Mikael Eskilandersson

Herr talman! Det är ganska kaxigt, och näst intill dumdristigt, att som centerpartist gå upp här och påstå att man själv skulle göra mer än vad regeringen gör. I Centerpartiets budgetförslag gör man besparingar på punkt efter punkt. Man gör besparingar på Boverket och på Konsumentverket. Man gör mer besparingar än satsningar. Satsningarna är i bästa fall modesta och i värsta fall helt uteblivna. Besparingarna blir värre år för år, enligt vad jag kan utläsa av Centerpartiets förslag.

Att i detta läge gå upp och säga att regeringen gör för lite, tillskjuter för lite och har fel ingångsvärde blir för mig nästan skrattretande. Det som Centerpartiet tänker göra genom sin budget är i så fall värre.

Jag kan bara konstatera att det är 32 miljoner som ska dras ned på utgiftsområde 18 år 2028. År 2027 är det 20 miljoner, och 2026 är det 9 miljoner. Det är inte några stora satsningar vi ser i Centerpartiets förslag, för att uttrycka det milt.

Vi har gjort väldiga satsningar, framför allt på att förbättra regelverket för att se till att processerna går snabbare och för att få ett fungerande system i grunden. Vi har varit eniga om att det är detta vi vill ha. Vi vill inte att man går in och betalar med subventioner för att tvinga byggbolagen att bygga i kommuner där det inte ens behövs lägenheter.

Herr talman! Tack, Alireza Akhondi, för frågan!

Jag vet inte om jag över huvud taget hade med något påstående om att läget skulle vara under kontroll i mitt anförande. Däremot sa jag att vi nu befinner oss i en lågmäld lågkonjunktur och att vi möjligen har det värsta bakom oss.

Jag tror att det är stor skillnad mellan min och Centerpartiets syn på omvärlden och läget just nu. Inte minst verkar Centerpartiet helt sakna självkritik. Det var ju ändå en regering som stöddes av Centerpartiet som lämnade efter sig en tvåsiffrig inflation och skenande räntor, vilket vi därefter har fått hantera.

Jag tror att jag talar för hela regeringsunderlaget när jag säger att det aldrig förr har gjorts så mycket som det görs just nu på byggsidan för att komma till rätta med alla de problem som den tidigare regeringen vägrade att ta tag i, som bekymmer med långa ledtider och med att få hela systemet att fungera smidigare. Det är ju nu vi har gjort de här förenklingarna i plan och bygglagen. Vi fortsätter med förenklingar och med att se över hur vi ska korta ledtiderna så att vi kan komma igång och bygga när det väl finns möjlighet, nu när räntorna har stabiliserats igen och vi börjar se ljuset i tunneln.

Jag kan beklaga att vi fick ärva ett så dåligt läge när vi tog över. Det har lett till att det nu finns många människor som kommer att bli arbetslösa eller redan har blivit arbetslösa. Jag kan dock inte riktigt se att detta skulle bero på den sittande regeringen, med tanke på att den tog över i ett så extremt dåligt läge. Hur ofta har man en inflation som är tvåsiffrig?

Herr talman! Det är en intressant omvänd retorik när man tror att höjda skatter och straffbeskattning av svenska folket totalt sett ska ge en förbättrad ekonomi för alla.

Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag som innebär närmare 30 miljarder i ökade skatter på arbete. Till det ska räknas ungefär 50 miljarder som man inte ens har tagit upp hur de ska betalas. Det är alltså enorma skatteökningar som kommer att behövas med Socialdemokraternas politik, och det kommer att slå väldigt hårt mot de vanliga arbetstagarna. Det går nämligen inte att beskatta de rika så hårt, som man uttrycker det. Det saknas liksom 70–80 miljarder, vilket inte ens är i närheten av vad man kan ta ut i skatt om man bara ska beskatta rika.

Bostadsbristen finns inte i hela landet, utan bostadsbristen finns på vissa orter. Den finns till exempel i Stockholm, och den finns även i Göteborg och Malmö. I min hemort och i nästan alla medelstora kommuner finns det dock gott om lediga lägenheter i dag. Att då pumpa in enorma summor som ett åtagande bara för att övertala byggherrar att bygga på marknader där det egentligen inte behövs bostäder kommer inte att gynna någon. Ni pratar om att redan nästa år gå in med 3 miljarder, Joakim Järrebring, alltså 3 000 miljoner. Det är i alla fall det som står i texten. Redan i dag ser vi att de tomma lägenheterna driver upp hyrorna för andra lägenheter i Sverige eftersom man måste ta igen den kostnaden via hyrorna.

Vi har 33 procent som bor i hyreslägenhet. Tittar vi lite på andra länder ser vi att exempelvis Norge har knappt 20 procent.

Herr talman! Jag tackar Joakim Järrebring för frågan.

Ett par kommentarer kring den högre arbetslösheten och lägre tillväxten är att vi tog över i ett läge där det var tvåsiffrig inflation och att den högre arbetslösheten är direkt kopplad till den ansvarslösa migrationspolitik som fördes under många år under socialdemokratiskt styre.

Det är nästan hela grunden för mitt parti att det under väldigt lång tid fördes en ansvarslös migrationspolitik som gjorde att Sverige fick hög arbetslöshet även i högkonjunktur. När vi nu dessutom går in i en lågkonjunktur slår den ännu hårdare, för nu börjar även vanliga svenskar bli arbetslösa. Men om man går in och kontrollerar siffrorna för att se vilka det egentligen är som är arbetslösa blir det ganska tydligt att det framför allt är invandrargrupperna som har väldigt hög arbetslöshet medan arbetslösheten bland inhemska svenskar inte är särskilt hög. Det visar hur ansvarslös politiken var tidigare.

Om jag ska svara lite snabbt på frågan: Socialdemokratin har ju genom egentligen hela det senaste decenniet pumpat in pengar i byggbranschen för att det ska byggas bostäder, framför allt hyresrätter, runt om i landet. Även min hemkommun har numera hyresrätter som står tomma därför att de helt enkelt är för dyra. De billiga hyresrätterna får man inte fram genom att bygga en massa nya hyresrätter, men det var ju ett sätt att lösa flyktingfrågan. De billiga hyresrätterna får man i stället fram genom att de som har råd att bo i villa och ägt boende flyttar från hyresrätter.

Vi har dessutom en väldigt stor andel hyresrätter i Sverige.

Herr talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Budgeten är en helhetslösning som innehåller skattesänkningar och reformer som på allvar kommer att göra skillnad i människors vardag. Det här kommer efter flera år med påtvingad återhållsamhet i budgeten, eftersom vi tog över en skenande inflation och minst sagt extrema priser på såväl bränsle som el – vilket inte minst påverkade byggandet i Sverige på ett extremt negativt sätt. När den tvåsiffriga inflationen dessutom ledde till kraftigt höjda räntor slog det enormt hårt mot byggbranschen, som fick uppleva vad som närmast kan liknas vid ett tvärstopp.

Men, herr talman, även om vi har en lång bit kvar tills vi kan kalla läget ljust kan vi nu se att läget i alla fall har stabiliserats i något som bäst beskrivs som en lågmäld lågkonjunktur.

I ett sådant läge är det avgörande att stärka hushållens köpkraft, att få hjulen att snurra och att skapa framtidstro och trygghet. När människor får mer kvar i plånboken ökar också möjligheten att konsumera, att investera och att planera långsiktigt. Därför gör vi det mer lönsamt att arbeta, och vi sänker både skatter och avgifter på flera områden.

En vanlig familj beräknas få över 5 000 kronor mer i månaden nästa år. Det är inte småpengar, utan detta är skillnaden mellan att skjuta upp nödvändiga utgifter och att kunna säga ja till barnens aktiviteter, vinterkläder eller den där efterlängtade reparationen hemma. Det är också skillnaden mellan att tvingas flytta till ett billigare boende och att kunna efterfråga ett ägt, bättre boende.

Vi gör skillnad för att förbättra människors ekonomi. Vi sänker elskatten, och vi gör det billigare att köra bil. Vi halverar matmomsen, och vi sänker förskoleavgiften. Vi genomför breda skattesänkningar för både löntagare och pensionärer.

Konjunkturpolitik handlar dock inte bara om skatter. Det handlar också om att investera klokt i det som bygger Sverige starkare. I utgiftsområde 18 tar vi tydliga steg för att förvalta våra resurser på bästa sätt och för att kunna möta de sociala behov som finns på bostadsmarknaden.

Vi fortsätter att göra det enklare att bygga och renovera sitt eget hus. Mer än 1 miljon rotavdrag godkändes under det första halvåret efter höjningen, vilket var en klart efterlängtad injektion som branschen då behövde. Nu har enklare regler trätt i kraft för renovering av hus. Det gör att människor kommer att slippa dyra och onödiga bygglovskostnader för mindre förändringar och utbyggnader.

Vi fortsätter också på det inslagna spåret med regelförenklingar för vanligt folk. Vi underlättar för människor att kunna både äga och bygga bostäder. Nästa år kommer Boverket att presentera utredningen om det vi kallar Sverigehus – vackra svenska hus som utan bygglov från kommunerna kan byggas i hela Sverige. Sverigehus kan på riktigt förändra sättet vi bygger på. Det kan öppna dörren till en egen villa för helt nya grupper i samhället.

Grundidén är lika enkel som den är kraftfull. I stället för att varje enskilt hus ska prövas och detaljbedömas i varje kommun gör man en central bedömning. Det är betydligt effektivare än 290 kommunala prövningar och att tusentals tjänstemän ska titta på samma husmodell om och om igen.

I dag byggs de flesta småhus som kataloghus i rationella fabriker. Hus som inte är unika behöver inte heller en unik prövning varje gång de byggs. Genom att bedöma husen centralt i stället för tusentals gånger ute i landet finns enorma effektivitetsvinster i både tid och pengar.

Regelförenklingar är dock inte allt, utan det behövs också kapital. Vi stärker därför Norrlandsfonden med ytterligare ett kapitaltillskott – denna gång på 380 miljoner kronor. I vårändringsbudgeten tillsköts som ni kanske minns 300 miljoner, och nu blir det alltså ett ännu större tillskott. Detta är en satsning som ska bidra till att få fram fler bostäder där industrialiseringen nu skapar nya jobb och ny inflyttning, och namnet till trots gäller det inte bara i norra Sverige. Med det här kapitaltillskottet kan fler byggherrar komma igång, och vi kan samtidigt stärka konjunkturen i byggsektorn.

Vi vill också öka tryggheten för dem som riskerar att hamna utanför bostadsmarknaden, och därför tar vi steg för att möjliggöra obligatoriska hyresgarantier för barnfamiljer. Ingen familj ska behöva fastna i otrygghet för att det saknas en väg in på hyresmarknaden.

En genomgående röd tråd sedan Tidösamarbetet inleddes har varit och är vårt gemensamma arbete mot kriminalitet, fusk och bedrägerier. Tidigare låtgåattityd där sådant tilläts fortsätta och där kriminalitet tilläts växa allt längre in i samhällets alla strukturer är nu borta. I stället agerar vi kraftfullt med både resurser och lagstiftning för att stoppa såväl kriminella gäng som enskilda bedragare. Vi stärker därför också konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden genom att ge Boverket mer resurser för att kontrollera intygsgivare. För oss är det helt grundläggande att den som köper en bostadsrätt också ska kunna lita på att den ekonomiska planen är seriös och hållbar. Fusk och kriminella upplägg ska stoppas i tid.

Vi förstärker också Lantmäteriet. Detta förkortar väntetiden för utlämnande av handlingar och ska skärpa identitetskontrollerna vid lagfartssökande. Det stärker rättssäkerheten och motverkar ekonomisk brottslighet.

Även på konsumentområdet tar vi nya steg för att möta en modern marknad och förhindra kriminalitet. Detta kommer Björn Tidland att berätta mer om senare i debatten, så jag går inte djupare in på konsumentområdet nu.

Sammantaget är detta en budget som både stärker hushållen här och nu och bygger ett robustare Sverige på sikt. Den är ett svar på ett ekonomiskt läge, på familjernas behov och på de strukturella utmaningar som vi måste lösa.

Vi tror på ett Sverige där arbete lönar sig, där familjer får möjlighet att efterfråga ägda bostäder och där bostadsbyggandet möter framtidens krav utan att kostnaderna skenar – helt enkelt ett Sverige där familjerna har en starkare ställning. Det är den riktningen vi tar med den här budgeten.

Herr talman! Jag ser fram emot en fortsatt debatt där oppositionen svarar på frågan hur deras förslag ska kunna sammanfogas till ett. Det är nämligen mycket spretigt i oppositionens olika ändringsförslag, där både satsningar och besparingar ofta föreslås på samma anslag.

Jag yrkar bifall till betänkandets förslag.

Fru talman! Att byta bank kan låta enkelt, men det är långt ifrån så lätt och smidigt som det borde vara. Några exempel på problem som uppstår är att e-fakturor inte följer med utan måste läggas upp på nytt, att autogiron måste flyttas och godkännas igen och att Swish behöver aktiveras på nytt, vilket gör att man är helt utan den tjänsten ett tag. Vidare kan konton ta orimligt lång tid att avsluta, och stående överföringar och löneinsättningar måste ändras – inte bara hos arbetsgivaren, utan utbetalningar från Skatteverket, Försäkringskassan och andra ställen riskerar att inte fungera. Missar man något riskerar man förseningsavgifter eller att man aldrig får utbetalningen. Kort sagt är bankbyten onödigt krångliga eftersom allt inte kan flyttas i ett svep och kontonummer inte är flyttbara.

Vad gör finansmarknadsminister Niklas Wykman och regeringen för att underlätta för bankkunderna?

Fru talman! Man kan alltid diskutera vilket slags parti man är, men det är helt korrekt att Sverigedemokraterna inte är ett borgerligt parti. Vi är ett konservativt parti, och jag skulle knappast kalla mig borgerlig.

För att återgå till frågan: Centerpartiet kan alltså tänka sig att sitta ned och diskutera med ett annat parti som säger sig stå för exakt samma invandringspolitik som Sverigedemokraterna. Det är ungefär så som Socialdemokraterna uttrycker sig numera, nämligen att det inte är någon skillnad mellan den socialdemokratiska och den sverigedemokratiska invandringspolitiken. Då kan man kan fråga sig varför Centerpartiet tycker att det är okej att sitta ned och diskutera med ett parti som inte vill gå i den riktning som Centerpartiet vill och där man inte kan få igenom de förslag som Centerpartiet påstår att de vurmar för.

Det talas om att vilja gå längre än att bara riva upp den lagstiftning som vi nu genomför. Då borde man som centerpartistisk företrädare fundera över var man får igenom sin politik. Jag tror att man kanske kommer fram till att man har hoppat i galen tunna.

Fru talman! Jag kan instämma i det som Alireza Akhondi tog upp om att jag i lite för hög grad klumpade ihop Centerpartiet med oppositionen när jag beskrev dem i mitt anförande. Centerpartiet står mycket riktigt bakom i princip hela den proposition som vi har tillsammans med regeringen. De lyfter även särskilt fram hästnäringen och att de skulle kunna tänka sig större idrottsanläggningar som är upp till 2 000 kvadratmeter. Det är saker som jag mycket väl hade kunnat tänka mig och gärna hade suttit ned och pratat om med Centerpartiet.

Jag hade även kunnat tänka mig att prata om en höjning av hur mycket man får lov att bygga utanför detaljplanelagt område. Det finns ingen riktig anledning till att vi ska ha bara 30 kvadratmeter utanför när vi har 30 kvadratmeter innanför. Man skulle kunna tänka sig att ha till exempel 60 kvadratmeter utanför detaljplanelagt område.

Om vi ser till det politiska läget går ju Centerpartiet dock i princip till val på att samarbeta med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Därför blir min fråga Alireza Akhondi om Centerpartiet kommer att medverka till att riva upp denna lagstiftning. Det är tydligt att Socialdemokraterna kommer att göra allt de kan för en återgång till bygglov för attefallshus, bostäder i ekonomibyggnader och så vidare. Kommer vi efter valet att få se ett centerparti som tvärtemot vad man säger här kommer att verka för att införa ett antal bygglov i stället för att ta bort dem, vilket vi har arbetat för under lång tid nu?

Herr talman! Det är lätt att slänga sig med statistik över vad som är felaktigt. Min anmälan om att bygga attefallshus var också felaktig enligt kommunen på grund av att en uppgift saknades när jag först slängde in den. Det hade ingen som helst betydelse för själva byggnaden. Jag tror att de allra flesta så kallade felaktiga anmälningar handlar om att man har missat att fylla i en uppgift, precis som jag hade gjort.

Samtidigt som man oroar sig för att det ska bli felbyggt och kopplas in en massa vatten och avlopp förespråkar Socialdemokraterna tvångsblandning av villaområden. Man kallar det inte tvångsblandning, men det framgår ganska tydligt att alla områden ska bli mer blandade, vilket ska uppnås genom att bygga flerfamiljshus i trygga villakvarter. Och samtidigt ska man lagstifta om att flyktingar inte får placeras i utanförskapsområden. I praktiken vill man bygga flerfamiljshus i villaområden där man sedan ska tvinga kommunen att placera flyktingar.

Jag vill fråga Leif Nysmed: Om man inte kan placera så många attefallshus i vissa områden på grund av att det ställer till det med tanke på vatten och avlopp, som vi fick höra tidigare, vad säger att det skulle vara mycket enklare att placera ett flerfamiljshus i ett villaområde? Skulle det inte innebära betydligt större problem för kommuner att hantera, särskilt när det gäller va, eftersom det blir betydligt mer va från flerfamiljshus än på grund av att någon enstaka villaägare har byggt en gäststuga på tomten?

Herr talman! Jag kan konstatera att det inte är lätt att vara socialdemokrat och förorda mer byråkrati i dag när vi genomför en av de största lättnaderna i mannaminne, tror jag, när det gäller byggande och särskilt byggande på egen tomt.

En sak som jag reagerar på i Leif Nysmeds anförande är att man gärna pratar om dyra och besvärliga lösningar när det gäller attefallshus. Men de flesta attefallshus är faktiskt ganska enkla byggnader, som oftast inte har kostat särskilt mycket att bygga.

Då kan man fundera över anmälningsplikten. Den fungerar nämligen i dag som en smygbeskattning av invånarna. En sådan anmälan kostar mellan 7 000 och 15 000. Det kan knappast motiveras utifrån arbetsinsatsen när det gäller de enkla attefallshusen.

Jag har själv byggt ett attefallshus på min tomt. Det är en enkel träbyggnad, som står kvar än så länge. Jag kan garantera att den inte utgör någon brandrisk. Den står långt ifrån övriga byggnader och på ett avstånd om 4 ½ meter och lite mer till grannens tomt.

Att man ska betala mellan 7 000 och 15 000 utgör egentligen en av de dyraste kostnaderna vid byggandet. Det tycker jag är ganska orimligt. Därför är jag glad att vi äntligen kommer i mål med den här propositionen.

Jag vill fråga Leif Nysmed om det verkligen är rimligt att ta ut en kostnad på mellan 7 000 och 15 000 för att den enskilda villaägaren ska få bygga ett förråd eller en gäststuga på den egna tomten.

Fru talman! Ska man förenkla eller försvåra för vanliga människor i Sverige? Det är där skillnaden i svensk politik i dag ligger. I dag debatterar vi en reform som många svenskar har väntat länge på. Det är en reform som handlar om att återupprätta sunt förnuft, tillit och handlingskraft i svensk byggpolitik.

Propositionen Ett nytt regelverk för bygglov är mer än en teknisk förändring. Det är ett uppbrott från åratal av byråkratiskt krångel, orimliga handläggningstider och onödiga kostnader för vanliga människor. För hur rimligt är det egentligen, fru talman, att man i Sverige fortfarande måste söka bygglov för att sätta takfönster i sitt eget tak eller vänta i månader på beslut för att bygga ett litet uterum eller en carport eller byta fasadfärg på sitt eget hus – dessutom till en kostnad som är långt ifrån rimlig eller ringa i sammanhanget?

Vår regering har nu lagt fram ett förslag som på riktigt förenklar och som visar tillit till människor. Det gör det enklare att bygga, billigare att planera och snabbare att genomföra.

Med de nya reglerna kan en familj bygga till sitt hus med upp till 30 kvadratmeter utan bygglov, alltså dubbelt så mycket som i dag. För många innebär det att man kan skapa ett par extra sovrum, ett hemmakontor eller kanske ett generationsboende utan att behöva betala tiotusentals kronor i avgifter och vänta på besked från byggnadsnämnden. Det är en konkret förbättring i människors vardag.

Fasadändringar blir också bygglovsfria. Det betyder i praktiken att den som vill byta tak, måla om fasaden, sätta in takfönster eller installera solpaneler inte längre behöver vänta i månader på bygglovsbesked. Det blir fritt att göra det direkt så länge man följer de tekniska reglerna. Det sparar både tid och pengar för den enskilde, och det gör det lättare för hushåll att energieffektivisera sina hem. Många har tvekat att tilläggsisolera och byta fönster just på grund av den krångliga bygglovsprocessen, och nu försvinner äntligen det hindret.

Fru talman! Den kanske mest betydelsefulla förändringen handlar om våra ekonomibyggnader ute i landet. Med ekonomibyggnader avses byggnader som används inom näringsverksamheter med anknytning till fiske eller jord- eller skogsbruk såsom ladugårdar, logar, maskinhallar, magasin och så vidare. De uppförs redan i dag utan bygglov men har tidigare begränsats av att ny annan verksamhet kräver bygglov på byggnaden.

I dag står tusentals gamla ladugårdar, logar och magasin tomma eftersom reglerna gjort det krångligt att använda dem till något nytt. Nu blir det möjligt att inreda dessa befintliga byggnader till bostäder eller verksamhetslokaler helt utan dyra bygglov och byråkratiska krav.

Detta är en enorm möjlighet för vår landsbygd. En tom loge kan nu bli ett gästhus, en bostad, ett gårdskontor, ett kafé eller en verkstad, helt utan att man behöver gå igenom en lång och dyr bygglovsprocess. Det enda som krävs är att byggnaden ligger utanför detaljplan och att den uppfyller grundläggande tekniska krav.

För vår landsbygd betyder detta nytt liv. Nya bostäder kan växa fram i redan befintliga byggnader. Småföretagare får möjlighet att starta verksamheter hemma på gården. Unga familjer kan bosätta sig i trakter där de vuxit upp. Detta är politik som stärker Sverige, från de vackra röda och vita gårdarna i Småland till de små byarna i Norrland.

Samtidigt minskar också anmälningsplikten. I dag måste man göra anmälan till kommuner för nästan allt, även sådant som är helt okomplicerat. Det innebär att hundratusentals små byggprojekt inte längre kommer att belasta kommunernas handläggning.

För de svenska hushållen betyder det lägre kostnader. En vanlig attefallsanmälan kostar i dag mellan 7 000 och 15 000 kronor. Det är en betydande kostnad för den vanliga svensken som bara vill ha lite extra utrymme. Från den 1 december i år är kostnaden ingenting alls. Man kommer att kunna bygga upp till 30 kvadratmeter inom detaljplanelagt område och 50 kvadratmeter utanför detaljplanelagt område i en byggnad helt utan anmälningskostnader till kommunen. Detta är verklig förenkling, inte bara på papperet.

Fru talman! Den här reformen är en modernisering av hela systemet. Kommunerna får fokusera på det som verkligen betyder något, på säkerhet, miljöhänsyn och planering, medan vanliga människor får mer frihet i sin vardag. Det handlar om balans mellan frihet och ansvar, om att ha regler där det behövs men inte överallt. Den här reformen frigör människors kraft att själva ta ansvar, bygga, skapa och utveckla.

Fru talman! Sverige har enorma möjligheter. Vi har plats, kunskap och vilja. Men alldeles för länge har vi haft ett regelverk som stått i vägen. Den här propositionen ändrar nu äntligen på detta och gör det möjligt att bygga och bo där man vill. Det ger både kommuner och människor större handlingsutrymme. Det gynnar hela landet. Det stärker bostadsförsörjningen, ger nytt liv åt landsbygden och minskar byråkratin. Det är ett bevis på att vi kan förena enkelhet med ansvar och tillväxt med hänsyn.

Den fråga som jag ställde i min inledning, om vi ska förenkla eller försvåra för vanliga människor i Sverige, besvaras tydligt med den här propositionen. Vi ska ha mindre byråkrati och mer frihet. Vi ska ha mindre väntan och mer handling. Vi ska ha lägre kostnader och mer över till annat. Det är så vi bygger framtidens Sverige.

Det är dock långt ifrån självklart att få till denna lagstiftning om vi ser till vad oppositionen har lagt fram. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har kommit med inte mindre än 16 reservationer i detta ärende, 16 punkter som nästan uteslutande handlar om att oppositionen vill ha mer byråkrati och mer kostnader för den enskilde.

Vänsterpartiet går allra längst och vill avslå allt. Flera har föreslagit anmälningsplikter och utökade bygglov. Man kan konstatera att det är spretigt i oppositionens förslag. Som väljare vet man inte vad man egentligen får om dessa ska styra, mer än att det blir mer byråkrati och färre förenklingar för vanligt folk. Vill man däremot ha fortsatt förenkling och så småningom även bygglovsbefriade Sverigehus är det på oss som står bakom propositionen man bör lägga sin röst i det kommande valet.

Jag yrkar bifall till propositionen Ett nytt regelverk för bygglov och avslag på reservationerna.

Herr talman! Telefonförsäljare har under lång tid terroriserat människor genom oönskade säljsamtal. Dessutom har oseriösa aktörer, kriminella och det socialdemokratiska partiet utnyttjat telefonförsäljning för att lura och bedra utsatta grupper. Socialdemokraterna har också anlitat kriminella för försäljningen.

Regeringen kan inte längre blunda för att bedragare ringer våra äldre, skuldsatta och spelmissbrukare för att försöka sälja på dem lotter eller krediter som de aldrig har bett om och som de definitivt inte behöver. Ofta är det inte heller bara en lott som man lurar på konsumenten, utan det är kopplat till ett abonnemang som är svårt att bryta. Det är därför glädjande att regeringen nu går vidare med en utredning. Konsumentverket ska titta på inom vilka områden ett förbud mot telefonförsäljning är påkallat.

Jag vill därför fråga regeringen om man delar synen att spel, lotter och krediter är områden där ett förbud mot telefonförsäljning bör införas så snart som möjligt.

Fri talman! I dag debatterar vi alltså civilutskottets betänkande CU9 Hyresrätt m.m. Det här är ännu ett område där vi sverigedemokrater tvingas städa upp efter Socialdemokraterna. Jag kommer att återkomma till det senare.

I dag bor ungefär var tredje svensk i hyrt boende. Det är en siffra som placerar oss någonstans i mitten vid en jämförelse inom EU. Inom bostadspolitiken uppmärksammas vi i Sverigedemokraterna kanske mest för våra förslag kring ägt boende i allmänhet och vårt förslag om Sverigehuset i synnerhet. Det har gett en felaktig bild av mitt parti som ett parti som bara företräder småhusägare. Inget kan vara mer fel. Hyresrätter kommer alltid att behövas. Inte alla kan eller vill ens bo i eget hus, och hyresrätten har många fördelar.

För den som är mer insatt i Sverigedemokraternas bostadspolitik framgår det däremot tydligt att vi är det parti som värnar hyresgästerna på riktigt. Något som upplevs som ett stort problem för hyresgästerna är tryggheten, och när det gäller att driva igenom trygghetshöjande förslag har vi varit mycket lyckosamma i vårt samarbete inom ramen för Tidöavtalet.

Att vara trygg i sitt hem är oerhört viktigt såväl för individens välbefinnande som för samhällets utveckling i stort. Den tidigare regeringen lät tyvärr kriminaliteten eskalera under sina åtta år, utan att vidta tillräckliga åtgärder. Vi tvingas alltså städa upp efter Socialdemokraternas misslyckande. Det var inte bara en rekordhög inflation och ett dieselpris på över 28 kronor som den tidigare regeringen lämnade efter sig, utan det var också våld, kriminalitet och otrygghet i våra bostadsområden.

När man lyssnar till oppositionen nu får man lätt bilden att alla problem med bristande trygghet, segregation och eskalerande våld har uppstått de senaste åren. Så är det självklart inte. När jag själv blev medlem i Sverigedemokraterna 2006 blev jag det till stor del på grund av att jag såg hur samhället då hade blivit otryggare, med en enorm segregation och en tydlig trend mot allt grövre våld. Det finns alltså knappast något nytt med de problem som vi ser.

Det som är nytt är att vi nu har en regering som åtminstone till viss del är beredd att agera mot den destruktiva samhällsutveckling som vi sverigedemokrater så länge har varnat för.

Ofta får vi höra i debatten att allt börjar med en bra skola, men jag skulle vilja påstå att det är diskutabelt om det är hela sanningen. Jag vill påstå att allt börjar med ett tryggt hem. Det är nämligen bara med ett tryggt hem som barn kan ta in det som förmedlas och lärs ut i skolan. Det är också därför som så mycket av Sverigedemokraternas politik riktas just mot att skapa trygga hem och trygga uppväxtförhållanden för alla i Sverige.

Mycket har redan gjorts för att öka tryggheten i bostadsområdena runt om i vårt land. Vi har sett skärpta straff och ökade resurser till polisen och att kameraövervakning har underlättats. Detta är bara några exempel på konkret politik som ger ökad trygghet på riktigt.

Specifikt på bostadsområdet har vi ökat fastighetsägarnas möjligheter att ingripa och faktiskt vräka personer som skapar otrygghet och problem i sitt närområde. Det är en åtgärd som har välkomnats av de flesta fastighetsägare som ett bra verktyg att ha i verktygslådan när det verkligen behövs men kanske inte det första man tar till när någon stör ordningen.

Vi kommer också att gå vidare med obligatoriskt deltagande i samverkan, så kallad BID-samverkan. Det är något som jag tror kommer att ha en positiv påverkan på tryggheten särskilt där det tidigare har funnits dåliga fastighetsägare som har avvisat all form av frivillig samverkan för trygghet. För mig är det självklart att tryggheten i våra hem är för viktig för att vi ska låta någon enskild fastighetsägare själv avstå från allt samarbete om trygghet.

Även om polisen har det yttersta ansvaret för att bekämpa våld och kriminalitet är det nämligen mycket som fastighetsägaren kan bidra med, inte minst när det gäller det mer långsiktiga bekämpandet av otrygghet. Det är fastighetsägaren som kan bistå genom att planera området närmast fastigheten och se till att området runt en fastighet ser välstädat och prydligt ut. Det är också fastighetsägaren som kan montera upp mer belysning, sätta upp kameror eller förändra cykelskjulens placering så att inte onödig otrygghet uppstår. Trygghet är så mycket mer än bara poliser, även om de också är en del i vår verktygslåda.

Vi kan konstatera att vi på det här området har tvingats städa rejält efter den tidigare socialdemokratiska regeringen, som helt försummat tryggheten i våra bostadsområden.

Fru talman! När det gäller att bygga nya hyresrätter står det nu klart att de tidigare subventionerna av hyresrätter har skapat en hel del problem på marknaden. Marknaden själv beskriver det som att det var tur att subventionerna upphörde när de gjorde det eftersom vi annars hade stått med ännu fler tomma lägenheter i dag. I stora delar av Sverige ser vi i dag ett överskott på nybyggda lägenheter. Många små och medelstora orter har i dag lägenheter som ingen vill flytta till, eftersom de helt enkelt har för hög hyra och är byggda i mindre attraktiva områden.

En annan negativ effekt av subventionerna är att de har påverkat marknadsvärdet negativt i områden där det byggts hyreshus. När en fastighet byggs med många miljoner i subventioner blir det mycket svårt för någon annan att bygga ett hus intill utan subventioner. Det minskar också värdet av befintliga byggnader som byggts tidigare – dessa kommer då att konkurrera om samma hyresgäster men med helt andra förutsättningar.

Det är också mycket svårt att försvara varför fattigpensionärer i min kommun, Örkelljunga, genom sin skatt ska vara med och betala för nybyggnation på attraktiva adresser i Stockholm, där människor som har rejäla löner sedan får flytta in med något lägre hyror. Fattigpensionärer i Örkelljunga tvingas ta sig till grannkommunen för att komma i kontakt med statliga myndigheter, tandvård eller läkarvård. Då kan det framstå som än mer orättvist att stockholmare i behov av en lägenhet inte kan tänkas pendla en halvtimme från Södertälje, eller någon annan förort, där det i dag faktiskt finns hundratals lediga lägenheter.

Jag har svårt att försvara, eller ens förstå, den prioriteringen, särskilt när till och med Riksrevisionen konstaterar att de flesta lägenheter som byggts med subventioner hade byggts ändå och hade klarat sig utmärkt med en lite högre hyra. Därför ska subventioner av boende inte användas som en bred lösning.

Också här tvingas vi nu städa upp efter socialdemokratin.

Herr talman! Sverigedemokraterna är också ett parti som värnar individen och den lilla människan. Vi vet att många som i dag hyr vill äga sitt boende, och till skillnad från Socialdemokraterna tycker vi inte att det ska vara ett privilegium för riskkapitalister att äga och tjäna pengar på boende i Sverige. I stället är det bra med mer hyrköp och fler omvandlingar av hyreslägenheter till ägarlägenheter där så är lämpligt, inte för att tränga ut befintliga hyresgäster utan för att bjuda in dem på den ägda marknaden.

Ägt boende är bra både för den enskilde och för samhället i stort. I en jämförelse mellan de nordiska länderna har Sverige betydligt högre boendekostnader än Norge, som har mer ägt boende. Samtidigt har Sverige lägre boendekostnader än både Danmark och Finland, som har mer hyrt boende. Det finns ett tydligt samband mellan att äga sitt boende och att ha låga boendekostnader.

På området att skapa förutsättningar för fler att äga sitt boende pågår arbete med flera nya lagstiftningar, och jag ser fram emot att vi ska kunna presentera dessa innan mandatperioden är slut. För att människor faktiskt ska ha råd att äga sitt boende gör Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen flera satsningar och förbättrar förutsättningarna för människor att gå från hyrt boende till ägt boende. Vi sänker skatterna så att en vanlig familj bestående av en sjuksköterska och en polis nu har 9 000 kronor mer att leva för. Vi har också gjort det skattefritt att börja spara till sitt boende på ett ISK-konto. Framför allt har vi bekämpat den extrema inflation som gjorde oss alla fattigare. Nu ökar äntligen människors köpkraft igen. Även detta område fick städas upp efter Socialdemokraterna.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag kommentera de siffror över behov av bostäder som ofta nämns i debatten. Boverkets siffror vad gäller behovet av bostäder de kommande åren är höga. De är till exempel mycket högre än våra storbankers beräkningar för samma år, som snarare ligger runt 30 000 bostäder per år. Detta beror till stor del på att Boverket inte tagit hänsyn till den förändrade invandrings- och flyktingpolitik som den nya regeringen bedriver. Därför ska man ta Boverkets siffror med en viss försiktighet.

Skillnaden vad gäller behovet av bostäder framöver är enorm beroende på hur många som kommer till vårt land och hur många som väljer att lämna Sverige. Även om man inte tar sin utgångspunkt i katastrofåren 2015 och 2016, då enormt många människor kom till Sverige, är siffrorna nu tydliga. Vi ser hur folkutbytet med länder som Irak och Somalia nu visar att fler flyttar ut från Sverige än till Sverige.

Den som tittar på siffrorna för medborgarskap ser att vi gick från 7 908 nya medborgarskap i april 2022, när den socialdemokratiska regeringen styrde, till 1 229 nya medborgarskap i april 2025. Det var alltså en skillnad på över 6 500 utdelade medborgarskap bara föregående månad. Vi kommer därför att behöva många tusen färre lägenheter framöver jämfört med hur utvecklingen såg ut under socialdemokratiskt styre. Detta gör också en väsentlig skillnad för hur Sverige utvecklas framöver.

Vi städar upp där Socialdemokraterna fullständigt har misslyckats.

Vi står bakom alla våra reservationer, men för att korta voteringstiden yrkar jag bifall endast till reservation 18 om olovlig handel med hyreskontrakt.

Fru talman! Till att börja med tycker jag att väljarna i högsta grad har rätt att redan nu få reda på hur Socialdemokraterna kommer att ställa sig till en del av det som andra i oppositionen föreslår.

Markus Kallifatides lyfter fram att det är ett avgrundsdjup mellan SD och Moderaterna. Det är i så fall samma avgrundsdjup, om inte ett ännu större, mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet. Centerpartiet är ju väldigt tydligt med att man är för fri hyressättning. Och vi har erfarenheten från förra valrörelsen och förra regeringsuppgörelsen. Då var Socialdemokraterna plötsligt inte så måna om att värna den svenska modellen. Tvärtom gjorde man en överenskommelse som låg långt ifrån vad partiet står för. Än så länge har mitt parti inte gjort någon sådan överenskommelse.

Det togs upp andra frågor, som trygghetsfrågor. Också där står Socialdemokraterna ganska ensamma. Samtidigt har man kanske inte så värst bra renommé sedan förra mandatperioden med tanke på att man under åtta år lät kriminaliteten skena. Man stod passiv. Man gav bort en bostadsministerpost, som Miljöpartiet tillsatte med en islamist – som sedermera fick avgå, men det säger en del om hur man arbetar med trygghet i det socialdemokratiska partiet.

Fru talman! Ja, Socialdemokraterna har, som de alltid gör i opposition, påpekat behovet av breda lösningar på bostadsområdet. Viljan till breda lösningar tenderar att stå i relation till hur långt från makten och egen regeringsställning som Socialdemokraterna befinner sig. När Socialdemokraterna befann sig i regeringsställning var viljan att bjuda in Sverigedemokraterna mycket låg, för att inte säga obefintlig. Nu när Socialdemokraterna befinner sig i opposition kan de inte bärga sig att få sitta tillsammans med Sverigedemokraterna och prata om framtiden.

Jag tror att det finns mycket som vi sverigedemokrater och Socialdemokraterna skulle kunna komma överens om. Men en fråga som kanske är mer intressant är vad Socialdemokraterna kan komma överens om inom sitt eget underlag. Det är trots allt det som utmanar den regering som i dag sitter, och jag har svårt att i detta underlag se vilken röd tråd som binder samman Socialdemokraterna och Centerpartiet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Det är slående att Sverigedemokraterna överlag har fler gemensamma reservationer med Centerpartiet än Socialdemokraterna har.

Med 29 reservationer i betänkandet och inte en enda som är gemensam från oppositionen är frågan hur man framöver ska komma fram till en gemensam politik – och väljarna har faktiskt rätt att få reda på vad den kommer att innehålla. Det är ju enorm skillnad mellan vad Socialdemokraterna tycker och vad till exempel Centerpartiet tycker.

Fru ålderspresident! Det var ganska magstarkt att höra från en representant för ett av de partier som stöttade den tidigare regeringen och som lämnade över ett Sverige med över 10 procents inflation. Ledamoten påstår att det är den nya regeringen som under den korta tid den har styrt har skapat alla problem som finns på svensk byggmarknad.

På bostadsmarknaden och i byggbranschen är de ju extremt kritiska till hur den tidigare regeringen hanterade bostads- och byggfrågor. I praktiken kastade man bostadsministerposten mellan sig som en stafettpinne. Jag tror att man hann med sex eller sju olika bostadsministrar på åtta år. Det var vanligare att byta bostadsminister än någonting annat.

Detta i sig måste ha varit extremt skadligt, och det var det vi sedan fick hantera, för att inte tala om dieselpriset, som var 10 kronor högre per liter, som om det på något sätt skulle vara en fördel för bostadsbyggandet.

Vi har kommit till rätta med allt det här nu. Vi har fått ned inflationen till 2,3 procent, som jag tror att den låg på i april. Det är en ganska rimlig inflation. Sist jag tankade bilen kostade det 15–16 kronor litern för dieseln. Det är ett ganska rimligt pris jämfört med hur det var när vi tog över.

Jag skulle vilja påstå att vi visst är mogna uppgiften, och vi arbetar definitivt på rätt sätt. Vi arbetar med våra frågor och ser till att lösa dem. För min del är det bostads- och byggbranschen, och sedan får andra lösa andra delar av den svenska ekonomin. Mark, pengar och tid är det som man behöver.

Fru ålderspresident! Tack, Martin Ådahl, för frågorna!

Jag är extra glad över att Martin Ådahl tar replik på mig, eftersom jag då får möjlighet att förklara vad jag tyckte var så enormt roligt med Martin Ådahls anförande tidigare. Det var det faktum att han lade väldigt mycket tid på att prata om hur man kan spara in två reaktorer när vi har en debatt som handlar om rotavdraget. Jag tyckte att det var roligt att han fullständigt lämnade ämnet. Det var faktiskt lite komiskt.

Svaret på frågorna är givetvis att rotavdraget inte är en lösning för hela situationen, men det kan lindra en del av den värsta arbetslösheten. Fler får arbeta för vanliga villaägare som behöver renovera sina hus. Samtidigt är det en bra reform för att människor ska få möjlighet att se om sitt eget hus och kunna göra de renoveringar som vi vet behövs. För detta behövs inte bara gröna renoveringar.

Det som kan vända utvecklingen är allt det andra vi håller på med: mark, pengar och tid. Det är dessa tre grunder för byggande som behövs för att man ska få ett ökat bostadsbyggande. Finns det mark att bygga på, någon som har råd att betala för bostäderna och rimlig tid för byggnation av bostäderna kommer det att byggas. Problemet är när någon av de tre ingredienserna saknas. Det som nu har saknats är kanske framför allt pengar, och det beror på den extremt höga inflationen.

När det gäller det gröna rotavdraget är jag extremt mycket emot att man ska byråkratisera och krångla till allting, och ett grönt rotavdrag krånglar till systemet. Det kan jämföras med ett vanligt rotavdrag, där man slipper allt det och att det måste passa in i en viss mall. Man hamnar ju alltid utanför gränsdragningen.

Fru ålderspresident! Det behövs en lång rad förändringar. Det finns inte en sak som löser allting. Man kan alltid säga att subventioner skulle lösa allting, men problemet med subventionerna var att vi nu står med enormt många lägenheter som egentligen inte behövdes. De står tomma. Det finns hundratals lägenheter bara i Södertälje. Det finns lägenheter i varenda småort runt omkring där jag bor, i Helsingborg, Hässleholm och så vidare. Man kan räkna upp i stort sett alla halvstora städer i Sverige och hitta orter som har överskott på lägenheter.

Subventionerna gjorde att man byggde lägenheter i sämre lägen, där det egentligen inte fanns någon efterfrågan. De lägenheter som man byggde i bättre lägen fanns det redan en efterfrågan på.

Det som behövs är mark och pengar. Det får heller inte ta för lång tid. Det är detta som behövs för att man ska få igång byggandet, och det är precis dessa tre saker vi arbetar med. Vi arbetar med att få fram mer mark att bygga på, att människor ska få lättare att låna pengar och att det ska gå snabbare. Det ska inte ta sju år innan man kan sätta ned spaden i marken och påbörja ett byggprojekt. Dessa åtgärder kommer att leda till att byggbranschen går bättre.

Vi måste komma ihåg att byggbranschen redan har börjat visa positiva siffror jämfört med när det var som sämst, det vill säga ett år tillbaka i tiden. Att det var så berodde på att vi hade en extrem inflation, och den måste först bekämpas. Ingen köper ett hus när man inte vet vad räntan kommer att ligga på.

Om inte den regering vi har i dag hade tagit ett så stort ansvar för att trycka ned inflationen är det inte säkert att det hade vänt så snabbt som det ändå ser ut att göra. Byggsiffrorna går faktiskt uppåt i dag. Det kan man kontrollera gentemot de fakta som presenterats.

Fru ålderspresident! Till att börja med är det en sanning med viss modifikation om man påstår att det skulle vara en helt kraschad byggbransch. Det byggs fortfarande i Sverige, och det byggs fortfarande en hel del när det gäller anläggning. Vi har satsat mycket på att förbättra för tåg och lagt mer pengar på att förbättra infrastruktur. Det är till och med så att det inte ens hjälper om vi tillskjuter mer pengar nu, därför att man helt enkelt inte skulle klara av att hantera mer utbyggnad.

Byggbranschen går visserligen dåligt, men många människor har sökt sig över till anläggningssidan, vilket är bra. Det gör ju att man begränsar skadorna. Samtidigt ska vi komma ihåg att situationen uppstod på grund av att vi hade över 10 procents inflation. Att bekämpa inflationen var absolut viktigast. Ett skäl var också att man drev upp dieselpriset till över 28 kronor litern. Som alla vet behöver man grävmaskiner när man börjar bygga hus. De går överlag på diesel. Det är väldigt svårt att på kort tid ställa om hela den branschen till att inte gå på diesel.

Två minuter är också väldigt kort tid för att redogöra för allt vi gör. Men vi gör betydligt mer än den tidigare regeringen gjorde när vi ser till att det finns mer mark, till exempel med de nya strandskyddsreglerna, som Tidöpartierna är överens om att gå fram med. Vi vill dessutom tillsätta en utredning för att gå ännu längre när det gäller att tillgängliggöra mer mark. Jag får återkomma i nästa replik.