Linda Lindberg

Fru talman! Jag har varit otroligt orolig för den svenska hälso- och sjukvården i minst tio år. Det har inte hänt särskilt mycket, och vi ser inte heller att vårdköerna minskat eller kompetensförsörjningen stärkts. Arbetsmiljön har inte direkt förbättrats. Det här är ingen nyhet för ledamoten Rågsjö. Jag har stått i den här kammaren och debatterat med ledamoten tidigare, och det är samma argument som förs fram nu.

Jag kan hålla med om att det fortfarande finns en viss frustration över att det går långsamt. Vi har en utmanande situation i Sverige, inte minst på grund av inflationen, de ökade pensionsavsättningarna och givetvis att många regioner har det oerhört tufft. Hela landet har en tuff situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

I den svenska politiken under flertalet år har Socialdemokraternas enda åtgärd varit att tillföra mer medel. Det är uppenbart att den taktiken inte fungerar, för vi sitter fortfarande i samma båt med samma utmaningar och missförhållanden i den svenska hälso- och sjukvården.

Sverige har en fantastisk hälso- och sjukvård, så vi ska inte stå här och säga att allting är väldigt dåligt. Men det finns olika utmaningar. Det är i mångt och mycket socialdemokratiskt styrda regioner som har den allra svåraste situationen. Det är också intressant att ta med i beräkningen.

Jag instämmer i att det är alarmerande och att det är en tuff situation ute i landet. Sverigedemokraterna tar välfärden på stort allvar. Vi tar den svenska hälso- och sjukvården på stort allvar. Jag tycker att det är onödigt att raljera om att vi inte skulle göra det.

Det är också intressant att se hur Vänsterpartiet hanterar detta och vilka lösningar de har. Det är väl mer skatter som ska lösa problemen i den svenska hälso- och sjukvården, enligt dem. Det hade varit väldigt intressant om Vänsterpartiet hade suttit i regering och haft majoritet. Gud förbjude, dock!

Fru talman! I dag debatterar vi, precis som mina kollegor sagt tidigare, socialutskottets betänkande nummer 21: Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap. Vi sverigedemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer och stora delar av betänkandet och har även några egna yrkanden, men här yrkar jag bifall endast till reservation nummer 15.

Fru talman! I betänkandet behandlar vi yrkanden om bland annat utbildning av personal i företagshälsovården. Vi pratar om kompetensförsörjning och behörighet. Vi pratar om arbetsmiljö, frågor om life science, vården i glesbygden, hälso- och sjukvårdens beredskap men också vårdens dokumentation.

Vår reservation i dag handlar just om vårdens dokumentation, där vi särskilt lyfter upp frågan om hur man inom vården benämner en individs könstillhörighet. Här ser vi ett värde av att inte frångå benämningarna man, kvinna, pojke och flicka och att inte kalla oss för exempelvis livmoderbärare. Vi menar att man i inte i någon form av vårddokumentation ska frångå benämning av det biologiska könet och att detta är grundläggande.

Men betänkandet handlar om mycket mer än så, fru talman. Den allra största frågan är nog ändå vårdens kompetensförsörjning. Jag vet att alla här i kammaren i dag är väldigt engagerade i just denna fråga. Vi vet också att sjukvården utgör en av de mest fundamentala delarna i vårt välfärdssamhälle. En väl fungerande och tillgänglig sjukvård är inte bara en grundläggande rättighet för alla medborgare utan också en avgörande faktor för vårt lands välbefinnande och vår utveckling.

För att säkerställa en väl fungerande och tillgänglig vård krävs god kompetensförsörjning och en bra utbildad och stark personalstyrka. Vi behöver ha effektiva processer och kontinuerlig utveckling men också ett gott samarbete över hela landet. Vi vet alla att vårdpersonalen spelar en absolut avgörande roll i detta arbete, för att vården ska fungera effektivt och säkert. De är nyckelspelare och gör ett oerhört viktigt arbete. Detta är värt att poängtera.

Fru talman! Sverige har en av världens högsta skattesatser och är ett av de länder i Europa som investerar mest resurser i sjukvården mätt i andel av bnp. Ändå har vi under alltför lång tid konfronterats med en verklighet där människor dör i vårdköer, där personal väljer att lämna sin arbeten inom sjukvården och där patientsäkerheten hotas av otillräcklig vårdkapacitet runt om i landet. Sverigedemokraterna och flera av Tidöpartierna har varnat för detta under lång tid och har också presenterat en rad konkreta förslag för förbättring.

Vårdkrisen är inte någon nyhet, även om det låter så i dag och oppositionen gärna vill göra detta gällande. Det här har vi diskuterat under minst tio år. Redan 2014, och tidigare för den delen, fanns rapporter om problem med kompetensförsörjning, arbetsmiljö, vårdgarantins utformning, personalbrist och vårdköer. Nu står vi här tio år senare, och det är samma diskussioner i kammaren och samma situation som vi ser ute i landet när det kommer till den svenska hälso- och sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Vi har pandemi och oro i världen, inte minst i vårt närområde. Inflation och därmed ökade pensionsavsättningar i kombination med lågkonjunktur har tydligt blottat de brister som redan har funnits, förstärkt dem och också slagit hårt mot regionernas ekonomi. Jag är därför glad, fru talman, över att Sverigedemokraterna tillsammans med övriga regeringspartier inom ramen för Tidöavtalet har enats om en rad avgörande och oerhört viktiga reformer för att komma till rätta med de många och allvarliga brister som vi har i vårt land. Dessa brister har inte uppkommit på drygt ett och ett halvt år.

Vi har som ambition att svensk sjukvård ska ligga i framkant och hålla en hög internationell kvalitet. Patienter ska behandlas med evidensbaserade och effektiva behandlingsmetoder. Väntetiden inom den svenska vårdgarantins ramar ska efterlevas, och vi ska ha en god och patientsäker vård i hela landet. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor, fru talman, utan invånarna ska erbjudas en god och jämlik vård i hela landet.

Tidöavtalet innehåller inte minst ett ambitiöst avsnitt om den svenska hälso- och sjukvården, där flera av Sverigedemokraternas sedan länge presenterade åtgärder och förslag finns med. Regeringen har tillsammans med oss enats om reformer som bland annat ska minska vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården och också förbättra arbetsmiljön och kompetensförsörjningen för anställda inom vården.

En av de större och viktiga reformerna i avtalet rör hälso- och sjukvårdens organisering. Vi har länge som parti förespråkat en ökad statlig styrning, med syftet att uppnå ökad jämlikhet, ökad effektivisering och en kvalitetshöjning över hela landet.

I Tidöavtalet tas också frågan om nationell vårdförmedling upp, vilket vi tidigare har kallat för vårdgarantikansli. Vi har drivit denna fråga under många år och hävdat att Sverige behöver ha en nationell funktion som samordnar den lediga vårdkapaciteten i landet. Förslaget har utvecklats och ingår nu som en del i avtalet. Syftet är helt enkelt att tillgängliggöra hela landets vårdkapacitet på en arena för att patienter som är i behov av vård snabbare ska kunna få den och för att vi helt enkelt ska öka effektiviteten. Detta satsar vi nu ytterligare medel på. Vi påskyndar detta arbete, för det är akut.

Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten har också fått i uppdrag att ta fram metoder för att mäta tillgängligheten och kapaciteten och föreslå olika lösningar som nyttjar tillgänglig personal på ett mer effektivt sätt ur ett nationellt perspektiv. De tilldelas också medel för detta.

Vi är egentligen enade i denna sal men kanske inte om exakt hur vi ska göra. Samtidigt som vet vi att antalet vårdplatser behöver öka för att säkerställa en trygg och säker vård har vi problem med bemanningen. Vi menar att regionerna bland annat behöver ha prestationsbaserad ersättning från Socialstyrelsen för att kunna utöka antalet vårdplatser. Vi gör alltså en rad saker för att verkligen försöka jobba fram det här så fort det bara går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Fru talman! Ett annat prioriterat område i Tidöavtalet är sjukvårdens kompetensförsörjning. Vi har pratat om detta flera gånger, och det är nog så viktigt att återigen komma tillbaka till den frågan. Det handlar om nyckelpersonerna i hela den situation som vi befinner oss i. Inte minst ser vi att utmaningarna är särskilt stora i gles- och landsbygd.

Fru talman! Regeringen gör alltså, tillsammans med Sverigedemokraterna, stora satsningar och viktiga reformer för att komma till rätta med de allvarliga brister som vi ser inom den svenska hälso- och sjukvården. Reformer tar tid, och utredningar behövs. Vi har utredningskrav i Sverige.

Tro oss - vi känner att vi behöver komma framåt, men det får lov att ta sin tid. Det måste det få göra, för när vi nu gör detta ska vi göra det ordentligt och i rätt takt för att på riktigt, på lång sikt, komma till rätta med den svenska hälso- och sjukvården. Detta är något som man tyvärr har misslyckats med under många år i den svenska politiken.

Herr talman! Jag vill ändå påstå att det här är en betydligt allvarligare fråga än vad statsministern vill göra gällande. Inte nog med att vi med lagförslaget öppnar upp för att kriminella ska kunna undanröja sin identitet genom att byta personnummer, eller samordningsnummer för den delen, utan professionen är också bekymrad. Den uttrycker en oro för att lagförslaget innebär att det är möjligt att byta kön utan medicinsk diagnos och att vi i och med detta missar möjligheten till en god vård och ett bra stöd. Sverigedemokraterna delar professionens oro.

Vi kommer också att i och med förslaget få ett folkbokföringsregister som bygger dels på det biologiska könet, dels på det kön som någon känner sig som för stunden. Man kan ifrågasätta om vi faktiskt behöver ett sådant register.

Det är i sammanhanget lite delikat att Moderaterna ser det som angeläget att barn och unga ska få registrera sin könstillhörighet lite som de känner och tycker medan den moderata riksdagsgruppen inte får rösta som man känner i frågan.

Jag menar att det fortfarande finns möjlighet att dra tillbaka ärendet. Det är inte heller säkert att vår lagstiftning och vårt folkbokföringsregister här i Sverige ser exakt likadana ut som de andra nordiska ländernas. Därmed blir kanske inte heller sårbarheten densamma.

Tycker verkligen statsministern att detta är det bästa lagförslaget för alla barn och unga som lider av könsdysfori? Det skulle jag vilja veta.

(Applåder)

Herr talman! Två riksdagspartier har gått fram med en lagstiftning som kan leda till enormt stora sårbarheter. Detta görs för att möta en ytterst liten grupp individer som är osäkra i sin könsidentitet. Jag talar alltså om könstillhörighetslagen.

Många aktörer och tunga instanser vittnar om att lagförslaget har stora brister. Polismyndigheten ser behov av ytterligare åtgärder för att stävja risken för att systemet missbrukas i oärliga syften. Riksdagens ombudsmän ställer sig tveksamma till om man kan bortse från risken för missbruk.

Sveriges Kvinnolobby med 47 medlemsorganisationer delar bilden att förslaget kan ha stora konsekvenser för jämställdhetsarbetet i Sverige. Idrottsrörelsen varnar för ojämställda villkor.

Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet avstyrker lagförslaget och anser att man bör avvakta med lagstiftningen tills åtgärder sätts in för att undanröja möjligheten till missbruk.

Arbetsförmedlingen lyfter fram att det finns risker som utredningen har identifierat med att personer med ont uppsåt kan ändra sin könsidentitet i olika register för att få tillträde till arenor för personer som man annars inte hade fått tillträde till.

Herr talman! Det är tunga instanser som ser problem med förslaget. Men även tillvägagångssättet är problematiskt. Utskottsinitiativ var inte tänkta att användas på detta sätt - något som också konstitutionsutskottet har framfört. Svaret på frågan om initiativet blir alltid retoriskt: Det vilar på riksdagen.

Men ministern bör väl ändå kunna ha en generell uppfattning om detta att skapa lag utan regeringens inblandning och på vilket sätt det påverkar regeringens arbete? Det gäller särskilt i fall där lagstiftningen anses kunna bidra till ökad sårbarhet, bedrägeri och kriminalitet som regeringen därefter måste ta ansvar för. Detta är också något som strider mot andan i Tidöavtalet.

Vilka faror ser statsministern med det faktum att lagstiftningsprocessen i framtiden allt oftare kan komma att kullkastas av snabba utskottsinitiativ från riksdagen liknande det om könstillhörighetslagen? Och varför ska riksdagen gå omvägen via regeringen när till och med regeringspartier väljer att gå den snabba vägen i utskotten direkt till lagstiftning?

(Applåder)

Herr talman! I dag är en speciell dag här i Sveriges riksdag. Att jag som sverigedemokrat här och nu, i denna talarstol, ämnar ta en liberal minister i Sveriges regering i försvar är vad jag kan minnas en unik händelse.

Anledningen är självklar: Den misstroendeförklaring som riktas mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och som ligger framför oss på bordet i dag är ganska märklig, herr talman. Den saknar egentligen helt grund oavsett vilken logisk tankemodell vi använder som analysmetod.

Det kan nämnas att Centerpartiet och Miljöpartiet motiverar misstroendeförklaringen med att man, till skillnad från regeringen, gör bedömningen att vi med klimathandlingsplanen inte kommer att uppnå målen i klimatlagen. Så kan man såklart få tycka. År 2018 var dock Sveriges klimatminister miljöpartisten Isabella Lövin, som lade fram en klimathandlingsplan med stöd av bland annat Miljöpartiet och Centerpartiet. Lövin meddelade då att planen inte var tillräcklig för att målen skulle uppnås - men tilläts sitta kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Sverigedemokraternas inställning när det gäller misstroendeförklaringen är följande: Vi sverigedemokrater har varit tydliga med att det lag som sjösatte Tidöavtalet är det lag vi står bakom. Det är ett lag som har siktet inställt framåt, för Sveriges bästa, och där vi gemensamt ger landet en ny möjlighet och en ny riktning. Det finns inga andra alternativ, herr talman.

Den politik som förs på området av nuvarande regering kunde naturligtvis vara skarpare och än mer fokuserad om vi sverigedemokrater hade haft mer att säga till om, men det är bättre med några steg i rätt riktning än jättekliv åt helt fel håll. Det är ingen fulländad politik, men den är bra mycket bättre än vad som varit fallet under tidigare regeringar.

Vi har under flera år sett hur den miljöpartistiska klimatpolitiken skadat svenska hushåll och företag genom förbud, skatter och regleringar. Sverige och folket har pressats att ta ett oproportionerligt ansvar för ett globalt problem, med följden att priser pressats upp, svensk konkurrenskraft försämrats och utsläpp i stället flyttats utomlands. Det är en naiv politik som skadat Sverige och ökat bördan för befolkningen och där effekten globalt är påfallande liten.

Vi lägger nu om politiken - och det är hög tid - med balans och sunt förnuft i grunden. Ett tydligt exempel på Sverigedemokraternas driv att föra en vettig politik är bland annat avskaffandet av reduktionsplikten. Vi sänker nu drivmedelspriserna för vanligt folk, företagare och - ja - i slutändan för alla i någon mening.

Herr talman! Det finns med andra ord inga som helst skäl för oss att ändra uppfattning på grund av en mer eller mindre värdelöst motiverad misstroendeförklaring. Det gäller särskilt inte då skälet är att våra politiska motståndare anser att den politik som förs är dålig. Man agerar utifrån premissen att den förda politiken beräknas ge ett icke tilltalande resultat. Som stöd för sin position anges klimatlagen.

När klimatlagen antogs var vi i Sverigedemokraterna emot den. En anledning till detta var att vi befarade att den skulle missbrukas i framtiden. En rödgrön regering försökte, helt uppenbart, att skapa ett ramverk för att fortsätta regera även efter det att svenska folket röstat bort den. Det är det vi ser nu, herr talman.

Och visst, det klimatlagen syftar till är att Sverige ska skydda ekosystemen mot klimatförändringar. Och det är ju det vi gör. Vi väljer bara en annan strategi än den som Miljöpartiet vill se. Det finns ingen lag, inte heller klimatlagen, som säger att Sverige för all framtid ska föra miljöpartistisk politik.

Herr talman! Det ligger också i sakens natur och i politikens dynamik att politiska skiljaktigheter leder till missämja. De är alla vanligt förekommande och naturliga inslag i en vital demokrati. Men att vilja avsätta ministrar på grund av att ministern gör sitt jobb och implementerar majoritetens vilja är, å andra sidan, inte lika vanligt förekommande. Den misstroendeförklaring som ligger på bordet i dag kan inte anses nå kriteriet för ett seriöst politiskt hantverk utan utgör snarare ett sätt att blåsa liv i en tynande politisk tillvaro genom att, om så för bara några minuter, göra sig själva en gnutta relevanta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

I dagens omröstning kommer Sverigedemokraterna att rösta nej, det vill säga trycka rött.

(Applåder)

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour, Lars Andersson, Mats Arkhem, Sara-Lena Bjälkö, Carita Boulwén, Bo Broman, Alexander Christiansson, Staffan Eklöf, Matheus Enholm, Yasmine Eriksson, Mattias Eriksson Falk, Mikael Eskilandersson, Rashid Farivar, Josef Fransson, Ann-Christine Frohm Utterstedt, Sara Gille, Jörgen Grubb, Angelica Lundberg, David Lång, Adam Marttinen, Thomas Morell, Eric Palmqvist, David Perez, Daniel Persson, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Michael Rubbestad, Jessica Stegrud, Jimmy Ståhl, Carina Ståhl Herrstedt, Johnny Svedin, Victoria Tiblom, Beatrice Timgren, Eric Westroth, Markus Wiechel, Leonid Yurkovskiy och Jimmie Åkesson (alla SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Det är glädjande att majoriteten nu gemensamt går framåt för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten mot inte minst vårt välfärdssystem.

Svenska myndigheter har också drabbats av infiltration, något medierna tagit upp flera gånger. Hur ser kontroll och granskning ut på den nya myndigheten för att undvika infiltration? Behöver vi kanske öka säkerheten när det gäller dem som ska arbeta där?

Herr talman! Sverigedemokraterna har länge värnat om det välfärdssamhälle som i generationer har varit fundamentet för det goda folkhemmet. I dag är det faktum att vårt välfärdssystem hotas av en organiserad ekonomisk brottslighet som utarmar vårt system i grunden. Enorma summor betalas årligen ut felaktigt, vilket är provocerande, och tidigare regering har låtit detta fortgå. Varje förslösad skattekrona är helt enkelt en stöld från svenska folket, och våra välfärdspengar ska gå till dem som behöver samhällets stöd och hjälp allra mest, inte till någon annan.

Jag vet att Sverigedemokraterna och regeringen är beredda att motarbeta denna organiserade attack mot välfärdssystemet, och flera saker är på gång och görs. Från och med årsskiftet får Sverige en särskild utbetalningsmyndighet som kommer att vara en viktig del i att motverka fusk. Vi hoppas att den nya myndigheten blir ett redskap i att bekämpa brottsligheten mot vårt välfärdssystem.

Hur ser finansministern på den nya myndighetens roll i denna kamp, och är övriga myndigheter samspelta och samordnade inför detta arbete?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag tyckte att jag var ganska tydlig i mitt svar till ledamoten Johansson alldeles nyss.

Jag tycker att det är bra att man är tydlig med att man har ett regelverk om vad det är som gäller och att det gäller för samtliga. Tidigare regeringar har varit väldigt duktiga på just särlösningar, där det är regler som gäller för vissa människor men inte för andra. Jag är väl av den åsikten att det är viktigt att man har någon form av rättviseprincip. Antingen har vi en gräns eller så har vi inte en gräns. Det tycker jag är viktigt att hålla fast vid, och jag tycker att man har landat helt rätt i den avvägning som man har gjort i just den frågan.

En av de allra största svårigheterna inom den svenska hälso- och sjukvården är, återigen, att vi har problem att få personal till hälso- och sjukvården. Det är den absolut största och viktigaste utmaningen som vi har i dag, och den måste vi arbeta med både på kommunal, regional och nationell nivå.

Vi gör nu flera saker. Vi tittar på var kompetensbristen är som allra störst, hur vi kan öppna upp för att göra det mer attraktivt att arbeta inom vården och hur vi kan stärka dem som redan arbetar där. Det handlar om hur man kan få karriärslyft och hur man kan få större möjligheter till forskning.

Där är egentligen väldigt många delar, men som jag har sagt tror jag att det är otroligt viktigt.

Vi har under de senaste åren jobbat för att de äldre ska vara hemma så länge som möjligt och att de ska behandlas i primärvården, vilket jag tycker är väldigt bra. Men detta gör också att man får patienter med ett allt tyngre vårdbehov inom slutenvården, vilket också gör att personalen har en tung arbetsbörda. Och om man inte ges utrymme till återhämtning vare sig fysiskt eller psykiskt är det klart att det är svårt att orka med att arbeta heltid. Här tror jag att vi har en av knäckfrågorna, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Vi jobbar aktivt med att se till att vi kan komma till rätta med kompetensbristen. Det har jag redogjort för i mitt anförande. Det går också att följa i budgeten.

Det är ett stort arbete som pågår. Det har väl till viss del funnits även tidigare, men det har inte kunnat ge någon effekt. Vi behöver se till att de som är inom vården i dag väljer att stanna kvar. Och vi behöver attrahera nya medarbetare, men det är väldigt svårt att vara en attraktiv arbetsgivare så som det ser ut i dag. Det blir en liten spinoff, fru talman. Och det blir lite svårt att lyckas attrahera medarbetare när vi samtidigt är väldigt tydliga med hur jobbigt och tungt det är att jobba inom den svenska hälso- och sjukvården i dag.

Frågan om arbetskraftsinvandring är egentligen en fråga som ligger inom ett annat område, så jag tänker att jag inte ska behöva gå in på den särskilt mycket. Men samtidigt är det viktigt att vi ser till att vi gör detta. Tidigare har det varit öppet för låglönearbetare i Sverige. Det är kanske en grupp som vi inte alltid har behövt. Vi har egna arbetslösa som i stället skulle kunna få arbetstillfällen.

Sedan är det alltid så när man sätter en gräns att det slår mot vissa som man kanske inte hade för avsikt att det skulle göra. Men jag tycker ändå att det är en rimlig gräns. Det handlar också om att se till att vi får hit personer som är legitimerade till exempel inom vården, som skulle kunna bidra till att vi får en höjd kompetens inom den svenska hälso- och sjukvården.

Fru talman! Socialtjänstområdet är också en av våra prioriterade frågor. Vi jobbar väldigt bra med de delarna. Jag misstänker att socialtjänstministern kommer att delta i debatten lite senare för att göra det ännu mer tydligt.

Jag vet inte riktigt vad det är ledamoten Rågsjö egentligen efterfrågar. Det är ganska tydligt i budgeten att vi satsar medel här. Vi satsar bland annat 100 miljoner på insatser för barn- och ungdomshälsan. Det är många andra delar som vi gör. Vi tittar på den nya socialtjänstlagen - det ska bli mer förebyggande insatser. Vi har flera andra förslag som ligger i pipelinen, utifrån andra budgetområden. Där sätter vi också in ekonomiska medel men också andra delar för att arbeta förebyggande.

Jag tycker att det är ganska tydligt. Jag tycker att det är ett väldigt högt tempo, fru talman, på Socialdepartementet även på dessa områden. Jag tycker att det är lite osjyst att påpeka att det inte händer någonting och att det är två förlorade år. Jag skulle vilja påstå att vi har åtminstone åtta förlorade år inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten i det här landet. Då lyckades man faktiskt inte åstadkomma någonting, i princip. Det har varit mycket som har legat i byrålådan på departementet på detta område, framför allt när det kommer till socialtjänsten.

Här tas det nu krafttag. Vi tar tag i de delar som finns och jobbar effektivt, inte minst med Statens institutionsstyrelse, som också har varit eftersatt otroligt länge. Vi tar nu stora kliv för att komma till rätta med den problematik som finns där.

Ja, jag kan ta till mig en viss kritik, men det är inte så att detta har trillat ned från himlen under det senaste året. Jag tycker att vi har haft ett högt tempo. Jag tycker att vi har många bra förslag och många bra saker som är på ingång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Den springande punkten i ledamoten Rågsjös samtliga frågeställningar är ju bristen på personal. Den måste vi komma till rätta med. Vi vet att det finns en stor andel utbildad och legitimerad personal och även andra som skulle kunna fylla en stor roll i den svenska hälso- och sjukvården men som har valt att lämna yrket och har andra uppdrag och arbeten. Detta är ett bevis på att vi har misslyckats under lång tid. Det är ju inget som har skett under det senaste året, utan det är ett problem som har funnits länge.

Man har inte lyckats få in tillräckligt mycket legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Det är ett problem. Men den personalen har inte försvunnit här och nu.

Jag skjuter inte ansvaret ifrån mig, men vi gör just nu mycket saker för att kartlägga exakt vad vi behöver. Det handlar om var vi ser kompetensbristen som starkast, hur vi kan rikta medel på bästa sätt, hur vi kan få mer händer i välfärden och hur vi kan stärka upp inom äldreomsorgen och göra det mer attraktivt att jobba där. Men jag tror inte att det bara handlar om att pytsa in mer pengar.

Jag förstår att SKR till exempel lyfter fram att man behöver ett visst antal miljarder. Det är klart att man måste få ha önskemål, och det är klart att vi måste försöka tillgodose de önskemål som finns. Det är det som det handlar om. Men vi behöver också prioritera, och jag tror inte att lösningen alltid enbart handlar om pengar. Vi behöver se till att det är en arbetsmiljö som är dräglig. Då behöver vi ha luft i schemana. Det behöver vara så att man kan ha ett visst ansvar och inflytande över sina scheman.

Jag vet att ledamoten Rågsjö och jag är väldigt överens i dessa delar. Men det är en utmaning att få det att fungera, och jag tror att det behöver få ta lite längre tid. Jag hoppas verkligen att vi inte har en pandemi runt hörnet.

Fru talman! Ni får förstå att jag ändå är väldigt nyfiken på när vi ska få höra erkännandet från Socialdemokraterna att man har misslyckats med den svenska sjukvården. Men jag får väl pressa Fredrik Lundh Sammeli lite mer om det i något annat replikskifte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

De prestationsbaserade bidragen ska finnas där för att korta köerna och öka vårdkapaciteten. När man ansöker om bidrag får man inkomma med förslag på vad man tänker göra. Det kan vara att man vill anställa mer personal eller låta fler jobba heltid. Då är det i någon mening ett sätt att främja kompetensförsörjningen. Det finns olika sätt att se på ett prestationsbaserat bidrag och hur man ordnar själva ansökningsförfarandet.

När det gäller språkkraven inom äldreomsorgen är det helt riktigt att riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att detta skulle genomföras. Annars hade den socialdemokratiskt ledda regeringen ju inte gjort det. Det var alltså egentligen ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning om att se över språkkraven och att införa språkkrav inom äldreomsorgen. Den förra regeringen gjorde en lightvariant av det, som vi nu har korrigerat, så att den är i överensstämmelse med vad utskottet menade från början. Detta kan man poängtera.

För att ändå stärka den personal som finns och som inte har tillräckligt goda språkkunskaper menar vi att man får se till att personalen ges möjlighet att lära sig det svenska språket. Då får man en viss tid på sig att göra detta. Den som därefter inte klarar språket kanske ska ha en annan uppgift inom äldreomsorgen och inte ha så nära kontakt med de äldre.

Från Sverigedemokraternas sida sätter vi de äldre i främsta rummet. De äldre ska kunna göra sig förstådda, kunna förstå det som sägs i rummet och förstå den vård som de får. Det är det viktigaste. Men givetvis ska vi se till att ta vara på den kompetens som finns och erbjuda språkkunskaper, så att folk ges en ärlig chans att få arbeta inom äldreomsorgen.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om tilltalet i kammaren: att alla talar via talmannen och inte använder "du" och "ni".)

Fru talman! Fredrik Lundh Sammeli frågar mig om jag är nöjd med det arbete som vi har gjort hittills, om jag uppfattar hans fråga rätt. Ja, jag är väldigt nöjd med det arbete som Socialdepartementet gör. Det är väldigt hög takt på departementet, och vi har fått ut i princip alla underlag i den första rundan inför de stora reformer och satsningar som vi gör inom den svenska hälso- och sjukvården. Bland annat tittar vi på vårdköerna, vårdgarantin och den nationella vårdförmedlingen, som jag tror är ett sätt att kitta ihop de olika regionerna och de privata vårdgivarna så att vi kan korta köerna. Jag tror att det är ett bra instrument och ett väldigt bra sätt att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi behöver öka digitaliseringen av infrastrukturen i vården, som har varit eftersatt. Där har tidigare regering inte mäktat med att få till en bättre ordning. Det är ganska tungrott inom den svenska hälso- och sjukvården, inte minst när det gäller dokumentation och så vidare.

Det är också ett faktum att det är en väldigt tung börda för dem som arbetar inom vården. Här måste vi se till att det finns luft i schemat och tid för fysisk och psykisk återhämtning för att de ska kunna orka arbeta heltid. I dag är det tyvärr många som inte gör det. Hade vi lyckats uppnå detta hade vi fått ökad kapacitet i den svenska hälso- och sjukvården. Detta skulle i sin tur innebära att vi kunde öppna fler avdelningar och få fler disponibla vårdplatser, vilket också skulle förkorta vårdköerna eftersom vi skulle kunna leverera mer vård.

Jag är ganska övertygad om att vi är på helt rätt spår. Som jag nämnde i det tidigare replikskiftet, ledamot Lundh Sammeli, är inte alltid den enda lösningen att pytsa in mer pengar. Under er tid vid regeringsmakten har vi sett att det inte är lösningen på problemen. Får man mer resurser hittar man många gånger på andra projekt. Det är inte alltid hela lösningen.

Min fråga till Fredrik Lundh Sammeli kvarstår: Är Socialdemokraterna nöjda med sina insatser inom svensk hälso- och sjukvård, eller ska man liksom med migrationen erkänna att man har misslyckats?

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 9. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och regeringens förslag om anslaget för 2024 för utgiftsområde 9, som uppgår till 110,3 miljarder kronor.

I statens budget som helhet gör vi stora satsningar på välfärden. Av det reformutrymme vi har satsar vi cirka 40 procent på välfärden. Det är en historisk summa i det sammanhanget, men som vi varit inne på tidigare kan inte staten kompensera fullt ut för all inflation. Vi sitter i ett tufft läge, det måste man ha med sig, och alla måste hjälpas åt.

Vi är väl medvetna om hur det ser ut i landets regioner, tro mig! Vi vet att det finns regioner som tvingas till besparingar. Men politik handlar om prioriteringar, och här ser vi att det är viktigt att man bevakar och fokuserar på kärnverksamheten.

Jag är dock väldigt ödmjuk, fru talman, inför de utmaningar som finns i regionerna, där många av mina kollegor sitter och arbetar och sliter för att få budgeten att gå ihop. Det är i mångt och mycket pensionskostnaderna som ställer till det för regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Som ledamot i riksdagen och med det mandat vi har är jag trots tuffa tider och trots att den är eftersatt ändå positiv inför den svenska hälso- och sjukvården. Vi har ett högt tempo, och vi har en majoritet i riksdagen för de reformer som vi har kommit överens om.

Jag kan också säga att det är ett högt tempo på Socialdepartementet, och med fyra statsråd blir det betydligt snabbare leverans än vad tidigare regeringar har mäktat med. Det är tydligt att hälso- och sjukvården är ett prioriterat område för samarbetspartierna. I Tidöavtalet finns stora och viktiga delar som är nödvändiga, och det är synd att detta arbete inte har påbörjats tidigare. Det är bra att folket nu har gett oss förtroendet, och detta förtroende tar vi på allra största allvar.

Vi ser bland annat att det är viktigt att göra en översyn av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för vården. Jag menar att detta kan vara en framgång för Sverige. Vi måste från nationellt håll kunna styra vården mer effektivt och med ett ökat ansvar. Inte minst under pandemin var detta viktigt, och det var tydligt att det fattades.

Vi behöver också få en jämlik vård i hela landet. Detta är dessutom ett av de krav vi har i målet för området. Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Detta mål antogs 2015.

I dag är vi inte framme vid en jämlik vård. Det kan inte vara så att din vård ska avgöras utifrån var i Sverige du bor. Du ska kunna förvänta dig en god vård, effektiva mediciner med få biverkningar samt hjälpmedel med god funktion oavsett var i landet du bor, fru talman. I dag görs det prioriteringar inom respektive region, och har du oturen att bli sjuk i en region som inte prioriterar just det du behöver, exempelvis diabetesvård, får du inte de senaste hjälpmedlen eller medicinerna, som du hade fått om du bott i en annan region som tycker att detta är ett intressant, viktigt och prioriterat område.

För att öka jämlikheten och tillgången till vård i vårt land arbetar vi nu bland annat med den digitala nationella vårdförmedlingen, som är ytterligare en viktig del. Detta är ett förslag som Sverigedemokraterna har drivit i många år. Vi hade inledningsvis ett annat namn för det, och vi har tagit inspiration från det danska systemet.

Systemet går ut på att alla vårdgivare, offentliga som privata, registrerar sin tillgängliga vårdkapacitet. Utifrån registret kan sedan vårdgivare, men även enskilda patienter, välja att få vård utförd på en annan plats om väntetiden är kortare där. På så vis kortar vi köerna, och vi hjälps åt över regiongränserna. Det är faktiskt ingen som mår bra av att vänta i en vårdkö. Det är en påfrestning för hälsan, men det är också en påfrestning för ekonomin.

Vi behöver helt enkelt öka samarbetet mellan regionerna, men också mellan det offentliga och det privata, för att korta vårdköerna. Det finns en vilja och en kapacitet som i dag inte nyttjas. Detta är slöseri, skulle jag vilja påstå.

Föregående regering motarbetade kraftigt privata vårdgivare och drev på för att de inte skulle få det utrymme de kan ta. Detta var inte ansvarsfullt när det gäller så viktiga frågor som att göra vården mer tillgänglig. Det viktigaste för oss är inte vem som gör det utan att det görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När vi pratar skattekronor är det ju så att varje skattekrona behöver värnas för att generera största möjliga medborgarnytta. Det är ett faktum att välfärdsbrottsligheten är ett samhällsproblem. Detta är något som tidigare regering inte vågade tala om eller ta i.

Såväl den statliga förvaltningen som kommunsektorn behöver arbeta på ett ändamålsenligt sätt för att motverka sådan brottslighet. Statskontoret har i sin analys av korruption i kommuner och regioner bland annat lämnat förslag på statliga insatser och rekommendationer till kommuner och regioner om hur de kan förbättra sitt arbete mot korruption. Välfärdsbrottslighet framstår som ett nytt riskområde där korruption kan vara en del av ett större problem, med aktörer som medvetet vill dra nytta av välfärdssystemet. Detta behöver vi komma till rätta med, och det är oerhört provocerande att man har låtit detta eskalera utan att våga ta i det.

Nu agerar vi, med en utbetalningsmyndighet och med åtgärder för att stävja brottslighet mot välfärden. Det är den som är i behov av exempelvis LSS som ska ha stöd i form av skattemedel - inte rövare och banditer, fru talman.

Politik är som sagt att prioritera, och jag menar att Sverigedemokraterna och regeringen har en tydlig prioritetsordning som skiljer sig markant från den som den socialdemokratiskt ledda regeringen hade. Vi gör allt vi kan för att slippa hamna i en dålig situation.

Åter till hur vi kortar vårdköerna. Utöver vårdförmedlingen, som inte är på plats riktigt än, anslår vi 5 miljarder till regionerna för att korta köerna. Det blir alltså så att säga prestationsbundna medel.

Vårdköerna måste kortas. Sedan vårdgarantin infördes har den i princip aldrig efterlevts. Målet med vårdgarantin är att öka tillgängligheten till planerad vård samt att avveckla köer och väntetider. Många regioner och vårdgivare lever inte upp till vårdgarantins tidsram. Detta är ytterligare ett problem.

I det nya Tidöavtalet har vi nu, som talare före mig har sagt, lyft in vårdgarantin som en prioriterad punkt där vi fyra partier är överens om att något måste göras. Vi vill se en ny och stärkt vårdgaranti som innebär att barn och unga inte ska behöva vänta mer än 30 dagar. Detta är fullt rimligt.

Jag ska slutligen också gå in lite på kompetensförsörjningen, för någonstans är det detta som är själva fokuset när det gäller att lösa alla de problem som vi i denna kammare i dag är överens om finns - vi måste lyckas med kompetensförsörjningen.

Vi har en fantastisk profession ute i landet, med många duktiga och engagerade människor som sliter dagligen. Men de är alldeles för få. De behöver få stöd, och de behöver bli fler för att orka. Bristen på personal leder till dålig arbetsmiljö och personalflykt. Vi behöver på alla nivåer verka för en god miljö så att personal stannar kvar eller återvänder till vården. Jag tror att detta är den största utmaningen vi står inför, fru talman.

Personalen är hälso- och sjukvårdens absolut viktigaste resurs. För att öka tillgången på personal med rätt kompetens krävs en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för att utvecklas i arbetet - så att fler ska vilja och orka arbeta i vården. Vi måste bli bättre på att rekrytera och behålla vårdpersonal.

Många orkar inte heller arbeta heltid. Vi bör se till så att fler kan och vill arbeta heltid. En sådan framgång skulle lösa en viss del av kompetensbristen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Men då måste vi också se till att det under arbetsdagen finns utrymme för fysisk och psykisk återhämtning. I dag är arbetsmiljön ofta tung, med många sjuka patienter. Detta beror dels på att man i dag generellt sett är sjukare när man väl kommer till slutenvården, dels på att fler med lindrigare vårdbehov hanteras och behandlas i öppenvården. Vi måste se till att lite mer luft i schemat kan erbjudas så att personalen klarar av att arbeta heltid och att vara kvar länge på sin arbetsplats.

Det är inte alltid lönen som är det viktigaste, utan det handlar om en dräglig arbetsvecka, om god kollegial sammanhållning och om att få ett visst inflytande över dagen och sitt schema. När vi nås av uppgifter om att personal säger upp sig för att kunna få ut sin semester är något riktigt fel, fru talman. Detta är inte något som den här regeringen har kunnat påverka tidigare, men nu gör vi allt vi kan.

Vi gör nu bland annat en översyn av kompetensförsörjningen i Sverige. Vi tittar på en nationell kartläggning av behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Detta ska redovisas i maj. Vi gör alltså många saker parallellt med de satsningar som syns i budgeten.

Vi utreder också språkkrav inom äldreomsorgen. Detta är en del av det arbete som har lyfts fram av bland annat Inspektionen för vård och omsorg och Coronakommissionen. Det är också ett sätt att stärka arbetsmiljön - att man som kollegor kan prata med varandra och känna att man förstår de arbetsuppgifter man ska utföra. Inte minst är det en trygghet för den äldre, och även för nära och kära, att förstå och kunna göra sig förstådd.

Jag hade velat prata lite om tandvården, men jag känner att jag har dragit ut lite på tiden. Med respekt för den sena kvällen väljer jag därför att avrunda här.

(Applåder)

Fru talman! Det är ju ett faktum att Socialdemokraterna har harvat runt i Regeringskansliet och i regeringen under alldeles för många år. Det behöver komma in lite nya tankesätt och ett nytt sätt att arbeta.

Det är också ett faktum att hela ansvaret, resultatet och lösningen inte bara är att hiva ut mer pengar. Det finns många andra delar, till exempel myndighetsuppdrag och andra saker, som också gör att man kan lösa problemen i vården och de utmaningar som finns.

Kompetensförsörjningen och bristen på personal är inget som har trillat ned från himlen det senaste året, utan det har varit ett problem under väldigt lång tid. Generationsskiftet, att vi kommer att få en stor kull av äldre personer, är något som har aviserats av professionen i många år. Ändå står vi här i dag efter Socialdemokraternas åtta år vid makten med stora utmaningar inom äldreomsorgen och en kompetensförsörjning som är bristfällig. Vi har brister inom många legitimerade yrken inom vården. Vi har långa vårdköer. Vi har en vårdgaranti som inte fungerar. Det enda svaret från Socialdemokraterna är att vi måste tillskjuta mer pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sverige är ett av de länder i Norden och Europa som lägger mest pengar på vården, och vi får ut minst vård. Då måste man tänka på ett annat sätt, Fredrik Lundh Sammeli, och inte bara ösa ut mer pengar och tro att det är svaret och att väljarna ska tycka att det är en bra lösning.

Jag frågar återigen: När ska Socialdemokraterna erkänna, likt ni gjorde med migrationen, att ni har misslyckats även med den svenska hälso- och sjukvården?

Fru talman! Jag tackar ledamoten från Socialdemokraterna för ett väldigt intressant anförande. Socialdemokraterna pratar om att ta ansvar. På riktigt, ledamoten Fredrik Lundh Sammeli - vad har Socialdemokraterna gjort med Sverige som land under alla de år som ni har suttit vid regeringsmakten? Det är precis som ni skriver i er reservation: "Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. Oskyldiga får sätta livet till i gängens krig om pengar och narkotika, och den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Samtidigt har den nya ekonomiska verkligheten drabbat svenska hushåll med full kraft. Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag kan på heder och samvete säga till ledamoten att det inte är Sverigedemokraterna som har orsakat den otrygghet som vi ser breda ut sig i hela samhället i Sverige i dag.

Jag vill ställa en fråga till Fredrik Lundh Sammeli. Visserligen har det tillskjutits pengar, bland annat för att begränsa vårdköerna, men vårdköerna har varit och växt under alla era år vid makten. Varför har vi inte kortare vårdköer i dag? Det kan ju omöjligen vara den här regeringens och Sverigedemokraternas fel att vi har långa vårdköer. Är Socialdemokraterna på riktigt nöjda med era år vid makten? När ska ni, likt ni gjorde med migrationen, erkänna att ni har misslyckats fullständigt?

Herr talman! Det är ett faktum att vi har starka strömningar till Sverige som kraftigt verkar mot våra grundläggande principer och det samhällsklimat vi vill ha och som vårt land vilar på. Det finns faktiskt en strävan efter att begränsa både kvinnors rättigheter och vårt sätt att leva i Sverige.

Precis som statsministern säger gör regeringen och Sverigedemokraterna nu en hel del på området. Bland annat sa vi nyligen att det ska gå att med stöd av LVU omhänderta barn och unga som växer upp i hedersrelaterat förtryck. Vi förbättrar också kunskapen för att även personer som möter hedersutsatta ska få stöd och våga ingripa. Från Sverigedemokraternas sida har vi den senaste tiden också varit tydliga med att vi tycker att moskéer som bedriver extremistisk propaganda och sprider åsikter som starkt strider mot de svenska värderingarna måste begränsas.

Man behöver vara tydlig med vilket samhälle man vill ha. Sverigedemokraterna är tydliga, och vi har tänkt klart i denna fråga. Vi säger nej till parallella samhällen och till en mångkultur som försämrar och sliter sönder vårt samhälle. Är statsministern beredd att verka för att värna det svenska levernet, och är statsministern beredd att göra vad som krävs för att upprätthålla ett tryggt och sunt Sverige?

Herr talman! Sverige är ett land där alla står lika inför lagen. Vi har samma grundläggande rättigheter. Vi kan välja att studera vad vi vill och vilken yrkesroll vi vill ha. Vi kan välja att ta körkort och välja vem vi vill gifta oss med och hur vi vill klä oss.

Den feminism som kommit att sätta tonen det senaste decenniet har inte lett till någon ökad jämställdhet. I stället har vänsterfeminismen tryckt på om att alla kvinnor är offer i samhället och att det skulle vara ojämställt, egentligen utan statistik och utfall som grund. Det hela har snarare varit ett sätt för vissa partier att skapa sig en plattform och vara relevanta i det politiska utrymmet, för samma röster har bidragit till ökad invandring från länder som de facto har en dålig, förlegad och unken kvinnosyn.

Hedersförtryck och sedvänjor som starkt strider mot de grundläggande principerna om lika rättigheter har fått fäste i Sverige. I dag ser vi flickor och kvinnor som dagligen förtrycks.

Det går ingen obemärkt förbi att Sverigedemokraterna har varit en röst som under många år vågat ta i frågan om konsekvenserna av ökad invandring.

Kvinnor går i dag inte längre trygga på gatan. Man lever i parallella samhällen. Man utsätts för könsstympning. Man kan inte välja sin partner själv. Man blir bevakad av manliga släktingar. Kvinnor och flickor hindras från fri lek. Jag kan nämna mycket här, herr talman.

Mycket av detta föråldrade tänk befästs också i moskéer, som tar ett allt större utrymme i Sverige. Det oroar oss, herr talman. Allt fler svenska unga flickor och kvinnor träffar också män med denna uppfattning och möts då av en osund föreställning om kvinnans roll i samhället. Deras fri och rättigheter tas sakta men säkert ifrån dem. Detta bör vi också prata om, herr talman.

Hur tänker statsministern kring den problematik jag beskriver, och vad gör regeringen för att säkerställa att kvinnoförtryckande kulturer inte får starkare fäste i Sverige?

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Tidöavtalet tar ju sikte just på alla de åtgärder som vi behöver vidta för att få Sverige på rätt köl. Där jobbar vi väldigt intensivt. När vi har implementerat de delarna i Tidöavtalet tror jag att vi har kommit en bra bit på väg.

Det är dock ett faktum att vi historiskt i denna kammare har skapat snabbspår till arbete och till bostäder. Vi har stiftat tillfälliga lagar, format landet och anpassat oss till olika särregler för att vara andra till lags. Vi har bristfällig statistik för att dölja effekterna av den förda politiken. Politikens majoriteter har stått landet dyrt. Detta är ett sorgligt kapitel i svensk historia och svensk politik, fru talman.

Projektets mantra har hela tiden varit att detta ska vara en vinst för Sverige och att vi behöver göra detta för att klara av välfärden. Min fråga till statsministern är: Tror statsministern på dem som säger att detta blir en vinst lite längre fram? Kommer vinsterna i så fall att väga upp de förluster som vi ser i samhället i dag?

(Applåder)

Fru talman! Lite mer än ett år har gått av mandatperioden, och regeringen håller ett högt tempo i förverkligandet av Tidöavtalet. Det är nödvändiga åtgärder för att få Sverige på rätt köl igen. Efter decennier av misskötsel och oförmåga att se konsekvenserna av den genomförda politiken sitter vi nu i ett läge där vi behöver dra i samtliga nödbromsar på en och samma gång.

Sverige är sargat. Vi ser i dag systemhotande brottslighet, infiltration, korruption, segregation, skjutningar, kampanjer mot myndigheter, växande parallellsamhällen, ökad otrygghet, hederskultur, växande kriminalitet, terrorhot och så vidare - listan kan göras lång. Det är hemska saker, som tidigare har varit i princip obefintliga i vårt samhälle.

Tidigare majoriteter i den här kammaren har möjliggjort detta genom en rad dåliga beslut. Förblindad av idén om en så kallad mångkultur har man utsatt Sverige för ett experiment under årtionden. Resultatet ser vi i dag, varje dag. Detta blev riktigt dåligt, fru talman.

Att vi nu har en regering på plats som tillsammans med oss är redo att förändra på riktigt är givetvis positivt. Vi vet också att ingen i dag ligger på latsidan; det vill jag få sagt. Men oavsett detta är alla dessa problem som vi nu tvingas hantera och lägga enorma resurser på, resurser som i stället kunde ha gått till starkare välfärd, starkare infrastruktur och så vidare, ett faktum.

Min fråga till statsministern är: Vore det inte rimligt och på sin plats att Sverige summerade kostnaderna för detta projekt? Vad har det mångkulturella experimentet och massinvandringen faktiskt kostat Sverige? Borde vi inte utreda samhällets totala kostnader, men också titta på vilka som bär ansvaret för att vi nu sitter med alla dessa enorma problem?