Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att sjukförsäkringen blir tryggare för alla de kvinnor som sjukskrivs på grund av stressrelaterade diagnoser samt om jag avser att förändra arbetsmarknadsbegreppet inom sjukförsäkringen så att det bättre speglar kvinnors faktiska arbetsvillkor och hälsosituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den ökande sjukfrånvaron på grund av stressrelaterad ohälsa är allvarlig. Anställda inom den offentliga sektorn är särskilt drabbade, och kvinnor utgör den absolut största delen.

Kommuner och regioner har över tid systematiskt haft betydligt högre sjukskrivningstal än exempelvis statliga och framför allt privata arbetsgivare. Åtgärder behöver vidtas av alla berörda parter för att minska den stressrelaterade sjukfrånvaron. För regeringen är det särskilt angeläget att sjukförsäkringen främjar återgång i arbete och att arbetsgivare vidtar åtgärder för återgång i arbete i anknytning till arbetsplatsen.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 redovisat ett omfattande åtgärdspaket med denna inriktning. Bland annat kommer bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd att utvecklas. Medlen ökas också. Syftet är att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och ta till vara företagshälsovårdens expertresurser.

Vidare ges Försäkringskassan ökade medel för att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete och samordning av rehabiliteringsinsatser. Dessutom kommer Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket att ges i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Den fjärde insatsen, fru talman, är att regeringen även kommer att se över möjligheten till arbetsprövning under en kortare period med bibehållen sjukpenning i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen.

Det är viktigt att motverka att långtidssjukskrivna som bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i normalt förekommande arbeten kvarstår i sjukpenningsystemet om de har viss arbetsförmåga som skulle kunna tas till vara.

Stödet till individen behöver utvecklas så att arbetsförmåga, i de fall det är möjligt, kan tillvaratas i alla förvärvsarbeten på arbetsmarknaden, exempelvis i lönebidragsanställningar. Regeringen avser därför att ge Försäkringskassan i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen vidareutveckla arbetssätt för att pröva och ta till vara arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag vill i detta sammanhang också nämna att regeringen i budgetpropositionen avsätter 500 miljoner kronor för en riktad insats i primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa 2025. Ytterligare medel har aviserats för åren 2026 och 2027. Detta gör vi för att säkerställa förebyggande insatser, att personer ska få vård i tid, att köerna till den specialiserade vården ska kortas och att återgång i arbete efter sjukskrivning i psykiatriska diagnoser ska främjas.

Regeringen har också nyligen beslutat om två uppdrag med särskilt fokus på psykisk ohälsa i syfte att utveckla vårdens arbete med sjukskrivningar och rehabiliteringar. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (S2024/01782). Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, särskilt för området psykisk ohälsa (S2024/01779).

Det är bara några exempel på det gedigna arbete som regeringen nu vidtar just för att motarbeta psykisk ohälsa och de sjukskrivningar som kommer därav och som inte minst drabbar många kvinnor.

Fru talman! Så här i juletid är vi många som varje år blir lite mer stressade. Julklappar ska fixas, och middagar ska planeras. Och alla funderar på hur man ska få den där julstämningen att komma på riktigt. Men i år är den stressen annorlunda för många. Det ekonomiska läget har pressat familjerna hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Färska siffror från Handels, som kom så sent som i dag, visar tydligt att knappa resurser påverkar vardagen för handelsanställda. När de tillfrågades vad de skulle göra med 2 000 kronor extra svarade de flesta att pengarna skulle gå till julklappar, till mat och till möjligheten att resa för att träffa familjen. Det är grundläggande saker som många av oss tar för givna.

Föräldrar i Sverige har det tufft just nu. Man undrar hur man ska få pengarna att räcka till i vardagen och för att få en värdig jul. Det finns föräldrar som just nu riskerar att behöva välja mellan att betala elräkningen, att sätta mat på bordet, att köpa vinterkläder eller att köpa julklappar.

Tänk er då att leva med den stressen och den känslan året om, att ständigt känna att tiden och resurserna inte räcker till, att alltid ligga steget efter, att bära på en tung känsla av att vara otillräcklig! Och tänk sedan vilken ångest det ger om denna stress också gör dig sjuk!

För många kvinnor inom välfärden och för handelsanställda är detta en verklighet. De möter stressen både på jobbet och hemma. De arbetar med tuffa arbetsvillkor, i långa pass med bristande återhämtning och i en arbetsmiljö som är långt ifrån hållbar. Och när de kommer hem väntar en ny arbetsdag med familjen, med hemmet och med barnen.

Siffror talar sitt tydliga språk. Mellan åren 2010 och 2023 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar femdubblats. I dag är fyra av fem sjukskrivna kvinnor. Det är kvinnor som tar hand om våra sjuka, som tar hand om våra barn och som ser till att vi kan handla på såväl dagen som kvällen och helgen. Det är också de som vårdar våra äldre. Men vem tar hand om dem?

Vi vet också att detta inte bara drabbar individen och familjen. Det innebär också kostnader för kommuner och regioner. År 2023 låg de på över 51 miljarder kronor. Det är den högsta noteringen sedan 2013, om vi undantar pandemiåren. Det är pengar som hade kunnat användas för att förbättra arbetsvillkoren, för att korta arbetstiderna och för att skapa en mer hållbar välfärd. Men i stället går de till att lappa och laga ett system som tyvärr gör människor sjuka.

Det är dags att vi stannar upp och inser att det här inte är hållbart. Vi måste skapa en arbetsmiljö som inte bryter ned människor utan bygger upp dem. Och vi måste ha en sjukförsäkring som är trygg och rättvis och som ser kvinnors verklighet.

Vad säger det om vårt samhälle om vi accepterar att kvinnorna som bär upp välfärden samtidigt betalar priset med sin hälsa och att det inte heller finns en trygg sjukförsäkring att lita på när ohälsan slår till? Det är djupt oacceptabelt att den här ojämställdheten drabbar kvinnodominerade yrken, där arbetsvillkoren är systematiskt sämre och gör kvinnor sjuka. Men vi har också en sjukförsäkring som förstärker den ojämställdheten.

Den här ojämlikheten skulle aldrig accepteras i mansdominerade branscher. Därför undrar jag varför regeringen accepterar det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är frustrerad över att se hur kvinnor i välfärden dag efter dag blir svikna av ett system som inte är byggt för dem. Men jag är också frustrerad över att regeringen trots vackra ord vägrar ta tag i de verkliga problemen.

Statsrådet talar om rehabiliteringsstöd, om samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket och om arbetsprövning som om det skulle räcka för att lösa den djupa kris som både sjukförsäkringen och välfärden befinner sig i. Men vi vet att det inte är där skon klämmer. Problemet är inte att rehabiliteringen är dålig, utan det är att alldeles för många kvinnor aldrig får chansen att komma till rehabilitering eftersom de nekas sjukpenning från första början.

För en kvinna som har arbetat deltid i vården, som har slitit ut sig med dubbelpass och som har kommit hem sent om kvällarna och ändå fått vardagen att gå ihop är det ett hån att höra att hon inte är tillräckligt sjuk. Det är ett hån att höra att hennes arbetsförmåga duger till något annat arbete. Men till vilket arbete? Var finns dessa magiska arbetsplatser där det inte finns någon stress, någon press eller någon risk för nya sjukskrivningar?

Det är lätt att prata om "normalt förekommande arbete" från ett kontor på Försäkringskassan eller från en regering som inte vill se verkligheten. Men för kvinnorna i välfärden finns det inget "normalt". Deras verklighet är ständig stress, oregelbundna arbetstider och underbemanning, och när de bryts ned av detta står de ensamma kvar.

Det här är ingen slump. Det är resultatet av en politik som bygger på att individen själv ska bära sitt ansvar. Det är en politik som säger att om du inte klarar av ditt arbete är det ditt eget fel.

Vi socialdemokrater står för en annan syn. Vi står för en sjukförsäkring som ger trygghet. Vi står för ett samhälle där vi inte lämnar dem som mest behöver stöd från oss därhän.

Fru talman! Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta? Jag uppfattade inget om välfärdssatsningar. Vilken arbetsmiljö kommer dessa kvinnor tillbaka till efter kanske månader av sjukskrivning? Det kan inte bara handla om återgång till arbete. Vilken arbetsmiljö möter dessa kvinnor när de kommer tillbaka?

Fru talman! Det är svårt för mig att bedöma vilka förslag ledamoten uppfattade. I mina första två anföranden redogjorde jag i varje fall för tio olika förslag som regeringen nu genomför i och med budgeten för 2025.

Jag vill noga understryka att det inte allena är den enskildas ansvar. Det är viktigt att alla berörda parter gör insatser i samband med sjukskrivning för att minska risken för långa sjukfall. Här utgör de planer för återgång till arbete som arbetsgivaren tar fram en viktig pusselbit, som jag varit noga med att beskriva i dag.

Viktigt är också att Försäkringskassan vidtar samordnande insatser oftare och tidigare i sjukfallen, men det finns även behov av att fortsätta förbättringarna av stödet till återgång i arbete. Mot bakgrund av detta har regeringen tillfört Försäkringskassan 50 miljoner kronor årligen för att stärka arbetet med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt samordna rehabiliteringsinsatser. Regeringen kommer dessutom att ge Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla denna samverkan. Det är viktigt för att just följa upp de planer vi nu vill att man ska vara tydligare med. Det får man också pengar till.

Det är klart att det även finns andra frågor och andra delar av samhället som har en viktig roll att spela när det gäller sjukskrivningarna och att få bukt med framför allt de psykiatriska diagnoserna givet att de har ökat kraftigt under de senaste åren. Samtidigt vill jag säga, fru talman, att kunskaperna om effektiva insatser är bristfälliga. I den nyligen beslutade forskningspropositionen görs därför en satsning på att stärka kunskap och evidens om effektiva insatser för återgång i arbete. Den delen har vi alltså med även där, just för att detta är så viktigt.

Regeringen tillför också 25 miljoner kronor per år 2025-2028 för att stödja centrumbildningar som verkar för att stärka kunskapen och evidensen om effektiva insatser för återgång i arbete inom området psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som möter sjukskrivna individer tidigt i processen och har goda möjligheter att bidra till en snabb återgång till arbete och ett snabbt tillfrisknande. Att vårdens arbete med sjukskrivningar och rehabilitering utvecklas är därför en väldigt viktig pusselbit i regeringens arbete med att minska sjukskrivningarna och hjälpa människor tillbaka i arbete så fort som möjligt. Mot den bakgrunden blir den riktade satsningen om 500 miljoner på primärvårdens första linjes arbete med psykisk ohälsa särskilt viktig.

Ytterligare medel har också aviserats för 2026 och 2027. De ska gå till att korta köerna och se till att människor får vård i tid, vilket kan bidra till minskat mänskligt lidande och till betydligt tidigare återgång till arbete om man riskerar att bli sjukskriven till följd av en psykiatrisk diagnos.

Fru talman! Jag tackar för interpellationen och för debatten som ledamöterna deltog i. Jag tycker att det har varit en väldigt bra och klargörande debatt. Jag vill bara avsluta med att vara tydlig med att det är ett tredelat ansvar att vända utvecklingen med sjukskrivningarna i vårt samhälle.

Samhället har såklart ett stort ansvar när det gäller både hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen, som är en viktig del i att hjälpa den som blivit sjuk tillbaka till att arbeta.

Arbetsgivaren har ett väldigt stort ansvar för att skapa hållbara och trygga arbetsplatser, förebygga sjukdom och skada och även anpassa och stötta vid återgång till arbete. När jag diskuterade med de offentliga arbetsgivarna, som har störst antal sjukskrivna kvinnor, var de helt med på att det finns ett viktigt arbete att göra.

Det politiska ledarskapet i kommuner och regioner behöver vara tydligare. Vi behöver jobba mycket mer med att förebygga ohälsa, förbättra arbetsmiljön och låta arbetstagare jobba med något annat inom verksamheten. Ledamoten beskrev ju också att risken om man blir sjukskriven är att man kommer tillbaka till samma arbete som inte funkade eller där stressen blir för tuff. Detta måste vi jobba med.

Arbetsgivaren ska bland annat upprätta planer för återgång i arbete, och det tror jag blir väldigt viktigt. Men det är också viktigt att den som blivit sjuk och sjukskriven blir motiverad att delta i rehabiliterande arbete så att man kan komma tillbaka. Det kräver att alla tre delar fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag önskar er båda god jul och gott nytt år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.