Adam Reuterskiöld

Fru talman! Många medborgare ser kommunala och regionala uppgifter som statens, exempelvis vård, skola och omsorg. Ibland har de kanske rätt; det är ofta staten som genom bidrag och ekonomiska incitament påverkar dessa verksamheter mest, men staten blir även kostnadsdrivare genom nya lagar och föreskrifter.

Det finns stora skillnader i förutsättningarna för Sveriges kommuner. Vissa kommuner verkar i glesbygd med långa avstånd, medan andra är tätbefolkade men i gengäld har högre kostnader. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att jämna ut skillnaderna mellan framför allt stad och land, men det uppfattas inte alltid som rättvist. En mycket stor del går till storstadskommuner som har alla förutsättningar att klara sig själva. Dessutom påverkar en kommuns ledning ofta hur väl den lyckas med det ekonomiska utfallet.

Fru talman! Det finns flera problem i systemet. Ett exempel är bristen på tillväxtincitament. Kommuner med hög skattekraft straffas genom omfördelning, vilket kan minska viljan att attrahera företag och nya medborgare. Systemet kan också uppfattas som otydligt och komplext. Det är svårt att förutse, och det blir svårt för kommunerna att hantera detta ekonomiskt. Vidare kan det uppfattas som orättvist. Vissa kommuner får mer stöd än nödvändigt, medan andra betalar oproportionerligt mycket.

Systemet kan leda till minskat självbestämmande. Kommuner som betraktas som rika har mindre möjlighet att prioritera lokala projekt och lokal välfärd. Framför allt finns vissa risker för bidragsberoende. Vissa kommuner är helt beroende av dessa bidrag.

Systemet bör premiera effektiv förvaltning snarare än kostsamma prestigeprojekt. Dessutom behöver kommuner och regioner med stark tillväxt få bättre förutsättningar.

Regeringen arbetar aktivt med att reformera det kommunala utjämningssystemet, med ambitionen att skapa ett mer rättvist och effektivt system som premierar de kommuner och regioner som visar god ekonomisk hushållning och har stark tillväxtpotential. Målet är att minska systemets komplexitet och ge kommunerna bättre möjligheter att anpassa sina prioriteringar efter lokala behov.

Regeringen och den parlamentariska Utjämningskommittén arbetar med förändringar av det kommunala utjämningssystemet. Kommittén lämnade i sitt betänkande Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn förslag om att minska skattesatser och negativa effekter av inkomstutjämning på tillväxt. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen har även för avsikt att inleda ett arbete i syfte att inrätta en informationsportal om riktade statsbidrag för att underlätta kommuners och regioners hantering av sådana bidrag och minska de administrativa kostnaderna.

I sitt betänkande föreslog Utjämningskommittén vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget till kommunsektorn. Kommittén lade fram principer för när staten bör använda riktade statsbidrag och hur de bör utformas för att minska de problem som de skapar.

Regeringen har även beslutat att inrätta en regiongranskningsfunktion med fokus på ändamålsenligt resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential. Funktionen inrättas på Ekonomistyrningsverket med det huvudsakliga uppdraget att granska regionernas ekonomiska situation. Myndigheten ska bland annat publicera en fördjupad granskning av utvecklingen av regionernas administration och vilken påverkan den har på verksamheternas effektivitet. I uppdraget ingår också att göra en fördjupad jämförelse av effektiviteten i verksamheter som utförs av privata utförare respektive i kommunal eller regional regi.

Regeringen har sedan tidigare även inrättat en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården på Kammarkollegiet. Delegationen ska bistå regionerna med analyser, föreslå åtgärder som kan öka verksamheternas effektivitet och sprida goda exempel. Delegationen ansvarar även för ett tillfälligt statsbidrag för åtgärder för en effektiv hälso- och sjukvård. Detta är ett svar på de strukturella förändringar som sker inom välfärden och syftar till att stärka effektiviteten.

Fru talman! Många motioner i betänkandet handlar om förändringar i välfärdens finansiering och effektivisering. Reformerna som tillåtit fler utförare inom vård, skola och omsorg har stärkt samhället, ökat valfriheten och gett utrymme för innovationer. Ingen enskild skola passar alla. Möjligheten att välja läkare och hemtjänst är viktig. Detta skapar inte bara individanpassad välfärd utan driver också fram bättre tjänster.

Men det får aldrig kompromissas med kvaliteten. Kommuner har gått från att vara utförare till att granska och upphandla. Strikta kontroller av både företag och personal är absolut nödvändiga. Det är av yttersta vikt att ständiga kontroller och granskningar gör att resurser används på rätt sätt. Dålig kvalitet och leverans får aldrig accepteras, oberoende av hur den levereras.

Vi kan inte fortsätta göra samma sak som vi alltid gjort fast billigare. Vi måste utveckla nya processer, tekniker och arbetssätt. Mer pengar till dåliga processer är inte lösningen.

Fru talman! Många kommuner har särskilda funktioner enbart för att söka administrativa statsbidrag. Vissa bidrag är så krångliga att söka att det inte ens är värt det. Generella bidrag är därför att föredra framför riktade, även om vissa politiska initiativ kräver öronmärkta resurser.

I grunden borde kommunerna kunna finansiera sig själva genom beskattningsrätten. Staten är dock den största kostnadsdrivaren för kommuner och regioner, med cirka 400 statliga myndigheter. Ett alternativ till att öka regelbördan borde vara att förenkla regelverk och därmed sänka kostnaderna för verksamheterna. Då skulle man även kunna tänka sig att de statliga bidragen sjunker i motsvarande grad.

Vi måste förenkla och förtydliga ekonomiska överföringar. I dag sysslar kommuner och regioner med att söka och följa upp bidrag i stället för att fokusera på kärnverksamheten. Kommuner måste få mer makt över och ansvar för sin egen ekonomi. Samtidigt behöver staten ta ett steg tillbaka och minska onödigt regelkrångel. Så kan vi skapa långsiktig hållbarhet i välfärden.

Fru talman! Därmed vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Statlig förvaltning, styrning och statistik är ett av de viktigaste områdena vi har att debattera här i kammaren. Jag är faktiskt genuint förvånad över att vi inte är fler som är intresserade av det här området. Den statliga styrmodellen handlar ju om hur vi går från politiskt beslut till förändring i verksamheter och är avgörande för hur vi i framtiden ska få resurserna att räcka till de saker som vi vill prioritera.

I budgetpropositionerna för både 2024 och 2025 anger regeringen att medborgarnytta, effektivitet och förenkling är ledord för all statlig verksamhet och att statsförvaltningen alltid ska vara öppen för omprövning och prioritering. Politik är att prioritera, och då inte bara mellan vad vi ska göra och inte, utan det är också att göra avvägningar mellan olika intressen.

Fru talman! Världen är föränderlig, inte minst de senaste veckorna. De senaste dagarna, kanske till och med de senaste timmarna, ser vi hur förändringar som vi nästan inte trodde var möjliga är sanna. Vår omvärld påverkas av många faktorer, och en långsiktighet i politiken och planeringen kanske inte är lika möjlig att vidmakthålla i framtiden. Vår förmåga till förändring kommer att vara den enda konstanten i framtidens ekvation. Det land som har möjlighet att förändra sig snabbast och bäst kommer att vinna i längden, och vinsten i det här fallet är att landets medborgare gynnas av tillväxt och bättre levnadsvillkor.

Statens styrning är i dag byggd på mycket av de individuella departementens, myndigheternas och verkens egna verksamheter. Samordning och målsättningar som spänner över flera delar av samhället tillhör ovanligheterna. Vi kommer att behöva skapa förutsättningar för konstant förändringsarbete både inom och mellan de olika delarna i statlig och kommunal förvaltning. Det arbetet kan delas in i två delar: att göra saker rätt och att göra rätt saker.

Hur gör vi då saker rätt? Statens styrning måste fokusera på att vara tydlig, målstyrd och inriktad på övergripande nytta. Här finns det en stor potential att tydliggöra processer och samtidigt jobba med digitalisering. AI är ett verktyg som med stor framgång kommer att användas i våra processer och arbetssätt.

Regeringen har gett Statskontoret och Ekonomistyrningsverket i uppdrag att utveckla metoder för att bättre kunna ompröva statens verksamhet och utgifter. Noterbart är att dessa två myndigheter även ska slås samman för ytterligare effektivisering. Mycket av metoder och arbetssätt kan kopieras eller med stolthet stjälas från andra delar av samhället som har jobbat med detta längre än det offentliga.

Naturligtvis, fru talman, måste vi också ha ständig ekonomisk uppföljning så att alla delar håller sig inom budgetramarna. Ibland kommer budgetminskningar att vara nödvändiga. Denna typ av kostnadsminskningar brukar liknas vid en osthyvel. Det har för- och nackdelar, eftersom det slår lika hårt mot effektiva verksamheter som mot ineffektiva. Men det kan också vara ett sätt att initiera förändrings- och effektiviseringsprocesser i många verksamheter.

Regeringen har mottagit betänkandet En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag från Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering. I utredningens förslag framgår att elva mindre myndigheter bör avvecklas, att nio myndigheters uppgifter och verksamheter bör slås ihop med andra myndigheter och att sju myndigheters uppgifter bör överföras till andra myndigheter.

Fru talman! Mycket av vad som är kostnadsdrivande orsakas av beslut som tas i enskilda delar av staten men som påverkar andra delar av samhället. Detta leder mig till nästa område: att göra rätt saker.

Vad menar jag med det, fru talman? En myndighet styrs av ett departement som har fokus på och kanske begränsas till en typ av verksamhet. Det kan dock ha långtgående implikationer för övriga samhället och skapa enorma kostnader för andra delar av samhället.

Ett exempel är Arbetsmiljöverket, som i dag jobbar med arbetsmiljö och även fokuserar på att skador inte ska uppkomma, det vill säga icke-existerande eller ännu icke-existerande problem. Det kan naturligtvis vara till stor nytta för verksamheter, men det kan också orsaka enorma kostnader innan problemen uppkommer. Det kan tyckas vara Arbetsmiljöverkets ansvar att se till vilka kostnader dessa regler orsakar. Dessa ökade kostnader kan kanske komma till bättre nytta i andra delar av statens verksamheter.

Fru talman! Vi måste skapa en styrnings- och ledningsmodell som på ett effektivt sätt fördelar uppdrag och resurser så att de ger mest nytta för medborgarna och mer nytta för mindre resurser. Vi måste också arbeta mer med förenklingar, något som även EU har anammat. Regeringen har sedan tidigare riktat återrapporteringskrav om förenklingar till ett trettiotal myndigheter i deras regleringsbrev för 2024 för att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag samt förbättra deras kontakter med myndigheter.

Regeringen har även givit Tillväxtverket i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag och utreda möjligheterna för statliga myndigheter att använda AI. Nu tar vi ytterligare steg för att öka användandet av AI. Det bidrar till såväl effektivare arbetssätt inom staten som förenklingar för företag. AI har stor potential att minska byråkratin, förbättra företagens villkor och öka medborgarnyttan, enligt civilminister Erik Slottner. Vi står inför ett paradigmskifte. Vi måste skapa en förändringsbenägenhet i de statliga organisationerna, som fokuserar på effektivitet och nyttomaximering.

Med det som anförts, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! 138 miljarder - det är den totala skulden hos Kronofogden. Det är en ökning med 16 procent sedan förra året. Det har ökat med 36 procent på två år och är en fördubbling på tio år. Man får förstås ta hänsyn till penningvärdet, men viktigt är också att 20 000 personer fler i dag är registrerade hos Kronofogden. Det totala antalet är 430 000 personer. Det handlar ofta om fordonsrelaterade skulder, men det är också vanligt med konsumtionskrediter.

Fru talman! Sveriges ekonomi är i grunden stark. Statens skuldsättningsgrad är förhållandevis låg tack vare en väl planerad och utförd finanspolitik som har tacklat inflationen under de senaste åren, och inflationen är naturligtvis det största hotet mot var och en i Sverige. Konjunkturen är dock fortfarande vikande, och överskuldsättningen är ett växande problem. Ännu fler kan komma att bli inskrivna hos Kronofogdemyndigheten.

Detta betänkande kan delas in i tre olika delar: överskuldsättning hos privatpersoner, skuldsanering och normalbelopp och möjligheten för borgenärer att kräva igen skulder, där även möjligheten för brottsoffer att få ersättning ingår.

Jag vill börja med överskuldsättningen, fru talman.

Hushållens skuldsättning har, som jag sa tidigare, ökat de senaste åren. Skuldsättning i sig är inte dåligt. Det är bra att kunna låna till en bostad eller någonting annat med fast säkerhet. Det problematiska är naturligtvis överskuldsättningen och när individerna tappar kontrollen över sina skulder.

Fru talman! Ett fungerande samhälle måste ha en fungerande finansmarknad. På en fungerande finansmarknad måste det finns fri konkurrens och fri etablering, inom vissa gränser. Det är samhällets och kanske den här kammarens ansvar och skyldighet att skapa regler för denna marknad som gör det möjligt för finansiella företag att agera, samtidigt som det finns ett skydd för konsumenterna så att de inte försätter sig i situationer som de inte klarar av.

Regeringen har gjort en lång rad saker för att hantera och skydda konsumenterna samtidigt som man bevarar en fungerande finansmarknad. Här följer några exempel.

I början av juli 2023 redovisades betänkandet Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning, och den 24 september överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2025.

Propositionen innehåller bland annat förslag på att nuvarande räntetak och kostnadstak ska omfatta fler kreditgivare, utom bostadskrediter. Detsamma gäller begränsningen för kreditgivare att ta ut ersättning med anledning av betalningsförsening. Räntetaket ska sänkas från 40 till 20 procentenheter. Begränsningen av möjligheten att förlänga löptiden ska också få ett utvidgat tillämpningsområde och omfatta alla krediter utom bostadskrediter. Näringsidkare ska vid marknadsföring av alla typer av krediter, utom bostadskrediter och vissa räntefria lån, lämna särskilda upplysningar om att det medför kostnader att teckna en kredit.

Sedan den 1 juli 2014 omfattas snabblåneföretag av tillståndsplikt enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Dessförinnan var snabblåneföretag enbart registreringspliktiga. Det innebar i praktiken att det inte ställdes några krav på företagens verksamhet.

Snabblåneföretagens lån utmärker sig i flera avseenden jämfört med bankernas. En bidragande orsak till problem med överskuldsättning bland hushåll på den svenska marknaden är den tekniska utvecklingen och en förändring i hur man tar upp lån. Enkel tillgång till lån över internet har ökat under de senaste åren och bidrar till ett osunt konsumtionsmönster. Snabblåneföretagens lån har till dominerande del en avsevärt högre ränta än den ränta bankerna ger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Fru talman! En annan del av detta betänkande behandlar möjligheterna för borgenärer att få ut sina pengar från den som är skyldig dem pengar. Ett exempel på detta är brottsoffers möjlighet att få ersättning.

Regeringen tillsatte den 22 juni 2023 utredningen Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. En del av utredningens uppdrag är att se över reglerna om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott för att stärka föräldraansvaret.

Utredaren ska även ta ställning till om brottsoffer ska kunna få utmätning av fler slags skadestånd än frihetsberövandeersättning som en gärningsperson har rätt till och som i dag är undantagen från utmätning.

Jag vill också i mitt anförande kort beröra ett område som inte berörs i betänkandet men som ändå rör detta område, och det är konkurslagstiftningen.

Konkurslagstiftningen ses över just nu, och förslaget innebär att tingsrättens roll i processen renodlas och att fler uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser. Samtidigt förenklas processen bland annat genom att åtgärder som i dag kräver inblandning från flera aktörer utförs enbart av förvaltaren eller tillsynsmyndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

Det senaste året har Sverige befunnit sig i ett tufft ekonomiskt läge. Stigande räntor och hög inflation ger höga produktions- och finansieringskostnader, vilket har gjort ett stort avtryck inte minst inom byggnationen.

För att vända utvecklingen i ekonomin har regeringen prioriterat inflationsbekämpning, och det har på ett effektivt sätt fått ned räntor och inflation. Det ser ut som om botten för byggandet har nåtts och att vi kan vänta oss förbättringar inom det området.

Vi har dock under en lång tid sett hur olika tillståndsprocesser har utökats och ledtiderna för processerna blivit längre och längre. Ett av de stora hindren i byggandet och företagsetableringar är de långa ledtiderna. Det tar i genomsnitt mellan fem och tio år för en detaljplan och bygglovsärenden. Detta medför ett stort slöseri med resurser, och i många fall hade det kunnat undvikas.

För att ledtiderna ska kortas krävs en effektivisering av myndigheternas processer. Hur ser ministern på dessa frågor?

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi är här i dag för att debattera ett motionsbetänkande om associationsrätt. Associationsrätten är ett rättsområde inom svensk lagstiftning som handlar om reglering av olika typer av sammanslutningar - juridiska personer som bildas för ett gemensamt ändamål. Det kan uppfattas som ett ganska tråkigt och svårt lagområde, men det är faktiskt någonting som berör nästan alla i Sverige.

Vilka hänsyn måste man då ta på detta område? Motionerna i det här betänkandet kan var och en för sig verka motiverade. I vissa fall där de kan vara berättigade pågår det redan ett arbete. Det är dock bra att vi hanterar alla dessa sammantaget, då alla regler måste vägas mot varandra. Hur kan man göra en avvägning mellan att å ena sidan göra det så enkelt som möjligt att starta och driva företag och att å andra sidan begränsa möjligheterna för kriminella att använda företag som brottsverktyg?

Sveriges grund vilar på företagande. Tillväxt och möjlighet för våra gemensamma åtaganden inom välfärden grundas på ett fritt och blomstrande näringsliv. Samtidigt har vi, speciellt de senaste åren, sett en ökad ekonomisk brottslighet. Vår regering har under denna mandatperiod aktivt jobbat med att få bukt med den ekonomiska brottsligheten, då den även kan länkas till våldsbrott och annan kriminalitet.

Den här brottsligheten slår hårt, inte bara mot samhället i stort. Företag används för att hantera pengar och annat som kan härledas från kriminalitet. Denna brottslighet slår även direkt mot våra laglydiga företag. Brottsligt företagande skapar en osund och ojämn konkurrens för de företag som följer lagstiftningen.

Fru talman! Lagar och regler skapar problem för företag. Ett av de största problemen, och en av de största stötestenarna, inom EU är det ökade regelkrånglet. Regelbördan hindrar konkurrens och utveckling. Den skapar stora administrativa kostnader, hämmar produktiviteten och försvagar EU:s konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Vad har då regeringen gjort i dessa frågor?

Regeringen har lagt fram en offensiv förenklingsagenda för att det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska stärkas. Det är avgörande för Sveriges välstånd på lång sikt.

Regeringen har under mandatperioden påbörjat och vidtagit en lång rad åtgärder. Ett exempel är utökat stöd till myndigheternas förenklingsarbete. Förenklingar måste ske inom alla områden och på alla nivåer. Det kan innebära ekonomiska tillskott men även ändrade instruktioner och regleringar. Regeringen har givit Tillväxtverket i uppdrag att erbjuda stöd till myndigheter.

Ett annat exempel är fler etjänster hos kommuner som förenklar för företag. Regeringen har gett Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna ta fram underlag för utveckling av etjänster samt vägledning för anmälan av och ansökan om olika typer av verksamheter hos kommunerna. Detta förslag kan effektivisera inte bara företagens hantering av det här utan även kommunernas arbete i dessa processer.

Det inrättas ett förenklingsråd för att minska företagens regelkrångel. Det är viktigt att inhämta synpunkter på de förslag som läggs fram på dessa områden.

Ett implementeringsråd ska stärka svensk konkurrenskraft. Implementeringsrådet ska syfta till att ge ett företagsperspektiv tidigt i EU-processer och verka för att EU:s lagstiftning inte ska genomföras över miniminivå.

Ett trettiotal myndigheter har getts i uppdrag att förenkla för företag, och det finns krav på återrapportering.

Kravet på fysiska kvitton har avskaffats. Detta kan kännas som en ganska liten del, men det underlättar faktiskt för företagen. En stor del av bokföringen och de dagliga transaktionerna är i dag digitala.

Listan kan göras lång. I Sverige ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska. Företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet.

Samtidigt, fru talman, har regeringen agerat snabbt och resolut för att bekämpa brott. Under de senaste två åren har Sveriges regering vidtagit flera åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet och strypa den kriminella ekonomin.

Ett exempel är inrättandet av ett finansiellt underrättelsecentrum. I december 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska etablera ett finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att fördjupa samarbetet mellan Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och de privata aktörerna för att effektivt motverka den kriminella ekonomin.

Man har också lagt fram lagförslag när det gäller företagsrelaterad brottslighet. I juni 2024 lade regeringen fram lagrådsremissen Bolag och brott, som innehåller regler för att förebygga och bekämpa brott inom företag. Genomförandet av förslagen i propositionen inkluderar kriminalisering av företagskapning, skärpta straff för brott mot målvaktsförbudet och stärkta kontrollmöjligheter för Bolagsverket.

Reglerna för Fskatt har skärpts. I juni 2024 beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag om förändringar på Fskattens område för att skydda seriöst näringsliv och motverka kriminell ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

I höstbudgeten presenterade regeringen ett åtgärdspaket för att stärka arbetet mot den kriminella ekonomin. Paketet omfattade skärpta regler för att motverka felaktiga utbetalningar från offentliga system, ökade anslag till myndigheter som Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket och Försäkringskassan för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet samt insatser mot penningtvätt och företagsbrottslighet.

Fru talman! Vi kan se att regeringen under denna mandatperiod på ett bra sätt har visat att man kan bekämpa ekonomisk brottslighet samtidigt som man underlättar och stöder nyföretagande samt drivande och utvecklande av företag. Det är av yttersta vikt för samhället för att bekämpa brottslighet, för att förenkla företagande och för att skapa mesta möjliga nytta för samhället.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Herr talman! Jag tackar så mycket för synpunkterna.

När det gäller skattesänkningar för dem med högst inkomster är det lite märkligt, för de med högst inkomster är tydligen väldigt många. Jag tycker i och för sig att det är bra att ledamoten tycker att många är rika, men det är alltså ungefär 1 miljon människor som får skattesänkningar. Hade vi inte gjort uppräkningen hade det varit 1 ½ miljon, och hade vi inte haft en uppräkning av brytpunkten alls hade alla varit höginkomsttagare. Det vore ju fantastiskt bra; problemet är bara att alla också skulle bli väldigt högt beskattade.

Jag tror att det finns en ideologisk skillnad här. Jag tror att medborgarna ska förfoga över sina egna pengar så mycket som möjligt, och för er är det tvärtom, Eva Lindh. När ni vill höja skatterna vill ni göra det för alla på ett bräde. Det här gäller ju inte bara höginkomsttagare, som vi hörde tidigare, utan det handlar om personer inom exempelvis vården, polisen eller försvaret. Det finns alltså en ideologisk skillnad i hur vi hanterar skattehöjningar och i vem som ska ha pengar och inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

När det gäller att tillföra resurser har vi gjort det. Som nämndes tidigare har vi tillfört 16 miljarder i generella bidrag. Vi tillför alltså mycket i den här budgeten. Jag kan förstås gå in på detaljer, men jag tror ändå att ledamoten kan se att de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna under de två kommande åren kommer att bli mycket bra.

Jag tycker också att det är trevligt och bra att se det kommunala självstyret ge lite bevis för den tes jag har, det vill säga att det finns kommuner som sköter sin verksamhet alldeles utmärkt och samtidigt har väldigt låga skatter. Det är inte alltid resurserna som gör skillnaden när det gäller kvalitet. Men att säga att allt går att räkna i pengar är naturligtvis en väldigt enkel politik att föra. Effektivitet och att tillvarata kommuninvånarnas nytta är en prioriteringsfråga, och det är just det som är politik.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Som tidigare ledamöter har nämnt har vi alltså tillfört en rad olika saker, och vi behåller även satsningar som vi gjorde under de år då inflationen var högre. Framåt ser vi att det ekonomiska resultatet för både kommuner och regioner ser mycket bättre ut, av en rad olika anledningar. Den främsta är att inflationen har gått från 10 procent till under 2 procent, vilket naturligtvis skapar utrymme för regioner och kommuner att satsa pengar eftersom de slipper höga kostnader för pensionsavsättningar, höga driftskostnader och framför allt höga finansiella kostnader. Det skapar utrymme för att prioritera annorlunda.

Det är just att prioritera annorlunda som jag tycker var det viktigaste budskapet i det anförande jag höll. Det är viktigt att vi tittar på hur vi ska skapa bästa möjliga nytta. Vi kan inte fortsätta att göra saker som vi alltid har gjort dem, och vi kan inte heller alltid göra precis som vi har gjort fast billigare. Vi måste i stället hitta nya sätt att skapa nytta.

I Socialdemokraternas värld skapas all nytta med högre skatter och mer resurser. Man tror att ingenting går att ordna utan mer pengar till välfärden. Jag tror faktiskt inte på den teorin över huvud taget, utan jag tror att mycket av det vi behöver göra nu är att se över hur vi kan effektivisera. Hur kan vi göra mer med pengarna? Det finns nämligen en begränsning i hur mycket man kan ta ut i skatter - även i en socialdemokratisk värld, tror jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

När det kommer till va-frågan är den mycket intressant. Det är egentligen inte en kommunal verksamhet, utan va-frågan är det faktiskt va-kollektivet som ansvarar för. Kommunen ansvarar för funktionen, men det är va-kollektivet som hanterar detta. Det där är nog ett bra exempel på att vi under mycket lång tid - flera decennier - inte har följt upp investeringarna i va-satsningar på det sätt som behövs. Där tror jag att vi kan göra mycket, just apropå att prioritera.

Herr talman! Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner handlar i grunden om hur man från statens sida på bästa sätt kan ge förutsättningar för kommuner och regioner att ge så mycket nytta som möjligt till våra medborgare.

Vår regering har inom det här området gjort mycket på den korta tid man har haft på sig. Först och främst har man gjort det viktigaste för kommuners och regioners ekonomi, nämligen att bekämpa inflationen. Med den kraftiga inflation på över 10 procent som rådde vid regeringens tillträde steg inte bara kostnaderna för driften hos många kommuner och regioner, utan även pensionskostnaderna tyngde ekonomin kraftigt. Efter att ha drivit en effektiv och framgångsrik finansiell politik kan vi nu lägga fram en budget som stöttar ekonomin och ger ökad tillväxt. Vi har nu fått ned inflationen till under 2 procent.

Grunden till all välfärd och trygghet ligger i tillväxt och företagande. Det är av yttersta vikt att kommunernas och regionernas invånare kommer i arbete och bidrar till det gemensamma. Arbetslinjen är grunden för att säkerställa kommuners och regioners ekonomi.

De ekonomiska utsikterna för kommuner och regioner ser bättre ut under 2025 och ännu bättre under 2026. Eftersom en rad tillfälliga satsningar upphör kommer det totala utrymmet att minska något under perioden, men ett av målen med utgiftsområdet är att medlen ska användas så effektivt som möjligt, att skapa maximal marginalnytta. Tillförande av resurser är inte alltid det enda svaret på alla frågor.

Ekonomi är hushållning med knappa resurser på lång sikt. Kommunal ekonomi ingår i det finanspolitiska ramverket, vilket gör att det inte bara är viktigt för enskilda kommuner och regioner att ha en bra ekonomi utan även för hela nationen.

Herr talman! Vi ser i dag stora skillnader i hur ekonomin sköts mellan kommuner, och det har under lång tid gått sämre för regionerna än för kommunerna. Det kommunala utjämningssystemet syftar till att jämna ut skillnader i förutsättningar mellan olika kommuner och regioner. Det är något som ständigt måste justeras för att skapa incitament för effektivt resursutnyttjande, premiera tillväxt och samtidigt jämna ut kostnadsdifferenser. Det är därför som budgeten innehåller ett tillskott på drygt 166 miljarder i det kommunala utjämningssystemet och mer än 6 miljarder i utjämningsbidraget för LSS.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Något som påverkar den ekonomiska hushållningen i kommuner och regioner är den stora floran av riktade bidrag, som vi har diskuterat tidigare. Vi har jobbat långsiktigt med att minska de riktade bidragen, och de har minskat med 6 miljarder i den här budgeten och är färre än på mycket länge. De kommer att minska den administrativa bördan för många kommuner i ansökningsprocessen och i uppföljningen. Under 2023 och 2024 har det generella bidraget höjts med 16 miljarder, som ligger kvar under 2025.

För att förenkla och effektivisera handläggningen av de riktade bidrag som finns kvar kommer regeringen att inrätta en portal med information om hanteringen av de riktade bidragen. Det är något som är efterfrågat bland kommuner, inte minst de mindre kommunerna.

Det är viktigt att kommuner och regioner använder de generella bidragen för att öka förändringstakten, inte bara till den allmänna driften. Tyvärr ser vi nu att kostnaden för anställda inom administration och stabsfunktioner har ökat. Det finns stora skillnader i hur ekonomin sköts i olika kommuner, vilket Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, har studerat. De har publicerat nyckeltal för produktivitet och effektivitet i kommuner. Man har konstaterat att det inte går att se något samband mellan kvalitet och kostnader, det vill säga att de kommuner som har högst resursförbrukning inte nödvändigtvis är de som har bäst kvalitet i omsorgen.

Vi har därför infört olika lösningar för att förenkla och förbättra för kommunerna att öka effektiviteten. Vi har bland annat inrättat en försöksverksamhetskommitté som har i uppdrag att främja försöksverksamheter i kommunerna. Mät, jämför och förbättra, stjäl med stolthet - det kommer alla att tjäna på.

Regeringen avser att gå vidare med andra initiativ, exempelvis en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården med uppgift att pröva frågor om bidrag och stärka effektiviteten i hälso- och sjukvården samt sprida goda exempel. Man kommer även att inrätta en särskild granskningsfunktion med uppdrag att utvärdera och granska regionernas ekonomi. Det har avsatts pengar i budgeten för förslaget för åren 2025 till 2028.

Herr talman! Något som påverkar samhällsutvecklingen i stort och i synnerhet ekonomin för många kommuner är naturligtvis den demografiska utmaningen. Nativiteten ökar inte medan medellivslängden gör det. Det innebär att vi redan nu måste se till att öka effektiviseringen och förändringsbenägenheten för att kompensera.

Vid mandatperiodens början ändrades vissa kommunala redovisningsregler, vilket jag tycker är bra. Det kan tyckas vara en liten del, men det är viktigt för att skapa långsiktighet för kommunerna. Den så kallade RUR:en har omvandlats till en resultatreserv. Det gör att medel som avsätts under goda tider kan användas vid tider av större investeringsbehov eller vid sämre tider. Det är naturligtvis en av politikens huvuduppgifter att skapa goda förutsättningar för nästkommande generation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Ett arbete som genomsyrar hela budgeten, inte bara det här området, är välfärdsbrottsligheten. Det systematiska arbetet med kontroller och uppföljningar av bidragstagare, men även av utförare, i välfärdssystemen är av yttersta vikt. Det är helt oacceptabelt att pengar går till organiserad brottslighet i stället för dem som behöver dem.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att förslaget i budgeten gör det möjligt att uppfylla det mål som finns för budgeten, nämligen att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och regioner att bidra till effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet, och jag vill önska talmanspresidiet, mina kollegor och tjänstemännen i riksdagen en god jul.

(Applåder)

Fru talman! När den nuvarande regeringen tog över makten under slutet av 2022 var inflationen skyhög och vi hade stora ekonomiska problem.

Efter en framgångsrik och både snabb och effektiv bekämpning av inflationen ser vi nu att finanspolitiken kan skiftas över till att fokusera på andra saker. Återhämtningen dröjer dock. Det ligger en period framför oss där vi har mycket att göra.

Jag undrar om finansministern har möjlighet att säga någonting om detta särskilt med anledning av IMF:s senaste prognos. Finns det anledning att revidera något inom svensk ekonomi framöver?

Herr talman! Jag vill ställa en fråga angående säkerhet och trygghet i vårt land.

Otrygghet och brister i säkerheten har blivit en allt större del av vårt samhälle och utgör i grunden ett hot mot demokratin. Skjutningar och sprängningar förekommer nästan dagligen. Även terrorism och våldsbejakande extremism tillsammans med fientliga staters agerande mot Sverige har blivit ett stort problem. Också mäns våld mot kvinnor och det hedersrelaterade våldet är problem som vi måste hantera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Regeringen har redan från början av mandatperioden genomfört en rad olika åtgärder. I går presenterade man också nya satsningar för att komma till rätta med otryggheten i Sverige. Vilka effekter anser statsministern och regeringen att man kan förvänta sig av dessa åtgärder?

Herr talman! Min fråga går till finansministern.

Vi har sett i världen hur inflationen har påverkat de globala ekonomierna. Vi har sett hur ECB och Federal Reserve har hanterat situationen på ett bra sätt och även hur Riksbanken har hanterat den.

Finanspolitiken är en grund för den långsiktiga hanteringen av inflationen, och vi har sett i Europa hur olika länder har hanterat det på olika sätt. Vår regering med finansministern i spetsen har hanterat inflationen på ett utmärkt sätt, och vi ser nu hur den gradvis sjunker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till finansministern är: Hur ser finansministern på utvecklingen av inflationen, och vad kan vi göra för att begränsa dess inverkan på vår ekonomi?

Herr talman! Ja, utredning om hyror, hyresnivåer och hur man tekniskt ska lösa detta är något som har funnits sedan tidigare regeringar. Man har kommit fram till att marknadshyror är ett bra sätt att hantera förändringar i kostnadsstrukturer.

Att ge mer till kulturen tycker jag är en bra prioritering under vissa förutsättningar. Men att göra det genom att sänka hyrorna och låtsas att fastighetskostnader inte är en del av kulturkostnaderna tror jag är ett dåligt sätt. Jag tror att det är viktigt att man belyser de kostnadsökningar som finns i fastighetsbeståndet och att man inte gömmer undan det och låter någon annan betala. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att vi hanterar ökningen för kulturen på precis samma sätt som man hanterar ökningen för olika resurser i olika områden inom statlig, kommunal och regional förvaltning. Det handlar alltså om en transparens och en tydlighet i fråga om var kostnader ska ligga.

Sedan tror jag att man måste hantera inflationskostnader på samma sätt som i övrig förvaltning.

Herr talman! Tack, Joakim Sandell, för anförandet! Jag vill börja med att säga något när det gäller diskussioner om personer. Jag är helt övertygad om att regeringen utser kompetenta personer ur olika delar av den politiska organisationen, och jag har stor tillförsikt när det gäller både Max Elgers och Irene Svenonius arbete med att hantera statens fastigheter. Det är ett viktigt område.

När det gäller hyror är det viktigt att man hanterar dem på ett bra sätt och att det är tydligt och transparent vad verksamheter kostar. Man kan inte dra ned nivån på hyran och låtsas som att kostnaden inte finns. Det är avgörande att varje verksamhet har möjlighet att bära sina egna kostnader på ett bra och effektivt sätt. Det är naturligtvis också viktigt att veta att det fungerar.

Att sänka hyran för en verksamhet bara för att den hanteras av en kulturinstitution är inte ett bra sätt att hantera statens resurser. Det måste vara tydligt hur vi gör detta. I hyressättningen är detta ett viktigt instrument för att kunna hantera det.

Herr talman! Definitionen av ekonomi är hushållning med knappa resurser. Det är någonting som vi måste bli mycket bättre på.

Det här motionsbetänkandet handlar om statlig förvaltning och statistikfrågor, men det jag främst kommer att koncentrera mig på är styrningen av staten som helhet.

Statens uppgift är att skapa mesta möjliga nytta för medborgarna. Hur gör vi det? Svaret på den frågan kanske inte alltid är mer resurser till alla verksamheter. Målet med den politik vi debatterar och beslutar om här i kammaren måste vara att ge bästa möjliga förutsättningar för våra myndigheter, kommuner och regioner att skapa den nyttan. Varje ny lag, förordning och riktlinje och varje nytt arbetssätt som vi eller våra myndigheter och verk beslutar om måste ha detta som resultat.

Samtidigt tror jag, herr talman, att vi har uppnått peak reglering. Jag tror inte att lösningen är mer regler och lagar för att reglera alla de här sakerna.

Den svenska staten har i dag sammanlagda utgifter på drygt 1 300 miljarder kronor. Samtidigt har det funnits diskussioner om att förändra överskottsmål. Det skulle kanske ge 20, 30 eller 40 miljarder som ökar möjligheterna till investeringar i statliga, kommunala och regionala verksamheter som verkligen behövs. Men om vi i stället skulle effektivisera och omprioritera skulle vi kunna frigöra betydligt större resurser.

Det beräknade reformutrymmet ligger någonstans kring 50-60 miljarder per år, men en vanlig estimering av förändringspotentialen i ett företag är mellan 5 och 10 procent. Detta skulle med enkel matematik leda till mellan 65 och 130 miljarder per år i möjliga förändringar i omprioriteringar. Det är betydligt mer än omprövningen av överskottsmål och reformutrymmet sammanslaget.

Det här ligger också i linje med den AI-granskning som har gjorts av Jens Nylander när det gäller hanteringen av fakturor bland kommuner och regioner. Det är en granskning av 236 kommuner och elva regioner där man har analyserat 30 miljoner fakturor. Man har sett en rad häpnadsväckande hanteringar av kostnader, men man har också kommit fram till i genomsnitt ungefär 90 miljarder i möjliga förändringar och prioriteringar. I dagligt tal kan man kalla det besparing, men jag skulle vilja tala om effektivisering snarare än besparing.

Med detta sagt är det ju inte så att staten, regionerna och kommunerna bedriver dåliga verksamheter. Tvärtom är verksamheten överlag fantastiskt bra och effektiv på många sätt. Diskussionerna om effektiviseringar och förändringar i arbetssättet är någonting som är ständigt närvarande i näringslivet, men det är väldigt sällan som vi diskuterar detta här i riksdagen. Vi koncentrerar oss på mer resurser, som blir svaret på alla frågor.

Vi kommer inte alltid att kunna göra sådant som vi alltid har gjort fast bättre. Vi kommer heller inte att kunna göra sådant som vi alltid har gjort bättre och billigare. Vi behöver nya processer för att få ökad nytta för samhället. Samtidigt, herr talman, är det inte alltid kostnadsbäraren som har störst förändringspotential. Det är inte besparingen i själva verksamheterna som är den största besparingen.

Det är ofta statliga lagar och förordningar som har skapats här och på andra statliga myndigheter som är den största kostnadsdrivaren för kommuner och regioner. Även EU har identifierat regelkrångel som en av de främsta anledningarna till att Europa tappar i konkurrenskraft.

Ett flertal motioner i det här betänkandet handlar om att minska antalet myndigheter. Det är definitivt ett bra sätt att hantera administrativa kostnader och begränsa statens kostnader. Men det är inte bara där som besparingspotentialen och effektiviseringen ligger. Vi måste hitta nya sätt att hantera våra invanda mönster.

Regeringen bedriver i dag ett arbete på många sätt på det här området. Man har även infört övergripande besparingar i årets budget, vilket är ett bra instrument för att öka incitamentet att effektivisera. Men utöver detta har staten också helt nyligen tillfört 6 miljarder kronor till regionerna, för ibland behöver man investera och öka kostnaden för att i ett senare skede kunna minska kostnaden och öka nyttan.

Förändringsprocesser är alltid svåra. Ofta krävs det resurser och investeringar för att spara på sikt. Därför tillför nu regeringen också detta till verksamheterna. Staten kan påföras sitt ansvar för kostnadsökningar och inflationen, men våra kommuner och regioner har också ett eget ansvar att hantera detta och bedriva en effektiv verksamhet.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Eva Lindh så mycket för svaret. Jag reagerar omedelbart genom att fundera på vad ledamoten säger, nämligen att man prioriterar mer resurser. Återigen är det alltså inte fråga om att prioritera vad man ska göra utan om att prioritera mer pengar. Mer pengar och högre skatt är alltid svaret på frågorna.

Jag är lite förvånad över att vi inte kan vara mer dynamiska i diskussionerna och fundera på om det finns saker som man kan förändra i processerna för hur vi hanterar olika saker. Det måste det göra, för olika regioner går olika bra. Det finns ett par regioner som just nu lånar till den årliga driften. Det finns också regioner som inte gör några besparingar över huvud taget.

Diskussionen om ständiga förbättringar är i det privata näringslivet en naturlig del av verksamheten men premieras inte i vår styrning av regioner och kommuner. I det kommunala utjämningssystemet finns inga delar som premierar effektiv förvaltning. De största bidragstagarna i systemet är Malmö, Göteborg och Södertälje. Jag tycker att de borde kunna hantera sin ekonomi på ett helt annat sätt än vad som är fallet i dag.

Det är också intressant att höra att man inte funderar på vart pengarna går när man väl satsar dem. En privat entreprenör gjorde häromveckan en AI-analys av 33 miljoner fakturor från 229 olika kommuner. Bara när det gäller kostnaderna för hanteringen av de fakturorna ser man en besparingspotential på över 90 miljarder per år genom effektivisering. Det här är saker som jag tycker är oerhört viktiga men som jag inte hör något om från ledamoten och från Socialdemokraterna. När ska vi börja diskutera ett förändrat arbetssätt?

Herr talman! Vi har nu hört en debatt om regionernas och kommunernas förmåga att leverera marginalnytta till våra kommuninvånare. Det är en hel del som egentligen bara går ut på mer resurser. Vi hörde ledamoten Eva Lindh säga att man har anställt 100 000 personer fler, och det är mer resurser som gäller. Min ena fråga till ledamoten är hur man ska finansiera all denna resursökning.

Den andra frågan är: Är det alltid detta som är svaret på frågorna - är mer resurser alltid det som ger effekt i vården eller skolan? Jag hörde inte i anförandet någonting om effektivitet eller prioriteringar. Vi tittar nästan aldrig på hur vi ska effektivisera, göra saker på ett annat sätt eller öka förändringsbenägenheten i våra verksamheter. Det gäller inte bara kommuner och regioner utan i högsta grad även statlig förvaltning och oss här i riksdagen. Hur kan vi premiera en annan typ av processer för att kunna leverera mer nytta till medborgarna för mindre resurser? Det är ju inte minst viktigt nu i tider av inflation. Min fråga till ledamoten är hur Socialdemokraterna tänker när det kommer till effektivisering och prioriteringar.

Herr talman! Det motionsbetänkande vi har att debattera i dag rör olika delar av kommunsektorn. Under ett mindre antal rubriker som "Det kommunalekonomiska utjämningssystemet", "Riktade statsbidrag" och "Välfärdens långsiktiga finansiering" samlas en väsentlig andel av det inom det politiska systemet som gemene man ser allra mest av.

Något som kännetecknar Sverige och resten av Norden är att en stor del av beslutsfattandet sker på kommunal nivå, nära medborgarna. Det är också här som majoriteten av välfärdstjänsterna utförs. Kommuner och regioner står också för en mycket hög andel av det totala skatteuttaget.

Med denna långtgående kommunala självstyrelse kommer också ett stort ansvar för varje region och kommun att ge bästa möjliga service till medborgarna och sörja för att deras skattemedel förvaltas på ett så ansvarsfullt och ekonomiskt hållbart sätt som möjligt.

Kommunala frågor

Vilket ansvar faller då på oss här i Sveriges riksdag? Framför allt gäller det för oss att skapa stabila spelregler och goda förutsättningar för kommuner och regioner att fullt ut göra sitt jobb.

En stor del av statens bidrag till kommunernas finansiering går via det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Det är tveklöst så att Sveriges kommuner har väldigt olika förutsättningar, både demografiskt och geografiskt, och det är rimligt att vi hanterar de skillnaderna på ett sätt som gör det möjligt att skapa en välfärd av god kvalitet i hela landet. Här pågår också en utredning som inom kort kommer att redovisa sitt resultat.

Jag vill dock i denna debatt betona vikten av att utjämningssystemet premierar effektivitet och innovation. Dorotea kan inte bli Danderyd, men alla kommuner kan och ska arbeta aktivt och löpande för att förbättra nyttan för medborgarna. Så är inte alltid fallet i dagens system. Flera av de stora nettobidragstagarna i systemet är stora kommuner som vi bör kunna förvänta oss mer av. Det åligger alla att bli vassare och att prioritera de huvudsakliga uppgifterna och prioritera ned eller bort sådant som inte är nödvändigt och som inte skapar maximal marginalnytta för medborgarna.

Att prioritera är även något staten måste göra i sin relation till kommuner och regioner. Det är lätt hänt att riksdag och regering i sin strävan att visa handlingskraft ålägger kommunerna nya eller utvidgade uppgifter som kan vara väl så viktiga men som tar tid och pengar från kärnverksamheten.

Av samma anledning är det viktigt att hålla ett öga på de riktade statsbidragen. De ska stå i rimlig proportion till de generella bidragen och inte utgöra en onödigt stor administrativ börda för kommuner och regioner. Det får inte heller skapas långsiktiga kostnadsökningar när statsbidragen förändras. Det är därför välkommet att vår nuvarande regering arbetar aktivt med statens styrning av kommunsektorn. Även på detta område finns en pågående utredning som har i uppdrag att identifiera riktade statsbidrag som skulle kunna ingå i de generella statsbidragen.

En fråga som också berörs i betänkandet och allt oftare i den allmänna debatten är välfärdens långsiktiga finansiering och kommunernas och regionernas förutsättningar. Vi har de senaste åren sett ett ökat tryck på sektorn att investera i fastigheter och infrastruktur. Dels har vi en relativt kraftig befolkningstillväxt och förändringar i befolkningsstrukturen, dels finns ett reinvesteringsbehov till följd av att stora delar av fastighetsbeståndet har stått i många decennier. Det är uppenbart att vi genom åren inte har prioriterat långsiktiga investeringar utan andra utgifter.

Att kunna klara av perioder med högre investeringstempo måste kunna förutsättas ligga inom kommunernas och regionernas uppdrag. Men vi kan också konstatera att det ekonomiska regelverk som kommunerna har att hålla sig inom inte gör denna uppgift helt enkel.

Under några år har det funnits möjlighet för kommunerna att avsätta medel i en så kallad resultatutjämningsreserv. Dock har villkoren för hur och när medlen får användas varit väl begränsade, och relativt få kommuner har valt att använda den möjligheten. Det är därför positivt att resultatutjämningsreserven nu har blivit en resultatreserv som ger kommunerna bättre möjligheter att spara och planera för utgifter längre fram.

Herr talman! Vi har under det senaste decenniet även kunnat se en ökning av individens möjligheter att göra aktiva val. Både inom vård och omsorg men även inom skolan har vi kunnat se en ökad tillväxt av privata alternativ. Denna förändring skapar ett behov hos både kommuner och regioner att säkerställa de ekonomiska ersättningsmodellerna men även följa upp kvalitet och leverans. Det är dock något som gäller inte bara den privata sektorn utan även i hög grad kommunal och regional verksamhet. Vi måste bli bättre på att följa upp kvalitet och effektivitet samtidigt som vi säkerställer individens möjligheter att själv få välja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Jag tror att vi har nått en peak för reglering. Vi måste göra livet enklare att leva, skapa mer valfrihet för individen och minska regler för företagandet, så att det blir lättare att starta och driva företag. Vi måste göra det enklare för kommuner och regioner att koncentrera sig på sin huvuduppgift.

På det sättet kommer fler att komma i arbete, och fler framgångsrika företag kan drivas samtidigt som den offentliga sektorn prioriterar kärnuppgifter och arbetar med ständig förbättring. Så kommer vi att kunna anta de finansiella utmaningarna för Sveriges framtid. Vi kommer även att kunna göra livet bättre för alla våra medborgare.

Jag vill slutligen yrka bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Oliver Rosengren (M).

Herr talman! Jag kan börja med att säga att vi inom en rad områden i vår budget har tillfört resurser till både kommunsektorn och områden som har med lag och ordning att göra, vilket också är avgörande. Det handlar om att kunna hantera personerna på ett bra sätt efter det att de har kommit in i det kriminalvårdande området.

Det är ett problem att ert svar på frågorna alltid är mer pengar. Jag tror faktiskt inte att det alltid är mer pengar som är svaret på alla frågor. Vi kan till exempel se att kommunalskatten sedan 1980 ständigt har höjts. När kommer vi till ett läge där resurserna tar slut? De resurser som ledamoten pratar om är egentligen skatt - det ska vi vara tydliga med. Man måste kunna balansera detta mot hur effektivt vi använder resurserna. Svaret på frågan kan inte alltid vara mer resurser. Svaret måste också vara hur vi bättre kan hantera de resurser vi redan har.

Jag tror att samverkan mellan skola, socialtjänst och polis är det absolut mest effektiva sättet att hantera nyrekryteringen. Att kunna dela information - det tror jag är det primära i Kommunsverige. Det hör man när man frågar dem.

Herr talman! Tack för frågan! I min erfarenhet av kommuner som kommunstyrelsens ordförande har jag haft stora möjligheter att fundera på just de frågorna. Jag håller med om att det är oerhört viktigt. Skolan har till exempel en avgörande inverkan på hur vi hanterar situationen. Men det är inte bara det.

Mycket görs inom området som har att göra med samverkan mellan olika delar. Vi har i Sverige generellt sett varit dåliga på att samarbeta över de olika gränserna. Vi försökte väldigt mycket att samarbeta mellan polisen, socialtjänsten och skolan. Vi såg till att de samverkade på en ganska tidig nivå bland skolor så att den utveckling som en elev har kanske redan i tio- till tolvårsåldern eller kanske ännu yngre kan hanteras på en gång.

Därför gör man också lättnader i att kunna dela med sig information. Jag tror inte att resurserna är avgörande här. Det handlar snarare om samverkan och hur man effektivt kan hantera situationen på ett tidigt stadium, och då är det samverkan som gäller. Det kräver naturligtvis vid vissa tillfällen mer resurser också, och det har vi tillfört kommunsektorn.

Fru talman! Sverige står inför många problem i framtiden. Vi är nu inne i en lågkonjunktur samtidigt som vi fortsatt måste förhålla oss till en hög inflation och kraftigt höjda räntor. Det pressar såväl den enskilda medborgaren och näringslivet som staten, kommunerna och regionerna.

Med oro och krig runt om i världen och med ett osäkert ekonomiskt världsläge gäller det att föra en förnuftig och klok finanspolitik. Vi kan se hur en rad stora beslut - och brist på beslut - har försatt Sverige i en situation med många svåra problem att lösa. Brist på fossilfri energi, bristande utbyggnad av kraftnäten, eftersatt underhåll, bristande investeringar i infrastruktur och behov av satsningar på rättsväsendet gör att det blir allt viktigare att prioritera i kommunernas och regionernas ekonomi.

Tack vare vår moderatledda regering som har en majoritet bakom sin budget och som står för en ansvarsfull ekonomisk politik ser vi nu att vissa effekter kan skönjas. Vi kan se hur inflationen tenderar att bromsa in. Vi kan också se hur marknadsräntor sjunker. Men vi måste hålla ut och hålla i för att bekämpa inflationen och den lågkonjunktur vi befinner oss i.

Det är stabilitet och långsiktighet som behövs i just det här läget. Regeringen jobbar vidare för att ge Sverige och våra kommuner bästa möjliga förutsättningar att leverera välfärd. Mycket av regeringens politik kommer att ge positiva effekter för kommunsektorn även utanför detta budgetområde.

Det handlar om satsningar på att bekämpa kriminalitet och att bekämpa välfärdsbrott. Men även att sänka drivmedelskostnaderna kommer att ge ökade möjligheter för kommunsektorn att ge välfärd. Även sänkta skatter på sparande och arbete, ökade rotavdrag och sänkta skatter för pensionärer kommer att göra det lättare för medborgarna och därmed även lättare för kommunerna.

Det är mycket av välfärden som produceras inom ramen för regioner och kommuner. Det motsvarar ungefär 22 procent av bnp föregående år. Egentligen borde kommunsektorn med sin beskattningsrätt kunna ansvara för sin egen ekonomi. Det ska dock sägas att staten är den enskilt största kostnadsdrivaren för sektorn. Staten bör, som regeringen nu också gör, se till att kommunerna ges möjligheter till omedelbart stöd samtidigt som man förbättrar de långsiktiga förutsättningarna.

Det är viktigt att den statliga styrningen inte skapar hinder utan i stället stöder kommunerna och regionerna i anpassning till nya förutsättningar, effektivisering och användning av nya arbetssätt. Det görs framför allt genom generella bidrag, vilket ger kommunerna möjlighet att själva ta ansvar för var och hur pengarna ska användas. Olika kommuner och regioner har olika förutsättningar och gör olika prioriteringar.

Herr talman! I dessa debatter ges ofta uttryck för en budgivning i hur mycket mer pengar man vill lägga i sina budgetar. Det är som om man kan mäta nyttan för medborgarna enbart i pengar, kronor och ören. Mer pengar i debatten är alltid svaret på alla frågor.

Det kan tvärtom leda till oönskade och oanade konsekvenser med skenande inflation och ökade levnadskostnader för vanliga människor. Mer pengar ger inte per automatik mer nytta. Det gäller att fokusera på att maximera marginalnyttan.

Det finns ingen omedelbar korrelation mellan pengar och kvalitet. Ytterligare analys av kvalitet måste initieras där benchmarking kan vara ett bra verktyg. Det finns en stor potential för effektivisering inom sektorn. Det visar många studier.

Effektivisering är även ett sätt att skapa nytta. Prioritering är ett annat. Skateboardsamordnare, danspedagog, kommunala poeter eller hundratals informatörer kanske inte är det som skapar största möjliga nytta för medborgarna, och inte heller att bygga badhus för miljarder.

Hur varje kommun förvaltar sina medel är uppgifter som är avgörande för vilken motståndsförmåga man har i sämre tider. Det är även viktigt att kommunsektorn tar ansvar för den enskildes ekonomiska situation och inte höjer skatterna. Det kommer att slå hårt mot vanliga medborgare och inte minst mot dem som är mindre bemedlade.

Utgiftsområdet uppgår till ungefär 174 miljarder kronor, och ökningen av anslaget omfattar nästan 40 procent av det reformutrymme som finns. Det är uppdelat i fem olika anslag, kommunalekonomisk utjämning, utjämningsbidrag för LSS-kostnader, bidrag till kommunekonomiska organisationer, tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner samt medel till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Det totala anslaget är en ökning med totalt 16,7 miljarder jämfört med den budget som lades fram för 2023. Den ökningen utgörs primärt av de generella statsbidragen. Via den kommunala utjämningen går ganska exakt 16 miljarder till området. Av dessa utgör 10 miljarder en särskild satsning till kommunerna på 7 miljarder, och regionerna får 3 miljarder.

Många kommuner står inför ett trappsteg vad gäller investeringar i ökad välfärd, mycket beroende på att investeringarna har varit eftersatta. Det är något vi kan se inte bara i den kommunala sektorn utan även bland statliga myndigheter och verk. Det beror både på en befolkningsmässig ökning och på en bristande långsiktig planering.

Herr talman! Det har även gått mycket bra för kommunerna de senaste åren. Det har gjorts stora överskott de senaste åren som har avsatts i resultatutjämningsreserver. Detta har dock belyst problemet hur man kan hantera fluktuationerna. Avsättningen till resultatutjämningsreserven har ökat. I dag finns det ungefär 53 miljarder kronor i utjämningsreserven i kommunsektorn. Under pandemin tillfördes sektorn mer bidrag än vad man många gånger kunde tillgodogöra sig.

Det finns dock ett problem med hur dessa medel ska frigöras. Därför har regeringen gett förslag till ett nytt sätt att hantera detta. Regeringen kommer att ge kommuner bättre möjligheter i det nya förslaget om en så kallad resultatreserv. Det kommer att förenkla för kommunerna att göra upp och följa en långsiktig ekonomisk plan.

Generella statsbidrag som premieras i årets budget är att föredra för att kunna användas för individuella kommunala behov. Det finns dock behov av styrda statliga bidrag. För att effektivisera detta och för att förenkla hanteringen som i många stycken kan vara väldigt kostsam och problematisk för många kommuner föreslår regeringen en digital informationsportal där man kan ha samlad information om de riktade statsbidragen. Samverkan och samordning mellan olika nivåer i den offentliga förvaltningen kan utvecklas.

Herr talman! Mycket kan och behöver göras för att ge Sverige ett bättre läge. Det kan också behövas mycket för att ge oss möjligheten att lämna över landet till våra barn i ett bättre läge än vad det var när vi tog över. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.