Fru talman! Vi lever i en komplex tid, där över en miljon människor i Sverige inte är självförsörjande. Samtidigt återhämtar sig samhället sakta men säkert från en ekonomisk lågkonjunktur och även från en global pandemi.

Som jag nämnde i mitt inledningsanförande, fru talman, sker det väldigt mycket inom olika delar av regeringen för att åstadkomma ett ökat arbetskraftsutbud. Det handlar om tillskapande åtgärder genom en expansiv statsbudget och fler åtgärder för stöd och hjälp för återgång i arbete. Regeringen har genomfört och fortsätter att systematiskt genomföra det som var regeringens ansats redan från dag ett, det vill säga att stärka utbildnings- och arbetslinjen och se till att arbete lönar sig mer samt att minska det stora utanförskapet.

En del av förslagen som återfinns i de utredningar som nämns i interpellationerna handlar om att öka arbetsutbudet, medan andra förslag riktas in på andra områden. Jag skulle vilja tala lite om utredningen om arbetsskadeförsäkringen som en av interpellanterna har lyft fram, fru talman.

Här har regeringen valt att agera i parallella spår. Regeringen anser att det finns ett behov av kompletterande analyser, som ISF har fått i uppdrag att genomföra. Utöver det ser regeringen att det krävs åtgärder för att förbättra situationen för arbetstagare och arbetsskadade i närtid och har därför i respektive myndighets regleringsbrev för 2025 gett Arbetsmiljöverket och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, uppdrag som ska bidra till just detta.

I dag måste man kunna visa att ens förmåga att skaffa inkomst genom arbete är nedsatt i minst ett år för att kunna få livränta. Utredningen föreslår att sänka detta krav till sex månader i linje med det som gäller för sjukförsäkringens rehabiliteringskedja. Detta ska bidra till att fler ska kunna få just livränta. Samtidigt anser utredningen att det då krävs att en karenstid på sex månader införs i arbetsskadeförsäkringen. I dag finns det inte någon sådan karens. Det förvånar mig lite att Socialdemokraterna så snabbt ville gå vidare med just ett sådant förslag, för det skulle sannolikt få ganska stora konsekvenser.

Regeringen bedömer att det saknas analyser i betänkandet som visar att genomförandet av de här förslagen behövs för att bidra till att arbetsskadeförsäkringen bättre uppfyller sin funktion. Därför har regeringen gett ISF i uppdrag att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt över tid. Uppdraget inkluderar också en analys av hur arbetskraften rör sig mellan olika delar av arbetsmarknaden liksom av förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid. Det här uppdraget ska redovisas i oktober 2026.

Regeringen ser dock ett behov av åtgärder som i närtid bidrar till att förbättra situationen för arbetstagare som riskerar att drabbas av en arbetsskada. Det bästa skyddet för utsatta grupper på arbetsmarknaden är just att förbättra deras arbetsmiljö och minska risken för att arbetsskador över huvud taget inträffar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här pekar Arbetsskadeutredningen på sanktionsavgifter, något som också andra myndigheter lyfter fram. Vi har landat i att gå vidare med just dessa förslag och titta på hur sanktionsavgifter både kan förbättra arbetsmiljön och förhindra att arbetsskador över huvud taget uppstår.

Vi har fler förslag som rör utredningen, men det får vi återkomma till lite längre fram.

Fru talman! Arbetslösheten stiger, matpriserna rusar och många som arbetar heltid har ändå svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Samtidigt lämnas de som redan slitit ut sig i sina jobb utan det stöd de borde ha rätt till.

Arbetsskadeutredningen föreslog bland annat att ta bort de orättvisa undantagen i försäkringen så att fler som skadas i jobbet faktiskt skulle kunna få ersättning. När utredningen presenterades fick jag intrycket att Moderaterna var positiva till flera av förslagen, men nu verkar man ha ändrat sig. Varför?

Fru talman! Vi pratar ofta om de yrkesgrupper som har de mest påfrestande jobben och arbetar inom vården och omsorgen och på byggarbetsplatser. Men vi får såklart inte glömma alla tjänstemän och akademiker som också drabbas av en bristfällig arbetsskadeförsäkring. Sjuksköterskor, socialsekreterare och lärare arbetar under stor press med höga krav och ofta bristande resurser. Stressrelaterad ohälsa, utmattningssyndrom och långtidscovid är verkliga problem i dessa yrkesgrupper. Men trots att dessa sjukdomar är direkt kopplade till arbetsmiljön får man ofta kämpa, på grund av en osäker försäkring, för att få den ersättning man borde ha rätt till.

Statsrådet säger att det krävs fler analyser för att anpassa arbetsskadeförsäkringen till sjukförsäkringen, men flera remissinstanser menar att utredningens förslag tvärtom skulle förbättra samordningen mellan systemen och säkerställa att fler får rätt stöd i tid. När kommer förslagen?

Fru talman! Jag tänkte fortsätta på tråden kring utredningen om vab, Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB. Men innan jag går in på det vill jag bemöta ledamoten Högströms påstående om att vi socialdemokrater inte gör någonting trots alla utredningar. Vi bedriver självklart en politik där vi ser över vad vi vill göra nästa gång vi kommer i regeringsställning. Men just nu har Sverige en högerkonservativ regering som sitter på makten över kronor och ören och att utreda förslag och skapa propositioner. Den makten förpliktar till att inte låta utredningar med goda förslag ligga och samla damm.

Jag vill också påpeka att den utredning jag hänvisar till har legat på regeringens bord i tre år och inte i en månad.

Vi skulle alltså absolut kunna prata om hur många kronor man kan lägga på det här, men det är regeringen som sitter på makten och faktiskt skulle kunna genomföra det. Det är regeringen som kan ge dessa föräldrar det stöd de behöver. Det kan inte vi göra just nu, men jag hoppas såklart att vi gör den förändringen om regeringen inte fattar besluten den här mandatperioden.

Kopplat till den här utredningen skulle jag också vilja lyfta fram en annan grupp. Psykisk ohälsa bland barn och unga är en stor folkhälsofråga i vår tid. Många barn och ungdomar behöver stöd från sina föräldrar för att kunna ta sig till psykologer och psykiatrer, men många vittnar om att det i dag är väldigt svårt att få intyg från sin vårdcentral så att man kan få ersättning för att man tagit med sitt barn till exempelvis en psykolog. Här behövs en förändring. När barnet fyllt 16 år blir reglerna ännu striktare, och då kan ersättning endast erhållas om barnet är allvarligt sjukt eller omfattas av LSS.

Jag undrar om regeringen avser att gå vidare med förslaget från vabutredningen och säkerställa att familjer med barn med psykisk ohälsa får en rimligare vardag, precis som barn som har diabetes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Debatten är väldigt intressant och som en gott-och-blandat-påse där man tar upp olika förslag och utredningar. För den som kanske har anslutit lite sent kan jag berätta att vi talar om utredningar som ligger på mitt bord och som bereds för tillfället och om vissa åtgärder som vi redan har vidtagit.

När det gäller Kansliet för hållbart arbetsliv lämnade de en slutrapport och inga färdiga lagförslag, fru talman. Men kansliet skriver att man har identifierat olika potentiella insatser och åtgärder som kan bidra till att åstadkomma ett längre och mer hållbart arbetsliv. Gott så.

Bland förslagen som presenterats har flera genomförts under tiden som Kansliet för hållbart arbetsliv har funnits. Det visar på stor medvetenhet om utmaningarna kopplade till ett längre och mer hållbart arbetsliv. Man kan bidra på olika sätt till att lösa dem tillsammans. Det gäller till exempel satsningen på sociala utfallskontrakt, som är genomförd. Det gäller också flexiblare regler för uttag av tjänstepension. I frågan om mer stöd till unga som varken arbetar eller studerar ska arbetsmarknadens behov vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Det förslaget har vi också gått vidare med.

Fru talman! I sammanhanget kan jag även konstatera att den enskilt största reformen med koppling till Kansliet för hållbart arbetsliv handlar om att underlätta för fler att jobba längre och därmed få högre pension. Det beslutades här i riksdagen 2022, då det nya systemet med riktålder och följdändringar i kringliggande trygghetssystem också gjordes.

Om jag ska nämna några förslag som vi har gått vidare med och verkställt när det gäller utredningen kring rätt förutsättningar för sjukskrivning, som har tagits upp här i dag, handlade det bland annat om ett uppdrag om digital information och intyg. Det är ett uppdrag som har getts till E-hälsomyndigheten.

I budgetpropositionen för 2025 föreslog vi att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över. Det handlar också om nationell uppföljning av vårdens insatser i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det uppdraget har vi gett till Socialstyrelsen.

I oktober förra året gav regeringen ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp lagen om koordineringsinsatser. Det är gjort.

I oktober förra året gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivna i rehabilitering. Detta är svar på frågan om ett nationellt kompetenscenter som ställdes av en av ledamöterna. Så sent som förra veckan fattade regeringen beslut om att ge Karolinska institutet i uppdrag att förbereda inordnandet av uppgiften att följa och främja företagshälsovården avseende kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss gå vidare till Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen. Socialdepartementet har tillsatt en bokstavsutredning om en effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott som bland annat ska titta på förslag om administrativa sanktionsavgifter och en bidragsspärr. Den kommer snart. Genom att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ett uppdrag att planera för administrativa sanktioner i socialförsäkringen har regeringen tagit nästa steg för administrativa sanktionsavgifter och bidragsspärr och har därmed förberett arbetet.

Lagstiftningsarbete pågår i Regeringskansliet för att ta fram en proposition som ska lämnas till riksdagen i maj 2025, och den handlar om ett bättre verktyg för kontroll i syfte att stärka uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen.

Jag kan gå vidare till utredningen om vab. Vi har fått möjlighet att använda inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationen för kontroll av bland annat tillfällig föräldrapenning. Regeringen har även i enlighet med utredningens förslag gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att revidera kunskapsöversikten. I budgetpropositionen för 2025 aviserar regeringen dessutom att den ska återkomma med förslag om en förkortad tid för ansökan om tillfällig föräldrapenning.

Det här var 15-20 förslag som jag hann redogöra för under bara denna korta tid. Jag skulle kunna stå ännu längre och ge bevis för regeringens handlingskraft.

(Applåder)