Anna Tenje

Fru talman! Det är väldigt viktiga frågor vi talar om här i dag. Interpellanten var själv inne på den ökade psykiska ohälsan, som om ungdomen i fråga dessutom är suicidal i värsta fall kan leda till fruktansvärda händelser.

Det är också detta som är det största och första problem vi måste sätta igång med att motarbeta. Det gäller den växande psykiska ohälsan - det samhällsproblem som kanske är högst prioriterat just nu. Regeringen lyfter också frågan om psykisk ohälsa till ett prioriterat område, med kraftfulla satsningar på både psykisk hälsa och suicidprevention.

Vi har tyvärr sett en ökad efterfrågan på både psykiatrisk vård och andra former av professionell hjälp. Tydligast är ökningen inom bup. Sedan 2017 har andelen barn som har varit i kontakt med bup ökat med 35 procent. I åldrarna 10-17 år har mer än vart tionde barn en psykiatrisk diagnos, och 17 procent av alla tonårsflickor har haft någon form av kontakt med bup. Aldrig någonsin tidigare har så många barn och unga tagits om hand av barn- och ungdomspsykiatrin som nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har givetvis lett till det som interpellanten är inne på: ökade väntetider inom både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Det är en utveckling som regeringen nu avser att vända genom den största riktade satsningen inom detta område någonsin, för att det ska fungera bättre både för barn och unga och för deras familjer.

Vi har dessutom genomfört stora satsningar på primärvården, kompetensförsörjningen och den digitala infrastrukturen inom hälso- och sjukvården, som nog kan vara väl så bra att ha när man kanske ska göra förenklingar och effektiviseringar gällande utlåtanden.

Vi har också genomfört satsningar på att öka antalet disponibla vårdplatser och tagit initiativ till att inrätta en statlig nationell vårdförmedling, som kan synliggöra ledig vårdkapacitet mellan regionerna och på så vis korta köerna.

Därutöver har vi avsatt 1,6 miljarder kronor genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner under 2024, för att bland annat stödja huvudmännen i arbetet med att utveckla vården vid psykisk ohälsa och korta köerna till vård. Vi genomför också för andra året i rad en förstärkt satsning på tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin, som omfattar 530 miljoner kronor för 2024 - ett rekordhögt belopp.

Regeringen tar även fram en ny tioårig nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, utifrån ett underlag från 26 myndigheter. Strategin bereds för närvarande i Regeringskansliet och kommer att presenteras inom kort.

Detta viktiga arbete handlar om att hantera själva roten till problemet när det gäller vård och insatser och den fråga som interpellanten väcker i sin interpellation. Men även den tillfälliga föräldrapenningen är av stor betydelse för föräldrar och deras möjlighet att kombinera familjeliv och arbetsliv. Till detta återkommer jag gärna, fru talman, i mitt nästa inlägg.

Fru talman! har frågat mig om jag tänker agera för att psykiskt sjuka barn äldre än tolv år, som behöver sina föräldrars hjälp för att kunna besöka till exempel psykolog, ska kunna göra det utan läkarintyg.

Alla barn har rätt till liv och utveckling och bästa möjliga hälsa. Vi vet att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Den psykiska ohälsan påverkar individer, familjer och anhöriga genom stress, oro och sorg. Därför är psykisk hälsa och suicidprevention ett prioriterat område för regeringen. Regeringens arbete för att säkerställa att de som behöver vård också kan få det inom rimlig tid kräver både långsiktigt och kortsiktigt fokus samt en nära samverkan mellan olika aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under 2024, fru talman, har regeringen genomfört kraftfulla satsningar inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Ett exempel är en förstärkt satsning på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin som omfattar 530 miljoner kronor för 2024. Det är ett historiskt och rekordhögt belopp. Inför kommande år har regeringen aviserat ytterligare kraftfulla satsningar, som bland annat inbegriper 470 miljoner kronor för 2025 och 850 miljoner kronor för 2026 respektive 2027 för att korta köerna till barn och ungdomspsykiatrin.

Sådana kraftfulla satsningar är helt nödvändiga för att öka det psykiska välbefinnandet och minska riskerna för suicid bland landets unga.

Den tillfälliga föräldrapenningen är av stor betydelse för föräldrar och deras möjligheter att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv. Förmånen kan i dag lämnas vid en rad situationer, och barnets ålder är en faktor som påverkar när och under vilka omständigheter och förutsättningar ersättning kan beviljas.

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn som har fyllt 12 men inte 16 år om det är styrkt att barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det särskilda vård- och tillsynsbehovet ska då styrkas med ett läkarutlåtande. Om ett barn är allvarligt sjukt behöver föräldern däremot inte lämna in ytterligare intyg om Försäkringskassan sedan tidigare har tillräckligt med underlag för att bedöma rätten till ersättning.

VAB-utredningen (S 2020:14), som har gjort en översyn av reglerna för tillfällig föräldrapenning, har bland annat lämnat förslag som innebär att även tandläkare ska kunna intyga ett barns behov av förälderns närvaro och vård, exempelvis om barnet genomgått en lite mer omfattande tandoperation eller liknande. Utredningens slutbetänkande (SOU 2022:31) Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

I arbetet med eventuella förändringar av regelverket är mitt ingångsvärde att det måste finnas en lyhördhet för att familjer ser olika ut och har olika behov. Det är högt prioriterat för mig att underlätta för familjer att få livspusslet att gå ihop.

Fru talman! Vi kan gärna ta en debatt om äldreomsorgen en gång till, för jag tycker verkligen att det är en viktig fråga att debattera. Jag är väldigt glad över att debatten äntligen blev av. Nu var det tredje gången som interpellanten lämnade in sin interpellation. Jag har länge sett fram emot den här debatten och är glad att den blev av och tar gärna fler.

Jag och interpellanten är inte ense om särskilt mycket, men jag uppskattar hennes engagemang för äldreomsorgen och tycker att det är välgörande att det kommer fram. Detta var trots allt bara min andra debatt på äldreomsorgsområdet sedan jag tillträdde för två år sedan. Jag brinner för frågorna och ryggar inte tillbaka för en god debatt.

Sveriges äldre förtjänar en trygg och säker äldreomsorg. Skillnaden mellan oss handlar om vem som utför den. Det är enkelt för oppositionen att tycka diverse saker om vad som borde ske och vad som borde genomföras, särskilt om man är vänsterpartist och har lite svårt att genomföra sin politik.

Regeringen driver nu fram stora och små reformer som på riktigt stärker svensk äldreomsorg. Kompetensförsörjning, förstärkt medicinsk kompetens, språkkrav, förbättrad demensvård och inte minst starkare stöd till anhörigvårdare är reformer som gör skillnad på riktigt. Vi kommer inte hit med tomma ord över huvud taget.

Vi arbetar nu systematiskt för att åtgärda de brister som framkommit inte minst i Coronakommissionens rapporter för att stärka kvaliteten och förbättra livet för både äldre och alla medarbetare inom äldreomsorgen. Steg för steg stärker vi svensk äldreomsorg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Interpellanten har lite högt tonläge ibland men ett ändå stort engagemang för äldreomsorgen, och det delar jag.

Jag skyller definitivt inte på någon annan. Det var just det som var poängen. Vi gör stora strukturreformer för att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Det är det som jag har prioriterat. I Sverige ska man kunna åldras i trygghet, med respekt för den enskildes delaktighet och valfrihet. Och varje dag ska räknas.

Då måste äldreomsorgen stärkas, bristerna åtgärdas och kvaliteten höjas. Jag tror att jag och interpellanten är helt ense där, fru talman. Men vi skiljer oss åt när det gäller vilka verktyg vi ska använda. Vänsterpartiets lösning är samma som den alltid brukar vara: Höj skatterna rejält, låna ännu mer, gör det mindre lönsamt att arbeta och tro att det ska lösa strukturproblemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sanningen är att det inte alls är lösningen. Det är inte heller det som kommer att lösa äldreomsorgens utmaningar, snarare tvärtom. Vi såg vad låg tillväxt och låg lönsamhet för att arbeta ledde fram till.

Regeringens alternativ är tydligt. Vi gör skillnad på riktigt. Det är strukturreformer som gäller. Vi identifierar bristerna, och vi agerar på dem. Det kan handla om stärkt stöd till anhöriga. Det kan handla om språkkravet, så att äldre kan förstå och göra sig förstådda, eller om stärkt demensvård, för den som möts av den stora krisen i sitt liv och den stora folkhälsoutmaningen.

Vi stärker också arbetslinjen. Vi gör det mer lönsamt att arbeta, inte minst för alla de 400 000 personer runt om i Sverige som i dag kan arbeta men av olika skäl inte gör det utan är arbetslösa. Vi vill också göra det möjligt för dem att vidareutbilda sig och då gärna till något av de många viktiga omsorgsyrkena.

Vi tror på individen, oavsett om det handlar om en medarbetare eller den äldre. Vi tror att individen, alldeles oavsett ålder, vill välja själv. Man vill välja boende och också arbetsgivare. Därför jagar vi de oseriösa aktörerna och sätter dit dem för välfärdsbrottslighet. Det gör vi för att värna valfriheten.

Det interpellanten egentligen föreslår är att äldre ska få välja men inte ha några val att göra överhuvudtaget. För att fler ska kunna få välja var man vill bo och vem som ska utföra hemtjänsten måste man också ha alternativ att välja bland. Då ska de oseriösa aktörerna bort från välfärdssektorn medan vi gärna ser att de som sköter sig och bedriver arbete med kvalitet stannar kvar.

På de här områdena och många fler genomför vi nu stora och små reformer - många bäckar små - för att tillsammans stärka och öka tryggheten för äldre. Tillsammans blir det en helhet som gör skillnad på riktigt för medarbetare i omsorgen, för kommuner men också för anhöriga och framför allt för individen.

Det är bara med ett sådant systematiskt arbete man kan skapa en trygg, individanpassad och kvalitativ omsorg.

Fru talman! Ledamoten ställde i sin interpellation ett flertal frågor som jag försökte besvara inledningsvis under den ganska begränsade tid som stod mig till buds. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att ta ett steg tillbaka och se till helheten när det gäller svensk äldreomsorg.

Låt oss till att börja med komma ihåg hur situationen såg ut när regeringen tillträdde. Efter åtta år med en socialdemokratisk regering, som Vänsterpartiet gav sitt stöd, hade vi flera olika samhällsproblem. Äldreomsorgen var definitivt inte ett undantag. Men vi såg även en avstannad tillväxt och en skenande inflation på 10 procent, vilket satte ett högt tryck på kommunernas finanser.

Brister i omsorgens kvalitet var välkända sedan tidigare. Kommunerna hade jobbat med det under en längre tid, men det belystes inte minst under pandemin och i Coronakommissionens rapport. Det handlade om personal som inte talar svenska, otillräcklig medicinsk kompetens och brister i kontinuiteten och samordningen kring äldre. Det var brister som blev välkända men som den dåvarande vänsterregeringen inte förmådde att bemöta.

Sedan jag tillträdde som äldreminister har regeringen bedrivit ett systematiskt arbete för att åtgärda dessa brister, höja omsorgens kvalitet och se till att svenskar kan åldras i trygghet. Vi stöttade kommunerna med statsbidrag samtidigt som vi bekämpade inflationen. Och vi vann den kampen. År 2025 ser nu betydligt ljusare ut för Sveriges kommuner.

Samtidigt genomför vi en rad olika strukturreformer för att stärka just kvaliteten i äldreomsorgen. Jag tillsatte tre utredningar strax efter att jag tillträdde. En handlar om språkkrav. Den utredningen tar jag emot i nästa vecka. De andra handlar om stärkt medicinsk kompetens och om stärkt stöd till anhöriga. Dem har jag redan tagit emot, och förslagen bereds nu för fullt i Regeringskansliet.

Samtidigt arbetar vi med att ta fram en ny socialtjänstlag, och vi avsätter medel i budgeten för att införa fasta omsorgskontakter även på äldreboendena.

Vi stöttar där det behövs, och vi stärker där vi kan. Steg för steg skapar vi en tryggare äldreomsorg.

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möta personalbristen och förbättra arbetsvillkoren inom äldreomsorgen. Nadja Awad har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, i synnerhet på landsbygden. Nadja Awad har därtill frågat mig om jag avser att vidta de åtgärder som rekommenderas i Hemma är någon annanstans. Nadja Awad har slutligen frågat mig om jag avser att vidta åtgärder mot bakgrund av studien om att vinstdrivande organisationer inom äldreomsorgen levererar sämre äldreomsorg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika politikområden. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, erbjuda karriärvägar och hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. I Sverige har vi en ordning med kommunalt självstyre, och äldreomsorgen ryms inom det kommunala ansvarsområdet.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär vidare att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer tecknar kollektivavtal om löner, arbetstider och andra anställningsvillkor samt samverkar om arbetsmiljön. Kommunerna har både möjlighet och ansvar att vidta åtgärder för att säkerställa personal- och kompetensförsörjningen. Staten kan samtidigt stärka kommunsektorns förutsättningar för att planera och utföra välfärdsuppdraget.

Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen, som har vidtagit flera åtgärder för att stärka omsorgens kvalitet. Det gör regeringen bland annat genom det så kallade sektorsbidraget till äldreomsorgen, som kommunerna kan utnyttja utifrån sina egna förutsättningar och behov. Regeringen har också förlängt och utvecklat den särskilda satsningen Äldreomsorgslyftet. Regeringen har även fullföljt reformen om skyddad yrkestitel för undersköterskor, bland annat för att säkerställa kompetensen inom omsorgen och öka yrkets attraktivitet och status. I budgetpropositionen för 2025 lämnas flera förslag för att stärka svensk äldreomsorg.

Regeringen har också under 2023 och 2024 stöttat kommunerna med ökade generella statsbidrag, samtidigt som en framgångsrik inflationsbekämpning nu ger kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar för 2025 och framåt.

Detta är åtgärder som kopplar till vad Institutet för mänskliga rättigheter föreslår i rapporten Hemma är någon annanstans om att ge kommuner tillräckliga resurser. Vad gäller rapporten vill jag också framhålla att de mänskliga rättigheterna, som är universella och gäller för alla och envar, är en grund för socialtjänstens arbete, så även med en ny socialtjänstlag.

Fru talman! Jag delar Nadja Awads åsikt att valfrihet ska gälla för äldre. För mig och regeringen är det självklart att människor oavsett ålder ska ha inflytande över sina egna liv, och vi vill definitivt främja ökad valfrihet och delaktighet för äldre.

Undersökningar visar att en bred majoritet av äldre själva vill kunna välja vem som utför deras omsorg. Av Socialstyrelsens enkät, som också interpellanten hänvisar till, framgår det att äldre som bor i särskilda boenden som drivs i enskild regi i flera avseenden är nöjdare än äldre som bor på särskilda boenden i offentlig regi. En fungerande konkurrens på omsorgsmarknaden kan skapa bättre förutsättningar för såväl kommunala som privata verksamheter att fortsätta arbeta för att förbättra kvaliteten och höja kompetensen i verksamheten. Valfrihet kan också vara av godo för personalen inom äldreomsorgen då det finns fler arbetsgivare att välja bland.

Med det sagt ansvarar kommunerna för att följa upp de enskilda aktörer som utför socialtjänst på kommunens uppdrag. Vidare ansvarar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för tillsyn över alla verksamheter inom omsorgen, oavsett vem som bedriver dem. Brister i utförande, så som förekommit i de exempel som interpellanten lyfter, kan inte accepteras inom vare sig kommunal eller enskild verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har nyligen gett Ivo i uppdrag att stärka sitt arbete mot oseriösa aktörer inom omsorgen. Jag kommer definitivt att följa denna fråga mycket noga framöver.

Fru talman! Jag vill börja med att plocka tillbaka interpellanten till den här verkligheten. Jag kan återigen bara konstatera det jag sa i mitt andra anförande, nämligen att om man tittar på effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under hela mandatperioden blir det väldigt tydligt: Den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har den lägsta ekonomiska standarden och minst i de båda översta inkomstgrupperna.

Med detta sagt: Interpellantens sammanfattning av Moderaternas politik är helt felaktig. Jag tror fortfarande att stockholmarna väldigt väl kommer att känna av Socialdemokraternas skattehöjningar i både kommunen och regionen.

Jag vill tacka för debatten. Jag tackar interpellanten för de viktiga frågorna och för att vi kan ha denna diskussion i kammaren och ha fortsatt fokus på hur vi långsiktigt kan stärka svenska hushåll. Vi är måhända inte helt överens, men jag tror ändå att det är välgörande att vi har denna diskussion. De olika skiljelinjer som nu målas upp mellan arbetslinjen och bidragslinjen blir väldigt tydliga.

Jag kommer i alla fall att fortsätta att ha ett starkt fokus på att återupprätta arbetslinjen i Sverige för att göra det mer lönsamt att arbeta och så att fler barn får se sina föräldrar gå till ett arbete och så att fler barnfamiljer som i dag lever i ekonomisk utsatthet kan tas ur fattigdom genom att fler arbetar och arbetar mer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regeringens politik tar sin utgångspunkt i att det ska vara mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och vara strävsam. Man ska uppmuntras att ta det där extra kvällspasset, sitt första jobb, att kanske byta till ett nytt jobb som arbetsledare för att det lönar sig eller hoppa på den där utbildningen som kommer att leda till ett jobb längre fram om man nu står utanför arbetsmarknaden. Det är för att jobben är den bästa garantin och försäkringen mot utanförskap och ekonomisk utsatthet.

Ledamoten tog upp många exempel från Stockholm. Jag måste säga att det är en smula magstarkt att stå här som socialdemokrat och hävda att vi inte ser till de utsatta och hårt arbetande småbarnsfamiljerna. Det är bara att titta på var Socialdemokraterna sitter vid makten och se på vad som händer när Socialdemokraterna får bestämma. Då blir det ganska tydligt.

Vi kan fortsätta att tala om Stockholm. När regeringen sänker skatten för en hårt arbetande småbarnsfamilj som har det tufft väljer Socialdemokraterna i både kommunen och regionen att höja skatten kraftigt. Den skattesänkning som barnfamiljen får tack vare regeringens budget äts tyvärr upp ganska snabbt på grund av Socialdemokraterna i regionen och Socialdemokraterna i staden Stockholm. Samtidigt höjer man avgiften för SL-kort, och man drar in bussar så att tillgängligheten minskar just för den hårt arbetande småbarnsfamiljen i Stockholm. Detta gör att möjligheten för deras barn att ta sig till olika fritidsaktiviteter efter skolan grusas ganska snabbt.

Man talar sig varm för att man här gör så mycket för att stötta småbarnsfamiljer, såsom att höja barnbidraget och så vidare, och man vill ha kvar tilläggsbidraget på 40 procent. Men det betyder ganska lite när skattehöjningen från både kommunen och regionen väl slår till. Om man vill börja någonstans för att stötta barnfamiljerna kanske man ska börja i sitt eget parti och se till att man inte höjer skatten varenda gång man har möjlighet till detta när man själv sitter vid makten.

I Sveriges riksdag liksom i Socialdemokraternas skuggbudget är det ganska tydligt och klart. Där går en väldigt bra skiljelinje mellan oss och er. Vi står för arbetslinjen, sänker skatten på arbete och gör det mer lönsamt att arbeta, medan ni höjer bidragen.

Det finns många mycket kloka personer i vår omgivning, och en av dem har sammanfattat Socialdemokraternas politik så här: Man höjer bidragen för alla, men ingen ska kunna leva på sin lön. Det blir väldigt tydligt. Då blir det ingen tillväxt, och då kan inga barnfamiljer i ekonomisk utsatthet ta sig ur fattigdom. Snarare cementeras utanförskapet, och fattigdomen går i arv. Så vill inte jag ha det.

Fru talman! Regeringen har tagit ansvar i en mycket svår tid och har även fått det svenska folkets förtroende och mandat att påbörja arbetet med att återupprätta arbetslinjen i Sverige. Det kommer vi att göra. Vi arbetar bland annat med att se över ett bidragstak och att möjliggöra kvalificering till välfärden. Vi inför också ett aktivitetskrav i försörjningsstödet.

Sverige och stora delar av världen drabbades hårt, precis som vi båda har varit inne på, av coronapandemin och den historiskt höga inflation som låg på 10 procent när den här regeringen tillträdde. Dessutom var räntekostnaderna höga. Regeringen förde en ansvarsfull politik i syfte att så snabbt som möjligt bryta och komma ur den höga inflationen som gröpte gigantiska hål i hushållens plånböcker och gjorde svenska folket fattigare. Alla hushåll drabbades av inflationen och lågkonjunkturen, men ekonomiskt utsatta hushåll drabbas ju särskilt hårt i sådana situationer. Det vet vi alla. Svåra tider drabbar alltid dem med de minsta marginalerna allra mest.

Regeringen agerade för att stötta hushållen i allmänhet och de svagaste hushållen i synnerhet. Effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden är väldigt tydliga. Den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och minst i de två översta inkomstgrupperna. Det är jättetydligt. Det är så det ser ut över hela mandatperioden.

Kampen mot inflationen är nu vunnen. Vi går mot ett mer normalt läge, även om det fortfarande finns stora risker i ekonomin i form av krig i vårt närområde, växande oro i olika delar av landet och stora osäkerhetsfaktorer samtidigt som vi ändå ser ett ljus vid horisonten.

Regeringen presenterade nyligen en expansiv budget för att få fart på svensk ekonomi igen. Nu när inflationen är besegrad har regeringen skapat utrymme för att göra just detta. Regeringen har som sagt fått förtroende och mandat från svenska folket att återupprätta arbetslinjen, och den bästa försäkringen mot ekonomisk utsatthet och utanförskap är att ha ett jobb att gå till. Det är också garanten för vår gemensamma välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fler barn behöver se sina föräldrar gå till ett jobb, och fler hushåll måste lyftas ur fattigdom och stärkas så att de klarar nästa kris mycket bättre. Det finns egentligen inga statliga bidrag som kan ersätta värdet av egenmakten det ger att ha ett eget arbete att gå till och en egen lön att leva av som man kan försörja sig på. Det är regeringens absolut viktigaste målsättning just nu.

Fru talman! har frågat mig varför jag och regeringen väljer att trappa ned tillägget i bostadsbidraget, som är till för att stötta landets mest utsatta barnfamiljer.

Tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget är ett stöd av extraordinär karaktär som har utformats för att på ett relativt snabbt och enkelt sätt kunna stötta familjer med låga inkomster under en begränsad tid. Den extraordinära situationen har dock pågått under en längre tid än som var möjligt att förutse, då pandemin följdes av en period med hög inflation. Det svåra ekonomiska läget har nu mildrats, och framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut. En konjunkturåterhämtning bedöms inledas mot slutet av 2024, och hushållens köpkraft väntas stärkas. Det innebär även att behovet av ett extraordinärt stöd som tilläggsbidraget minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad och har därmed marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till egen försörjning. Barnbidraget och bostadsbidraget är viktiga för familjer som har det ekonomiskt svårt, men det bästa verktyget för att varaktigt bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete. Det är därför betydelsefullt att fler personer klarar sin försörjning genom eget arbete. Regeringen vill därför sänka skatten på arbete för att öka drivkrafterna till arbete och stärka hushållens köpkraft.

Mot denna bakgrund får en förlängning av tilläggsbidraget för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll samtidigt som det trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget anses vara en väl avvägd åtgärd.

Fru talman! Jag kan konstatera att interpellanten inte vill ta ansvar för de åtta år Vänsterpartiet stödde den dåvarande regeringen. Trots att man då hade möjlighet att göra förändringar i arbetsskadeförsäkringen valde man att inte göra någonting i frågan.

För mig är detta en viktig och angelägen fråga. En välfungerande arbetsskadeförsäkring och åtgärder som förebygger arbetsskador är en viktig del av arbetslinjen. Fler människor behöver kunna arbeta mer och längre, vilket förutsätter ett hållbart arbetsliv med betydligt färre arbetsskador.

Arbetsskadeförsäkringen och dess regelverk är dock ett komplext område som måste hanteras med eftertanke. Det går inte att plocka russinen ur kakan, utan man måste se det som en helhet, särskilt om man inte vill att någon ska falla mellan stolarna. Arbetsskadeutredningens betänkande bereds och analyseras nu som sagt i Socialdepartementet. Därefter har regeringen att ta ställning till behovet av eventuella förändringar i regelverket, och då återkommer vi.

Fru talman! Med detta sagt tackar jag för debatten. Tack också till interpellanten för en viktig fråga. Två gånger i dag har jag fått möjlighet att tala om detta, på frågestunden och i en interpellationsdebatt, och det tycker jag är bra och viktigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Arbetsskadeförsäkringen och dess regelverk är som vi har nämnt tidigare ett mycket komplext område, och förändringen måste hanteras med ganska stor eftertanke. Det tänker jag att ledamoten känner till, med tanke på att den tidigare regeringen, som hennes parti gav stöd till, inte heller lagstiftade på detta område. Man hade ju en annan utredning, det vill säga Utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada, som tillsattes under den dåvarande S-MP-regeringen och som Vänsterpartiet var med och stöttade. Då hade man en utredning igång. Den var inte lika omfattande som arbetsskadeutredningen men hade ett snarlikt syfte. Den resulterade inte heller i någon lagstiftningsprodukt utan lämnades därhän.

De här frågorna kräver respekt och stor eftertanke, och det är just därför de förslag som nu presenterats i vår utredning bereds.

Det var bra att Isabell Mixter kom in på frågan om 180-dagarskarensen, för den gjorde mig lite konfunderad. Det verkar ändå som att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag nu har omfamnat dessa förändringar i arbetsskadeförsäkringen, då de är med i budgeten.

En karenstid på 180 dagar är tämligen omfattande, och det kan tyckas märkligt att Vänsterpartiet vurmar för ett snabbt införande av utredningens förslag och även i sin budgetmotion har med medel för detta - men utan att nämna konsekvenserna för exempelvis undersköterskan i inslaget i P4 Värmland eller personen i det exempel ledamoten tog upp här. Å ena sidan omfamnar man dessa förslag i sin budget. Å andra sidan skriver man i sin budget, jag tror att det är på sidan 37, att man vill avskaffa karensavdraget eftersom det är skadligt och innebär inkomstförluster på 3 000-6 000 kronor, vilket är en betydande summa. Att då omfamna dessa förslag i arbetsskadeförsäkringen och därmed införa en 180-dagarskarens för människor som har drabbats av en skada skulle väl i så fall vara tämligen betydande.

För mig är denna fråga inte så enkel. Det handlar inte heller om att kunna plocka russinen ur kakan när det gäller arbetsskadeförsäkringen, utan det behöver ses som en helhet. Det är en komplex fråga, och den förtjänar att diskuteras och beredas på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Det handlar om en försäkring som lägger grunden för att skapa trygghet på arbetsplatser och för de människor som drabbas av olyckor och skador.

Jag är den första att skriva under på din visionära berättelse om hur bra det vore, Isabell Mixter. Min tanke är att arbetsgivare ska jobba för att minska risken för olyckor. Det var just därför vi gav tilläggsuppdraget till utredningen. Det handlar om att hitta drivkrafter för arbetsgivare att minimera riskerna för arbetsskadeolyckor på arbetsplatsen så att de aldrig någonsin ens uppkommer och försäkringen förhoppningsvis används i ännu mindre utsträckning.

Fru talman! Jag vill börja med att återigen understryka att en välfungerande arbetsskadeförsäkring i kombination med ytterligare åtgärder som förebygger arbetsskador är en väldigt viktig del av arbetslinjen. Det bidrar till att människor vill och kan arbeta och till att de vill stanna kvar i arbetslivet mycket längre. Det är en väldigt viktig försäkring.

Arbetsskadeutredningen har lämnat många förslag på nya bestämmelser i ett regelverk som rör väldigt viktiga men komplicerade frågor. Bland annat föreslår utredningen att de bestämmelser som beskriver vad en arbetsskada är ska göras om helt. Utredningen föreslår också att grundkraven för livränta ändras för att fler som ansöker om livränta ska kunna få en arbetsskadeprövning. Syftet är att åstadkomma en försäkring som fyller sin funktion, det vill säga att ge enskilda ekonomisk trygghet vid arbetsskada och att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd. Gott så!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att antalet personer som är mottagare av livränta har minskat de senaste åren har olika förklaringar. Det finns framför allt ett stort utflöde ur försäkringen för personer som tidigare har beviljats livränta och har haft det under en tid men som nu går i ålderspension. Den främsta orsaken till att det rör sig om färre personer är enligt Arbetsskadeutredningen att färre ansöker om livränta. Samtidigt har andelen ansökningar som leder till beviljande av livränta faktiskt ökat sedan 2016.

Detta är ingen lätt fråga utan snarare en komplicerad sådan, och vi drar den definitivt inte i långbänk i onödan. När man tittar på förslagen bör man därför beakta att betänkandets huvudförslag innebär införande av en karenstid på 180 dagar för livränta. Det föreslås med andra ord att det inte ska vara möjligt att bevilja livränta de första 180 dagarna efter skadetillfället. Den som exempelvis råkar ut för en allvarlig olycka kommer med utredningens förslag att gå miste om livränta under sex månader, vilket över huvud taget inte finns med i dagens regelverk.

Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att genomföra förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring (SOU 2023:53).

En välfungerande arbetsskadeförsäkring är viktig och bidrar, tillsammans med åtgärder som förebygger arbetsskador, till att människor vill delta och stanna kvar i arbetslivet. Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) har haft i uppdrag att se över arbetsskadeförsäkringen och analysera hur finansieringen av försäkringen kan förändras för att skapa drivkrafter för arbetsgivare att förebygga arbetsskador och motverka långa sjukskrivningar.

Utredningen lämnade den 14 september 2023 betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Betänkandet är mycket omfattande och innehåller ett stort antal förslag som spänner över i stort sett hela, eller i alla fall stora delar av, arbetsskadeförsäkringen. Det har remissbehandlats och bereds just nu i Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa arbetet i det här skedet.

Jag kan dock konstatera att det inslag i P4 Värmland som interpellanten hänvisar till har fokus på att skadade har nekats ersättning från den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen på grund av Afa Försäkrings tolkning av begreppet olycksfall i arbetet. Det är viktigt att komma ihåg - och jag vill bara påminna om - att villkoren för ersättning från den kollektivavtalade försäkringen styrs av arbetsmarknadens parter och att regeringen endast kan lämna förslag i fråga om den offentliga arbetsskadeförsäkringen. Det aktuella betänkandet, som jag hänvisade till, fru talman, innehåller inga förslag gällande en ändring av begreppet olycksfall.

Herr talman! Stort tack, Daniel Persson, för en väldigt bra fråga! En välfungerande arbetsskadeförsäkring är en väldigt viktig del av arbetslinjen och bidrar tillsammans med andra åtgärder som förebygger arbetsskador till att människor vill arbeta och stanna kvar arbetslivet.

Att antalet personer som är mottagare av livränta har minskat under de senaste åren har lite olika förklaringar. Det finns ett utflöde från försäkringen av personer som har beviljats livränta men i stället gått över till ålderspension. Den främsta orsaken till detta är enligt Arbetsskadeutredningen att färre ansöker om livränta samtidigt som andelen ansökningar som leder till att man får livränta faktiskt har ökat.

Jag har utredningen om arbetsskadeförsäkringen på mitt bord. Den innehåller flera komplexa förslag som ska beredas. Om du är mer intresserad tänker jag att du kan stanna kvar i kammaren, för Isabell Mixter och jag ska debattera detta i en interpellationsdebatt om bara någon timme.

Herr talman! Stort tack, Jessica Rodén, för en bra fråga!

Regeringens linje har varit mycket tydlig. Inflationsbekämpningen har varit den enskilt viktigaste åtgärden för att inte fortsätta gröpa stora hål i hushållens och företagens ekonomi och också i det offentligas ekonomi. Nu har vi vunnit kampen mot inflationen. Vi ser ljusningen vid horisonten, och därför gavs vi möjlighet att satsa på en tillväxtbudget - att få hjulen att rulla igen och få företagen att växa, expandera och kunna anställa mer igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det måste bli mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta, och vi måste skapa förutsättningar för att fler ska kunna arbeta. Det är också den enskilt viktigaste åtgärden för en barnfamilj i ekonomisk utsatthet - att barn får se sina föräldrar gå till jobbet och att det lönar sig att arbeta.

Herr talman! Stort tack till Malin Höglund för en utmärkt fråga!

Att garantera äldres trygghet i sina egna hem är en väldigt viktig fråga. Att ta utdrag ur misstankeregistret, som utredningen föreslår, är givetvis inte en garanti för att man ser till att ingenting händer. Som ansvarig arbetsgivare måste man göra allt det andra också. Man måste ta referenser, och man måste göra intervjuer. Men möjligheten som utredningen föreslår att ta utdrag ur belastningsregister och misstankeregister är ännu ett verktyg för att så långt det bara är möjligt garantera att äldre ska kunna känna sig trygga i sina egna hem. Äldres trygghet trumfar nämligen sexualförbrytares möjlighet att jobba inom äldreomsorgen alla dagar i veckan.

Herr talman! Stort tack, Åsa Coenraads, för en väldigt viktig fråga!

Ett av de största resursslöserierna i Sverige just nu är att vi slentrianmässigt pensionerar bort personer med stor erfarenhet och kompetens av den enkla anledningen att de uppnått en viss given ålder. Vi måste sluta med detta, för vi har inte råd med det. Varenda bransch har ett skriande behov av kompetens och erfarenhet. Inte minst syns det faktiskt också i pensionskuvertet om man går i pension tidigare.

Att få fler att jobba längre blir en vinn-vinn-vinnsituation. Det är bra för den egna ekonomin. Vi sänker nu skatten extra mycket för dem som fortsätter jobba efter pensionsåldern, och vi gör det möjligt att pausa tjänstepensionen så att man kan gå ut ur och in i arbetslivet betydligt lättare. Det är också en stor vinst samhällsekonomiskt, och man får dessutom behålla kompetensen.

Herr talman! Jag måste erkänna att jag inte håller med ledamoten om att den inflationsbekämpning som regeringen har sysselsatt sig med och fokuserat på de senaste åren inte har gett effekt. Den har gett effekt, och det har också gjort att inflationen inte längre gräver stora hål i hushållens ekonomi. Men det är trots detta fortsatt väldigt tufft.

När Märta Stenevi gör sin beräkning glömmer hon att ta med det faktum att den ensamstående kvinnan bor i Stockholm. Om Märta Stenevi på riktigt hade velat prata om vad som slår hårt mot en hårt arbetande ensamstående kvinna hade hon pratat om höjningen av kommunalskatten och höjningen av regionalskatten i Stockholm, för att inte tala om höjningen av SL-kortet och de indragna bussarna. Det kommer definitivt att göra det betydligt svårare för den ensamstående kvinnan att se till att barnen kan komma till de olika fritidsaktiviteterna och hon själv till jobbet.

Om Märta Stenevi på riktigt vill hjälpa - börja i det egna partiet och se till att inte höja skatten för hårt arbetande småbarnsföräldrar!

(Applåder)

Herr talman! Stort tack, Mona Olin, för en mycket viktig fråga! Det har varit väldigt angeläget för regeringen att tillsätta denna snabbspårsutredning givet att alla äldre ska kunna känna sig trygga i sina egna hem, alldeles oavsett om det handlar om det ordinarie boendet eller ett särskilt boende. Den man släpper in över tröskeln måste man kunna känna sig trygg med.

Därför tillsatte vi utredningen, som i ett snabbspår skulle utreda möjligheten att ge lagstöd för kommunerna när det gäller att kunna titta i både belastningsregister och misstankeregister. När vi säger att vi vill trygga äldreomsorgen för alla äldre utgår jag ifrån att vi menar just alla äldre. Vi menar inte bara dem som har valt ett kommunalt boende eller som har hemtjänst i kommunal regi, utan givetvis alla äldre.