Adam Reuterskiöld (M) svarade Eva Lindh i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 december” den 20 dec 2023.
Eva LindhS· i en replikJag ska börja med den del som jag verkligen håller med om. Jag tycker också att det är otroligt viktigt att vi och kommunerna får bättre förutsättningar att samarbeta. Jag tror att det är en viktig insats att göra. Men…Fru talman! Sverige står inför många problem i framtiden. Vi är nu inne i en lågkonjunktur samtidigt som vi fortsatt måste förhålla oss till en hög inflation och kraftigt höjda räntor. Det pressar såväl den enskilda medborgaren och näringslivet som staten, kommunerna och regionerna.
Med oro och krig runt om i världen och med ett osäkert ekonomiskt världsläge gäller det att föra en förnuftig och klok finanspolitik. Vi kan se hur en rad stora beslut - och brist på beslut - har försatt Sverige i en situation med många svåra problem att lösa. Brist på fossilfri energi, bristande utbyggnad av kraftnäten, eftersatt underhåll, bristande investeringar i infrastruktur och behov av satsningar på rättsväsendet gör att det blir allt viktigare att prioritera i kommunernas och regionernas ekonomi.
Tack vare vår moderatledda regering som har en majoritet bakom sin budget och som står för en ansvarsfull ekonomisk politik ser vi nu att vissa effekter kan skönjas. Vi kan se hur inflationen tenderar att bromsa in. Vi kan också se hur marknadsräntor sjunker. Men vi måste hålla ut och hålla i för att bekämpa inflationen och den lågkonjunktur vi befinner oss i.
Det är stabilitet och långsiktighet som behövs i just det här läget. Regeringen jobbar vidare för att ge Sverige och våra kommuner bästa möjliga förutsättningar att leverera välfärd. Mycket av regeringens politik kommer att ge positiva effekter för kommunsektorn även utanför detta budgetområde.
Det handlar om satsningar på att bekämpa kriminalitet och att bekämpa välfärdsbrott. Men även att sänka drivmedelskostnaderna kommer att ge ökade möjligheter för kommunsektorn att ge välfärd. Även sänkta skatter på sparande och arbete, ökade rotavdrag och sänkta skatter för pensionärer kommer att göra det lättare för medborgarna och därmed även lättare för kommunerna.
Det är mycket av välfärden som produceras inom ramen för regioner och kommuner. Det motsvarar ungefär 22 procent av bnp föregående år. Egentligen borde kommunsektorn med sin beskattningsrätt kunna ansvara för sin egen ekonomi. Det ska dock sägas att staten är den enskilt största kostnadsdrivaren för sektorn. Staten bör, som regeringen nu också gör, se till att kommunerna ges möjligheter till omedelbart stöd samtidigt som man förbättrar de långsiktiga förutsättningarna.
Det är viktigt att den statliga styrningen inte skapar hinder utan i stället stöder kommunerna och regionerna i anpassning till nya förutsättningar, effektivisering och användning av nya arbetssätt. Det görs framför allt genom generella bidrag, vilket ger kommunerna möjlighet att själva ta ansvar för var och hur pengarna ska användas. Olika kommuner och regioner har olika förutsättningar och gör olika prioriteringar.
Herr talman! I dessa debatter ges ofta uttryck för en budgivning i hur mycket mer pengar man vill lägga i sina budgetar. Det är som om man kan mäta nyttan för medborgarna enbart i pengar, kronor och ören. Mer pengar i debatten är alltid svaret på alla frågor.
Det kan tvärtom leda till oönskade och oanade konsekvenser med skenande inflation och ökade levnadskostnader för vanliga människor. Mer pengar ger inte per automatik mer nytta. Det gäller att fokusera på att maximera marginalnyttan.
Det finns ingen omedelbar korrelation mellan pengar och kvalitet. Ytterligare analys av kvalitet måste initieras där benchmarking kan vara ett bra verktyg. Det finns en stor potential för effektivisering inom sektorn. Det visar många studier.
Effektivisering är även ett sätt att skapa nytta. Prioritering är ett annat. Skateboardsamordnare, danspedagog, kommunala poeter eller hundratals informatörer kanske inte är det som skapar största möjliga nytta för medborgarna, och inte heller att bygga badhus för miljarder.
Hur varje kommun förvaltar sina medel är uppgifter som är avgörande för vilken motståndsförmåga man har i sämre tider. Det är även viktigt att kommunsektorn tar ansvar för den enskildes ekonomiska situation och inte höjer skatterna. Det kommer att slå hårt mot vanliga medborgare och inte minst mot dem som är mindre bemedlade.
Utgiftsområdet uppgår till ungefär 174 miljarder kronor, och ökningen av anslaget omfattar nästan 40 procent av det reformutrymme som finns. Det är uppdelat i fem olika anslag, kommunalekonomisk utjämning, utjämningsbidrag för LSS-kostnader, bidrag till kommunekonomiska organisationer, tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner samt medel till befolkningsmässigt mindre kommuner.
Det totala anslaget är en ökning med totalt 16,7 miljarder jämfört med den budget som lades fram för 2023. Den ökningen utgörs primärt av de generella statsbidragen. Via den kommunala utjämningen går ganska exakt 16 miljarder till området. Av dessa utgör 10 miljarder en särskild satsning till kommunerna på 7 miljarder, och regionerna får 3 miljarder.
Många kommuner står inför ett trappsteg vad gäller investeringar i ökad välfärd, mycket beroende på att investeringarna har varit eftersatta. Det är något vi kan se inte bara i den kommunala sektorn utan även bland statliga myndigheter och verk. Det beror både på en befolkningsmässig ökning och på en bristande långsiktig planering.
Herr talman! Det har även gått mycket bra för kommunerna de senaste åren. Det har gjorts stora överskott de senaste åren som har avsatts i resultatutjämningsreserver. Detta har dock belyst problemet hur man kan hantera fluktuationerna. Avsättningen till resultatutjämningsreserven har ökat. I dag finns det ungefär 53 miljarder kronor i utjämningsreserven i kommunsektorn. Under pandemin tillfördes sektorn mer bidrag än vad man många gånger kunde tillgodogöra sig.
Det finns dock ett problem med hur dessa medel ska frigöras. Därför har regeringen gett förslag till ett nytt sätt att hantera detta. Regeringen kommer att ge kommuner bättre möjligheter i det nya förslaget om en så kallad resultatreserv. Det kommer att förenkla för kommunerna att göra upp och följa en långsiktig ekonomisk plan.
Generella statsbidrag som premieras i årets budget är att föredra för att kunna användas för individuella kommunala behov. Det finns dock behov av styrda statliga bidrag. För att effektivisera detta och för att förenkla hanteringen som i många stycken kan vara väldigt kostsam och problematisk för många kommuner föreslår regeringen en digital informationsportal där man kan ha samlad information om de riktade statsbidragen. Samverkan och samordning mellan olika nivåer i den offentliga förvaltningen kan utvecklas.
Herr talman! Mycket kan och behöver göras för att ge Sverige ett bättre läge. Det kan också behövas mycket för att ge oss möjligheten att lämna över landet till våra barn i ett bättre läge än vad det var när vi tog över. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Herr talman! Jag vill ställa en verkligen allvarligt menad fråga som handlar om den gängkriminalitet vi har i Sverige i dag.
Våldsvågen eskalerar. Den har inte vi och inte den här regeringen fått stopp på. En av de frågor som är viktiga är det som vi inte talar om i dag, det vill säga straffen och allt detta. Men det vi berör här i dag handlar om hur vi ska kunna stoppa nyrekryteringen.
För varje person som vi nu får fast och sätter i fängelse kommer det nya personer in. Pengarna finns inte i kommunerna, som är de som står för de förebyggande insatserna. Många kommuner som jag talar med har inte möjligheten att göra de insatser som de skulle vilja göra för att kunna arbeta förebyggande för att stoppa det tidigt så att inte fler kommer in i kriminalitet.
Jag vill bara höra med Adam Reuterskiöld: Vad tänker ni om det? Hur ska det gå till när nu kommuner och regioner inte får, som vi säger, tillräckliga resurser för att stoppa nyrekryteringen?
Herr talman! Tack för frågan! I min erfarenhet av kommuner som kommunstyrelsens ordförande har jag haft stora möjligheter att fundera på just de frågorna. Jag håller med om att det är oerhört viktigt. Skolan har till exempel en avgörande inverkan på hur vi hanterar situationen. Men det är inte bara det.
Mycket görs inom området som har att göra med samverkan mellan olika delar. Vi har i Sverige generellt sett varit dåliga på att samarbeta över de olika gränserna. Vi försökte väldigt mycket att samarbeta mellan polisen, socialtjänsten och skolan. Vi såg till att de samverkade på en ganska tidig nivå bland skolor så att den utveckling som en elev har kanske redan i tio- till tolvårsåldern eller kanske ännu yngre kan hanteras på en gång.
Därför gör man också lättnader i att kunna dela med sig information. Jag tror inte att resurserna är avgörande här. Det handlar snarare om samverkan och hur man effektivt kan hantera situationen på ett tidigt stadium, och då är det samverkan som gäller. Det kräver naturligtvis vid vissa tillfällen mer resurser också, och det har vi tillfört kommunsektorn.
Herr talman! Jag ska börja med den del som jag verkligen håller med om. Jag tycker också att det är otroligt viktigt att vi och kommunerna får bättre förutsättningar att samarbeta. Jag tror att det är en viktig insats att göra.
Men vi skiljer oss åt när det kommer till resurserna. Även om vi kan prata med varandra och hitta de ungdomar eller barn som vi ska hjälpa finns det ju ingenting att göra om det inte finns resurser att sätta in för att stötta de barn och ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Jag hävdar att resurser faktiskt spelar roll.
Man ska vara noggrann med resurser - det håller jag absolut med om. Det handlar om vad man ska prioritera. Som jag har sagt tidigare är det väldigt avgörande att prioritera i politiken.
Men när man ändå upptäcker de barn och ungdomar som behöver det här stödet och det inte finns resurser - vad är då Adam Reuterskiölds svar till de kommuner som nu verkligen vill göra saker för att förebygga och stötta barn och ungdomar och hindra att de kommer in i kriminalitet?
Herr talman! Jag kan börja med att säga att vi inom en rad områden i vår budget har tillfört resurser till både kommunsektorn och områden som har med lag och ordning att göra, vilket också är avgörande. Det handlar om att kunna hantera personerna på ett bra sätt efter det att de har kommit in i det kriminalvårdande området.
Det är ett problem att ert svar på frågorna alltid är mer pengar. Jag tror faktiskt inte att det alltid är mer pengar som är svaret på alla frågor. Vi kan till exempel se att kommunalskatten sedan 1980 ständigt har höjts. När kommer vi till ett läge där resurserna tar slut? De resurser som ledamoten pratar om är egentligen skatt - det ska vi vara tydliga med. Man måste kunna balansera detta mot hur effektivt vi använder resurserna. Svaret på frågan kan inte alltid vara mer resurser. Svaret måste också vara hur vi bättre kan hantera de resurser vi redan har.
Jag tror att samverkan mellan skola, socialtjänst och polis är det absolut mest effektiva sättet att hantera nyrekryteringen. Att kunna dela information - det tror jag är det primära i Kommunsverige. Det hör man när man frågar dem.