Mikael Eskilandersson

Herr talman! Nu städar vi upp efter åtta år av skadlig bostadspolitik. Höjt rotavdrag är ännu en välkommen förändring på byggmarknaden, om än tillfällig.

Under åtta års tid var den vanligaste nyheten inom bostadspolitiken att man hade bytt bostadsminister. Det enda verktyg man då hade i verktygslådan var höga subventioner av lägenheter som enligt Riksrevisionen oftast skulle ha byggts ändå. Det gavs också subventioner till lägenheter som aldrig borde ha byggts. Enligt marknaden var det tur att subventionerna upphörde när de gjorde det, för annars hade vi haft ännu fler tomma lägenheter i dag. De här subventionerna togs för övrigt inte bort av den nytillträdda Tidöregeringen, utan de försvann när den tidigare, socialdemokratiska regeringen misslyckades med att få stöd för sin budget.

Att fortsätta att pumpa in skattepengar i subventioner för att bygga lägenheter på orter där det i dag råder ett överskott på lägenheter är knappast en bra bostadspolitik. Det vi och regeringen nu gör är däremot det som faktiskt behövs. Vi förenklar regler, vi förkortar tiden för byggprocessen, vi ser till att det finns tillgänglig mark att bygga på och vi underlättar också för alla som har ett boende och vill hålla det i bra skick.

I detta sammanhang är rotavdraget bara en mycket liten del som underlättar för alla som vill hålla sin befintliga bostad i skick. Det är dock väl så viktigt att dagens bostadsbestånd underhålls och utvecklas för att fungera även i framtiden.

Man ska dock komma ihåg att rotavdrag inte i första hand är en bostadspolitisk åtgärd. Det är helt rätt att säga att rotavdraget inte leder till särskilt många nya bostäder, och det är inte heller syftet. För nya bostäder finns annan politik, som Sverigehuset, stöd för småhustomter och kortade byggtider.

Rotavdraget har kommit och gått sedan det infördes första gången 1993. Huvudsyftet, då liksom nu, med skattereduktionen var att öka resursutnyttjandet inom byggsektorn och temporärt främja sysselsättningen i ett lågkonjunktursläge i svensk ekonomi. Det har genom åren funnits olika begränsningar, men huvudsyftet har varit detsamma: att främja sysselsättningen i byggsektorn och motverka att byggarbetare som friställs tillfälligt lockas till svartjobb.

Branschen välkomnar en höjd procentsats och hyllar förändringen, då den redan syns i företagens orderböcker. Det är i alla fall den bild jag får när jag pratar med småföretagare inom byggbranschen. Den höjda procentuella gränsen i rotavdraget gör skillnad på riktigt. Extra positivt anser man det vara att man inte får det vanliga avbräcket innan en ny regel införs eller en ny reform börjar gälla. I stället kan man redan nu börja boka in jobben och även påbörja dem.

Den oro som finns kring det nya, förhöjda rotavdraget är kopplad till vad som händer när det löper ut. Kommer det då att bli en dipp? Den oron har jag full förståelse för, samtidigt som en tillfällig höjning är bättre än en permanent, i alla fall om man vill stödja branschen just nu och genom en svår situation.

Jag tycker att det är bra om stöd skapar minimal byråkrati och är enkla för människor att förstå. Rot är enkelt för den enskilde att förstå, och hanteringen är enkel. Grönt rot, som flera partier förespråkar, är däremot en byråkratisk mardröm med högst oklara gränsdragningar. Med tanke på att Socialdemokraternas egna företrädare inte verkar veta var gränsen för vad som avdragsgillt går kan man fråga sig hur vanliga människor ska veta vad som är avdragsgrundande.

Socialdemokraterna lyfter ofta fram den ekonomiskt utsatta människan. Därför är det förståeligt att de ansluter till regeringens rotavdrag i dag. Regeringens rot ger stöd till den som vill göra energieffektiviseringar och tilläggsisolera huset. Men den som är ekonomiskt utsatt har knappast lyxen att kunna fundera över vilka energieffektiviseringar som kan vara aktuella. En ensamstående heltidsarbetande tvåbarnsmamma från Skånes Fagerhult, som har ett tak som läcker och en grund med fuktgenomslag, har helt andra problem och är föga hjälpt av avdrag för solceller eller dyra tekniska lösningar. Mamman från Skånes Fagerhult har däremot stor nytta av rotavdraget när taket ska tätas och grunden fuktsäkras.

Mamman i Skånes Fagerhult är knappast ensam. Antalet personer som har låg eller mycket låg inkomst och som bor i villa eller bostadsrätt är totalt cirka 540 000 personer i Sverige. Av dessa är cirka 100 000 barn. Det är alltså många människor i vårt land som äger sitt boende men har begränsade ekonomiska resurser som kan välkomna ett höjt rotavdrag.

Fru ålderspresident! Människor som behöver ekonomiska förutsättningar för att vidta grundläggande åtgärder för att huset inte ska falla samman behöver inte krångliga, byråkratiska och godtyckliga avdrag för väldigt specifika åtgärder som inte ens partiernas högsta företrädare kan redogöra för regelverken kring. Vi städar upp och förbättrar i det samhälle som alltför länge har fått förfalla. Jag vill med det yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Det blir nästan komiskt när man har lämnat över ett land med över 10 procents inflation och över 28 kronor per liter i dieselkostnad och säger: Det är ni som tog över och som fick detta i knät som har gjort så att byggbranschen kraschat.

Om man har lite insyn i hur det fungerar i byggsektorn borde man förstå att den 10-procentiga inflationen definitivt inte gynnade försäljning av hus eller bostäder över huvud taget. Till det kan man lägga detta med att driva upp dieselpriset till så mycket som över 28 kronor per liter. Vad tror man egentligen att grävmaskiner och andra maskiner som fungerar i anläggningsarbete går på? Man kan inte över en natt ställa om dem till att plötsligt gå på el. En stor grävmaskin dricker kanske 15–18 liter diesel i timmen. Om man då höjt dieselpriset med över 10 kronor per liter kan man väldigt snabbt räkna ut att det blir pengar. Det blir en hel del pengar om det är 8 timmar om dagen – eller kanske 16 timmar om det är tvåskift – 365 dagar om året.

Det är inte konstigt att kalkylerna inte håller för företagen och att företagen sedan tvingas gå i konkurs. De konkurser vi ser i dag är ett direkt resultat av den tidigare regeringens enorma misslyckande på området.

Att man sedan står och påstår att detta är för att vi inte fortsatte med subventionerna gör det ännu märkligare med tanke på att marknaden själv säger att det var tur att subventionerna avslutades när de avslutades. I dag står vi nämligen med tomma lägenheter i nästan alla medelstora kommuner eller i stora delar av Sverige. Det finns till och med tomma lägenheter i Södertälje. Det är inte så att vi har brist på lägenheter överallt, tvärtom. Subventionerna har gjort detta.

Herr talman! Eget ansvar kan man fundera över när man lämnar över ett Sverige som har över 10 procents inflation och ett dieselpris på över 28,50 kronor och man tror att det inte ska få några negativa effekter för bostadsbyggandet och byggmarknaden.

Det jag kom upp i talarstolen för att ställa frågor om handlar om rot. Vi går fram med ett förslag om ett höjt rotavdrag på 50 procent. Det kan användas till vad man egentligen behöver, oavsett vad det är som man anser sig behöva. Det kan användas för att laga taket, ta bort asbest eller sanera radon, om det nu skulle vara det man behöver.

Jag har uppfattat det som att Socialdemokraterna däremot vill ha ett grönt rotavdrag, om de helt fritt får bestämma. Det ska vara ett rotavdrag på 50 procent, alltså lika stort som det vi nu går fram med. Det ska dock begränsas så att bara vissa delar ingår. Men det är högst oklart var gränsen går för Socialdemokraternas gröna rot.

Ingela Nylund Watz pratar här om att det ska vara klimatanpassade åtgärder. Leif Nysmed, som var med på Radondagen för Socialdemokraterna, uppgav att det gröna rotavdrag som Socialdemokraterna vill införa ska kunna användas för att radonsanera.

Om man river upp ett golv och lägger om det skulle det alltså vara avdragsgrundande – med 50 procent – om man gör det på grund av radon men inte om man gör det för att golvet är gammalt.

För mig och kanske för alla andra väljare ute i landet uppstår frågan: Var går egentligen gränsen för det gröna rotavdraget? Kan man använda det till radon undrar man ju om man också kan använda det till annat. Kan man använda det till asbestsanering och så vidare? Jag skulle gärna vilja veta mer om detta.

Herr talman! Jag noterar att ledamoten ägnade lång tid åt att förklara vad som var passande och inte passande men väldigt lite tid åt att faktiskt svara på min fråga om marknadshyror, som jag ställde här i talarstolen. Den undvek han helt att svara på. Det är kanske inte så konstigt, för Centerpartiet kommer att ha väldigt svårt att få igenom marknadshyror tillsammans med Vänsterpartiet.

Vad gäller det Sverigedemokraterna har gjort är det kanske svårt att hinna med att säga det på strax över minuten. Vi har bland annat gjort betydande regelförenklingar, som vi står bakom tillsammans med regeringen. Vi trycker på för att regeringen ska gå vidare med flera av de utredningar som är gjorda.

I talarstolen nämnde jag en lång rad åtgärder som vi vill genomföra för att få ett förbättrat byggande. Vi är väl medvetna om att konjunkturen har gjort att bostadsbyggandet gått ned. Men det är inte den nya regeringen som har gjort att bostadsbyggandet har gått ned. Att vi tog bort subventionerna – vilket Centerpartiet faktiskt var med och gjorde innan den nya regeringen bildades, vill jag minnas – var ju för att de var skadliga.

Subventionerna var ingen större vinst för alla de kommuner som nu står med tomma lägenheter. Det handlar om många medelstora kommuner, och jag kan räkna upp en hel lång rad. I Helsingborg, Hässleholm och flera andra kommuner finns i dag lägenheter som ingen hyr. Tomma lägenheter måste betalas av andra hyresgäster. Det blir inte billigare när man har tomma lägenheter.

Herr talman! Det var en lång rad frågor som ledamoten framförde. På vilket sätt har skjutningar, otrygghet och kriminalitet i våra bostadsområden påverkats av vår bostadspolitik? Det är nu lite mer än ett halvår, faktiskt nio månader, sedan lagen som gjorde det möjligt för fastighetsägare att vräka kriminella gick igenom. Möjligheten att vräka kriminella påverkar definitivt möjligheten att få ett tryggt boende.

Till det ska vi lägga den BID-samverkan som vi har skrivit in i Tidöavtalet, det vill säga den samverkan som ska ske mellan fastighetsägare, polis och socialtjänst för att få det tryggare i våra bostadsområden. Det är en samverkan som redan finns på många ställen och som har stor inverkan i form av att det faktiskt blir tryggare. Vissa fastighetsägare har dock valt att ställa sig utanför och bryr sig inte om sina hyresgäster på det sätt som vi skulle önska. Då krävs det att vi som politiker går in och säger: Här måste vi lagstifta om att ni faktiskt har en skyldighet som fastighetsägare att delta i denna samverkan.

På det sättet har vi definitivt påverkat så att det har blivit betydligt tryggare.

Sedan skulle jag vilja ställa en fråga tillbaka, nämligen på vilket sätt Centerpartiet skulle kunna få igenom sina önskemål i det regeringsunderlag som ledamoten ser ut att gå till val tillsammans med. Jag har svårt att se hur ledamoten tillsammans med Malcolm Momodou Jallow, som tyvärr har lämnat salen, ska komma överens om exempelvis marknadshyror.

Herr talman! Nej, självklart är det inte svaret, Märta Stenevi.

Bostadsbidraget är ett bidrag som vi tycker är bra. Ingen har föreslagit att bostadsbidraget ska försvinna. Vad det har handlat om är den extra del som varit en tillfällig ökning. Jag kan inte uttala mig om vad man har kommit fram till i regeringssamarbetet eftersom jag inte har varit inblandad i just diskussionerna om bostadsbidraget. Givetvis måste man dock se till att det finns ett grundstöd till de människor som behöver det.

I förlängningen är det kommunerna som står för det grundstödet. Om man inte har råd att handla mat och så vidare hamnar man hos det sociala i kommunerna. Jag tycker att det är ganska viktigt att vi håller det där. Kommunerna är de som bäst kan hjälpa. De kan gå in och hjälpa den enskilde individen på ett helt annat sätt än vad vi som regeringsföreträdare kan göra.

Jag är även inblandad i hur min kommun hanterar sin socialtjänst och vet att det ofta krävs att man går in väldigt noggrant i hur ekonomin ser ut för respektive person.

Jag är glad att vår regering, den regering jag stöder, har höjt grundavdragen och ökat möjligheterna för människor att försörja sig själva. Det är lite det som skiljer våra partier åt: om man ska betala in allt i skatt och sedan få bidrag tillbaka eller om man ska få behålla pengarna och klara sin egen ekonomi. Sedan finns det alltid undantag, och det finns alltid ett skyddsnät som trots detta behövs.

Herr talman! Jag kan börja med att glädja Märta Stenevi med att jag är ganska övertygad om att man inte kommer att skylla det på Mikael Eskilandersson eftersom jag sitter i civilutskottet, och civilutskottet hanterar över huvud taget inte frågan om bostadsbidrag.

Däremot tenderar bostadsbidraget ofta att komma upp i våra debatter på grund av att det är ett sätt att stödja familjer som är utsatta. Och det är någonting som vårt parti, liksom partierna i regeringen, är måna om att göra.

Exakt vad som kommer att stå i vårpropositionen vet inte jag, och jag har särskilt lite insyn i de delar som inte berör det utskott jag sitter i. Bostadsbidraget är, liksom det Helene Odenjung tidigare tog upp, en fråga som faktiskt inte berör vårt utskott. Det finns inte heller, vad jag minns, någon reservation från Miljöpartiet som berör just bostadsbidraget. Jag ser därför inte riktigt att det i sig är uppe för debatt.

Däremot gör vi väldigt mycket på bostadsområdet för att stödja människor. Inte minst gör vi det genom skatteavdrag och grundavdraget, som är riktat till alla de människor som arbetar.

Jag vill påstå att även rotavdraget, som egentligen inte heller berörs i vårt utskott, riktar sig mot vanliga människor. Det finns väldigt många vanliga människor som kan behöva byta en kontakt eller någonting hemma, och så fort du behöver anlita en hantverkare har du faktiskt nytta av att vi höjer rotavdraget – särskilt när vi som nu gjorde det genom att höja den andel man får dra av. Tidigare höjde man summan.

Herr talman! Sverige är ett av Europas minst tätbefolkade länder. Vi är landet där både plats och utrymme borde finnas. Varför, herr talman, hamnar vi då så långt ned på listan när det gäller att bygga villor och radhus?

I Sverige har vi under lång tid byggt en mycket liten andel småhus och villor. I andra, även betydligt mer tätbefolkade länder, är andelen småhus större. Min syn på det svenska folkhemmet är inte att det ska vara höghus där familjer trängs i trånga lägenheter. Våra bostäder är en viktig del av folkhemmet och vad vi vill uppnå för levnadsförhållanden.

Under tidigare mandatperioder har alltför mycket fokus lagts på att bygga hyreslägenheter. Marknadens aktörer pratar nu själva öppet om att det var tur att bostadssubventionerna avslutades när de avslutades och inte fortsatte. Annars hade vi stått inför en situation där vi haft ännu fler tomma lägenheter runt om i våra små och medelstora kommuner.

Det tillhör också bilden att vi hade en regering som under många år låtit gränserna vara vidöppna och därmed behövde bostäder till alla dem som kommit hit. En ansvarsfull flyktingpolitik har definitivt påverkat efterfrågan på lägenheter.

Allmännyttan har i dag enligt egen utsago mer än 8 000 lediga lägenheter runt om i Sverige. Även många andra fastighetsägare runt om i Sverige har nu svårt att hitta hyresgäster, särskilt till de nybyggda lägenheter som byggdes på mindre attraktiva adresser.

Subventionerna kunde delas upp i två huvudkategorier, de hyreslägenheter som ligger på attraktiva lägen och som skulle ha byggts ändå, och de som ligger på mindre attraktiva adresser och kanske aldrig borde ha byggts.

Det finns stora problem på den svenska bostadsmarknaden. Särskilt allvarligt är det för två kategorier. Det är den kategori människor som står helt utan bostad och den kategori människor som inte hittar den typ av bostad som de söker.

När det gäller de människor som är helt utan tak över huvudet, vilket är ungefär 750 stycken enligt Socialstyrelsens siffror, hjälper det inte att det finns lediga lägenheter. De har helt enkelt inte möjlighet att efterfråga det som finns på marknaden. Här måste kommunernas socialtjänster bli bättre. Det är framför allt i de större kommunerna som dessa människor finns.

Lägenheter att använda till sociala kontrakt eller Bostad först finns i dag inom rimligt avstånd. Vårt system med sociala kontrakt ska lösa dessa situationer. De små kommunerna har överlag klarat det mycket bättre än de stora. Sämst i klassen är utan tvekan det socialdemokratiskt styrda Stockholm.

Att ändra systemet i grunden och till exempel kopiera Finlands system, vilket jag har hört många föreslå genom åren, är knappast någon lösning då motsvarande siffra i Finland är runt 700. Så många personer saknar tak över huvudet. Per capita räknat är alltså Finland betydligt sämre än Sverige på att hantera akut hemlösa, då landet har betydligt färre invånare än Sverige.

När det gäller den andra gruppen, alltså den grupp som inte hittar rätt typ av bostad, får detta allvarliga konsekvenser för hela samhället. Vi ser hur svårt det är att rekrytera arbetskraft där det saknas bostäder.

Vi har också sett att barnafödandet är nere på extremt låga nivåer. Det finns givetvis flera bakomliggande anledningar till detta, men det bör definitivt inte uteslutas att en del av förklaringen är bristen på lämpliga bostäder för barnfamiljer. Den som står i begrepp att bilda familj behöver en bra, trygg och tillräckligt stor bostad. Alla de små lägenheter som tidigare regeringar har lagt enorma summor på genom subventioner är inte det som barnfamiljer efterfrågar eller behöver.

Jag är glad att vi sverigedemokrater tillsammans med regeringen har ändrat fokus i bostadspolitiken. Vi står för en politik som förändrar chansen för vanliga människor att kunna finna sitt drömboende. När runt 80 procent av befolkningen vill äga sitt boende och en stor del av dem vill bo i villa eller radhus är den politik som nu bedrivs mycket mer rätt.

Vi ser fram emot kraftfulla regelförenklingar för vanligt folk. Det sker först genom de förenklingar av plan- och bygglagen som kommer att ge den vanliga villaägaren fler möjligheter att utveckla sitt boende och dessutom att skapa fler bostäder.

Boverkets byggregler förändras och möjliggör en bättre utveckling av nya byggtekniker.

Därefter kommer även Sverigehuset, ett typgodkänt småhus som kan byggas i hela Sverige, att bli en naturlig följd. Det kommer att bli märkbart billigare att bygga när 290 kommuner inte längre behöver kontrollera precis likadana hus flera gånger. Risken att kommunerna sätter upp onödiga hinder elimineras.

Till detta ska läggas kommande förändringar för finansiering av förändrade bolånetak. Vi är flera partier i Tidösamarbetet som ser att det finns behov av att underlätta för förstagångsköpare och även barnfamiljer att ha råd med sitt boende. En möjlighet att låna en större andel behövs. Men det behövs också någon form av statlig garanti så att unga kan komma in på bostadsmarknaden. Startlån för unga är en variant på statlig garanti som kan införas.

Genom de åtgärder som nu ligger på bordet vad gäller finansiering beräknar man att byggandet bör öka med runt 10 procent. De cirka 28 000 bostäder som byggdes redan förra året, innan särskilt många åtgärder hade kommit på plats, tyder på att vi med ökningen efter åtgärder kommer upp till åtminstone 30 000 bostäder. Det är vad storbankerna beräknar behövs långsiktigt.

Strandskyddet förändras så att det skyddar det som behöver skyddas men inte i onödan hindrar byggande. När det gäller strandskyddet är det intressant att den kommun som av naturliga skäl borde skydda mest stränder, det vill säga Stockholm, är den kommun som får flest undantag. Ute i landet, där det finns hur många mil orörda stränder som helst, är det mycket ovanligare att undantag görs trots att påverkan på naturen totalt borde bli betydligt mindre.

Nu förändrar vi så att mer mark kan bebyggas, även utanför Stockholm. Drömmen om Volvo, villa och vovve blir därmed inte längre lika ouppnåelig som den har varit. Fler småhus, radhus och villor är också bra för att frigöra hyresrätter. Inga hyresrätter blir så billiga som dem som redan finns och kan utnyttjas bättre.

Vi behöver komma ur den onda spiral som vi tidigare fastnat i där människor som vill bo någon annanstans tvingas bo kvar och uppta lägenheter, vilket i sin tur skapar en onödig brist på lägenheter för dem som är i behov av hyreslägenheter.

Det är viktigt för hela samhället att den som kan och vill äga sitt boende också får möjlighet att göra det. Ägande skapar trygghet och gör hela samhället robustare. När vi nu också ser att allt fler kommuner har överskott på hyreslägenheter behöver fler ägarformer bli en naturlig del på marknaden. På sikt bör en del av dagens hyresrätter omvandlas till ägarlägenheter för att bättre matcha efterfrågan på ägt boende. Detta är något som också är på gång då utredningen är klar och skickad på remiss.

Beroende på den egna ekonomin och hur det egna behovet ser ut ska människor kunna välja mellan att köpa, äga, hyrköpa eller hyra. Men, herr talman, oavsett om man äger, hyr eller hyrköper sitt boende är det för oss sverigedemokrater självklart att det ska vara tryggt i våra bostadsområden. Förra året infördes lagstiftningen som gör det möjligt att vräka hyresgäster som förstör tryggheten genom kriminalitet och genom att missbruka sitt våldskapital. Tillsammans med en lång rad straffskärpningar och andra trygghetsskapande åtgärder har det haft märkbar effekt. Under 2024 minskade antalet skjutningar med 30 procent jämfört med året innan.

Vi kommer också inom ramen för Tidösamarbetet att gå vidare med obligatorisk samverkan mellan myndigheter och fastighetsägare. Jag är övertygad om att det kommer att få effekt i våra i dag mest utsatta områden. Den så kallade vandelsutredningen, som nyligen presenterades, kommer också att göra att våra bostadsområden inte längre fylls på med kriminella människor med högt våldskapital som får uppehållstillstånd. Vi sverigedemokrater kommer att återskapa tryggheten i hela Sverige.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag be om ursäkt för att jag drog över talartiden lite grann. Jag vill ändå avsluta med att yrka bifall till vår reservation 29. Vi i Sverigedemokraterna står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till denna reservation.

Fru talman! Jag noterar att Malcolm tycks ha glömt bort det faktum att matprisernas rusning och den enorma inflation som vi upplevde till stor del började innan den sittande regeringen tillträdde.

Jag fick inget svar på hur en ny regering skulle agera i alla de frågor för vilka Malcolm Momodou Jallow har stått i talarstolen och tydligt deklarerat Vänsterpartiets vilja. Det är ju väldigt få av de saker som Vänsterpartiet vill som också Centerpartiet vill, kan jag notera. Tvärtom är det en väldigt stor skillnad. Jag har svårt att se att Centerpartiet skulle gå med på de förbud mot olovliga värdeöverföringar som Malcolm precis stod och pratade om, att de skulle gå med på stopp för fri hyressättning i nyproduktion eller att de skulle gå med på andra delar av Vänsterpartiets förslag som försämrar för äganderätten.

Det är ju framför allt synen på äganderätten som skiljer sig enormt mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet. Hur ska man få ihop det i ett regeringsunderlag? Det vill nog väljarna ha svar på; jag är inte alls säker på att väljarna kommer att gå och rösta på ett regeringsunderlag som inte klarar av att beskriva för väljarna vad de får. Det blir ju ett lotteri vems förslag som faktiskt går igenom. Och som alltid när det gäller lotterier där Socialdemokraterna är inblandade handlar det mest om nitlotter till väljarna.

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera rotavdraget. Med tanke på det som framfördes i talarstolen undrar jag om Malcolm Momodou Jallow har missförstått eller om han medvetet vantolkar förslaget, men rotavdraget har aldrig handlat om att bygga bostäder. Det är det heller aldrig någon som har påstått. Rotavdraget är en marknadspolitisk åtgärd som är till för att förbättra sysselsättningen i branschen och hålla svarta arbeten borta. För detta är det mycket effektivt, och tvärtemot vad Malcolm påstod i talarstolen har det välkomnats av branschen.

Jag begärde replik eftersom jag har läst att Vänsterpartiet genomför en regeringsskola. Det har givetvis Vänsterpartiet all rätt att göra, men man blir lite nyfiken på hur Malcolm Momodou Jallow, som jag förutsätter förbereder sig för att gå in som bostadsminister i denna kommande regering, ska få ihop sitt regeringsunderlag.

Tidigare socialdemokratiska regeringar har gett bort bostadsministerrollen, trots att Miljöpartiet i det närmaste verkar ha velat avstå den rollen. De har skickat titeln mellan varandra som en stafettpinne i princip utan att åstadkomma någonting alls på bostadsområdet. Hur ska man få ihop de stora skillnader som finns mellan Socialdemokraternas syn på fri hyressättning i nyproduktion och Centerns marknadshyror? Vänsterpartiet fällde ju tillsammans med Sverigedemokraterna den tidigare regeringen just utifrån den fria hyressättningen i nyproduktion.

Hur tänker Malcolm Momodou Jallow agera som bostadsminister i en sådan kommande regering?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Herr talman! Det är uppenbart att vi har väldigt olika syn på surrogatarrangemang. Som jag ser det är det mycket problematiskt att tillåta någon form av detta. Även om det skulle ske altruistiskt öppnar det för att man normaliserar köp av kvinnor över landsgränser. Vi ska komma ihåg att ett femtiotal kvinnoorganisationer har begärt ett internationellt förbud mot surrogatarrangemang hos FN. Jag utgår från att Centerpartiet tycker att de har helt fel i detta. Sverigedemokraterna skulle gärna gå vidare med ett internationellt förbud. Det enda rätta sättet att komma åt detta är ett internationellt förbud som hindrar det från att ske.

Det finns problem med surrogatarrangemang, oavsett om det är altruistiskt eller om man får pengar för det. Har man rätt att göra abort om man skulle ångra sig? Hur ser rätten till den egna kroppen ut? Vad händer om man orsakar skador på barnet? Man får plötsligt en form av leveransansvar, vilket blir jättemärkligt när det handlar om små barn.

Det finns saker man kan göra men kanske inte måste göra bara för att det är möjligt. Det är också så att nio månader är väldigt lång tid. Det kan hända mycket. Vad händer om de föräldrar som ska ta emot barnet dör under tiden? Då står kvinnan där med ett barn som hon egentligen aldrig har bett om att få men som hon på något sätt tvingas ta hand om.

Den svenska lagstiftningen är helt klar: Alla former av surrogatmödraskap är förbjudna. Det är dessutom så att den som föder barnet blir mamma, vilket jag tycker är värt att värna. Vill man på något sätt frångå detta får man använda adoptionsverktyget. Jag tycker att det är helt rätt – vi ska inte underlätta surrogatarrangemang internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Herr talman! Det är mycket jag tror att vi och Centerpartiet har gemensamt, och sedan finns det andra saker vi inte har gemensamt.

Det enda jag minns att Centerpartiet agerade kring och faktiskt var med och drev igenom när de satt som stödparti till regeringen är det märkliga tillägget som gjordes i familjerätten om att den man som föder ett barn ska räknas som far och att den kvinna som bidrar med sin spermie ska räknas som mor. Det är ungefär vad jag minns att vi förändrade under de åtta åren – och den förändringen ledde väl mest till förvirring, vill jag minnas, för sedan fick man ändra en massa andra regler eftersom det blev problem i nästa led.

Anledningen till att jag begärde replik var dock det tidigare replikskiftet, som handlade om surrogatarrangemang. Jag skulle vilja fråga Centerpartiet om deras syn på just surrogatarrangemang och det här att man utnyttjar kvinnor i andra länder.

Jag vill minnas att jag för några år sedan satt och gick igenom vad det kostar att utnyttja en kvinna i ett annat land. Det var lite före Ukrainakrisen, och då kostade det ungefär 50 000 att hyra en livmoder i Ukraina. Jag vill minnas att det kostade 150 000 i Indien, men nu har Indien förbjudit internationella surrogatarrangemang. I USA fick man betala uppemot 500 000.

Vad tycker Centerpartiet, som har agerat för att göra det möjligt att utnyttja människor i andra länder, är ett lagom pris att betala för en kvinnokropp när man hyr den i ett annat land?

Herr talman! Jag tackar Märta Stenevi för följdfrågan. Svaret på den blir givetvis nej. Som vanligt när Miljöpartiet ska debattera här i kammaren förenklar och förvränger man till sin egen fördel. Man vill utmåla andra som okunniga eller som att de inte ser de problem som finns i samhället på rätt sätt.

Problemet med våld i samhället är ju att allt våld bör upphöra – inte bara det våld som män utsätter kvinnor för. Man bör motverka alla former av våld i relationer. Det är ju så att det även i homosexuella förhållanden mellan kvinnor förekommer våld. Det våldet kan man ju inte förringa och se som att det går att strunta i för att det inte är män som står för våldet. Det är det Miljöpartiet i praktiken gör. Man struntar i allt våld som kvinnor utsätter kvinnor för eller som kvinnor utsätter barn för. Man kan inte bara stirra sig blind på mäns våld mot kvinnor. Givetvis ska mäns våld mot kvinnor också upphöra, men det är en del i ett större arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Tillsammans med regeringen tar vi nu verkligen detta på allvar och skärper en lång rad lagar för att komma till rätta med våldet i samhället. Då är det egentligen ointressant om den som utfört våldet är kvinna eller man. Det som är intressant är ju att våldet ska upphöra, och det är min utgångspunkt att allt våld ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Herr talman! Tack, Märta Stenevi, för frågan!

Jag har ju uttryckt att mäns våld mot kvinnor tyvärr ofta är en inövad oneliner. Det gäller särskilt när vi till exempel debatterar Tryggare hem för barn. Då debatterar vi framför allt våld som väldigt små barn utsätts för.

Om man går in och tittar på hur det ser ut i statistiken ser man att det är ganska lika mellan män och kvinnor när det gäller vilka som utsätter små barn för våld. Antalet små barn som dödas är väldigt lågt, men förövarna är ungefär hälften kvinnor och hälften män. Det är till och med så att kvinnor är lite överrepresenterade när det gäller att döda de här små barnen och att dömas för mord på små barn. Till exempel var det i fallet Lilla hjärtat – som var väldigt gripande – så att mamman så småningom faktiskt dömdes för att ha dödat sitt eget barn.

Man förenklar verkligheten genom att bara säga att det är mäns våld mot kvinnor som ska upphöra. Det tycker jag är direkt felaktigt. Då har man inte förstått frågan i grunden. Man har inte förstått vad problematiken är, framför allt inte när vi pratar om våldet man utsätter de här riktigt små barnen för. Det var precis det vi diskuterade i Tryggare hem för barn, alltså de små barnen i vårt samhälle som utsätts för våld.

Man måste kunna höja blicken och förstå att det finns andra faktorer som kan vara mycket viktigare att titta på än huruvida det är mamman eller pappan som utsätter barnet för våldet – speciellt eftersom det är ungefär lika många mammor som pappor som utsätter de här små barnen för våld.

Herr talman! I dag debatterar vi i civilutskottet familjerätt här i riksdagens kammare.

Jag kommer framför allt att uppehålla mig vid den lagstiftning och det regelverk som avgör vem som blir förälder och vem som blir vårdnadshavare när ett barn föds.

Det är för mig uppenbart att vår lagstiftning på det här området är föråldrad. Det är nog uppenbart för de flesta att samhället har utvecklats mycket sedan 1949, när föräldrabalken skrevs, men även om uppdateringar skett genom åren finns vissa grundläggande saker kvar.

Föräldrabalken utgår från att föräldrarna är gifta, och då fungerar den bra. Den gör båda de gifta föräldrarna till både föräldrar och gemensamma vårdnadshavare när ett barn föds.

Dessa regler skrevs i en tid när en överväldigande majoritet av födslarna skedde inom äktenskapet. Även om statistiken är lite osäker pekar den på att färre än vart tionde barn föddes utanför äktenskapet i slutet av 40-talet. Att knappt vart tionde barn som föddes behövde utredas lite extra innan faderskapet fastställdes och eventuell gemensam vårdnad kunde ges var inget stort problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

Föräldrabalken är dock inte anpassad efter vårt samhälle, där mer än vartannat barn eller runt 60 procent föds in i oklara, ogifta förhållanden. I dagens Sverige rör det sig alltså om över 60 000 barn varje år som föds utanför äktenskapet.

Lagstiftningen behöver anpassas efter hur vi faktiskt lever i dag, då majoriteten väljer att inte gifta sig samtidigt som barn är mer av ett gemensamt åtagande i dag än när lagstiftningen först skrevs.

Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att modernisera vår familjerätt så att den verkligen tar hänsyn till barnets bästa, både i ord och i handling.

Något som borde vara självklart och som också barnkonventionen lyfter fram är att barn har rätt till sina föräldrar. Vår lagstiftning behöver förändras så att det faktiskt blir så.

I dag är barn till ogifta beroende av att ha föräldrar som kommer överens eller att ha en pappa som verkligen är beredd att kämpa för sitt barn för att barnets rätt till båda föräldrarna ska bli verklighet.

Barn har rätt till båda sina föräldrar. Det kan inte vara villkorat med att en förälder måste kämpa för barnens rätt.

Det är en grundläggande sanning att barn mår bäst av att ha en nära och meningsfull relation till båda sina föräldrar. Ändå ser vi i dag att många pappor, även kända pappor, systematiskt exkluderas från sina barns liv redan från födseln enbart på grund av mammans ovilja. Detta är inte bara orättvist mot föräldrarna; det är direkt skadligt för barnet.

I en modern lagstiftning ser vi att utredningen om vem som är fadern görs klar redan innan barnet föds och gärna tidigt, i samband med att graviditeten konstateras.

I de allra flesta fall behövs ingen djupare undersökning, utan precis som man i dag kan bekräfta faderskapet digitalt efter att barnet fötts bör man kunna göra en bekräftelse före födseln som också börjar gälla direkt.

Också om det råder osäkerhet kan faderskapet i de allra flesta fall avgöras tidigt genom ett enkelt blodprov från den blivande mamman. Med tanke på alla andra prover som tas i samband med graviditeten bör det inte vara några problem att också göra undersökningen om faderskapet.

Det man främst vinner med att utreda faderskapet tidigt är att gemensam vårdnad då kan bli norm från första dagen. Detta skulle ge en lång rad fördelar. Barnet skulle få sin självklara rätt till båda sina föräldrar. Om det värsta tänkbara sker och mamman avlider i samband med förlossningen blir det inga frågetecken om vem som egentligen har vårdnaden, och om pappan avlider innan barnet föds är det ändå klart med både faderskap och arvsordning.

Att gemensam vårdnad blir standard redan vid barnets födelse kan jag bara se fördelar med. Om båda föräldrarna är kända och inga tungt vägande skäl som till exempel våld eller övergrepp finns kan gemensam vårdnad gälla automatiskt. Ingen förälder behöver då kämpa i domstol för att få vara en del av sitt barns liv.

Vi ser alarmerande fall där barn förlorar kontakten med en förälder, ofta pappan, inte för att denne skulle vara olämplig utan enbart på grund av den andra förälderns ogrundade motstånd. Detta är ett samhällsproblem som drabbar barnens psykiska hälsa och skadar familjebanden. Forskning visar entydigt att barn med två engagerade föräldrar mår bättre, presterar bättre i skolan och har färre psykiska problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt

I förra veckan träffade jag ännu en pappa som stängts ute från de första åren av sitt barns uppväxt. Mamman hade tagit sig rätten att hindra pappan från att träffa deras gemensamma barn och drog ut på processen så att föräldradagarna var helt förbrukade när det så småningom beslutades om gemensam vårdnad för deras barn.

Detta kan inte vara i enlighet med barnets bästa. Det är dags att sätta barnet främst – på riktigt.

Herr talman! Det är inte rimligt att i ett modernt samhälle som Sverige fortfarande ha en lagstiftning som gör det möjligt för en förälder att utan saklig grund exkludera den andra. Låt oss skapa en familjerätt som verkligen sätter barnets bästa i centrum – en rätt där båda föräldrarna, om de är lämpliga, ges en likvärdig roll i barnets liv från början!

Sverigedemokraternas förslag om en barndomsgaranti har som grund att sätta barnets behov först och att förhindra barnmisär. Nolltolerans mot att barn far illa och en utgångspunkt i vad som är bäst för barnet är grunden för vår barndomsgaranti, och detta är en del av vår barndomsgaranti.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga några mer generella ord om arbetet med lagstiftningen kring familjepolitiken.

Vi har i dag en mycket aktiv regering som agerar och har agerat i en lång rad av de frågor vi brukar diskutera här. Under föregående mandatperioder var det oppositionen som föste regeringen framför sig med otaliga tillkännagivanden och krav på agerande. Nu efter åtta förlorade år ser vi att det verkligen händer saker som förändrar på riktigt.

Propositionen Tryggare hem för barn, som beslutades i slutet av november förra året och började gälla den 1 januari, var ett stort steg framåt. Den löste det mesta i fråga om våld och även frågan om en vårdnadshavare som mördar den andra föräldern ska bli av med vårdnaden.

Detta är helt i linje med vår barndomsgaranti.

Regeringen och Sverigedemokraterna har utrett ett förbud mot kusinäktenskap, och min förhoppning är att det inom kort ska finnas en tydlig lag på plats som förbjuder kusinäktenskap och förhindrar hedersförtryck.

Andra delar där vi i stort är överens med regeringen om åtgärder är förändringar av bodelningsförfarandet och av reglerna gällande gode män, förvaltarskap och arv. Allt detta är på gång. Under våren kommer också en bredare utredning som berör juridiskt ombud för barn i vårdnadstvister att tillsättas. Vårt ingångsvärde är att barnet ska stärkas genom hela processen och inte bara i rättssalen.

Jag vill hävda att vi har den klart mest aktiva regeringen på familjeområdet sedan jag kom in i riksdagen 2014. Mycket har nu förbättrats i vanliga människors vardag.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 16. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid i kammaren yrkar jag alltså bifall bara till den.

Herr talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande 8 Fastighetsrätt, ett så kallat samlingsbetänkande där motionsförslag som berör fastighetsrätt hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Jag vill påstå att man i betänkandet kan se en mycket tydlig uppdelning mellan förslagen som kommer från Sverigedemokraterna och förslagen som kommer från oppositionen. Medan Sverigedemokraternas reservationer framför allt handlar om att stärka äganderätten, förbättra för fastighetsägare och öka det privata ägandet visar oppositionen varför det är så svårt för riksdagens partier att göra gemensam sak på bostadsområdet, då de i sina reservationer vill gå i rakt motsatt riktning.

Vänsterpartiet vill motverka för hög koncentration av markägande och tvinga privata markägare att sälja delar av sin mark till arrendatorer. De talar också om ett direkt förbud för större aktörer att förvärva lantbruksfastigheter för att fastigheterna ska vara "små och medelstora".

En medelstor fastighet i Sverige ligger på mellan 40 och 50 hektar. Det är inte lätt att vara bonde om man ska följa Vänsterpartiets politik. Jag rekommenderar alla att läsa deras reservationer i det här betänkandet för att se vad de faktiskt vill med sin politik.

Miljöpartiet vill frigöra fastigheter med öde bostadshus till försäljning, och Socialdemokraterna vill att kommunerna ska ha tillbaka den tidigare hårt kritiserade förköpslagen, där fastigheter kunde köpas godtyckligt av kommunerna vid ägarbyte.

Det var något som verkligen försvårade generationsbyten att en tänkt överföring av fastigheten till nästa generation plötsligt utnyttjades som ett sätt för kommunen att komma över billig mark eller billiga fastigheter. Detta vill man alltså göra från Socialdemokraternas sida i ett läge när fler än var tredje jordbrukare är över 65 år och behovet av föryngring är enormt. Då vill man försvåra att föra vidare fastigheten inom släkten.

Jag har väldigt svårt att se att något av de förslag som oppositionen i dag lyfter fram är något som vi faktiskt vill komma överens om eller diskutera närmare. Det som David Josefsson från Moderaterna och Larry Söder från Kristdemokraterna lyfte fram var snarare den väg för fastighetsrätten som jag önskar.

Till de förslag som lyfts fram tidigare här i dag vill jag föra SD:s förslag från våra kommittémotioner, som också hanteras här i dag. Även om vi sverigedemokrater till skillnad från Socialdemokraterna har många förslag på förändringar inom fastighetsrättsområdet och flera reservationer att prata om kommer jag att lyfta fram en fråga särskilt.

Sverige har ett system för vad man kallar tomträttsavgälder. Systemet med tomträtter har under många år skapat förutsättningar för människor att bo och leva på en plats utan att behöva köpa och äga marken. Det är i grunden ett system som gör det lättare att få kalkylen att gå ihop, framför allt där marken är dyr. I stället för att köpa tomten får husägaren en rätt till tomten, en så kallad tomträtt. Därigenom sänks kostnaden initialt. I stället utgår en sorts hyra av marken över tid, en avgäld.

I 13 kap. 10 § jordabalken står: "Avgälden skall utgå med oförändrat belopp". Det står också att den ska göra det under en period av minst tio år. Detta ställer dock till det. Även om tanken med lagstiftningen har varit att förhindra plötsliga höjningar har det visat sig att lagen inte alls ger ett särskilt bra skydd för husägaren när tomtpriset har stigit och blivit mycket högre än någon har kunnat förutspå.

Vi står inför en verklighet där marktaxeringsvärden stiger och har stigit mycket kraftigt. Tomträttsavgälder har därmed kunnat höjas mycket kraftigt, vilket har drabbat husägarna oavsett om det gäller en bostadsrätt eller en privat villa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Exemplen på orimliga förändringar där värdet har mer än fördubblats från en värdering till en annan är tyvärr många. Som ett exempel kan nämnas den bostadsrättsförening i Stockholmsområdet som fick se sitt tomtvärde förändras från 5,6 miljoner till 12,2 miljoner kronor år 2019. Det är alltså mer än en fördubbling som plötsligt ska införas, och plötsligt ska man betala hyra enligt den.

Utvecklingen av tomternas värde i attraktiva lägen är omöjlig att förutspå för den som köper en bostadsrätt eller en villa. För den enskilda bostadsägaren leder detta till en oro som motverkar hela tanken bakom tomträtten.

När möjligheten till friköp dessutom är begränsad och oförutsägbarheten stor skapas en otrygghet som gör att tomträtten snarast blivit en svartepetter som man inte gärna vill bli sittande med.

Samtidigt finns det positiva aspekter med tomträtten. Systemet med tomträtter har bidragit till att betydligt fler hushåll har fått den ekonomiska möjligheten att köpa ett eget hem, om än på någon annans tomt. Tomträtten har minskat kostnaderna initialt och gjort det ägda boendet möjligt för fler. Den har ibland till och med varit en förutsättning för att bostäder ska kunna byggas och säljas på dyra tomter.

Att helt avskaffa tomträtten är alltså enligt oss sverigedemokrater att gå lite för långt. Nyckeln är i stället att modernisera regelverket och göra det mer transparent och förutsägbart för såväl kommuner som enskilda boende.

Tomträtts- och arrendeutredningen presenterade sitt förslag 2012, och det bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Förslaget ger dock inte de förutsättningar och förändringar som vi sverigedemokrater efterfrågar. Vi anser att det i stället behövs en ny översyn av tomträttssystemet, som tar sikte på dagens utmaningar och boendebehov. Den tidigare utredningen saknade också helt förslag på en tydlig friköpsrätt för tomträttsinnehavaren, något som borde vara en självklarhet där kommunen och det allmänna är ägare.

Sverigedemokraterna vill ha ett nytt regelverk, och det är därför vi vill ha en ny utredning och översyn av området. I en sådan översyn vill vi framför allt se tre saker.

Vi vill se en ny beräkningsmodell för tomträttsavgälder som bättre speglar dagens ekonomiska verklighet och som gör att man undviker dessa alltför plötsliga avgiftshöjningar vart tionde år.

Vi vill se ett takbelopp på antingen hela avgälden eller på de ökningar som sker för att säkerställa att inga orimliga kostnader plötsligt uppstår för hushållen.

Vi vill ha en tydlig friköpsrätt med en rimlig prissättning, så att den som vill äga sin mark får en verklig möjlighet att göra det. Det ska då också finnas en fungerande hyrköpsmodell för en mer rimlig värdeöverflyttning över tid.

Fastighetsrätt

Dessa åtgärder kommer att skapa ökad trygghet för landets husägare och bidra till ett bostadssystem som inspirerar till långsiktiga investeringar och stabilitet på bostadsmarknaden.

Vi sverigedemokrater ser gärna att kommunerna redan nu är behjälpliga med att ta fram och genomföra hyrköpsmodeller, då det är möjligt att ha sådana för tomträtter. På så sätt kan ägandet av hus och mark kopplas samman. Samtidigt bevarar vi ett system som för många är en förutsättning för att kunna bo och bygga i områden med höga markpriser.

Avslutningsvis, herr talman: Vi sverigedemokrater står bakom alla våra reservationer, men för att korta ned tiden vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1 - den reservation som tar upp den viktiga frågan om tomträtter.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

(forts. § 11)

Herr talman! Jag vet inte om Malcolm Momodou Jallow missförstod min fråga, men jag hörde inte något egentligt svar på hur Vänsterpartiet ser på tomträttssystemet som det ser ut i dag. Jag undrar också varför man inte stöder Sverigedemokraternas reservation. Varför stöder man inte en översyn av hur tomträttsavgälderna fungerar, så att vi kan få en ny beräkningsmodell och takbelopp för hur höga avgälderna eller höjningarna kan bli?

Detta drabbar också allmännyttan, i den mån de har byggt på tomträtt. Om man nu vill utveckla systemet med att bygga på tomträtter borde man vara intresserad av att få tomträttssystemet att fungera mer smidigt och mindre problematiskt. Som det är nu ser vi exempel på bostadsrättsföreningar som får en ökning av värdet från 5 miljoner till kanske 10-12 miljoner i ett slag, från ett år till ett annat. Plötsligt får de en helt annan beräkningsgrund och dubblad hyra eller mer än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Man oroar sig för att människor har svårt att betala hyran. Men det är de som bor på tomträtt som är väldigt utsatta för plötslig, stor höjning. Den begränsning som finns i lagstiftningen, som säger att värdet ska sättas vart tionde år och gälla i tio år framöver, ger den negativa effekten att det vart tionde år blir en fördubbling av grundvärdet och plötsligt en fördubbling av hyran de kommande tio åren. Det är i princip omöjligt att förbereda sig för det som tomträttshavare. Ingen kan förutsäga hur utvecklingen ska se ut över tid. I så fall hade få gått med på att skriva under dessa tomträttsavtal från början.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Det var ett i vanlig ordning intressant inslag från Vänsterpartiet, som har gjort anspråk på att sitta i en kommande regering. Kanske är det Malcolm Momodou Jallow som är den tänkta bostadsministern. Socialdemokraterna brukar ju ge posten som bostadsminister till ett mindre parti i koalitionen.

Det är för mig ganska skrämmande att höra inlägg om att man vill ha inte bara möjlighet till förköp utan också, som framgår av reservationerna, förbud för stora markägare att köpa mer mark, och man vill ha tvångsförsäljningar av arrenderad mark. En hopslagning av allt det som oppositionen i dag föreslår skulle jag se som ett direkt dråpslag mot äganderätten.

Det jag särskilt vill fråga Malcolm Momodou Jallow om, och som är anledningen till att jag begärde replik, är hans syn på tomträttsavgälder. Han pläderar ju för att tomträtter ska användas i större utsträckning. Men vi har under de senaste åren, och även långt tidigare, sett stora problem med tomträttsavgälder. De värderas vart tionde år, vilket innebär att de som innehar tomträtter får enorma ökningar av tomträttsavgälden. Hur vill man lösa detta om man inte vill stödja Sverigedemokraternas reservation? I reservationen föreslås en översyn av systemet och införande av friköpsrätt. Vi vill även ha ett mer modest system som kan lägga ett tak på hur höga höjningarna kan bli med en mer normal utveckling så att det inte blir en fördubbling av värdet vart tionde år - och ibland mer än så.

Fru talman! I bästa fall är Malcolm Momodou Jallow bara dåligt underrättad om vad som händer när myndigheterna går in hos barn och man har en vräkningsorder. Det som normalt händer är att socialen, polisen och så vidare också är inkopplade när man går in i en fastighet.

Det är inte så att man placerar barnet på gatan, normalt sett, utan ofta är det en situation där man omhändertar barn enligt LVU. Det är inte så att personen kickas ut på gatan och sedan låter man barnen sitta på gatan och frysa ihjäl. Så funkar det inte i Sverige, helt enkelt.

Det finns en annan sak som jag vill ställa en fråga om, nämligen träbyggnation. Jag har en förkärlek för träbyggnader i allmänhet, och det finns en anledning till att Sverigehuset ser ut som det gör. Det har nog sin bakgrund i att jag kommer från en släkt som äger skog och var så kallade skogsbönder och att jag själv är lite av en skogsbonde.

Jag har tidigare jobbat för Södra Skogsägarna och har därigenom spenderat 13 yrkesverksamma år i skogen, så när jag såg att Vänsterpartiet vill lägga en ansenlig mängd pengar, närmare bestämt 750 miljoner kronor, på att bygga i trä tyckte jag att det var trevligt. Men det är lätt att skära breda remmar i andras läder, för det skulle riktas mot att bygga flerbostadshus i trä. Det skulle dessutom ökas under kommande år. 750 miljoner var bara en svag början.

Hur säkerställer Vänsterpartiet att pengarna hamnar rätt och att det inte blir som med alla subventioner som kom från den tidigare regeringen, det vill säga att de går till hus som ändå hade byggts? Det byggs en hel del i trä redan i dag, och det är dessutom subventionerat på olika sätt. Framför allt är det ett billigt material som vi har gott om i landet.

Fru talman! Starkt svavelosande och i allt väsentligt helt felaktigt är ord som kommer för mig. Jag har hört dem tidigare efter att Malcolm Momodou Jallow har talat, och de gäller även i dag.

Modigt och nytänkande är det tydligen att belåna landet och skicka räkningen till våra barn. Jag tycker att det i betydligt högre grad låter oansvarigt.

Vi var inne på barnvräkningar. Kan Malcolm Momodou Jallow förstå att det ibland faktiskt är bra för barnen att myndigheter går in? Det är 342 barn vi pratar om. Det finns i runda slängar 1,7 miljoner barn i Sverige, i alla fall om man räknar alla under 18, och det föds ungefär 100 000 varje år. De 342 som vräks är ofta utsatta på många fler sätt än bara utifrån det faktum att föräldrarna inte har haft råd att betala hyran.

Tyvärr lever dessa barn ofta i misär, och det finns tyvärr ofta mycket runt omkring som våra myndigheter behöver ta itu med. Jag har själv sett exempel där myndigheterna, när de väl har kunnat komma in i familjerna, har kunnat förhindra att barnen fortsätter att leva i misär. Om man låter barnen bo kvar fortgår det ju bara.

Jag vill därför fråga Malcolm Momodou Jallow: Kan han verkligen inte se att myndigheterna ibland behöver gå in och hjälpa barn som befinner sig i en utsatt situation? Den är tyvärr ofta kopplad till dålig ekonomi, och det är då vi upptäcker hur illa ställt det egentligen är i familjen.