Mikael Eskilandersson (SD) om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.

Budgeten är en helhetslösning som innehåller skattesänkningar och reformer som på allvar kommer att göra skillnad i människors vardag. Det här kommer efter flera år med påtvingad återhållsamhet i budgeten, eftersom vi tog över en skenande inflation och minst sagt extrema priser på såväl bränsle som el – vilket inte minst påverkade byggandet i Sverige på ett extremt negativt sätt. När den tvåsiffriga inflationen dessutom ledde till kraftigt höjda räntor slog det enormt hårt mot byggbranschen, som fick uppleva vad som närmast kan liknas vid ett tvärstopp.

Men, herr talman, även om vi har en lång bit kvar tills vi kan kalla läget ljust kan vi nu se att läget i alla fall har stabiliserats i något som bäst beskrivs som en lågmäld lågkonjunktur.

I ett sådant läge är det avgörande att stärka hushållens köpkraft, att få hjulen att snurra och att skapa framtidstro och trygghet. När människor får mer kvar i plånboken ökar också möjligheten att konsumera, att investera och att planera långsiktigt. Därför gör vi det mer lönsamt att arbeta, och vi sänker både skatter och avgifter på flera områden.

En vanlig familj beräknas få över 5 000 kronor mer i månaden nästa år. Det är inte småpengar, utan detta är skillnaden mellan att skjuta upp nödvändiga utgifter och att kunna säga ja till barnens aktiviteter, vinterkläder eller den där efterlängtade reparationen hemma. Det är också skillnaden mellan att tvingas flytta till ett billigare boende och att kunna efterfråga ett ägt, bättre boende.

Vi gör skillnad för att förbättra människors ekonomi. Vi sänker elskatten, och vi gör det billigare att köra bil. Vi halverar matmomsen, och vi sänker förskoleavgiften. Vi genomför breda skattesänkningar för både löntagare och pensionärer.

Konjunkturpolitik handlar dock inte bara om skatter. Det handlar också om att investera klokt i det som bygger Sverige starkare. I utgiftsområde 18 tar vi tydliga steg för att förvalta våra resurser på bästa sätt och för att kunna möta de sociala behov som finns på bostadsmarknaden.

Vi fortsätter att göra det enklare att bygga och renovera sitt eget hus. Mer än 1 miljon rotavdrag godkändes under det första halvåret efter höjningen, vilket var en klart efterlängtad injektion som branschen då behövde. Nu har enklare regler trätt i kraft för renovering av hus. Det gör att människor kommer att slippa dyra och onödiga bygglovskostnader för mindre förändringar och utbyggnader.

Vi fortsätter också på det inslagna spåret med regelförenklingar för vanligt folk. Vi underlättar för människor att kunna både äga och bygga bostäder. Nästa år kommer Boverket att presentera utredningen om det vi kallar Sverigehus – vackra svenska hus som utan bygglov från kommunerna kan byggas i hela Sverige. Sverigehus kan på riktigt förändra sättet vi bygger på. Det kan öppna dörren till en egen villa för helt nya grupper i samhället.

Grundidén är lika enkel som den är kraftfull. I stället för att varje enskilt hus ska prövas och detaljbedömas i varje kommun gör man en central bedömning. Det är betydligt effektivare än 290 kommunala prövningar och att tusentals tjänstemän ska titta på samma husmodell om och om igen.

I dag byggs de flesta småhus som kataloghus i rationella fabriker. Hus som inte är unika behöver inte heller en unik prövning varje gång de byggs. Genom att bedöma husen centralt i stället för tusentals gånger ute i landet finns enorma effektivitetsvinster i både tid och pengar.

Regelförenklingar är dock inte allt, utan det behövs också kapital. Vi stärker därför Norrlandsfonden med ytterligare ett kapitaltillskott – denna gång på 380 miljoner kronor. I vårändringsbudgeten tillsköts som ni kanske minns 300 miljoner, och nu blir det alltså ett ännu större tillskott. Detta är en satsning som ska bidra till att få fram fler bostäder där industrialiseringen nu skapar nya jobb och ny inflyttning, och namnet till trots gäller det inte bara i norra Sverige. Med det här kapitaltillskottet kan fler byggherrar komma igång, och vi kan samtidigt stärka konjunkturen i byggsektorn.

Vi vill också öka tryggheten för dem som riskerar att hamna utanför bostadsmarknaden, och därför tar vi steg för att möjliggöra obligatoriska hyresgarantier för barnfamiljer. Ingen familj ska behöva fastna i otrygghet för att det saknas en väg in på hyresmarknaden.

En genomgående röd tråd sedan Tidösamarbetet inleddes har varit och är vårt gemensamma arbete mot kriminalitet, fusk och bedrägerier. Tidigare låtgåattityd där sådant tilläts fortsätta och där kriminalitet tilläts växa allt längre in i samhällets alla strukturer är nu borta. I stället agerar vi kraftfullt med både resurser och lagstiftning för att stoppa såväl kriminella gäng som enskilda bedragare. Vi stärker därför också konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden genom att ge Boverket mer resurser för att kontrollera intygsgivare. För oss är det helt grundläggande att den som köper en bostadsrätt också ska kunna lita på att den ekonomiska planen är seriös och hållbar. Fusk och kriminella upplägg ska stoppas i tid.

Vi förstärker också Lantmäteriet. Detta förkortar väntetiden för utlämnande av handlingar och ska skärpa identitetskontrollerna vid lagfartssökande. Det stärker rättssäkerheten och motverkar ekonomisk brottslighet.

Även på konsumentområdet tar vi nya steg för att möta en modern marknad och förhindra kriminalitet. Detta kommer Björn Tidland att berätta mer om senare i debatten, så jag går inte djupare in på konsumentområdet nu.

Sammantaget är detta en budget som både stärker hushållen här och nu och bygger ett robustare Sverige på sikt. Den är ett svar på ett ekonomiskt läge, på familjernas behov och på de strukturella utmaningar som vi måste lösa.

Vi tror på ett Sverige där arbete lönar sig, där familjer får möjlighet att efterfråga ägda bostäder och där bostadsbyggandet möter framtidens krav utan att kostnaderna skenar – helt enkelt ett Sverige där familjerna har en starkare ställning. Det är den riktningen vi tar med den här budgeten.

Herr talman! Jag ser fram emot en fortsatt debatt där oppositionen svarar på frågan hur deras förslag ska kunna sammanfogas till ett. Det är nämligen mycket spretigt i oppositionens olika ändringsförslag, där både satsningar och besparingar ofta föreslås på samma anslag.

Jag yrkar bifall till betänkandets förslag.

Herr talman! Jag tackar Joakim Järrebring för frågan.

Ett par kommentarer kring den högre arbetslösheten och lägre tillväxten är att vi tog över i ett läge där det var tvåsiffrig inflation och att den högre arbetslösheten är direkt kopplad till den ansvarslösa migrationspolitik som fördes under många år under socialdemokratiskt styre.

Det är nästan hela grunden för mitt parti att det under väldigt lång tid fördes en ansvarslös migrationspolitik som gjorde att Sverige fick hög arbetslöshet även i högkonjunktur. När vi nu dessutom går in i en lågkonjunktur slår den ännu hårdare, för nu börjar även vanliga svenskar bli arbetslösa. Men om man går in och kontrollerar siffrorna för att se vilka det egentligen är som är arbetslösa blir det ganska tydligt att det framför allt är invandrargrupperna som har väldigt hög arbetslöshet medan arbetslösheten bland inhemska svenskar inte är särskilt hög. Det visar hur ansvarslös politiken var tidigare.

Om jag ska svara lite snabbt på frågan: Socialdemokratin har ju genom egentligen hela det senaste decenniet pumpat in pengar i byggbranschen för att det ska byggas bostäder, framför allt hyresrätter, runt om i landet. Även min hemkommun har numera hyresrätter som står tomma därför att de helt enkelt är för dyra. De billiga hyresrätterna får man inte fram genom att bygga en massa nya hyresrätter, men det var ju ett sätt att lösa flyktingfrågan. De billiga hyresrätterna får man i stället fram genom att de som har råd att bo i villa och ägt boende flyttar från hyresrätter.

Vi har dessutom en väldigt stor andel hyresrätter i Sverige.

Herr talman! Det är en intressant omvänd retorik när man tror att höjda skatter och straffbeskattning av svenska folket totalt sett ska ge en förbättrad ekonomi för alla.

Socialdemokraterna har lagt fram ett förslag som innebär närmare 30 miljarder i ökade skatter på arbete. Till det ska räknas ungefär 50 miljarder som man inte ens har tagit upp hur de ska betalas. Det är alltså enorma skatteökningar som kommer att behövas med Socialdemokraternas politik, och det kommer att slå väldigt hårt mot de vanliga arbetstagarna. Det går nämligen inte att beskatta de rika så hårt, som man uttrycker det. Det saknas liksom 70–80 miljarder, vilket inte ens är i närheten av vad man kan ta ut i skatt om man bara ska beskatta rika.

Bostadsbristen finns inte i hela landet, utan bostadsbristen finns på vissa orter. Den finns till exempel i Stockholm, och den finns även i Göteborg och Malmö. I min hemort och i nästan alla medelstora kommuner finns det dock gott om lediga lägenheter i dag. Att då pumpa in enorma summor som ett åtagande bara för att övertala byggherrar att bygga på marknader där det egentligen inte behövs bostäder kommer inte att gynna någon. Ni pratar om att redan nästa år gå in med 3 miljarder, Joakim Järrebring, alltså 3 000 miljoner. Det är i alla fall det som står i texten. Redan i dag ser vi att de tomma lägenheterna driver upp hyrorna för andra lägenheter i Sverige eftersom man måste ta igen den kostnaden via hyrorna.

Vi har 33 procent som bor i hyreslägenhet. Tittar vi lite på andra länder ser vi att exempelvis Norge har knappt 20 procent.

Herr talman! Det är ganska kaxigt, och näst intill dumdristigt, att som centerpartist gå upp här och påstå att man själv skulle göra mer än vad regeringen gör. I Centerpartiets budgetförslag gör man besparingar på punkt efter punkt. Man gör besparingar på Boverket och på Konsumentverket. Man gör mer besparingar än satsningar. Satsningarna är i bästa fall modesta och i värsta fall helt uteblivna. Besparingarna blir värre år för år, enligt vad jag kan utläsa av Centerpartiets förslag.

Att i detta läge gå upp och säga att regeringen gör för lite, tillskjuter för lite och har fel ingångsvärde blir för mig nästan skrattretande. Det som Centerpartiet tänker göra genom sin budget är i så fall värre.

Jag kan bara konstatera att det är 32 miljoner som ska dras ned på utgiftsområde 18 år 2028. År 2027 är det 20 miljoner, och 2026 är det 9 miljoner. Det är inte några stora satsningar vi ser i Centerpartiets förslag, för att uttrycka det milt.

Vi har gjort väldiga satsningar, framför allt på att förbättra regelverket för att se till att processerna går snabbare och för att få ett fungerande system i grunden. Vi har varit eniga om att det är detta vi vill ha. Vi vill inte att man går in och betalar med subventioner för att tvinga byggbolagen att bygga i kommuner där det inte ens behövs lägenheter.