Fru talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi är här i dag för att debattera ett motionsbetänkande om associationsrätt. Associationsrätten är ett rättsområde inom svensk lagstiftning som handlar om reglering av olika typer av sammanslutningar - juridiska personer som bildas för ett gemensamt ändamål. Det kan uppfattas som ett ganska tråkigt och svårt lagområde, men det är faktiskt någonting som berör nästan alla i Sverige.

Vilka hänsyn måste man då ta på detta område? Motionerna i det här betänkandet kan var och en för sig verka motiverade. I vissa fall där de kan vara berättigade pågår det redan ett arbete. Det är dock bra att vi hanterar alla dessa sammantaget, då alla regler måste vägas mot varandra. Hur kan man göra en avvägning mellan att å ena sidan göra det så enkelt som möjligt att starta och driva företag och att å andra sidan begränsa möjligheterna för kriminella att använda företag som brottsverktyg?

Sveriges grund vilar på företagande. Tillväxt och möjlighet för våra gemensamma åtaganden inom välfärden grundas på ett fritt och blomstrande näringsliv. Samtidigt har vi, speciellt de senaste åren, sett en ökad ekonomisk brottslighet. Vår regering har under denna mandatperiod aktivt jobbat med att få bukt med den ekonomiska brottsligheten, då den även kan länkas till våldsbrott och annan kriminalitet.

Den här brottsligheten slår hårt, inte bara mot samhället i stort. Företag används för att hantera pengar och annat som kan härledas från kriminalitet. Denna brottslighet slår även direkt mot våra laglydiga företag. Brottsligt företagande skapar en osund och ojämn konkurrens för de företag som följer lagstiftningen.

Fru talman! Lagar och regler skapar problem för företag. Ett av de största problemen, och en av de största stötestenarna, inom EU är det ökade regelkrånglet. Regelbördan hindrar konkurrens och utveckling. Den skapar stora administrativa kostnader, hämmar produktiviteten och försvagar EU:s konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Vad har då regeringen gjort i dessa frågor?

Regeringen har lagt fram en offensiv förenklingsagenda för att det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska stärkas. Det är avgörande för Sveriges välstånd på lång sikt.

Regeringen har under mandatperioden påbörjat och vidtagit en lång rad åtgärder. Ett exempel är utökat stöd till myndigheternas förenklingsarbete. Förenklingar måste ske inom alla områden och på alla nivåer. Det kan innebära ekonomiska tillskott men även ändrade instruktioner och regleringar. Regeringen har givit Tillväxtverket i uppdrag att erbjuda stöd till myndigheter.

Ett annat exempel är fler etjänster hos kommuner som förenklar för företag. Regeringen har gett Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna ta fram underlag för utveckling av etjänster samt vägledning för anmälan av och ansökan om olika typer av verksamheter hos kommunerna. Detta förslag kan effektivisera inte bara företagens hantering av det här utan även kommunernas arbete i dessa processer.

Det inrättas ett förenklingsråd för att minska företagens regelkrångel. Det är viktigt att inhämta synpunkter på de förslag som läggs fram på dessa områden.

Ett implementeringsråd ska stärka svensk konkurrenskraft. Implementeringsrådet ska syfta till att ge ett företagsperspektiv tidigt i EU-processer och verka för att EU:s lagstiftning inte ska genomföras över miniminivå.

Ett trettiotal myndigheter har getts i uppdrag att förenkla för företag, och det finns krav på återrapportering.

Kravet på fysiska kvitton har avskaffats. Detta kan kännas som en ganska liten del, men det underlättar faktiskt för företagen. En stor del av bokföringen och de dagliga transaktionerna är i dag digitala.

Listan kan göras lång. I Sverige ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska. Företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet.

Samtidigt, fru talman, har regeringen agerat snabbt och resolut för att bekämpa brott. Under de senaste två åren har Sveriges regering vidtagit flera åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet och strypa den kriminella ekonomin.

Ett exempel är inrättandet av ett finansiellt underrättelsecentrum. I december 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska etablera ett finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att fördjupa samarbetet mellan Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och de privata aktörerna för att effektivt motverka den kriminella ekonomin.

Man har också lagt fram lagförslag när det gäller företagsrelaterad brottslighet. I juni 2024 lade regeringen fram lagrådsremissen Bolag och brott, som innehåller regler för att förebygga och bekämpa brott inom företag. Genomförandet av förslagen i propositionen inkluderar kriminalisering av företagskapning, skärpta straff för brott mot målvaktsförbudet och stärkta kontrollmöjligheter för Bolagsverket.

Reglerna för Fskatt har skärpts. I juni 2024 beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag om förändringar på Fskattens område för att skydda seriöst näringsliv och motverka kriminell ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

I höstbudgeten presenterade regeringen ett åtgärdspaket för att stärka arbetet mot den kriminella ekonomin. Paketet omfattade skärpta regler för att motverka felaktiga utbetalningar från offentliga system, ökade anslag till myndigheter som Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket och Försäkringskassan för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet samt insatser mot penningtvätt och företagsbrottslighet.

Fru talman! Vi kan se att regeringen under denna mandatperiod på ett bra sätt har visat att man kan bekämpa ekonomisk brottslighet samtidigt som man underlättar och stöder nyföretagande samt drivande och utvecklande av företag. Det är av yttersta vikt för samhället för att bekämpa brottslighet, för att förenkla företagande och för att skapa mesta möjliga nytta för samhället.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Fru talman! Det är inte ofta man kan säga det, men jag håller med om ganska mycket av vad Markus Kallifatides säger, det vill säga att det är viktigt att ha en långsiktighet i spelreglerna för företag, att riksdagen i stort är enig om de förändringar som görs och att det inte ska bero på vilken regering som sitter, utan man ska kunna debattera och diskutera sig fram till detta. Jag tror att det är bra för företag att veta vad som gäller, alldeles oavsett vilken regering som sitter vid makten.

Det som jag tycker är viktigt är att det ska vara enkelt att driva företag. Det ska vara ändamålsenligt att driva företag. Regelbördan måste vara enkel att bära för en enskild företagare. Reglerna ska utformas utifrån de småföretagare som finns, inte utifrån de stora bolagen. Det är svårare för de små företagen att hantera alla regler som vi lägger på dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Vi är duktiga på att lägga på företagen regler. Nästan alla saker vi kommer på innebär en regelbörda för företag. Vi glömmer ibland att ta bort det som finns och som kanske är onödigt, och så läggs det på mer och mer. Det är inte bara Sverige som är duktigt på att lägga på regelbördor, utan EU är också väldigt duktigt på det. Sammantaget blir det ganska hårt för ett företag.

I betänkandet, som är ett motionsbetänkande, finns 26 stycken yrkanden. Jag kan konstatera att det finns två delar som det är mest diskussion om. Den ena är Bolagsverkets förebyggande roll, som det finns motioner och yrkanden om.

Jag kan hålla med om att Bolagsverket ska ha en förebyggande roll. De måste se till att deras register är up-to-date, att där inte finns människor som inte ska vara där och att de som registreras som bolagsägare eller styrelseledamöter har möjlighet att driva de bolag som finns där på ett ändamålsenligt sätt.

Jag kan konstatera att det redan görs ett arbete gällande detta, så jag tycker inte alls att det är konstigt att vi avstyrker motionerna. Detta beror inte på att vi har en annan uppfattning utan på att det pågår ett arbete. Jag tror att alla partier på ett eller annat sätt har samma inriktning i detta, och det tycker vi är bra.

Kontrollåtgärderna från myndigheter har blivit bättre och bättre. De som är bäst på detta är Skatteverket, som ser till att deras register är bra och också hjälper företagare att redovisa på rätt sätt. Jag tycker att det är ett bra exempel, men jag tror att Bolagsverket kan bli lika bra eller ännu bättre om vi ger dem tid och möjlighet.

När det gäller näringsförbud tror jag också att vi är ganska överens. Det är klart att de människor som bedriver företagsverksamhet på ett oseriöst sätt inte ska driva företag i Sverige. Detta ska kunna hanteras förebyggande. När Bolagsverket får in en förfrågan om att sätta en person som inte driver bolag på ett seriöst sätt i en styrelse ska man alltså på ett förebyggande sätt kunna säga: Nej tack, det är inte aktuellt att ni ska sitta i den bolagsstyrelsen.

Samtidigt ska näringsförbud kunna ges för fler delar. Vi vet att brottslig verksamhet kan bedrivas systematiskt. Jag tror att det är bra att vi som stat är medvetna om att detta kan ske och att vi inte är naiva, det vill säga tror att alla kan driva företag tills motsatsen är bevisad. En del är inte lämpliga.

Det pratas också om bolagsmålvakter, och där tror jag att vi har mycket att göra. Vi är naiva ibland och tror att bolaget har ett syfte och att alla som sätter sig i styrelsen har samma syfte. Jag tror att vi borde stärka även den delen och jobba mycket med det.

En motion från en av mina partikamrater som tyvärr inte har förts vidare handlar om stiftelselagen. I kommuner stöter vi på många olika sätt på stiftelser vars ändamål över huvud taget inte är möjliga att uppnå i dag. De får slåss med näbbar och klor för att stiftelserna ska kunna användas på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Det man vill är att modernisera stiftelselagen så att stiftelser kan användas på ett sätt som är bra för samhället i dag eller också upplösas. Det är svårt att upplösa en stiftelse i dag. Jag tycker att det är en god idé, men jag tror att Regeringskansliet kan ta initiativ om de tycker att det behövs just nu.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att instämma i mycket av det som min kollega Larry Söder lyfte upp i sitt eget anförande. Sedan kommer jag att lägga merparten av min tid på att prata om varför vi behöver ett starkt företagsklimat.

Fru talman! Det är ingen överdrift att påstå att ett bra företagsklimat är viktigt för att fler människor ska våga starta företag. Det är inte heller en överdrift att hävda att ett gott företagsklimat bidrar till ökad tillväxt och banar väg för att fler jobb skapas. Men det förutsätter givetvis att det blir mindre krångligt att vara företagare. Just därför arbetar den här regeringen, som mitt parti Liberalerna är en del av, aktivt för regelförenklingar så att nya företag ska kunna etableras och redan existerande företag kunna växa.

Låt oss inte ha några illusioner om att det är lätt att vara företagare. Ska Sverige vara ett konkurrenskraftigt och innovativt land ska vi varken straffbeskatta företagande eller göra det svårt att vara företagare. Det skulle göra Sverige till ett fattigare, mindre företagsamt och mindre innovativt land.

Alla förlorar på att Sverige blir ett land där slit och ambition straffas, företag och innovationer flyr utomlands och småföretagare får lägga mer tid på regelkrångel än att utveckla den egna verksamheten. Vi vet, precis som talare före mig nämnde, att jobben inte kommer av sig själva. Det finns cirka 1,1 miljoner företag i Sverige, kanske fler. Över 97 procent av dessa är just små företag med färre än tio anställda. I dessa företag skapas fyra av fem jobb. Det är därför ingen överdrift att påstå att småföretagarna är viktiga för att fler jobb ska komma till och att småföretagen utgör ryggraden i vårt välfärdssamhälle.

Liberalerna och regeringen arbetar hårt för att fler ska våga förverkliga sina drömmar och starta företag. Med ett starkt entreprenörskap, bra företagsklimat, mindre krångel och givetvis stopp för höjda skatter blir vi attraktiva för fler företagsetableringar och investeringar, både här hemma och internationellt. Men vi banar framför allt vägen för att fler ska våga ta det där viktiga steget och förverkliga sina egna drömmar samtidigt som man bidrar till välfärden och jobbskapandet.

Många av de yrkanden som vi har att behandla i betänkandet är viktiga och relevanta frågor som förtjänar en bra diskussion. Men många av dem är frågor som bereds på Regeringskansliet, och det är viktigt att inte föregå den processen.

Vi lär få all anledning, fru talman, att återkomma till många av frågorna, inte minst till dem som berör kriminalitet, ekonomisk verksamhet som innebär fusk och så vidare. Här sitter inte regeringen med armarna i kors, utan man jobbar febrilt på många olika sätt för att både stärka företagsklimatet, möjliggöra för fler människor att skapa företag och se till att befintliga företag kan växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt

Avslutningsvis: Det är självklart viktigt att stävja en utveckling som innebär att man kan fuska och begå ekonomisk brottslighet.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! I betänkandet om associationsrätt behandlas, som ni säkert hör, en hel del olika frågor. Själv hade jag i dag tänkt tala om företags hållbarhetsredovisningar, en fråga som inte blivit mindre aktuell när högerpartierna i EU-parlamentet nu öppnat för att ändra och försvaga denna lagstiftning strax efter att den beslutats och är i färd med att implementeras.

Jag tror att alla vi som sitter här vet att vi befinner oss i en tid när åtgärder för att minska klimatutsläppen för att klara Parisavtalets mål blir mer och mer brådskande. Samtidigt har vi populistiska politiker som gör allt för att i stället få det att se ut som att vi har all tid i världen för omställning och att många politiska beslut bara införts för att öka regelkrånglet. Så är det naturligtvis inte.

En stor del av Sveriges klimatpåverkan kommer från våra konsumtionsutsläpp. Industrin står för en stor del av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp och behöver ställa om till fossilfrihet, ju förr, desto bättre. Industrins klimatomställning i Sverige är till nytta såväl för klimatet som för svensk konkurrenskraft och Sveriges ekonomi, och den bidrar till samhällsutveckling i hela landet. Genom en snabb omställning av svensk industri bidrar vi i Sverige starkt till världens förutsättningar att kunna nå Parisavtalet, inte minst genom ny grön teknikutveckling. Företag som i dag går före ska inte behöva straffas ut av miljösämre alternativ.

Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion som uppstår i andra länder kan minskas genom minskad konsumtion av den typen av varor, genom konsumtion av motsvarande varor med lägre utsläpp eller genom minskade utsläpp från produktionen av dessa varor i andra länder. Sverige har genom sitt medlemskap i EU ett stort inflytande över politik som kan stimulera klimatomställning i andra länder inom EU och utanför EU genom globala värdekedjor.

Ansvaret för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska inte ensidigt läggas på den enskilda konsumenten. Därför är det centralt att Sverige använder sin röst i EU till att verka för ett EU-regelverk som syftar till att förstärka företagens klimatomställning - inte minst genom företagens hållbarhetsredovisning, en redovisning som behöver omfatta hela värdekedjor och alla företag och sektorer inklusive finanssektorn.

Den 1 juli 2024 trädde nya regler om företagens hållbarhetsrapportering i kraft. Vi debatterade detta här i kammaren i maj 2024.

Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillförlitlig och jämförbar information från företag om miljö, samhällsansvar och styrning. Rapporteringen ska bidra till hållbara investeringar och dessutom underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. Det är själva ramarna.

Lagstiftningen är också till för att skapa fördelar för enskilda företag. Rapporteringen kan underlätta finansiering och skapa medvetenhet om möjligheter kopplade till hållbarhet.

Näringslivet efterfrågar långsiktighet samt tydliga regler och ramar för arbetet med hållbarhet och fossilfrihet. Detta blir enklare med ett gemensamt regelverk som gäller i hela EU, vilket ger företag rättvisa villkor på den europeiska marknaden. Lagstiftningen syftar också till att driva på den gröna omställningen.

Associationsrätt

Lagstiftningen har börjat implementeras. Först ut är företag med mer än 500 anställda, och nästa år kommer lagstiftningen att även omfatta små och medelstora företag.

När vi tidigare har debatterat denna lagstiftning i kammaren har flera ledamöter från Tidöpartierna lyft en kraftig oro för att rapporteringen skulle bli krånglig och byråkratisk och sagt att den därför borde hållas på en miniminivå. Det är inte alltid enkelt när lagstiftning ändras eller när nya krav införs. Det finns mycket man kan behöva tänka på, och rutiner kan behöva ändras. Det behöver dock inte innebära att lagstiftningen i sig inte är gynnsam för det enskilda företaget.

Vi har föreslagit att vi ska stötta små och medelstora företag i arbetet med att införa hållbarhetsredovisning. När det förslaget nu behandlas vill inte utskottet föreslå något initiativ om att stötta dessa företag. Inte heller vill man verka för ett EU-regelverk som syftar till att förstärka företags hållbarhetsredovisning och klimatomställning.

Vi behöver alla ta ansvar för att strukturera en klimatomställning. Alla behöver göra sin del. Staten är en viktig nyckel för att möjliggöra en snabb klimatomställning och måste ta en aktiv roll för att hjälpa de företag som behöver stöd i arbetet.

Små och medelstora företag kan behöva stöd i arbetet med implementering, och jag anser att det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ för att ge företagen ett sådant stöd.

Därför vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 11 om företags rapportering om hållbarhet och mångfald.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)