade Sveriges industriproduktion ganska hårt och brutalt. Det slutade till exempel med att Scania i Södertälje, som tillverkar en av världens bästa lastbilar, fru talman, fick stoppa sin produktion, bara för att ett fraktfartyg gick på grund i Suezkanalen, något som fick följdverkningar.

Fru talman! I fjol kom 55 procent av Sveriges bnp från export. Sverige är ett mycket exportberoende land i Europas ena hörn, och 80 procent av det vi håller på med i Sverige sköts av privata företag. Det är egentligen grunden till att vi står här och debatterar detta i kväll. När 80 procent av vår bnp kommer från privata företag kan vi, genom att studera vad som nu sker i vår stökiga omvärld, med lite fantasi börja skönja vad som kommer att hända med Sverige i en större kris eller i krig.

Detta är anledningen till att vi har föreslagit att man snabbt ska utreda en ny myndighet för ekonomiskt försvar och försörjningsberedskap. Försvarsberedningen tar i sin delrapport Kraftsamling från 2023 upp lite av det som statsrådet Bohlin var inne på, nämligen att det saknas en struktur för utrikeshandel och försörjning av industrivaror. Statsrådet Bohlin tangerar detta, men jag sätter spetsen på industrivaror och utrikeshandel.

Jag kan inte låta bli att bli lite ideologisk och kommer nu fram till antalet myndigheter. Det nämns faktiskt ganska mycket, och statsrådet Bohlin är också inne på det. Jag har full respekt för att det sker mycket i världen just nu. I totalförsvarspropositionen kunde jag inom sakområdet ekonomiskt försvar läsa att det finns fyra utredningar, varav många liknar varandra. Lite hänvisningar till EU har jag också tagit del av, och sedan ska en särskild utredare bli nationell rådgivare.

Det är lite intressant, för man råkar faktiskt glömma att det finns ett förslag från en utredning om just en ny myndighet för våra industrivaror som ska stärka vår beredskap.

Fru talman! I 777 dagar har den här regeringen nu styrt Sverige. Jag har hört en hel del om att den här cyberpolitiken skulle vara historisk, den största satsning som regeringen har gjort, en kraftfull omläggning, ny och banbrytande - och att det här var en bortprioriterad fråga för oss socialdemokrater! Jag menar, när kommer ödmjukheten in i bilden?

Fru talman! Jag kan svara på en sak. Vi förlorade valet hösten 2022. Det var väl det vi gjorde, men vi hade ångan uppe. Den här regeringen pausade. Allt här, hela ramverket, är socialdemokratisk politik: Nationellt cybersäkerhetscenter, Myndigheten för digital förvaltning, alltså Digg, Myndigheten för psykologiskt försvar och Myndigheten för totalförsvarsanalys.

Digitaliseringsstrategin som vi diskuterar nu skulle vi självklart uppdatera och revidera löpande, speciellt med tanke på det världsläge vi har och på att antalet cyberattacker ökade med 165 procent förra kvartalet. När urnorna och kistorna står på vänt, fru talman, är det väl dags att åtminstone fundera på att vara lite ödmjuk!

För 13 månader sedan stod vi här och debatterade den här frågan. Vad är problemet? Jag tror att det handlar om självinsikt i stället för ödmjukhet. Jag skulle vilja tro att det inte var så lätt. Den förra socialdemokratiska strategin var förmodligen tämligen applicerbar. Då hade Moderaterna dock drivit upp ett sådant tonläge, och nu är man fast i den rävsaxen.

Fru talman! Jag ser fram emot att få se den här cybersäkerhetsstrategin, som mer eller mindre riskerar liv och hälsa.

Fru talman! Biobiljetter som inte går att köpa. Urnor och kistor som får läggas på vänt. Löneutbetalningar som inte sker i kommun efter kommun och region efter region.

Fru talman! Det är bara en tidsfråga innan detta på allvar kommer att drabba liv och hälsa - svenska liv och svensk hälsa. Sverige sticker ut. Cyberattackerna ökade med 165 procent förra kvartalet, fru talman. Sverige sticker ut med den kraftigaste ökningen i hela Europa.

Vi kommer från en tid där i synnerhet Moderaterna, som i dag är regeringsparti, både hösten 2020 och hösten 2021 talade om vikten av strategisk cyberpolitik. Den är nästan lite tragikomiskt, ursäkta uttrycket, att läsa de gamla handlingarna och idéerna i dag. Det är lite pompösa ord: En strategi ska innehålla MÅL, MEDEL och METOD.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir lite komiskt att lyssna på statsrådet Bohlin när han talar om hur vi ligger till i världen. Jag lyssnade på frågestunden i torsdags. Det är därför jag ställde interpellationen till vår digitaliseringsminister, som Carl-Oskar Bohlin påpekade är vår civilminister Erik Slottner, Kristdemokraterna. Han vill inte svara.

Vår digitaliseringsminister vill inte svara. Det går som en röd tråd med oredan och hur svårt det är att ställa regeringen till svars när det gäller informationshantering och digitalisering.

Jag lånar ord från statsrådet Erik Slottner själv i torsdags: "Vi har väl aldrig haft en regering som har jobbat så här engagerat och aktivt med digitaliseringsfrågorna och frågorna om artificiell intelligens som nu. Jag sover inte dåligt om nätterna med dåligt samvete för detta." Detta sades i torsdags. Jag med många sover dåligt om nätterna, fru talman, i det läge vi nu är.

Återigen: Statsrådet Bohlin kan vifta hur mycket som helst med Riksrevisionens rapport som kom i fjol. Jag har all respekt för Riksrevisionens arbete. Men Riksrevisionens arbete är 82 sidor text som egentligen belyser bristen på strategi.

Vill man förkovra sig ordentligt - vilket jag rekommenderar statsrådet Bohlin att göra på allvar - ska man titta i den stora cybersäkerhetsutredning som vi socialdemokrater beställde och fick ta hand om. Det är 537 sidor. Här lyfts allting fram.

Det statsrådet Bohlin hävdar skulle vara från någon högerregering eller en moderat idé är inte det. Han talar om ett nationellt cybersäkerhetscenter 2.0, eller vad statsrådet döper det till i svaret på interpellationen. Det står också beskrivet redan i juli 2021 i den stora cybersäkerhetsutredningen. Jag skulle kunna stå här och citera ur papperen rakt upp och ned.

Min poäng är att ingenting är nytt. Var är strategin, fru talman? Det var därför jag stod här i kammaren för 13 månader sedan. Jag citerade då ur Lewis Carrolls bok från 1865. "Om du inte vet vart du ska spelar det heller inte någon roll vilken väg du tar." Det är kattens svar i Lewis Carrolls bok Alice i Underlandet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Bohlin för svaret.

Jag går rakt på sak. Jag tycker att den SD-stödda M-KD-L-regeringen sköter det här med cybersäkerhet ganska dåligt. Precis som statsrådet Bohlin sa stod jag här och ställde samma frågor för 13 månader sedan.

Är det något parti i den här regeringen som i synnerhet haft en hög svansföring i synen på informations- och cybersäkerhet är det just Moderaterna. Jag har tagit del av Moderaternas kommittémotioner från både hösten 2020 och hösten 2021. Man kom i regeringsställning hösten 2022. Man lade fram en regeringsförklaring för 777 dagar sedan. För ett och ett halvt år sedan var det en handfull ministrar i regeringen, inklusive statsministern, som talade om vikten och behovet av en strategisk cyberpolitik.

Fru talman! Nu står vi här igen. Åren går. Vi kan gå tillbaka till när den socialdemokratiskt ledda regeringen beställde en stor cybersäkerhetsutredning. Den levererades i juli 2021. Det lilla den här regeringen har kunnat åstadkomma står beskrivet redan där. Jag skulle faktiskt kunna gå så långt som att säga att det lilla den här regeringen har gjort i fråga om cybersäkerhet är arv från de socialdemokratiskt ledda regeringarna och direkta effekter av vad de utfört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har egentligen inte direkt med frågan att göra, men jag har respekt för att statsrådet Bohlin både i det muntliga och i det skriftliga svaret lyfter fram de stora budgetsatsningarna. Men, fru talman, alla partier i riksdagen står bakom de här budgetsatsningarna. Det finns ingen som säger emot. Vi står i den största säkerhetspolitiska krisen sedan andra världskriget. Ja, vi måste investera massivt både i det militära och i det civila försvaret. Här ingår naturligtvis även cybersäkerheten.

Fru talman! Vad handlar det här då ytterst om? Låt mig ge ett brutalt exempel: patologiska förändringar i höger bröst. Så står det i en av de 10 000 journaler som är på vift i cyberetern just nu. De här 10 000 journalerna kommer från Sophiahemmet, en liten promenad härifrån. Och det här gäller inte bara gemene man och vanliga medborgare. Det handlar till och med om kontaktuppgifter och personuppgifter till kända personer i ledande ställning.

Fru talman! Jag kan fortsätta: Munkfors, Härjedalen, Bjuv, Vellinge, Kalmar, Bjurholm, Norrköping, Kalix, Region Västerbotten, Region Uppsala - listan kan göras lång över kommuner och regioner som har drabbats mycket hårt av cyber- och it-attacker. Låt oss lägga till Svenskt Näringslivs rapport, som säger att vart tredje företag drabbades av cyberattacker förra året. Nyligen var det Kumla som fick lägga ned all sin verksamhet. Sveriges Radio P4 rapporterade att man helt enkelt fick återgå till penna och papper.

Fru talman! Det är den här verkligheten vi är i nu, och vi väntar fortfarande på Moderaternas och regeringens cyberstrategi.

(forts.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan inleda med att säga: När Björn von Sydow talar lyssnar jag. Det är en mycket klok herre.

För att balansera detta skulle jag väl kunna säga så här: Jag tror att där och då, på den privata marknaden för försvarsindustrin, skulle den privata industrin ha kunnat göra än mer. Man hade till exempel kunnat titta på ett av världens bästa stridsflygplan, som akronymen JAS. Jag är övertygad om att det skulle ha kunnat säljas mer delvis med ansträngning av det privata näringslivet och med hjälp av staten, alltså vi. Det tror jag.

EU och ASAP har nämnts. Jag ska till åhörarna säga att ASAP egentligen handlar om att vi har lovat att producera 1 miljon artillerigranater till Ukraina för att Ukraina ska stå upp för demokrati på vår kontinent. Det har väl gått sisådär med det. Det var därför som jag i inledningsanförandet sa just att det är skyndsamt och bråttom, fru talman, för Ukraina står upp för oss och vår gemensamma säkerhet.

Jag ska säga några ord om EU också. Det är dagsaktuellt. EU-kommissionen lade i tisdags fram ett förslag om just en försvarsindustriell strategi. Det är några punkter som jag inte ska redogöra för här, men enkelt uttryckt skulle man kunna säga att det handlar om att vi i EU kan göra mer. Vi kan göra mer i EU, och vi kan göra mer tillsammans. Den ansatsen tilltalar mig - den är inte mig emot. Men själv är bäste dräng när det gäller vår gemensamma säkerhet, oavsett om vi är med i försvarsallianser eller ej. Vi behöver bygga upp vårt eget försvar och även en försvarsindustri som vi kan vara stolta över i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, försvarsministern för inlägget! Som socialdemokrater driver vi försvarsmaterielstrategi. Precis som försvarsministern var inne på vill vi se ännu mer långsiktighet i upphandling, produktion och utveckling.

Något jag tyckte var bra i försvarsministerns inlägg var just den statliga medfinansieringen som nämndes. Jag tror visserligen som Socialdemokraterna att den är för låg och för liten. Vi kommer att behöva spänna bågen än mer.

En sak som är bra men som försvarsministern inte nämnde är försvarsinnovationsförmågan och de nya direktiven till bland annat Vinnova. Jag tror att det på sikt kan leda till bättre förutsättningar.

När vi socialdemokrater lade fram vår kommittémotion om vårt samlade försvar i höstas rymdes 61 yrkanden på ungefär 33 sidor. En tredjedel av dessa yrken handlar om teknik på ett eller annat sätt. När vi pratar teknik här blir det förr eller senare kulor, krut och materiel. Försvarsmaterielstrategin som jag nämnde är en viktig del i detta just för att åstadkomma det som försvarsministern belyser när det gäller långsiktighet.

Sedan tycker jag att det finns en spännande ideologisk nerv i den här diskussionen som kanske inte helt kommer fram. Vi socialdemokrater är övertygade om att försvarsmaterielindustrin inte är vilken marknad som helst. Det finns många diffusa önskningar och säkerhetspolitiska avvägningar att ge och ta.

Sedan finns det tydliga och mer konkreta svårigheter med att det är långa beställningar. Allt detta handlar om en högteknologisk värld. Det handlar om underleverantörsförhållanden som det tar år eller kanske decennier att bygga upp.

Sedan är det detta med ekonomin och den ideologiska nerven. Vi socialdemokrater ryggar inte för ord som statliga garantier och krediter. Det är faktiskt två värdeord som saknas i försvarsministerns svar. Vi vet att detta inte är vilken marknad som helst, och vi socialdemokrater vet också att den inte kan hanteras som vilken marknad som helst. Därför är vi intresserade av ganska mycket - jag höll på att säga det mesta - för att finansiera vår försvarsindustri. Det kan handla om fonder. Det kan även vara långa kontrakt och beställningar, som försvarsministern tog upp. Delfinansiering och gemensam upphandling nämndes också. Vi kan även tänka oss delägande, till och med.

Vi har lyft idéer om delägande för att staten ska ta ett större grepp i detta. Det kan låta lite exotiskt nästan, men för tio år sedan, den 8 april 2014, blev vi, alltså ytterst Sverige, i en gryningsräd tvungna att på papperet gå in i två privata företag och ta kontroll över för vår gemensamma säkerhet väldigt viktig teknologi och kunskap. Detta säger jag för att belysa en punkt i detta, för ytterst handlar det inte bara om privata företag utan om vår gemensamma säkerhet.

Fru talman! Hur ser försvarsministern på försvarsmaterielstrategier och på att gå in med mer ekonomiska muskler i försvarsmaterielproduktionen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för ett fylligt och ganska tilltalande svar. Det var uttömmande och rymde värdeord som jag som socialdemokrat gillar: nationell tillgång, långsiktighet, partnerskapsavtal och gemensam anskaffning. Också ammunitionsfrågan belyses. Det är bra, men som socialdemokrat är jag stolt men inte nöjd. Det är nämligen så att staten, Försvarsmakten och försvarsindustrin måste gå samman. Vi måste agera nu på ett än mer stringent sätt. Behoven är väldigt stora. Och det är brådskande, fru talman.

Varför står jag här som socialdemokrat och talar om försvarsindustrin och vikten av att vi nu ska göra så mycket vi kan här i Sverige? Det finns många dimensioner i det här, fru talman. Ytterst handlar det om vår gemensamma säkerhet och om rådigheten. Det innebär att när det behövs ammunition, vapen, kulor och krut vet vi att vi till stor del kan åstadkomma det inom våra egna gränser så långt det går. Ju bättre självförsörjningsförmåga när det gäller kulor, krut och försvarsmateriel, desto bättre är det.

Vi socialdemokrater talar också om vikten av försvarsmateriel och industriproduktion, för vi vet att det är bättre att våra kvinnor, män och hen - montörer och ingenjörer - kan, vill och ska göra det. Vi är duktiga på teknik. Vi är en kunskapsnation, ett ingenjörsland.

Det är faktiskt få länder i världen per capita som tillverkar så högteknologisk försvarsmateriel som Sverige. Innerst inne har jag dock flera kostnadsposter som jag hellre skulle vilja tala om än försvarsindustrin och satsningarna där, till exempel bättre välfärd, skola, vård, omsorg och högre pensioner. Men vi lever i den tid vi lever nu. Vi har återigen ett eskalerande krig i Europa, och det är bråttom.

Vi exporterar vapen och försvarsmateriel, och det skapar även jobb i hela landet. Det är så vi socialdemokrater arbetar.

Överbefälhavaren brukar tala om det aktiva försvaret i form av en fyrfältare: krigsavhållande, stöd till Ukraina, Natoanslutning och tillväxt. Både vårt eget försvar och tillväxt behövs. Och precis som försvarsministern belyser är behovet av ammunition här och nu otroligt skriande och brådskande.

Försvarsministern nämnde det gemensamma projektet ASAP, vilket är en intressant akronym för ASAP kan på engelska också utläsas as soon as possible. Ursäkta, fru talman, att jag tillfälligt talar engelska i kammaren. Det är en bra riktning och viljeyttring i akronymen, för det är väldigt bråttom. Ukraina står just nu upp för hela Europas demokrati mot Vladimir Putins regim.

Det är en spännande tid med en avvägning mellan att göra själv och att lita på andra. Jag skulle jättegärna vilja höra försvarsministern utveckla tankarna kring det som jag har sagt.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaren!

Jag instämmer med försvarsministern. Det låter som att vi har en stor samstämmighet här. Men jag vill ändå understryka riktningen. Vår historia har lärt oss att det är lätt att vara efterklok.

Stockholm och Stockholmsregionen är full av historiska monument. De har oftast blivit färdiga i försvarssammanhang när tekniken har sprungit i väg. Det gäller allt från första världskrigets olika korvlinjer här utanför för att försvara oss mot ett väpnat angrepp till andra världskrigets och kalla krigets olika luftvärnslavetter och fortifikationer som hela tiden har fått flyttat ut i och med teknikutvecklingen.

Fru talman! Jag vill med detta påminna oss om den geografiska närheten till Putins regim i Ryssland, i Kaliningrad, och de olika nyckfulla, oönskade övningsverksamheter som förmodligen kommer att uppstå i framtiden, oavsett om vi vill det eller inte.

Med dessa ord vill jag tacka försvarsministern för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för inlägget!

Försvarsministern sa ett ord som var lite förlösande för mig. Det är just luftförsvaret. Det kalla kriget lärde oss mycket av det försvarsministern redogör för. Det handlar om skyddsrum, räddningstjänst och även fjärrbekämpning.

Vi har skrivit det i nuvarande försvarsbeslut från 2020. Det tydliggörs att den långräckviddiga förmågan ska utvecklas. Det är någonting som jag som socialdemokrat står upp för och driver hårt. Vi behöver utveckla vårt luftvärn än mer än vad vi gör i dag. Det har de allra flesta skrivit under på i det förra försvarsbeslutet.

Jag går tillbaka till nuläget, för att understryka behovet av luftvärn och långräckviddig möjlighet att bekämpa fiender och antagonister.

Fru talman! När jag och försvarsministern står här och talar är det närmare till ryska Kaliningrad med allt obehagligt som kan finnas där än härifrån till Malmö. Det jag är ute efter, fru talman, är såklart att behovet av långräckviddig förbekämpning, som det heter på fackspråk, är oerhört viktigt.

Vi måste fortsätta att bygga upp den kompetensen. Det gäller från det lilla till det stora. Det lilla i det här fallet skulle kunna vara det nya inslaget i krigföringen som drönare. Det stora skulle vara, precis som försvarsministern belyser, Patriotsystemet. Här är vi nu. Det finns mer att göra på luftvärnsområdet.

Apropå vad vi socialdemokrater vill, förutom att utveckla luftvärnet, kan det vara passande att även här lyfta fram en annan fråga som vi nu driver. Vi skulle vilja se att även stridsskolan i Kvarn blir ett regemente. Det låter kanske lite felplacerat. Men för oss som har varit på plats och tittat är det en utmärkt, toppmodern anläggning för att öva strid i bebyggelse.

Strid i bebyggelse hoppas vi alla att vi kommer att behöva slippa se runt Riksdagshuset och i Stockholmregionen. Men det finns såklart en stark koppling till att vi har välutbildade soldater för strid i bebyggelse om skiten träffar fläkten, så att säga.

Jag vet, tror och hoppas att den utmärkta anläggningen i Kvarn blir kvar oavsett om den har titeln regemente eller bara som nu försvarsutbildningsanläggning.

Jag ska göra en liten återblick. Vi har Livgardet här i Stockholmsområdet, amfibieregementet och hemvärnet. Vi har nära till Strängnäs pansarregemente. Vi har flygvapen i Uppsala.

Men vi har också haft luftvärnsregemente i Stockholmsregionen, i Norrtälje, och ingenjörstrupper. De kan vara väldigt viktiga att ha för att till exempel bygga upp broar som har gått sönder eller för att försvåra angrepp mot storstaden och vår gemensamma huvudstad Stockholm.

Där skulle jag jättegärna vilja ha någon reflektion från försvarsministern om återskapande eller framåtblickande åtgärder för försvaret av Stockholm.

Fru talman! Tack till försvarsministern för ett fylligt och bra svar!

Natten till den 29 mars 2013 flög två bombplan flankerade av fyra jaktplan från Finska viken i riktning mot vår huvudstad, Stockholm. Jaktplanen skulle såklart skydda den dyrbara lasten. Dessa ryska mördarmaskiner höll rak kurs mot vår huvudstad.

Eftersom jag är skolad i ingenjörsvetenskap har jag räknat på vad effekten av ett angrepp med konventionella vapen skulle bli. Om dessa flygfarkoster hade släppt konventionella bomber över Stockholm skulle en stor del av där vi är nu vara helt borta.

Det är tragiskt och mardrömslikt att det har visat sig att det förmodligen inte var konventionella bomber som Ryssland och Vladimir Putins regim fick för sig att öva med mot vårt hjärta. Enligt de allra flesta var det en övning inför att släppa kärnvapen över vår huvudstad. Det var en annan tid, och vi var många som blev negativt överraskade av detta. Sedan dess har inte mycket varit sig likt i relationen till Ryssland.

Jag tar upp detta i dag för att belysa många saker. Jag tycker att försvarsministern också sätter fingret på några viktiga saker, till exempel att vår huvudstad Stockholm är av stor strategisk betydelse.

Stockholm är inte bara hem för mig och mina barn utan för 2 ½ miljon invånare. De boende i Stockholmsregionen utgör alltså en fjärdedel av Sveriges befolkning. Räknar vi in övriga Mälarregionen, där Stockholm är navet, ryms här hälften av landets befolkning. Här finns Sveriges kulturella centrum, medierna, statsförvaltningen och en stor del av inte bara Sveriges näringsliv och huvudkontor. Det är kanske en av Europas mest huvudkontorstäta regioner och städer. Här har vi hamnar och flygplatser. Det är gott om strategiska mål, om jag får uttrycka mig så. Men samtidigt har vi en utmaning, för Stockholm är inte bara vackert utan även fullt av vatten. Vatten är både ett försvar och ett hinder.

Rysslands försök till invasion av Kiev har också belyst vikten av huvudstäder. Tack och lov körde den ryska stridsvagnskolonnen fast, och även försöket att inta flygplatsen Hostomel misslyckades.

Det jag är ute efter i mina frågor till försvarsministern är om det finns någonting mer med utgångspunkt i tidsepoken jag skissat på här som vi framöver behöver utveckla i försvaret av vår huvudstad och av Stockholmsregionen.

Herr talman! Jag talade i mitt inledande anförande om motivationsgap och frustrationsgap. Jag ser en stark koppling till försvarsviljan. Jag tror att jag har varit tydlig.

Herr talman! Aisopos skrev för 2 500 år sedan fabeln om pojken som ropade varg. Andemeningen i fabeln är att om man ropar "Vargen kommer!" för många gånger kommer vi inte att ha förtroende för det viktigaste vi har i ett samhälle. Jag hoppas att jag har uttryckt det tydligt. Det är nämligen det viktigaste vi har.

Min mamma och pappa föddes i Finland under brinnande krig. Min farfar överlevde fem år i krig, min morfar likaså. Jag kan därför inte sluta tänka på att man i Finland tittade lite förvånat på den svenska statsledningen i början av året. Låt mig, för att vara tydlig, låna några ord från Finlands dåvarande president, Sauli Niinistö. Han kände sig förmodligen tvingad att gå in och hjälpa statsledningen i Sverige. Han sa: Var inte rädda, men var vaksamma! Det sa alltså Finland, som blev av med en niondel av sitt territorium och drabbades av 450 000 internflyktingar.

Det är fortfarande upp till statsrådet Bohlin att svara på vad som ledde till att man eskalerade så mycket i tonaliteten där och då, i Sälen den 7 januari.

Fru talman! Talmannen tog ett fint initiativ och skickade ut oss riksdagsledamöter till så många gymnasieskolor och högstadieskolor som möjligt under januari månad i år. Ytterst handlade det om att fira att regeringsformen fyller 50 år. Jag vill återigen tacka talmannen för det fina initiativet.

Personligen hann jag med att hålla i 16 olika lektioner under tre veckor, från Norsborg och Nacka i söder till Arlandastad och Norrtälje i norr. Under mina 16 lektioner, som varade i en eller två timmar, mötte jag över 500 elever och ett trettiotal lärare och mentorer. Efter lektion nummer ett, två eller tre började jag fundera lite: Ja, det är nog min roll som riksdagsledamot och delaktig i försvarsutskottet att svara på frågan om det kommer att bli krig i Sverige. Men efter att ha fått frågan tio, elva, tolv, tretton eller fjorton gånger började jag känna viss förvåning - och lite irritation. Är det verkligen min roll att förtydliga Carl-Oskar Bohlins uttalande i Sälen?

Återigen: Jag anser att försvarsvilja är något oerhört skört och kanske den viktigaste resursen vi har i ett samhälle. Därför blir det stora frågetecken efter uttalanden som det statsrådet Bohlin gjorde i Sälen, till exempel: "Trots denna omedelbara närvaro tycks våra mentala försvarsmekanismer fortfarande låna många slutsatsen att allt det där händer någon annanstans. Där men inte här." Han sa också "med ämbetets kraft. Mindre inlindat, och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige." Jag är övertygad om att det gav fel effekt och ledde till väldigt mycket merarbete för många av oss.

Herr talman! Återigen: Vi ska vara oerhört rädda om försvarsviljan i vårt samhälle. Det är förmodligen den viktigaste resursen vi har.

För mig kvarstår åtminstone tre frågor här i dag. Vad blir nästa möjliga steg om vi behöver eskalera ytterligare i tonalitet? Vilken grundanalys låg bakom Bohlins eskalation i tonalitet just där och då? Och var det meningen att denna oro och förvirring skulle uppstå, liksom denna typ av efterdebatt?

Jag gick alldeles nyss in på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida, krisinformation.se, som är bra. Jag länkade mig vidare till Lilla Krisinfo, som är riktad till barn och ungdomar. Där kan man läsa rakt upp och ned: "Försvarsmakten och dom svenska politikerna tror inte att det kommer att bli krig i Sverige just nu, även om det är omöjligt att säga."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag menar, återigen, att det blev fel, att det blev för hårt. Jag önskar att vi, som tillsammans tillhör någon typ av statsledning, kan balansera tonaliteten bättre än man gjorde i januari.

Fru talman! Förmodligen står vi här just i dag och debatterar försvarsvilja lite extra på grund av Rysslands orättfärdiga krig mot det tappra folket i Ukraina. Våra tankar går till dem.

Det finns många olika definitioner av vad försvarsvilja skulle kunna tänkas vara, definitionsmässigt. Försvarsmakten har en, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en annan och så vidare, men om det är något som går som en röd tråd genom alla dessa definitioner är det vackra ord som "vi", "alla", "vårt", "oss" och "varandra".

Precis som statsrådet Bohlin framförde är det en uppdatering på gång av broschyren Om krisen eller kriget kommer. I dagens version står det: "En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar statsrådet Bohlin för bra svar. Det finns säkert sex bra argument som tilltalar mig och som jag inte har något emot. Det gäller allt från informationsinsatser till ämnesplan, uppdaterad broschyr, beredskapsvecka, brev till 16-åringar och mer stöd till frivilligorganisationer. Detta stöder jag som socialdemokrat starkt.

Jag ser gärna detta, och jag vet att det kommer att ske: Vi måste utveckla vårt totalförsvar, även den civila delen, och där kommer försvarsviljan förr eller senare in.

Det finns även en aspekt här och nu, nämligen att vi förhoppningsvis är på randen till att gå med i Nato. När vi går in i Nato är det inte bara historiskt, utan det är ett nytt skede för våra kvinnor och män - för hen som ska försvara inte bara våra nationsgränser utan också ingå i ett kollektivt, gemensamt försvar långt utanför nationens gränser.

Apropå definitioner av försvarsvilja i Sverige skulle vi kunna lyfta fram begrepp och definitioner såsom att det är ett bra land att leva i och att vi har tillit till varandra och till myndigheter samt inställningen att bidra till totalförsvaret. Men här finns några saker som skaver, och det är ytterligare ett argument för att jag står här i dag och vill debattera försvarsvilja. Det gäller synen på den gemensamma hotbilden och även hur vi i statsledningen - vi alla här, även i riksdagen - kommunicerar försvarsviljan.

Jag har funderat på vad som hände i Sälen i januari 2024. Jag har vridit och vänt på hur statsrådet och även överbefälhavaren presenterade sina bilder av krigshotet. Det blev nog för mycket och för starkt. Jag tror nämligen att det uppstår en frustration och ett motivationsgap bland befolkningen om, låt oss säga, statsledningen springer i väg och är på en annan nivå och har en annan tonalitet när vi pratar om risken för kris och krig. Med andra ord, fru talman: Jag anser att det inte blev bra i januari.

Herr talman! Jag kan bara instämma. Likt Camilla Brunsberg från Moderaterna kan jag som socialdemokrat just nu tacka för det goda arbetet och understryka och belysa vikten av en toppmodern och framåtlutad signalspaning i Sverige. Som jag sa i mitt anförande har Sverige som ingenjörsland mycket goda förutsättningar att ligga långt fram i signal- och signalunderrättelseverksamheten. Detta gör vi för att bevara vår gemensamma säkerhet, Sveriges suveränitet och ytterst våra friheter för barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Med dessa ord, herr talman, tackar jag för ordet.

Herr talman! Ledamoten Markus Selin tänker inte svara på den frågan just i dag. Precis som ledamoten Camilla Brunsberg från Moderaterna säger pågår ett arbete, och jag personligen sitter i referensgruppen i detta arbete.

Samtidigt kan jag tacka för frågan, för det är nog intressant för allmänheten att redan börja fundera i dessa banor och frågeställningar. Med den tekniska utvecklingen blir det mer och mer komplext var mottagare och var sändare är i en signalöverföring. Mängden data som överförs har också ökat explosionsartat. Jag vill alltså tacka för den goda frågan. Jag ser fram emot att få återkomma, förmodligen senare i år, när vi har paketerat nuvarande arbete lite bättre.

Herr talman! Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet handlar om avlyssning och att urskilja signaler, sändare och system. Signalspaning går alltså ut på att få fram information ur elektroniska signaler och fånga det intressanta ur signalerna, till exempel i radiokommunikation eller i signaler som går i kabel eller tråd.

Sådan verksamhet bedriver vi i Sverige ytterst till stöd för svensk utrikes, försvars- och säkerhetspolitik. Vi vill kunna kartlägga yttre hot mot landet, och detta gör vi självfallet för att undvika illdåd och fientligheter och bevara våra friheter.

Signalspaningsverksamheten är en nödvändig och inordnad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Sverige är ett ingenjörsland och en kunskapsnation, och signalspaning handlar om spetskompetens. Vi socialdemokrater anser att detta är en viktig förmåga och resurs. Sverige har mycket goda förutsättningar inom signalspaning. Vi ligger långt framme, och detta ska vi värna, utveckla och vårda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i för-svarsunderrättelse-verksamhet

Allt detta handlar också om personlig integritet i balans med Sveriges totala säkerhet. Enkelt utryckt har vår nuvarande signalspaningslagstiftning sin bakgrund i den tekniska utvecklingen och de säkerhetspolitiska förändringar som skedde under 90- och 00-talen. Allt fler signaler började överföras, och de började överföras via kabel och tråd och inte bara i luften.

Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet trädde i kraft den 1 januari 2009, och de första lagändringarna kom redan i december samma år. Genom lagändringarna inrättades bland annat underrättelseskyldighet gentemot enskild samt en ny specialdomstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, som prövar ansökningar om tillstånd för signalspaning. Tillstånd söks av signalspaningsmyndigheten - Försvarets radioanstalt, FRA - på uppdrag av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten, Noa.

Av ett tillstånd ska bland annat framgå vilket inhämtningsuppdrag signalspaningen ska ske för, vilka signalbärare och sökbegrepp som får användas samt vilka villkor i övrigt som behövs för att begränsa intrånget i den personliga integriteten.

Efter inhämtning av data bearbetar och analyserar FRA signalerna och rapporterar underrättelser till uppdragsgivare och berörda myndigheter. Försvarsunderrättelseverksamhet får endast avse utländska förhållanden och yttre hot. Gränsdragningen mellan polisiär verksamhet och försvarsunderrättelseverksamhet ska vara tydlig i en tid då det emellanåt blir allt svårare att dra en gräns mellan vad som är ett militärt hot och vad som är en annan typ av hot.

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en nämndmyndighet som har till uppgift att kontrollera att försvarsunderrättelseverksamheten bedrivs i enlighet med våra lagar och förordningar. Siun är också kontrollmyndighet för den verksamhet som bedrivs enligt signalspaningslagen. I signalspaningen ska särskilt sökbegrepp, förstöring och rapportering granskas. Vidare ska Siun på en enskild persons begäran kontrollera om hens meddelande har inhämtats under signalspaning.

I enlighet med signalspaningslagen finns även ett integritetsskyddsråd vid FRA som ska utöva insyn för att säkerställa integritetsskyddet. Integritetsskyddsrådet är en del av FRA, och rådets ledamöter utses av regeringen. Om det finns skäl ska integritetsskyddsrådet rapportera iakttagelser till myndighetens ledning och vid behov även till Siun.

Personuppgifter som inhämtas och bearbetas kan vara av känslig natur, exempelvis vad vi talar om i telefon eller vad enskilda skriver i e-post. Det har sällan med själva uppdraget i försvarsunderrättelseverksamheten att göra utan är endast en liten del.

Herr talman! Genom FRA:s underrättelseverksamhet får Sverige unik kunskap om utländska förhållanden. Tillförlitliga underrättelser om omvärlden är viktiga för att vi i Sverige ska kunna bedriva en självständig utrikes- och säkerhetspolitik.

Apropå ingenjörsland och signalspaning bedriver Försvarsmaktens flygplan och fartyg också signalspaning åt FRA. Här kan nämnas att Försvarets materielverk beställde två stycken Saabutvecklade flygplan, Global Eye, år 2022, och Saab Kockums har nu även levererat det nya signalspaningsfartyget Artemis till marinen. Med dessa farkoster stärks Sveriges säkerhet avsevärt. Det är världsledande system från svenska ingenjörer, för Sveriges säkerhet, och exempel på moderna, avancerade spanings- och ledningssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i för-svarsunderrättelse-verksamhet

Sverige har en djup och lång kompetens inom signalspaning som måste upprätthållas och utvecklas. Vi gör detta för att upprätthålla Sveriges suveränitet, våra friheter och en säkrare framtid.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag och Socialdemokraterna yrka bifall till reservation l, En utvecklad strategi för signalspaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sjukvården har en central roll i vårt totalförsvar. Det som inte fungerar i fred kommer inte att fungera i krig. Försvarsberedningen med alla riksdagspartier har också uttryckt att det brådskar med återuppbyggnaden av vårt civilförsvar, där sjukvården har en central roll och skyndsamt behöver bygga upp vårt totalförsvar mot ett möjligt väpnat angrepp.

Sverige befinner sig i en sjukvårdskris. Det är en kris som kanske är den värsta sedan 90-talet. Minst 17 av 21 regioner i Sverige planerar nu neddragningar av vår vård. Sverigedemokraterna och regeringen har inte för avsikt att skjuta till några resurser, och läget är nu akut.

Anser ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att Sverige är bättre rustat för kris och krig med dessa neddragningar i sjukvården här och nu när personalen har svårt att klara sitt uppdrag?