Anna Tenje

Fru talman! Stort tack till alla ledamöter, inte minst till interpellanten, för debatten i kväll!

Jag tycker att det framgår väldigt tydligt att vi har olika syn på vad det är som leder till att man bryter ett utanförskap och tar sig ifrån en tuff ekonomisk situation. Jag framhåller vikten av att man kan leva på sin lön, att man får behålla mer av sin lön och att man får möjlighet att försörja sin familj. Det ska bli mer lönsamt att arbeta, fru talman, men det ska också bli mer lönsamt för dem som i dag inte arbetar att gå från bidrag till arbete.

För den saken har vi från regeringens håll en stor apparat. Vi angriper denna problematik och detta utanförskap i många olika delar. Jag har i dag redogjort för att vi fortsätter med det tillfälliga tilläggsbidraget när det gäller bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det särskilt tufft just nu. För dem är det särskilt tufft, och just därför fortsätter vi med den insatsen.

Vi ser samtidigt att det ser bättre ut framöver. Då gäller det att bygga en politik och en budget för att satsa på ekonomisk tillväxt och produktivitet, så att jobben blir fler och så att vi gemensamt kan bygga välfärden stark. Det är bara genom arbete och genom att fler arbetar som välfärden kan bli starkare.

I detta anförande instämde Caroline Högström (M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med att rätta ledamoten Clausson gällande det hon anförde i talarstolen om att vi skulle avskaffa det tillfälliga, förlängda tilläggsbidraget.

Regeringen har alltså vid fem tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. När vi nu har sett att det svåra ekonomiska läget har mildrats något - med det sagt är det inte över på något vis, men det har i alla fall mildrats något - har regeringen förlängt men trappat ned tilläggsbidraget. Vi bedömer att detta är en väl avvägd åtgärd för att ändå fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll. Men vi har alltså fortsatt förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget. Även om det har gått från 40 till 25 procent har vi inte avskaffat det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag inledde med att säga har det skett betydande uppräkningar för de svagaste hushållen under de senaste åren. Att sjukersättningen har ökat med över 4 000 kronor i månaden och garantiersättningen med närmare 2 500 kronor i månaden jämfört med 2022 handlar just om att kompensera för den höga inflationen. Dessa och många fler stöd ligger kvar på en väsentligt högre nivå, fru talman, och därtill har vi - precis som har diskuterats flera gånger tidigare - det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget, vilket har varit en viktig åtgärd för att just stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader.

För att stärka den ekonomiska situationen för dem som har haft det allra svårast har regeringen, precis som jag sa tidigare, vid fem tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Sammantaget innebär regeringens politik att hushållens ekonomiska standard under mandatperioden procentuellt sett har ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de översta inkomstgrupperna, alldeles oavsett vad ledamöterna anför i talarstolen, fru talman.

Därtill har sänkt skatt på arbete och drivmedel samt elstöd utgjort viktiga tillskott till hushållens ekonomi. Precis som ledamoten anförde tidigare har vi ett perspektiv gällande stad och land, och där många är beroende av inte minst bilen har detta haft stor inverkan på hushållens ekonomi. Regeringen har bevisat i både ord och handling att man värnar just hushållen i en svår tid.

Bidrag är ibland nödvändiga för att stötta hushållen i en svår tid, fru talman, men det behandlar ju bara symtomen på fattigdom och inte orsaken till den. Vi vill långsiktigt förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation, och då finns det bara en lösning: att fler föräldrar får ett jobb att gå till och att de också får en inkomst som de kan försörja sin familj på. Då måste det bli mer lönsamt att arbeta, och det måste bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.

Sänkt skatt på arbete är en väldigt viktig del i detta, och därför kan man inte höja skatten för låg- och medelinkomsttagare - inte i kommunen, inte i regionen och inte heller på den statliga nivån, vilket Socialdemokraterna annars är väldigt starka anhängare av. Det är bara genom arbete som ett långvarigt bidragsberoende kan brytas och människor kan känna hoppfullhet och glädje över att kunna förbättra inte bara sitt eget liv utan även samhället i stort.

Fru talman! Ledamoten Lennström beskriver i sitt anförande situationen för en hårt arbetande ensamstående kvinna med flera barn. Hon har en tuff ekonomisk situation. Jag har en mycket stor respekt för att det är tufft och för att det är jobbigt att försörja sin familj själv. Det är inte tu tal om saken.

Om jag inte missminner mig, fru talman, bodde den här kvinnan i Stockholm och hade drabbats hårt av Socialdemokraternas höjda skatter både i kommunen och i regionen. Därtill kom en ganska grov höjning av priserna på SL-korten. Och, fru talman, bussen som hon tog varje dag till och från jobbet drogs inte in men gick inte lika ofta, vilket gjorde det svårare att ta vissa pass.

Det är dyrt att vara fattig, har någon sagt. Så är det. Men det är särskilt förödande när man bor i en socialdemokratiskt styrd kommun med höga skatter.

Precis som ledamoten tidigare var inne på måste det löna sig mer att arbeta. Jag är glad över att vi är överens om den saken, för det lönar sig för dåligt att arbeta. Man måste kunna få behålla mer av den lön som man har arbetat ihop. Och det måste löna sig mer, fru talman, att gå från bidrag till arbete. Det går inte att bortse från att det bästa verktyget - om man inte arbetar - för att bryta den ekonomiska utsattheten är inkomst av arbete. Förvärvsarbete har en avgörande roll för den ekonomiska standarden. Det har också en avgörande roll om man kan gå från deltid till heltid.

Vi befinner oss i en lågkonjunktur, som flera har nämnt, med en förhållandevis hög arbetslöshet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att lösa utmaningarna med arbetslösheten och den ekonomiska utsattheten.

Den expansiva budget som riksdagen godkände förra året är inriktad på att få fler i arbete och öka just tillväxten och produktiviteten. Det sker bland annat genom omfattande investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning men även på socialförsäkringsområdet, som vi pratar om.

Regeringen arbetar för att öka både incitamenten och drivkrafterna när det gäller att gå från bidrag till arbete. Vi sänker skatterna på arbete för dem som arbetar och för pensionärerna, och då riktar vi främst in oss på just låg- och medelinkomsttagare. Vi tar också bort de högsta marginalskatterna för att öka drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning på jobbet och att kanske gå från deltid till heltid.

Det är endast i en växande ekonomi som vi kan bära framtidens välfärd och högre löner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de viktigaste insatserna, fru talman, när det gäller att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden eller, för den delen, söka sig vidare till ett nytt jobb är utbildning. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 gett ett tillskott på hela 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 nya utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux. På detta sätt hoppas vi att fler ska utbilda sig och ta de viktiga jobben, inte minst de jobb som vi har pratat om här. Det handlar om vårdbiträden, undersköterskor eller, för den delen, busschaufförer. Det är stora bristyrken i vårt samhälle. Då kan vi med detta också klara kompetensförsörjningen.

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att barnfamiljer inte behöver leva i ekonomisk utsatthet under 2025.

Den tidigare höga inflationen har påverkat svenska hushåll hårt, inte minst barnhushåll. Regeringen har agerat för att stötta hushållen i allmänhet och de svagaste hushållen i synnerhet. Vi arbetar med denna fråga på bred front. I budgetpropositionen för 2025 presenteras en analys av effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens politik under mandatperioden. Analysen visar tydligt att den ekonomiska standarden procentuellt har ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den expansiva budget som riksdagen godkände förra året är inriktad på att få fler i arbete och öka tillväxten och produktiviteten. Det sker bland annat genom omfattande investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning, men även på socialförsäkringens område. Bland annat 100 miljoner kronor för att finansiera en rad åtgärder för att stärka återgången till arbete. Det handlar bland annat om ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Välfärdsstaten är viktig för familjer som har det svårt. Det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget har varit en viktig åtgärd för att stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader. För att stärka den ekonomiska situationen för dem som har haft det allra svårast har regeringen vid fem tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Vi har dessutom höjt tilläggsbidraget när behoven bedömts som störst.

Under höginflationsåren 2023 och 2024 räknades prisbasbeloppet upp med historiska 8,7 respektive 9,1 procent, just för att kompensera för den höga inflationen och de högre priserna. I kronor och ören betyder detta att prisbasbeloppet har höjts med 10 500 kronor, från 48 300 till 58 800. För exempelvis en person med maximal inkomstrelaterad sjukersättning betyder det 4 246 kronor mer i månaden, och den som har garantiersättning får 2 432 kronor mer i månaden jämfört med 2022.

Men det bästa verktyget för att bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete. Regeringen arbetar därför för att öka både incitamenten och drivkrafterna för att gå från bidrag till arbete. Vi sänker skatterna på arbete och pension för främst låg- och medelinkomsttagare och tar bort de högsta marginalskatterna för att öka drivkrafterna för arbete, utbildning och ansträngning på jobbet. Det är endast en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och högre löner.

I detta anförande instämde Caroline Högström (M).

Fru talman! Stort tack till de ledamöter som har deltagit i debatten och lyft dessa viktiga frågor i kväll! Frågorna var något spretiga men nog så viktiga. Vi fick härigenom en möjlighet att diskutera vilka åtgärder regeringen vidtar för att öka arbetskraftsutbudet och hantera Arbetsskadeutredningens förslag.

Jag tycker också att det blev ett bra tillfälle att upplysa ledamöterna, kammaren och eventuella åhörare om många av de bra förslag från de avslutade utredningarna som regeringen i olika delar tar vidare. Det är viktigt att frågor utreds och sedan stöts och blöts för att vi ska få ett bättre och mer välfungerande system och komma till rätta med de orättvisor som eventuellt finns men också med sådant som är ineffektivt och inte träffsäkert. Det behövs inte minst för att kunna öka arbetskraftsutbudet.

Samtidigt tror jag att både ledamoten Åsa Eriksson och ledamoten Jessica Rodén är medvetna om att det inte alltid är fullt så enkelt som att bara ta en utredning och sedan genomföra den. Det tror jag att även Socialdemokraterna är högst medvetna om.

Som ledamoten Högström poängterade från talarstolen låg det 12 eller 15 öppna utredningar inom socialförsäkringsområdet på mitt bord när jag tillträdde. Dessa utredningar blev klara mellan 2015 och 2022, och de var inte färdigbehandlade. Det blev väldigt tydligt där och då vilken kraft och vilket reformtempo den här regeringen håller jämfört med den tidigare.

Till alla som delar min och ledamöternas stora engagemang för frågor om arbetskraftsutbudet och andra frågor inom socialförsäkringen borde det vara ett glädjande besked att så mycket sker på området. Dessutom, kära vänner, är mandatperioden långt ifrån slut. Vi kommer att kunna göra mycket, mycket mer, och det kommer också många förslag på området under våren. Stort tack för debatten!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Debatten är väldigt intressant och som en gott-och-blandat-påse där man tar upp olika förslag och utredningar. För den som kanske har anslutit lite sent kan jag berätta att vi talar om utredningar som ligger på mitt bord och som bereds för tillfället och om vissa åtgärder som vi redan har vidtagit.

När det gäller Kansliet för hållbart arbetsliv lämnade de en slutrapport och inga färdiga lagförslag, fru talman. Men kansliet skriver att man har identifierat olika potentiella insatser och åtgärder som kan bidra till att åstadkomma ett längre och mer hållbart arbetsliv. Gott så.

Bland förslagen som presenterats har flera genomförts under tiden som Kansliet för hållbart arbetsliv har funnits. Det visar på stor medvetenhet om utmaningarna kopplade till ett längre och mer hållbart arbetsliv. Man kan bidra på olika sätt till att lösa dem tillsammans. Det gäller till exempel satsningen på sociala utfallskontrakt, som är genomförd. Det gäller också flexiblare regler för uttag av tjänstepension. I frågan om mer stöd till unga som varken arbetar eller studerar ska arbetsmarknadens behov vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Det förslaget har vi också gått vidare med.

Fru talman! I sammanhanget kan jag även konstatera att den enskilt största reformen med koppling till Kansliet för hållbart arbetsliv handlar om att underlätta för fler att jobba längre och därmed få högre pension. Det beslutades här i riksdagen 2022, då det nya systemet med riktålder och följdändringar i kringliggande trygghetssystem också gjordes.

Om jag ska nämna några förslag som vi har gått vidare med och verkställt när det gäller utredningen kring rätt förutsättningar för sjukskrivning, som har tagits upp här i dag, handlade det bland annat om ett uppdrag om digital information och intyg. Det är ett uppdrag som har getts till E-hälsomyndigheten.

I budgetpropositionen för 2025 föreslog vi att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över. Det handlar också om nationell uppföljning av vårdens insatser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det uppdraget har vi gett till Socialstyrelsen.

I oktober förra året gav regeringen ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp lagen om koordineringsinsatser. Det är gjort.

I oktober förra året gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivna i rehabilitering. Detta är svar på frågan om ett nationellt kompetenscenter som ställdes av en av ledamöterna. Så sent som förra veckan fattade regeringen beslut om att ge Karolinska institutet i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgiften att följa och främja företagshälsovården avseende kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss gå vidare till Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen. Socialdepartementet har tillsatt en bokstavsutredning om en effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott som bland annat ska titta på förslag om administrativa sanktionsavgifter och en bidragsspärr. Den kommer snart. Genom att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ett uppdrag att planera för administrativa sanktioner i socialförsäkringen har regeringen tagit nästa steg för administrativa sanktionsavgifter och bidragsspärr och har därmed förberett arbetet.

Lagstiftningsarbete pågår i Regeringskansliet för att ta fram en proposition som ska lämnas till riksdagen i maj 2025, och den handlar om ett bättre verktyg för kontroll i syfte att stärka uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen.

Jag kan gå vidare till utredningen om vab. Vi har fått möjlighet att använda inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationen för kontroll av bland annat tillfällig föräldrapenning. Regeringen har även i enlighet med utredningens förslag gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att revidera kunskapsöversikten. I budgetpropositionen för 2025 aviserar regeringen dessutom att den ska återkomma med förslag om en förkortad tid för ansökan om tillfällig föräldrapenning.

Det här var 15-20 förslag som jag hann redogöra för under bara denna korta tid. Jag skulle kunna stå ännu längre och ge bevis för regeringens handlingskraft.

(Applåder)

Fru talman! Vi lever i en komplex tid, där över en miljon människor i Sverige inte är självförsörjande. Samtidigt återhämtar sig samhället sakta men säkert från en ekonomisk lågkonjunktur och även från en global pandemi.

Som jag nämnde i mitt inledningsanförande, fru talman, sker det väldigt mycket inom olika delar av regeringen för att åstadkomma ett ökat arbetskraftsutbud. Det handlar om tillskapande åtgärder genom en expansiv statsbudget och fler åtgärder för stöd och hjälp för återgång i arbete. Regeringen har genomfört och fortsätter att systematiskt genomföra det som var regeringens ansats redan från dag ett, det vill säga att stärka utbildnings- och arbetslinjen och se till att arbete lönar sig mer samt att minska det stora utanförskapet.

En del av förslagen som återfinns i de utredningar som nämns i interpellationerna handlar om att öka arbetsutbudet, medan andra förslag riktas in på andra områden. Jag skulle vilja tala lite om utredningen om arbetsskadeförsäkringen som en av interpellanterna har lyft fram, fru talman.

Här har regeringen valt att agera i parallella spår. Regeringen anser att det finns ett behov av kompletterande analyser, som ISF har fått i uppdrag att genomföra. Utöver det ser regeringen att det krävs åtgärder för att förbättra situationen för arbetstagare och arbetsskadade i närtid och har därför i respektive myndighets regleringsbrev för 2025 gett Arbetsmiljöverket och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, uppdrag som ska bidra till just detta.

I dag måste man kunna visa att ens förmåga att skaffa inkomst genom arbete är nedsatt i minst ett år för att kunna få livränta. Utredningen föreslår att sänka detta krav till sex månader i linje med det som gäller för sjukförsäkringens rehabiliteringskedja. Detta ska bidra till att fler ska kunna få just livränta. Samtidigt anser utredningen att det då krävs att en karenstid på sex månader införs i arbetsskadeförsäkringen. I dag finns det inte någon sådan karens. Det förvånar mig lite att Socialdemokraterna så snabbt ville gå vidare med just ett sådant förslag, för det skulle sannolikt få ganska stora konsekvenser.

Regeringen bedömer att det saknas analyser i betänkandet som visar att genomförandet av de här förslagen behövs för att bidra till att arbetsskadeförsäkringen bättre uppfyller sin funktion. Därför har regeringen gett ISF i uppdrag att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt över tid. Uppdraget inkluderar också en analys av hur arbetskraften rör sig mellan olika delar av arbetsmarknaden liksom av förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid. Det här uppdraget ska redovisas i oktober 2026.

Regeringen ser dock ett behov av åtgärder som i närtid bidrar till att förbättra situationen för arbetstagare som riskerar att drabbas av en arbetsskada. Det bästa skyddet för utsatta grupper på arbetsmarknaden är just att förbättra deras arbetsmiljö och minska risken för att arbetsskador över huvud taget inträffar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här pekar Arbetsskadeutredningen på sanktionsavgifter, något som också andra myndigheter lyfter fram. Vi har landat i att gå vidare med just dessa förslag och titta på hur sanktionsavgifter både kan förbättra arbetsmiljön och förhindra att arbetsskador över huvud taget uppstår.

Vi har fler förslag som rör utredningen, men det får vi återkomma till lite längre fram.

Fru talman! har frågat mig vad jag avser att göra under år 2025 för att förslagen från Kansliet för hållbart arbetsliv och andra relevanta färdiga utredningar som kan öka arbetskraftsutbudet ska bli verklighet.

Jessica Rodén har frågat mig när regeringen avser att gå fram med Arbetsskadeutredningens förslag och hur jag avser att säkerställa att fler som drabbas av arbetsskador får sina rättigheter tillgodosedda. Jessica Rodén har även frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att förbättra skyddet för utsatta grupper på arbetsmarknaden, såsom kvinnor i välfärden och anställda i fysiskt tunga yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Över 1 miljon människor är inte självförsörjande, och arbetslösheten är nästan tre gånger högre bland utrikes födda än inrikes födda. Mot denna bakgrund har regeringen sedan dag ett haft en tydlig kurs mot en effektivare arbetsmarknadspolitik och ett ökat arbetskraftsutbud. Regeringens budget för 2025 är inriktad på att få fler i arbete och att öka tillväxten och produktiviteten. Det sker bland annat genom omfattande investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning men även på socialförsäkringsområdet. Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa genom insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen.

I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2025 ges myndigheten i uppdrag att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande. Ett led i detta arbete är fortsatt fokus på att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Den som är arbetslös ska erbjudas rätt stöd och insatser, men samhället måste också ställa krav på att man deltar och aktiverar sig.

Regeringen avser även att genomföra en omfattande bidragsreform för att ta itu med det stora utanförskapet och öka arbetskraftsutbudet. Bidragsreformen består av tre delar: ett bidragstak för att bidragen inte ska vara högre än inkomsten vid arbete, en successiv kvalificering till den svenska välfärden och ett aktivitetskrav kopplat till försörjningsstöd för att motverka långvarigt bidragsberoende och för att den enskilde ska närma sig egen försörjning.

Att arbetskraftsutbudet ska öka är prioriterat även inom socialförsäkringen. Regeringen avsatte i budgeten för 2025 närmare 100 miljoner kronor för att finansiera en rad åtgärder för att stärka återgången till arbete, bland annat genom ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av ökade möjligheter till studier för den som har sjuk- och aktivitetsersättning.

De nya bestämmelserna i föräldraförsäkringen om att antalet så kallade dubbeldagar fördubblas och att föräldrar ges utökade möjligheter att överlåta föräldrapenning till annan försäkrad, vilka infördes den 1 juli 2024, bidrar till att föräldrar bättre kan förena arbetsliv med familjeliv i perioder i livet som kräver mer flexibilitet. Dessa bestämmelser stärker arbetslinjen och föräldrars makt att utforma sina egna liv.

För regeringen är det prioriterat att fortsatt verka för att alla som kan stå till arbetsmarknadens förfogande anstränger sig för att få ett jobb och blir självförsörjande. Förslagen som Kansliet för hållbart arbetsliv har lämnat utgör tillsammans med förslagen i de övriga utredningar Åsa Eriksson hänvisar till viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete för att öka arbetsutbudet. En del av förslagen är omhändertagna, och övriga bereds fortsatt i Regeringskansliet.

En utredning som Åsa Eriksson hänvisar till och som Jessica Rodén frågat om är Arbetsskadeutredningen som i september 2023 lämnade betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Till båda ledamöterna vill jag därför svara att det är av yttersta vikt att vi gör noggranna överväganden innan vi väljer lämpliga åtgärder som säkerställer att arbetsskadeförsäkringen blir mer ändamålsenlig och rättssäker för alla arbetstagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsskadeutredningen har lämnat ett omfattande och värdefullt underlag, men regeringen bedömer att betänkandet saknar grundläggande analyser om hur arbetsskadeförsäkringen bör vara utformad för att uppfylla sin funktion sett till hur arbetsmarknaden och sjukförsäkringen fungerar i dag. Det krävs därför mer kunskap för att kunna avgöra om vissa av utredningens förslag är ändamålsenliga.

Även om regeringen ser ett behov av kompletterande analyser har åtgärder vidtagits som syftar till att fler som drabbas eller riskerar att drabbas av arbetsskador får sina rättigheter tillgodosedda. Jag berättar gärna mer om dem i kommande inlägg.

Fru talman! För att sammanfatta: Regeringen arbetar med en rad olika åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet och ha framdrift i reformarbetet, inte minst när det gäller arbetsskadeförsäkringen.

Fru talman! Jag vill givetvis börja med att tacka interpellanten och ledamöterna för att ni har deltagit i debatten. Det här är viktiga frågor, och jag uppskattar verkligen - som jag har sagt tidigare - att det finns ett så stort intresse i kammaren i dag för frågorna.

Precis som jag har redogjort för tidigare i mina anföranden genomför nu regeringen ett gediget reformpaket för en starkare äldreomsorg. Så snart som i nästa vecka kommer jag att presentera en ny demensstrategi, givet att det är en av våra snabbast växande folksjukdomar. Ålder är en riskfaktor för att få någon form av kognitiv sjukdom. Det är inte en del av det naturliga åldrandet, men det är en fråga som vi behöver jobba med - inte minst inom kommuner och regioner - för att skapa en likvärdig vård och en bättre demensvård för dem som drabbas och deras anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag betona vikten av att kommunerna utnyttjar det stöd som finns och tar till sig av den debatt vi har haft i dag, av de rapporter som har kommit från Socialstyrelsen och av de senaste siffrorna från SKR och SCB. De visar att det verkligen är angeläget att vi här och nu börjar jobba kraftfullt med arbetsmiljön i kommunerna, såväl i egen regi som i olika vårdföretag.

Vi behöver satsa på ledarskapet inom äldreomsorgen, och vi behöver flytta fram positionerna så att fler kan gå från deltid till heltid och att fler ska känna att detta är ett otroligt viktigt och meningsfullt framtidsyrke med en längre framtid än i dag.

Äldreomsorgen kommer även i fortsättningen att vara en viktig framtidsfråga, och jag ser verkligen fram emot att komma hit och diskutera den vid fler tillfällen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Många frågor har bollats här. Jag konstaterar att jag är ointresserad av i vilken regi saker och ting har bedrivits - offentlig eller fristående regi - så länge det är fråga om hög kvalitet och hög tillgänglighet samt att skattebetalarna får valuta för sina pengar.

Låt mig ge ett exempel. Ledningen i den socialdemokratiskt ledda regionen här i Stockholm har beslutat att ta tillbaka 1177 i offentlig regi, vilket har gjort den dyrare och har inneburit sämre tillgänglighet. Särskilt äldre hamnar i kläm, givet att man har en sådan tidspress på sig när man ska beskriva sina besvär när man ringer in till 1177 att man riskerar att bli helt och hållet utan vård. Detta äventyrar definitivt liv och hälsa.

I övrigt vill jag backa tillbaka till den stora frågan gällande kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen släppte i förra veckan en rapport. I den framgår det tydligt att det finns särskilda områden som är viktiga att stärka för att klara framtidens kompetensförsörjning. Det handlar bland annat om att satsa på kompetensutveckling och om att stärka ledarskapet inom äldreomsorgen så att arbetsmiljön också kan bli bättre. Fler ska orka, vilja och kunna jobba mer - gå från deltid till heltid - och på så sätt bli inkluderade i sättet att styra och leda verksamheten. Men det handlar också om språkkunskaper.

Det är här fråga om områden, fru talman, som jag har arbetat med sedan dag ett. Språket är helt grundläggande dels för att äldre ska förstå och göra sig förstådda - det är en självklarhet-, dels för att medarbetare ska kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt och dels för att den sociala samordningen ska fungera på arbetsplatsen så att arbetsmiljön på så vis också ska bli bättre.

Samtidigt vet vi att en stor del av personalen, uppskattningsvis en fjärdedel, inte talar tillräckligt bra svenska för att klara av sina arbetsuppgifter. Detta är, fru talman, en verklighet som har varit känd sedan länge, men det förmådde inte den socialdemokratiska regeringen klara av förra gången. Den agerade inte i frågan, men det har vi gjort. Och vi är mer handlingskraftiga i frågorna.

En av de första utredningarna som jag tillsatte handlade om språkkrav i äldreomsorgen. Utredningen fick jag tillbaka i december, och den är nu ute på remiss för att ta in synpunkter på de olika förslagen. Förslagen är viktiga i fråga om att säkerställa tillräckliga språkkunskaper samtidigt som de också handlar om att hjälpa de många medarbetarna att öka kompetensen eller att den befintliga medarbetaren som inte har tillräckliga språkkunskaper får det stöd och den hjälp som behövs för att snabbt förbättra sina språkkunskaper.

Fru talman! Detta är bara ett exempel på hur vi praktiskt jobbar för att öka och stärka kvaliteten i äldreomsorgen. Precis som ledamoten var inne på har vi tagit vidare Äldreomsorgslyftet. Vi har tagit bort ytterligare käppar från hjulet så att kommunerna kan nyttja pengarna. Jag är mycket angelägen om att just detta efterlängtade statsbidrag kommer många och rätt personer till del. Vi tar också fram en ny socialtjänstlag, och vi fyller på med många viktiga reformer. Vi ökar stödet till anhöriga, stärker den medicinska kompetensen och stöttar det viktiga arbetet med att använda välfärdsteknik inom äldreomsorgen.

Fru talman! Jag skulle önska att jag nu hade 20-30 möjligheter till replikskiften när äntligen engagemanget från kammaren är så stort för äldreomsorgen. Det har jag väntat på i två år. Jag kan bara konstatera att det är mycket glädjande med det engagemang som ändå uppvisas här i dag. Jag har jobbat med de här frågorna sedan dag ett. Jag kan bara konstatera att då som nu är äldreomsorgen en framtidsfråga.

Både antalet och andelen äldre i Sverige ökar. Vi får aldrig glömma att just den ökningen, att allt fler blir allt äldre, är en fantastisk framgångssaga. Det ska vi aldrig förminska. Det beskrivs ofta som att detta skulle vara ett gigantiskt stort problem. Men det är egentligen det som vi har strävat efter hela tiden.

Med det sagt är det självklart så att det är förknippat med en hel del utmaningar. Det kommer att leda till ett ökat behov av äldreomsorg, en utökad hemtjänst och en utökad andel platser på särskilda boenden.

Även om vi blir allt äldre lägger vi allt fler friska år till vår ålderdom. Men det innebär ändå till syvende och sist att vi någon gång i livet kommer att behöva hjälp och stöd. Då ska givetvis en trygg och säker omsorg med hög kvalitet finnas där.

Precis som interpellanten men också flera av ledamöterna belyser är kompetensbristen mycket riktigt en stor utmaning i dag. Behovet av nyanställningar kommer dessutom sannolikt att öka framöver. Det krävs att vi redan här i dag har ett långsiktigt och strukturellt perspektiv så att vi kan jobba för att vi framöver långsiktigt kan säkra en hållbar välfärd.

Ett sådant perspektiv kräver att vi kan ha flera bollar i luften samtidigt. Vi behöver åtgärda alla de brister som finns här och nu för att stärka omsorgen och höja kvaliteten. Men vi behöver också ha orken att skapa förutsättningarna för framtidens omsorg även i framtiden.

Bland de viktigaste sakerna för en hållbar välfärd är hur den kan finansieras här i dag och också i morgon. Det är väldigt viktigt att understryka att det just är därför som regeringen har bedrivit ett systematiskt arbete.

Det gäller först och främst att vi i den pressade ekonomiska situation som vi befann oss i för inte så länge sedan sköt till medel dit där de gör störst nytta. Samtidigt fokuserade vi på att så snabbt som möjligt minska och arbeta bort inflationen. Det har störst påverkan just på kommunernas ekonomi.

Vi vann kampen mot inflationen. Det kommer att göra att kommunernas ekonomi nu ser betydligt ljusare ut de kommande åren. På lång sikt behöver vi också få upp tillväxten och få fler att gå från bidrag till arbete. Det är helt klart ett av de mest prioriterade områdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera av ledamöterna här i dag har varit inne på malmen, skogen och inte minst gruvorna som byggde Sverige starkt och fick igång tillväxten. Men de gör ändå inte kopplingen att det är just tillväxten som måste öka för att välfärden ska kunna finansieras framöver.

Just därför är det så viktigt att budgeten 2025 fokuserar på att stärka hushållen här och nu. Men det gäller att kämpa för att få upp tillväxten så att vi har råd att finansiera vår framtida välfärd tillsammans. Det skulle gynna välfärden men framför allt äldreomsorgen både genom att stärka kommunernas ekonomi och genom att fler går från bidrag till arbete. Att fler arbetar mer skulle också underlätta kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen.

En hållbar äldreomsorg kräver rätt förutsättningar. Det är de förutsättningarna som vi nu på flera plan arbetar för att skapa för att just stärka äldreomsorgen, fru talman.

Fru talman! Vad roligt att så många vill delta i den här debatten och att engagemanget för svensk äldreomsorg tycks ha blivit så stort i den här kammaren! Detta är trots allt bara ungefär andra gången under två års tid som jag som statsråd får förmånen att diskutera just äldreomsorg med anledning av en interpellation ställd av ledamöter i den här kammaren, så det är mycket glädjande med så stort engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Linnéa Wickman har frågat mig hur jag motiverar regeringens prioritering av ytterligare skattesänkningar för höginkomsttagare samtidigt som landets äldreomsorg står inför stora utmaningar. Linnéa Wickman har också frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att komma till rätta med underbemanningen inom landets äldreomsorg, som enligt Kommunals undersökningar dagligen innebär risker för de äldre och bidrar till att allt färre undersköterskor ser en framtid inom yrket. Slutligen har Linnéa Wickman frågat mig hur jag avser att säkerställa att kommuner och regioner kan rekrytera och behålla tillräckligt många medarbetare inom äldreomsorg och vård givet den demografiska utvecklingen och de ökande behoven.

I Sverige har vi en ordning med kommunalt självstyre. Äldreomsorgen ryms inom det kommunala ansvarsområdet. Kommunerna har genom den kommunala beskattningsrätten både ett långtgående ansvar för och en stor möjlighet att påverka finansieringen av sin verksamhet. Skatteintäkterna står för den allra största delen av kommunernas totala intäkter. Kommunernas ekonomiska förutsättningar är därför, liksom för övrig offentlig sektor, starkt kopplade till skatteunderlagets utveckling och den ekonomiska tillväxten. För att långsiktigt stärka kommunernas ekonomi och förutsättningar att finansiera äldreomsorgen har därför ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje stor betydelse.

Budgetpropositionen för 2025 fokuserar på att stötta ekonomins återhämtning genom reformer som ökar tillväxten och stärker hushållen. I detta ligger bland annat att lätta på skattebördan för svenska folket och olika åtgärder för att få fler i arbete. Att ekonomin växer och Sverige blir rikare är en viktig förutsättning för att kunna finansiera de satsningar som krävs för att Sverige ska bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.

Som jag nämnde faller äldreomsorgen under det kommunala självstyret, och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ytterst ett arbetsgivaransvar. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, stärka ledarskapet inom äldreomsorgen och hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. Kommunerna har både möjlighet och ansvar att vidta åtgärder för att säkerställa personal- och kompetensförsörjningen.

Staten kan samtidigt stärka kommunsektorns förutsättningar att planera och utföra välfärdsuppdraget. Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år prioriterat välfärden och genomfört förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi under 2025 och framåt. Regeringens framgångsrika inflationsbekämpning leder också till att kommunsektorns ekonomi väntas förbättras när inflationen stabiliseras på en låg nivå och sektorns pensionskostnader minskar. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners prognoser bedöms det stärka resultatet med 50 miljarder kronor 2025 jämfört med 2024. Samtidigt väntas en konjunkturåterhämtning, och skatteintäkterna väntas öka i snabbare takt igen.

Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen, som har vidtagit flera åtgärder för att stärka omsorgens kvalitet. Det gör regeringen bland annat genom sektorsbidraget till äldreomsorgen, genom reformen skyddad yrkestitel för undersköterskor och genom att förlänga och utveckla Äldreomsorgslyftet. Regeringen arbetar också med en ny socialtjänstlag som innebär en omställning av omsorgen till att bli mer förebyggande, kunskapsbaserad och tillgänglig. I budgetpropositionen för 2025 lämnas vidare flera förslag för att stärka svensk äldreomsorg, och regeringen kommer att fortsätta arbeta med flera reformer för en starkare och tryggare äldreomsorg i Sverige.

Fru talman! Som jag inledde med att säga och som jag tycker är viktigt att ändå understryka: Likabehandling ska vara vägledande för all offentlig verksamhet. Rättssäkerhet är en självklarhet och en självklar del av vår demokrati och vår myndighetsutövning. Det råder ingen tvekan om det. Det håller jag definitivt med om, och det är något som jag och regeringen och hela svenska folket förväntar oss ska genomsyra och följas av våra myndigheter. Det finns inget annat lägre krav som gäller någon av våra myndigheter, så inte heller Försäkringskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen tog nyligen emot en rapport från AI-kommissionen som slår fast att AI redan är en del av vår verklighet och att det är viktigt att regeringen agerar för att spridningen av användningen av AI ska gå snabbt och säkert och användas på ett så positivt sätt som möjligt för hela det svenska samhället. Rapporten bereds just nu i Regeringskansliet.

Att använda ny teknik kräver noggranna överväganden, och det kan också finnas behov av att genomföra riskanalyser utifrån bland annat ett etiskt, rättsligt och säkerhetsmässigt perspektiv. Försäkringskassan har under många år arbetat med AI-baserade verktyg i sin verksamhet, och jag utgår från att Försäkringskassan tillämpar gällande lagstiftning korrekt, inklusive diskrimineringslagen. Försäkringskassan har också en rutin för rättslig uppföljning som ska säkerställa att systemet inte diskriminerar eller missgynnar grupper. Svaret som myndigheten har lämnat kopplat till ISF:s rapport visar också att Försäkringskassan har genomfört eller planerar fler åtgärder just för att förfina systemet.

Det finns också möjlighet för en enskild som upplever sig diskriminerad att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen som kan besluta att utreda enskildas klagomål om diskriminering och föra talan i domstol. Jag vill vara tydlig med detta, för det nyttjas inte i så stor utsträckning. Det gäller särskilt ålderism men även flera av de diskrimineringsgrunder som kan vara aktuella här.

Jag vet också att Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, var i utskottet i förra veckan för att svara på frågor som ledamoten hade till Försäkringskassan med anledning av detta. Jag tycker att det är väldigt bra att Försäkringskassan har en god dialog med utskottet och att Försäkringskassan får möjlighet att berätta om sin verksamhet. Det är också väldigt bra att vi har ISF, precis som ledamoten lyfte, vars uppdrag är att just granska socialförsäkringssystemet i syfte att hela tiden hitta de eventuella brister som finns så att vi som skriver proposition och stiftar lag har möjlighet att åtgärda detta för att hela tiden förbättra systemet.

Stort tack till ledamoten för diskussionen och debatten om den här frågan! Även jag vill önska en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta med anledning av att alla invånare i Sverige inte behandlas lika av Försäkringskassan.

Likabehandling ska vara vägledande för all offentlig verksamhet och är en viktig fråga för regeringen. Rättssäkerhet är en självklar del av vår demokrati och myndighetsutövning. Till grund för alla myndigheters arbete finns också den statliga värdegrunden, som gäller för alla anställda i staten.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har på uppdrag av mig och regeringen granskat Försäkringskassans handläggning av sjukpenning utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Syftet med granskningen har varit att uppmärksamma en viktig fråga som är grundläggande för legitimiteten i sjukförsäkringen och därmed bidra med kunskap för att motverka olika behandling av olika grupper. I rapporten använder ISF begreppet olikabehandling, vilket de definierar som situationer när handläggningen inte anpassas till individers behov och förutsättningar eller på ett omotiverat sätt behandlar individer som tillhör olika grupper olika.

ISF har identifierat fyra områden där det finns risk för olikabehandling i handläggningen av sjukpenning. Det är vid bedömning av arbetsförmågan, i kontakt med den försäkrade, i kontakt med arbetsgivaren och i hur handläggaren hanterar planering och utredning. Rapporten visar att det finns tecken på olikabehandling inom alla dessa områden. Det är bekymmersamt och riskerar att minska systemets legitimitet. En förutsättning för att människor ska ha förtroende för sjukförsäkringen är att den tillämpas likformigt och är rättssäker.

Fru talman! ISF lämnar inga rekommendationer i sin rapport men uppmanar Försäkringskassan att fortsätta det pågående likabehandlingsarbetet med de identifierade riskområdena i särskilt beaktande. I enlighet med Försäkringskassans instruktion ska myndigheten till regeringen senast sex veckor efter det att ISF har lämnat en rapport som särskilt berör myndigheten, kommentera inspektionens slutsatser och redovisa de eventuella åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av rapporten.

Försäkringskassans svar visar att myndigheten arbetar med flera åtgärder för att motverka olikabehandling inom sjukpenninghandläggningen. Likabehandlings- och objektivitetsperspektivet finns med i utbildningar och metodstöd, och den statliga värdegrunden ligger till grund för myndighetens arbete. Inom avdelningen för sjukförsäkring pågår ett kontinuerligt arbete för att stärka försäkringsutredarna i deras roll som rättstillämpare. I det arbetet diskuteras bland annat krav på objektivitet och legalitet men också olika typer av uppföljningar och diskussioner för att medvetandegöra risker för osakliga variationer i handläggningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att följa myndighetens arbete för att motverka olikabehandling av olika grupper i nära dialog med Försäkringskassan.

Fru talman! Jag tackar för interpellationen och för debatten som ledamöterna deltog i. Jag tycker att det har varit en väldigt bra och klargörande debatt. Jag vill bara avsluta med att vara tydlig med att det är ett tredelat ansvar att vända utvecklingen med sjukskrivningarna i vårt samhälle.

Samhället har såklart ett stort ansvar när det gäller både hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen, som är en viktig del i att hjälpa den som blivit sjuk tillbaka till att arbeta.

Arbetsgivaren har ett väldigt stort ansvar för att skapa hållbara och trygga arbetsplatser, förebygga sjukdom och skada och även anpassa och stötta vid återgång till arbete. När jag diskuterade med de offentliga arbetsgivarna, som har störst antal sjukskrivna kvinnor, var de helt med på att det finns ett viktigt arbete att göra.

Det politiska ledarskapet i kommuner och regioner behöver vara tydligare. Vi behöver jobba mycket mer med att förebygga ohälsa, förbättra arbetsmiljön och låta arbetstagare jobba med något annat inom verksamheten. Ledamoten beskrev ju också att risken om man blir sjukskriven är att man kommer tillbaka till samma arbete som inte funkade eller där stressen blir för tuff. Detta måste vi jobba med.

Arbetsgivaren ska bland annat upprätta planer för återgång i arbete, och det tror jag blir väldigt viktigt. Men det är också viktigt att den som blivit sjuk och sjukskriven blir motiverad att delta i rehabiliterande arbete så att man kan komma tillbaka. Det kräver att alla tre delar fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag önskar er båda god jul och gott nytt år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är svårt för mig att bedöma vilka förslag ledamoten uppfattade. I mina första två anföranden redogjorde jag i varje fall för tio olika förslag som regeringen nu genomför i och med budgeten för 2025.

Jag vill noga understryka att det inte allena är den enskildas ansvar. Det är viktigt att alla berörda parter gör insatser i samband med sjukskrivning för att minska risken för långa sjukfall. Här utgör de planer för återgång till arbete som arbetsgivaren tar fram en viktig pusselbit, som jag varit noga med att beskriva i dag.

Viktigt är också att Försäkringskassan vidtar samordnande insatser oftare och tidigare i sjukfallen, men det finns även behov av att fortsätta förbättringarna av stödet till återgång i arbete. Mot bakgrund av detta har regeringen tillfört Försäkringskassan 50 miljoner kronor årligen för att stärka arbetet med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt samordna rehabiliteringsinsatser. Regeringen kommer dessutom att ge Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla denna samverkan. Det är viktigt för att just följa upp de planer vi nu vill att man ska vara tydligare med. Det får man också pengar till.

Det är klart att det även finns andra frågor och andra delar av samhället som har en viktig roll att spela när det gäller sjukskrivningarna och att få bukt med framför allt de psykiatriska diagnoserna givet att de har ökat kraftigt under de senaste åren. Samtidigt vill jag säga, fru talman, att kunskaperna om effektiva insatser är bristfälliga. I den nyligen beslutade forskningspropositionen görs därför en satsning på att stärka kunskap och evidens om effektiva insatser för återgång i arbete. Den delen har vi alltså med även där, just för att detta är så viktigt.

Regeringen tillför också 25 miljoner kronor per år 2025-2028 för att stödja centrumbildningar som verkar för att stärka kunskapen och evidensen om effektiva insatser för återgång i arbete inom området psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som möter sjukskrivna individer tidigt i processen och har goda möjligheter att bidra till en snabb återgång till arbete och ett snabbt tillfrisknande. Att vårdens arbete med sjukskrivningar och rehabilitering utvecklas är därför en väldigt viktig pusselbit i regeringens arbete med att minska sjukskrivningarna och hjälpa människor tillbaka i arbete så fort som möjligt. Mot den bakgrunden blir den riktade satsningen om 500 miljoner på primärvårdens första linjes arbete med psykisk ohälsa särskilt viktig.

Ytterligare medel har också aviserats för 2026 och 2027. De ska gå till att korta köerna och se till att människor får vård i tid, vilket kan bidra till minskat mänskligt lidande och till betydligt tidigare återgång till arbete om man riskerar att bli sjukskriven till följd av en psykiatrisk diagnos.

Fru talman! Jag tackar för inläggen från interpellanten och den andra ledamoten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inte skriva någon på näsan men jag tror nog att den korrekta uppgiften är att två tredjedelar av alla sjukskrivna är kvinnor, inte fyra femtedelar. Det är trots allt en betydande andel. Det har dock varit så sedan 2006; man har inte sett någon större skillnad.

Däremot ser vi nu en stor skillnad när det gäller orsaken till sjukskrivningarna. Tidigare hade ungefär 30 procent psykiatriska diagnoser för sin sjukskrivning. Denna siffra är nu uppe i nära hälften. Det är nog så allvarligt.

Försäkringskassan publicerade nyligen en rapport om stressrelaterade sjukskrivningar. Deras analys visar att den stressrelaterade ohälsan kraftigt har ökat de senaste åren och nu står för en stor del av uppgången i sjukfrånvaron. I rapporten lyfter Försäkringskassan upp brister i arbetsmiljön och belastningen i privatlivet som två bidragande orsaker till den stressrelaterade ohälsan.

Vi vet att sjukfrånvaron har ökat särskilt bland kvinnor, och det gäller stressrelaterade diagnoser för personer inom vård, skola och omsorg, vilket är allvarligt. Brister i arbetsmiljön inom dessa områden är en förklaring. Det är viktigt att de offentliga arbetsgivarna tar sitt arbetsmiljöansvar. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete.

Arbetsgivare har en viktig del även i rehabiliteringen. Det visar olika studier. Dessa visar också att en engagerad, delaktig arbetsgivare minskar risken i det förebyggande arbetet för att sjukskrivning över huvud taget ska inträffa. Men när man väl har blivit sjukskriven har möjligheten att komma tillbaka till arbetet mycket att göra med hur aktiv och delaktig arbetsgivaren är.

Regeringen har i budgetpropositionen därför ett paket av åtgärder för att förbättra stödet för återgång till arbete med särskilt fokus på arbetsgivarens ansvar. Sammantaget syftar dessa åtgärder till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare - att man kan bli frisk och att man kan återgå till arbete.

Under de senaste två veckorna har jag träffat kommunalråd och regionråd från olika delar av Sverige samt ledningen i SKR för att diskutera deras arbete med att förebygga och minska sjukskrivningstalen i kommuner och regioner. Psykisk ohälsa var ett av de stora diskussionsämnena, men vi samtalade också om goda exempel på vad man har gjort och lyckats med för att minska sjukskrivningarna. Vi talade även om vikten av att det finns ett lokalt politiskt ledarskap - kommunalt och regionalt - som tar frågorna på stort allvar.

Fru talman! Jag passade givetvis på att berätta om många av de åtgärder som jag också vidrörde i mitt inledningsanförande. Det handlar om de satsningar som regeringen har i budgeten för 2025.

För att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och ta vara på företagshälsovårdens expertresurser utvecklas bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Rehabiliteringsstödet är tjänster som arbetsgivare kan köpa från en godkänd anordnare, till exempel en företagshälsovård, för att underlätta för medarbetare som har eller riskerar att få nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada så att man förhindrar en sjukskrivning eller så att medarbetaren kan komma tillbaka. Detta anslag utökas med 20 miljoner till 134 miljoner kronor år 2025.

Jag berörde flera andra av de åtgärder som vi vidtar, men jag stänger inte dörren. Jag är villig att jobba framöver tillsammans med kommuner och regioner för att hitta fler vägar framåt för att minska och förebygga sjukskrivningarna.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att sjukförsäkringen blir tryggare för alla de kvinnor som sjukskrivs på grund av stressrelaterade diagnoser samt om jag avser att förändra arbetsmarknadsbegreppet inom sjukförsäkringen så att det bättre speglar kvinnors faktiska arbetsvillkor och hälsosituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den ökande sjukfrånvaron på grund av stressrelaterad ohälsa är allvarlig. Anställda inom den offentliga sektorn är särskilt drabbade, och kvinnor utgör den absolut största delen.

Kommuner och regioner har över tid systematiskt haft betydligt högre sjukskrivningstal än exempelvis statliga och framför allt privata arbetsgivare. Åtgärder behöver vidtas av alla berörda parter för att minska den stressrelaterade sjukfrånvaron. För regeringen är det särskilt angeläget att sjukförsäkringen främjar återgång i arbete och att arbetsgivare vidtar åtgärder för återgång i arbete i anknytning till arbetsplatsen.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 redovisat ett omfattande åtgärdspaket med denna inriktning. Bland annat kommer bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd att utvecklas. Medlen ökas också. Syftet är att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och ta till vara företagshälsovårdens expertresurser.

Vidare ges Försäkringskassan ökade medel för att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete och samordning av rehabiliteringsinsatser. Dessutom kommer Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket att ges i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Den fjärde insatsen, fru talman, är att regeringen även kommer att se över möjligheten till arbetsprövning under en kortare period med bibehållen sjukpenning i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen.

Det är viktigt att motverka att långtidssjukskrivna som bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i normalt förekommande arbeten kvarstår i sjukpenningsystemet om de har viss arbetsförmåga som skulle kunna tas till vara.

Stödet till individen behöver utvecklas så att arbetsförmåga, i de fall det är möjligt, kan tillvaratas i alla förvärvsarbeten på arbetsmarknaden, exempelvis i lönebidragsanställningar. Regeringen avser därför att ge Försäkringskassan i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen vidareutveckla arbetssätt för att pröva och ta till vara arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill i detta sammanhang också nämna att regeringen i budgetpropositionen avsätter 500 miljoner kronor för en riktad insats i primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa 2025. Ytterligare medel har aviserats för åren 2026 och 2027. Detta gör vi för att säkerställa förebyggande insatser, att personer ska få vård i tid, att köerna till den specialiserade vården ska kortas och att återgång i arbete efter sjukskrivning i psykiatriska diagnoser ska främjas.

Regeringen har också nyligen beslutat om två uppdrag med särskilt fokus på psykisk ohälsa i syfte att utveckla vårdens arbete med sjukskrivningar och rehabiliteringar. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (S2024/01782). Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, särskilt för området psykisk ohälsa (S2024/01779).

Det är bara några exempel på det gedigna arbete som regeringen nu vidtar just för att motarbeta psykisk ohälsa och de sjukskrivningar som kommer därav och som inte minst drabbar många kvinnor.

Fru talman! Tack till interpellanten för interpellationen och den här välgörande debatten!

Som jag sa inledningsvis har VAB-utredningen lämnat förslag om att ytterligare utvidga rätten till tillfällig föräldrapenning så att föräldrar kan få ersättning för fler situationer jämfört med enligt dagens regelverk. Slutbetänkandet innehåller även förslag som möjliggör att exempelvis tandläkare ska kunna styrka ett barns särskilda vård- och tillsynsbehov.

Som jag var inne på i slutet av mitt tidigare anförande har Camilla Waltersson Grönvall dessutom tagit emot en promemoria från en utredning som föreslår att föräldrar som deltar i insatser i öppna former beslutade av en socialnämnd i syfte att stödja sitt barn också ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Det är just för att man ska kunna ta sitt ansvar som förälder och vara delaktig i barnets resa tillbaka. De förslagen är ytterligare steg när det gäller frågan om hur den tillfälliga föräldrapenningen skulle kunna användas. Vi har tidigare här i kammaren även diskuterat föräldrar som behöver ta ledigt från sina arbeten för att instruera skolpersonal om man exempelvis har ett barn med diabetes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min ambition är helt enkelt att ta ett helhetsgrepp om den tillfälliga föräldrapenningen och se hur den kan förändras och användas på många olika sätt så att den kommer ännu fler föräldrar till del och framför allt fler barn till del.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Rätt till tillfällig föräldrapenning gäller ju i ett stort antal situationer när barnet är sjukt eller har en funktionsnedsättning. Föräldrar kan till exempel få tillfällig föräldrapenning för svikt eller sjukdom hos barnets ordinarie vårdare, läkarbesök, tandläkarbesök, besök hos barnavårdscentral samt deltagande i vissa kurser för att lära sig vårda barnet. Ersättning kan även lämnas i samband med barnets födelse och adoption.

Huvudreglerna är, som vi talat om här flera gånger nu, att man kan använda den tillfälliga föräldrapenningen fram till dess att barnet fyllt tolv år. Men i flera situationer går det också att få ersättning även för äldre barn. Om barnet exempelvis är allvarligt sjukt och det råder fara för livet kan man beviljas ersättning till dess att barnet är 18 år.

Det rapporterades i bland annat Ekot förra veckan om ökat uttag av tillfällig föräldrapenning för barn i högstadieåldern. Det rör sig ofta om synnerligen allvarliga sjukdomar som ätstörningar och depression. Det nämndes också i inslagen. Att i de fallen styrka vård- och tillsynsbehovet med ett läkarutlåtande borde inte vara omöjligt utan sannolikt görbart, särskilt mot bakgrund av att regeringen nu gör historiska satsningar på bland annat barn- och ungdomspsykiatrin för att bistå och hjälpa just drabbade unga, barn och deras anhöriga. Man måste också komma ihåg att när ett barn är allvarligt sjukt behöver föräldern inte lämna in ytterligare intyg om Försäkringskassan sedan tidigare har tillräckligt med underlag för att bedöma rätten till ersättning.

Våra socialförsäkringssystem bygger till stor del på förtroende och att individer är ärliga och uppriktiga i sina ansökningar. Det är också så vi har utformat dem i väldigt hög utsträckning. Samtidigt vet vi att vad gäller den tillfälliga föräldrapenningen betalas 800 miljoner kronor felaktigt ut varje år. Det kan handla om regelrätta bidragsbrott. Det är inga småsummor.

Fru talman! Det här kan exempelvis ställas mot den historiska satsningen på 530 miljoner kronor till bup, där antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott bara inom vab är 800 miljoner. De som har rätt till ersättning ska få ersättning. Det är oerhört centralt och viktigt, men det är också viktigt att tillse att det går rätt och riktigt till och att vi har skyddsmekanismer i systemet så att det inte utnyttjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är trots allt så att 15-20 miljarder kronor årligen beräknas gå till bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar. Det är pengar som hade kunnat göra väldigt stor nytta någon annanstans, till exempel hos barn- och ungdomspsykiatrin eller för den delen som stöd till familjer som drabbats av antingen psykisk ohälsa eller andra sjukdomar.

Nyligen tog statsrådet Camilla Waltersson Grönvall emot en promemoria från en utredning som bland annat föreslår att föräldrar som deltar i insatser i öppna former beslutade av en socialnämnd i syfte att stödja sitt barn ska få tillfällig föräldrapenning. Det är ytterligare ett steg i frågan om hur den tillfälliga föräldrapenningen ska kunna användas på ett utökat sätt. Det är också en fråga som jag och interpellanten har diskuterat tidigare. Vi har dessutom andra frågor.

Fru talman! Min ambition är att ta ett helhetsgrepp om den här frågan och återkomma kring förändringar i den tillfälliga föräldrapenningen.