Fru talman! har frågat mig vad jag avser att göra under år 2025 för att förslagen från Kansliet för hållbart arbetsliv och andra relevanta färdiga utredningar som kan öka arbetskraftsutbudet ska bli verklighet.

Jessica Rodén har frågat mig när regeringen avser att gå fram med Arbetsskadeutredningens förslag och hur jag avser att säkerställa att fler som drabbas av arbetsskador får sina rättigheter tillgodosedda. Jessica Rodén har även frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att förbättra skyddet för utsatta grupper på arbetsmarknaden, såsom kvinnor i välfärden och anställda i fysiskt tunga yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Över 1 miljon människor är inte självförsörjande, och arbetslösheten är nästan tre gånger högre bland utrikes födda än inrikes födda. Mot denna bakgrund har regeringen sedan dag ett haft en tydlig kurs mot en effektivare arbetsmarknadspolitik och ett ökat arbetskraftsutbud. Regeringens budget för 2025 är inriktad på att få fler i arbete och att öka tillväxten och produktiviteten. Det sker bland annat genom omfattande investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning men även på socialförsäkringsområdet. Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa genom insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen.

I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2025 ges myndigheten i uppdrag att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande. Ett led i detta arbete är fortsatt fokus på att öka den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Den som är arbetslös ska erbjudas rätt stöd och insatser, men samhället måste också ställa krav på att man deltar och aktiverar sig.

Regeringen avser även att genomföra en omfattande bidragsreform för att ta itu med det stora utanförskapet och öka arbetskraftsutbudet. Bidragsreformen består av tre delar: ett bidragstak för att bidragen inte ska vara högre än inkomsten vid arbete, en successiv kvalificering till den svenska välfärden och ett aktivitetskrav kopplat till försörjningsstöd för att motverka långvarigt bidragsberoende och för att den enskilde ska närma sig egen försörjning.

Att arbetskraftsutbudet ska öka är prioriterat även inom socialförsäkringen. Regeringen avsatte i budgeten för 2025 närmare 100 miljoner kronor för att finansiera en rad åtgärder för att stärka återgången till arbete, bland annat genom ökad samordning av rehabiliteringsinsatser, arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd och en översyn av ökade möjligheter till studier för den som har sjuk- och aktivitetsersättning.

De nya bestämmelserna i föräldraförsäkringen om att antalet så kallade dubbeldagar fördubblas och att föräldrar ges utökade möjligheter att överlåta föräldrapenning till annan försäkrad, vilka infördes den 1 juli 2024, bidrar till att föräldrar bättre kan förena arbetsliv med familjeliv i perioder i livet som kräver mer flexibilitet. Dessa bestämmelser stärker arbetslinjen och föräldrars makt att utforma sina egna liv.

För regeringen är det prioriterat att fortsatt verka för att alla som kan stå till arbetsmarknadens förfogande anstränger sig för att få ett jobb och blir självförsörjande. Förslagen som Kansliet för hållbart arbetsliv har lämnat utgör tillsammans med förslagen i de övriga utredningar Åsa Eriksson hänvisar till viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete för att öka arbetsutbudet. En del av förslagen är omhändertagna, och övriga bereds fortsatt i Regeringskansliet.

En utredning som Åsa Eriksson hänvisar till och som Jessica Rodén frågat om är Arbetsskadeutredningen som i september 2023 lämnade betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Till båda ledamöterna vill jag därför svara att det är av yttersta vikt att vi gör noggranna överväganden innan vi väljer lämpliga åtgärder som säkerställer att arbetsskadeförsäkringen blir mer ändamålsenlig och rättssäker för alla arbetstagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsskadeutredningen har lämnat ett omfattande och värdefullt underlag, men regeringen bedömer att betänkandet saknar grundläggande analyser om hur arbetsskadeförsäkringen bör vara utformad för att uppfylla sin funktion sett till hur arbetsmarknaden och sjukförsäkringen fungerar i dag. Det krävs därför mer kunskap för att kunna avgöra om vissa av utredningens förslag är ändamålsenliga.

Även om regeringen ser ett behov av kompletterande analyser har åtgärder vidtagits som syftar till att fler som drabbas eller riskerar att drabbas av arbetsskador får sina rättigheter tillgodosedda. Jag berättar gärna mer om dem i kommande inlägg.

Fru talman! För att sammanfatta: Regeringen arbetar med en rad olika åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet och ha framdrift i reformarbetet, inte minst när det gäller arbetsskadeförsäkringen.

Fru talman! Statsrådet fick frågor om arbetsskadeförsäkringen av mig men valde att besvara dem med att fler måste komma i arbete. Detta tycker jag är anmärkningsvärt. Samtidigt som regeringen pratar om arbetskraftsutbud, bidragstak och aktivitetskrav saknas helt en politik för att skapa fler jobb. Arbetslösheten ökar, matpriserna fortsätter att stiga och många människor kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Det är verkligheten i Sverige i dag.

Många som har ett jobb att gå till har ett jobb som sliter ut dem. Det är kvinnor inom vård och omsorg, byggnadsarbetare, lokalvårdare och andra med tunga arbetsuppgifter som drabbas av skador som påverkar deras livskvalitet och ekonomiska trygghet. De kan inte arbeta längre hur mycket regeringen än önskar det, utan de behöver en trygg försäkring som fångar upp dem när kroppen inte längre håller.

Fru talman! Arbetsskadeutredningen föreslog bland annat att man ska ta bort de undantag i försäkringen som i dag gör att många som skadar sig på jobbet nekas ersättning. Det är ett konkret förslag som skulle stärka tryggheten för dem som sliter allra hårdast i vårt samhälle. Men vad gör regeringen och Sverigedemokraterna? De gör ingenting. Statsrådet säger att det krävs fler analyser, men vad vi behöver är handling.

Regeringen och Sverigedemokraterna pratar om att fler ska komma i arbete men ignorerar att deras egen politik leder till fler varsel och ökad arbetslöshet. Samtidigt sviker man dem som redan har ett jobb att gå till.

För oss socialdemokrater är det självklart att den som slits ut på jobbet ska ha rätt till ersättning. Vi ska inte ha en arbetsmarknad där människor förväntas jobba tills de går sönder utan ett tryggt system när så behövs.

Fru talman! När ska regeringen förstå att arbetslinjen inte bara handlar om att pressa folk till vilket jobb som helst, till vilket pris som helst? När kommer förslagen?

Fru talman! Jag skulle vilja adressera ett annat utredningsbetänkande som också ligger på regeringens bord. Det heter Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB.

Föräldrar till barn med diabetes bär ett stort ansvar för sina barns hälsa. Sjukdomen är kronisk och kräver daglig egenvård. En av fem vårdnadshavare till barn med diabetes vittnar om att de ofta tvingas rycka in som resurspersoner i skolan utan att kunna få ersättning från Försäkringskassan. Detta innebär att föräldrar tvingas ta obetald ledighet från sina arbeten för att säkerställa att deras barn får den hjälp och trygghet som de behöver.

Barnen är inte sjukare än vanligt och kvalificerar därför inte till vab-ersättning. Den ekonomiska pressen på dessa familjer är oacceptabel och underminerar både deras privatekonomi och deras möjlighet att kombinera föräldraskap med arbetsliv.

Drygt 9 000 barn i Sverige lever i dag med typ 1-diabetes, och ytterligare 900 barn drabbas varje år. Många av dessa barn behöver en resursperson i skolan för att kunna hantera sin sjukdom och hålla blodsockernivåerna på en stabil nivå. När denna resursperson är frånvarande på grund av sjukdom eller andra orsaker faller ofta ansvaret på föräldrarna. Det är inte en hållbar situation.

Fru talman! Den tidigare socialdemokratiska regeringen såg problemet och tillsatte en utredning för att kunna ge dessa föräldrar rätt till vab-ersättning när de tvingas vikariera som resurspersoner i skolan.

Utredningen är klar, och förslagen ligger på regeringens bord. De innebär att föräldrar som rycker in i skolan ska kunna få ersättning från Försäkringskassan, vilket skulle ge dem ekonomisk säkerhet och trygga barnens välmående. Ett annat förslag är att man ska kunna vara med och introducera mediciner för personal inom både förskola och skola.

Utredningen kom 2022 och innehåller många bra förslag som är värda att ses över av regeringen. Många föräldrar vars barn lever med sjukdom väntar på svar om hur deras vardag ska kunna bli lättare. Nu är det 2025, och jag anser att utredningen förtjänar bättre än att samla damm på Regeringskansliets eller departementets bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför fråga statsrådet Tenje: Avser regeringen att gå vidare med utredningen för att förbättra situationen för föräldrar till barn som har diabetes?