Kadir Kasirga

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle såklart gärna vilja debattera Peter Normans delrapport om Arlandautredningen. Men det får bli en annan interpellation.

Jag kan ändå konstatera att den reguljära flygtrafiken vid Bromma flygplats har kollapsat sedan årsskiftet. Det lilla som återstår är i snitt fem personer per plan med privatjet, ofta till semesterorter, till exempel till Alperna. Samhällsnyttan är minimal, men klimatpåverkan är, som Linus Lakso var inne på, maximal. Men ändå fortsätter regeringen att försvara status quo.

Ministern nämner behovet av att utreda civilförsvar, Nato, ambulansflyg och helikoptrar, men han nämner inga konkreta krav från Försvarsmakten utan säger bara att behovet ”bör kartläggas”. Man använder alltså Nato som argument utan att kunna visa att det faktiskt behövs. Samhällsviktigt flyg är viktigt, men det kräver inte 130 hektar mark mitt i Stockholm. Det kan lösas på andra sätt. Det är oproportionerligt att låta denna yta blockeras för några få helikopterlyft.

Det mest anmärkningsvärda är dock det som ministern inte säger, nämligen att inte ens Kristdemokraternas arbetsgrupp längre har förtroende för att Bromma flygplats har en framtid.

Bromma flygplats har spelat ut sin roll. Nästa år, 2026, fyller Bromma flygplats 90 år. Det borde vara på sin plats att ge besked till svenska skattebetalare att det är dags att avveckla Bromma flygplats.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret – även om det är i stort sett identiskt med tidigare svar, trots att förutsättningarna nu är helt annorlunda.

Anledningen till denna interpellation var att Dagens Nyheter nyligen beskrev hur en miljardär flög från Bromma till Alperna med sin mops. Det låter som ett aprilskämt, men det är ett representativt exempel på flygverksamheten från Bromma flygplats i dag. Nästan 90 procent av flyget från Bromma utgörs nu av privatjet. Reguljärflyget har i princip upphört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt upptar flygplatsen 130 hektar mark som tillhör den mest attraktiva i Stockholm. Det är en yta nästan lika stor som Södermalm norr om Hornsgatan som i dag används nästan enbart för en exklusiv minoritets resande.

Och detta kostar. Enligt Stockholms stad uppgår den samhällsekonomiska förlusten till drygt 1,3 miljarder kronor om området inte utvecklas före 2038. Trots detta hör vi här i kammaren från statsrådet Andreas Carlson att man har fastnat i ett nej – inte för att det finns ett starkt underlag utan för att det står så i Tidöavtalet. Varken Swedavia, Stockholms stad, Stockholms Handelskammare eller ens statsrådets eget parti Kristdemokraterna står bakom detta längre. Kristdemokraterna kom nyligen med ett förslag om att man vill inleda en utfasning av Bromma flygplats.

Min fråga till ministern kvarstår alltså: Vad är det egentliga skälet till att hålla Bromma flygplats öppen när reguljärflyget har försvunnit och samhällsnyttan är minimal?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till statsrådet Andreas Carlson för svaret!

Statsrådet pratade om samordning, helhetssyn och vinster med samordning. Men frågan kvarstår: Vad hjälper det när Trafikverket knappt kan samordna en vinterinsats? Det har vi bevittnat, liksom att personal larmar om bristande säkerhet, att järnvägsunderhållet brister och att resenärer i hela landet får sin vardag krossad på grund av inställda tåg. Det finns ingen kompetens hos den statliga myndighet som ansvarar för de här frågorna att utföra detta. Trafikverket är en renodlad beställarorganisation.

Fru talman! Vi socialdemokrater säger att staten inte ska stå handfallen. I det här fallet gäller det Trafikverket. Trafikverket ska ha muskler. Sverige behöver ett trafikverk med egen kompetens, beredskap och kontroll. Därför tycker vi att man bör återinföra järnvägsunderhållet i egen regi. Regeringen borde åtminstone våga utreda det. Det handlar inte bara om räls och skruvar. Det handlar också om tilliten till att samhället fungerar och att tågen går när de ska. Det är dags att agera innan ännu fler människor blir stående på våra perronger.

Fru talman! Tack till Adrian Magnusson för en viktig interpellation, och tack till statsrådet för svaret!

Infrastrukturministern säger i sitt svar att grundargumenten bakom att samla Banverket och Vägverket i Trafikverket fortfarande är relevanta. Jag tycker dock att statsrådet duckar helt för den verkliga frågan: Varför fungerar det inte i praktiken, i verkligheten? Varför växer kritiken, inte bara från fack och anställda utan också från branschen, externa granskare och regionala aktörer?

Fackförbundet Sekos rapport visar svart på vitt hur järnvägsunderhållet har urholkats sedan avregleringen. Sverige har gått från att ha ett robust offentligt system för underhåll till att ha ett av Europas mest privatiserade. Resultatet är att kostnaderna har skenat, att kompetensen har försvunnit från myndigheten och att underhållsbehoven ökar. Pengarna går till kortsiktiga lappningar, inte till långsiktig hållbarhet. När Trafikverket inte har en egen kompetens måste man upphandla allt, inklusive analys och uppföljning. Det innebär att man som beställare inte har kontroll. När krisen kommer, som i vintras när järnvägen stod still, stod myndigheten handfallen.

Fru talman! Ministern säger också att Trafikverket nu kraftsamlar, men jag vill påminna om att denna regering, när den påbörjade sin mandatperiod, började med att minska anslagen till drift och underhåll med 750 miljoner kronor. Det pågår ingen utvärdering av om dagens modell fungerar eller inte. Då är det ändå regeringens ansvar att agera, och det var egentligen det som interpellationen handlade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fackförbundet Seko skriver i sin rapport att man inte föreslår att vi ska återvända till 80-talet. Det är inte det vi pratar om. Vi föreslår att Trafikverket, likt andra europeiska länder, återfår en egen kapacitet och en egen kompetens, särskilt när det gäller utförandet. Detta är väldigt viktigt. Så är det inte i dag. I dag är Trafikverket en renodlad beställarorganisation som saknar kompetens när det gäller genomförandet av järnvägsunderhåll eller vägunderhåll.

Fru talman! Frågan är enkel: Varför utreder inte regeringen detta? Varför stängs dörren direkt? Varför kan man inte titta på hur andra europeiska länder har hanterat det här?

Fru talman! Tack för svaren, utrikesministern! Jag vill dock återigen lyfta frågan om Sveriges hållning i fråga om Turkiets aggression mot Rojava. Det sker en aggression där turkiska stridsflygplan dagligen bombar Rojavaområdet och där även civila drabbas. Jag återkommer därför till min fråga: Kommer ministern att lyfta upp denna fråga och Turkiets aggression vid ministermötet på EU-nivå?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är nu väldigt viktigt att EU ställer krav på det nya styret i Damaskus men också på grannländerna, bland annat Turkiet, som just nu spelar en aggressiv och destruktiv roll i regionen. Syrierna behöver fred och frihet, inte mer krig. Särskilt Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som har stått emot IS/Daish och ingått i den internationella koalitionen mot terrorism och Daish, är väldigt viktiga och utgör en jätteviktig del av denna koalition. Vi i Sverige ingår i koalitionen, och detta förpliktar Sverige att stå vid sidan av sina koalitionspartner i denna fråga och inte lämna dem i sticket.

Fru talman! Tack, Ola Möller, som lyft fram den här viktiga frågan!

Regimskiftet i Damaskus har väckt både hopp och oro. Det är glädjande att diktatorn Bashar al-Assad, ansvarig för år av förtryck och krigsförbrytelser, äntligen är borta. Men som ett gammalt ordspråk lyder: När en tyrann faller är det inte alltid friheten som tar plats. Det är precis vad Syrien riskerar nu när makten har tagits över av Hayat Tahrir al-Sham, före detta al-Nusra, och Ahmed al-Sharaa eller Abu Mohammed al-Julani. Det är väldigt svårt att veta vad personerna egentligen heter.

Deras islamistiska agenda hotar Syrien och riskerar att föra landet in i en ny, repressiv era. Val har skjutits upp på obestämd tid, och makten har koncentrerats till islamistiska rörelser som inte respekterar minoriteters rättigheter, kvinnors frihet eller grundläggande demokratiska principer. Den framtid som många syrier drömde om riskerar att förvandlas till ännu ett mörkt kapitel i landets historia.

Samtidigt ser vi en motvikt i nordöstra och västra Syrien, där kurderna i Rojava fortsätter att kämpa för en annan framtid. De har byggt en samhällsmodell som står för jämställdhet, demokrati och inkludering. Detta är inte bara en inspirationskälla utan också en konkret kontrast till den islamistiska fundamentalism som al-Nusra och Turkiets president Erdogan förespråkar.

Min fråga till utrikesministern är vilka krav ministern har framfört till Turkiet om att upphöra med flygattackerna mot Rojava. Har Sveriges Natomedlemskap nu inneburit att vi blundar för Turkiets aggressioner mot dem som står i frontlinjen för demokrati och frihet? Det gäller fredskämparna som stod emot IS och besegrade dem.

Fru talman! Sverige måste använda sitt inflytande i EU, Nato och FN för att sätta press på Turkiet och skydda Rojava och alla andra minoriteter som finns i Syrien. Sveriges trovärdighet som försvarare av mänskliga rättigheter står på spel. Vi kan inte vara passiva när Turkiets attacker hotar en av få ljuspunkter i Syrien: samhällsmodellen i Rojava. Sverige måste ta tydlig ställning för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter i Syrien.

Herr talman! Tack till statsrådet för de senaste kommentarerna!

Jag välkomnar den positiva inställning som regeringen visar även till våra förslag på åtgärder. De som kör där ute är människor - människor som kör i 13-14 timmar men som ändå inte får ihop en månadslön som räcker till att försörja sig eller betala hyran.

Det är viktigt att vi från politikens sida, vi som är ansvariga politiker, agerar. Och i det här fallet är det regeringen som är den högst ansvariga.

Det är också positivt att regeringen börjar titta på våra grannländer, till exempel Danmark, för att se hur de har åtgärdat de utmaningar som finns. Det gläder mig att det finns en gemensam andemening och att vi tillsammans betonar att det är viktigt att vi åtgärdar de utmaningar som finns.

Vi kommer dock såklart att fortsätta att följa upp frågan, för den berör väldigt många människor. I Sverige ska slavliknande anställningsvillkor inte förekomma, för det är inte värdigt ett land som vårt.

Både jag och mina socialdemokratiska riksdagskollegor kommer att följa frågan, för den är så viktig. Jag hoppas verkligen att regeringen och dess samarbetspartier stöder vårt utskottsinitiativ när det kommer till en ordentlig översyn av taxibranschen.

Herr talman! Tack till statsrådet för svaren och kommentarerna.

Det som egentligen behövs i taxibranschen är ett större grepp om taxibranschen. Jag tycker inte att det räcker att bara lappa och laga. Vi måste skapa en långsiktigt hållbar bransch, där sjysta villkor och rättvis konkurrens är självklarheter.

I Sverige har vi en modell där samarbete mellan arbetsmarknadens parter säkrar sjysta villkor för arbetstagaren. Kollektivavtal garanterar bland annat tjänstepension och trygghet vid sjukdom. Men denna modell undermineras i taxibranschen. Många förare, särskilt de som kör för appbolagen eller plattformsbolagen, står helt utan dessa grundläggande rättigheter. Det är oacceptabelt.

Vi socialdemokrater har presenterat flera reformer som kan återställa ordning och reda i branschen. Vi kräver att man ska inrätta en yrkestrafikinspektion som fokuserar på tillsyn inom taxi, busstransporter och bussbranschen. Vi vill att man ska koppla mobilappar till taxametrar och redovisningscentraler för att säkerställa korrekt rapportering av betalningarna och införa krav på gps och sätessensorer i taxibilar, som min riksdagskollega Serkan Köse nämnde, för att motverka fusk och säkerställa rättvisa villkor.

Herr talman! Många av de förslag som vi har presenterat har redan genomförts i Danmark. Det visar att det fungerar mycket väl. I Danmark kräver man bland annat att taxibilar har gps och att mobilappar är kopplade till taxametrar, vilket har minskat fusket och förbättrat villkoren för förarna.

Varför ska vi i Sverige acceptera en sämre standard? Jag hör också på Andreas Carlson att han instämmer med mig. Jag vill återigen upprepa min fråga. Kommer Andreas Carlson att stötta de förslag som vi nu har lagt fram? Det gäller till exempel en ordentlig översyn av taxibranschen och de reformer som jag precis nämnde.

Herr talman! Det är dags för Sverige att återupprätta rättvisa, sjysta villkor och trygghet i taxibranschen här hemma. Det är vad taxiförarna och den seriösa delen av branschen kräver och förväntar sig av oss.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret på min interpellation.

Taxibranschen i Sverige är i kris. Den spelar en samhällsviktig roll men har blivit en bransch där människor utnyttjas, skattefusket är utbrett och kriminaliteten underminerar de seriösa aktörerna. Det är oacceptabelt och kräver omedelbara åtgärder.

Nyligen avslöjade tidningen Expressen den fruktansvärda verkligheten för många förare som kör för appbolagen. Vi talar om människor som fångas i ett hamsterhjul av fattigdom, där 13-14 timmar bakom ratten varje dag ändå inte ger en lön man kan leva på. Det är slavliknande villkor. Och det sker i Sverige år 2025.

Herr talman! Jag blir upprörd när jag tänker på hur dessa appbolag bygger sina gyllene pyramider på förares svett och misär medan förarna knappt får ihop till hyran. Det är inte bara en orättvisa - det är en skam att låta detta fortsätta.

Dessa bolag har resurser för att ge sina förare sjysta villkor. Men i stället gör de ett aktivt val att pressa ned lönerna och säkerheten för att öka sina vinster. Det är helt oacceptabelt, och det är regeringens ansvar att sätta stopp för det.

Herr talman! Vi socialdemokrater föreslår att regeringen omedelbart låter Transportstyrelsen leda en task force för att hantera de akuta problemen. Det här kan inte vänta längre - det kräver handling här och nu, för våra yrkesförare behöver ordning och reda och sjysta villkor.

Herr talman! Statsrådet säger i sitt svar på min interpellation att han instämmer i att det som händer i taxibranschen inte är acceptabelt. Men om regeringen nu anser att situationen är lika allvarlig som vi socialdemokrater anser, är då regeringen beredd att stödja våra förslag till utskottsinitiativ och andra förslag vi har för att skapa ordning och reda i taxibranschen?

Fru talman! Tack för kommentarerna och svaren, utrikesministern! Det är glädjande att höra att vi är samstämmiga när det gäller synen på utvecklingen i Syrien och att det är viktigt att fortsätta stödja de progressiva krafter som finns i landet, inklusive kurderna i Rojava och SDF. Samtidigt är det väldigt viktigt att Sverige, genom bilaterala kontakter och medlemskap i EU och särskilt i Nato där Turkiet ingår, förmår Turkiet att inse att den bästa möjliga lösningen - som gör att även Turkiet kan leva i fred och få en demokratisk utveckling - är att helt enkelt söka fred med kurderna och framför allt Rojava och att inte fortsätta med attackerna.

Just nu utför Turkiet omfattande flygattacker mot Rojavaområdet. Över 300 000 människor är strömlösa och saknar tillgång till vatten på grund av de attackerna. Det pågår alltså redan en humanitär katastrof i området. Därför är det väldigt viktigt att se till att det humanitära biståndet hamnar rätt, särskilt i de områden som i dag är under attack.

Jag tackar för denna debatt med utrikesminister Maria Malmer Stenergard och även för att fru talmannen och presidiet har lett debatten ända fram till klockan halv nio.

Fru talman! Jag tackar för svar och förtydliganden. Nu kom det lite mer konkret om hur regeringen ser på våra samarbetspartner på marken, särskilt SDF och Rojavaadministrationen.

Jag tycker också att det är bra att det förs dialog mellan de nya makthavarna i Damaskus, HTS, och den kurdiska administrationen. Men jag är såklart fortfarande orolig över utvecklingen, eftersom de nya makthavarna har tillsatt en regering där alla ministrar kommer från deras läger och deras organisation. Bland regeringsmedlemmarna finns även individer som gjort sig skyldiga till krigsbrott. Deras justitieminister har till exempel figurerat vid avrättning av kvinnor. Det är viralt i sociala medier, så det kan man hitta där.

Det är också väldigt viktigt att Sverige agerar tillsammans med EU. Jag vill särskilt peka på Frankrikes, Storbritanniens och Tysklands engagemang i Syriens framtid. Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har liksom Sveriges utrikesminister uttryckligen klargjort för de nya makthavarna att det är viktigt att det framtida Syrien är inkluderande. De etniska och religiösa minoriteterna ska känna sig trygga.

Det är bara två månader som har gått, men det är väldigt viktigt att inte låta historien upprepa sig med tanke på utvecklingen när det blev revolution i Iran. När shahen lämnade Iran trodde alla att demokratin skulle komma, men det blev en islamistisk regim som vi i dag brottas med. Utifrån de erfarenheterna måste vi vara försiktiga med legitimiteten och inte direkt legitimera de nya makthavarna i Damaskus. Man bör i stället verkligen ligga på dem och ställa krav, även i svensk biståndspolitik, när det gäller inkludering av alla etniska och religiösa minoriteter i Syrien.

Innan inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 fanns det närmare 6 miljoner kristna där. I dag finns det knappt 200 000. Det blir förödande om utvecklingen fortsätter på det här sättet, till exempel med Turkiets agerande gentemot Rojavaadministrationen. Där finns det fortfarande några kristna byar. De sista kristna i Syrien kan försvinna helt och hållet. De kommer inte att kunna leva i Syrien. Men i Rojavaområdet finns det nu andrum och en samhällsmodell där man har öppnat för alla etniska och religiösa minoriteter att tillsammans styra området man förfogar över. Det är viktigt att vi fortsätter stödja dem och ser till att Turkiet, som är ett viktigt land för Nato och Europa, också söker dialog med kurderna och löser konflikterna med fredliga medel.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.

Under de senaste månaderna har vi sett dramatiska händelser i Syrien. Den terrorklassade gruppen al-Nusra eller Hayat Tahrir al-Sham har tagit makten i Damaskus efter ett blixtanfall och störtat Assadregimen efter över 50 års förtryck. Men glädjen hos det syriska folket är kortvarig eftersom al-Nusra har deklarerat att de avser att upprätta en islamisk stat baserad på sharialagar. Detta har skapat stor oro, särskilt bland de religiösa och etniska minoriteterna i Syrien.

Samtidigt ser vi hur den kurdiska regionen Rojava i nordöstra Syrien, som är en av få västvänliga aktörer i Mellanöstern, hotas av Turkiets militära belägring av Kobane. Här talar vi om de fredshjältar som stod i frontlinjen i kampen mot Daish eller IS och som under blodiga strider samarbetade med den USA-ledda koalitionen och försvarade värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter. Nu riskerar de att krossas av Turkiet, med stöd av jihadistgrupper.

Trots denna komplexa och allvarliga situation i Syrien ser jag tyvärr inga tydliga svar från regeringen om hur Sverige ska agera. I svaret från utrikesministern nämns vårt deltagande i den globala koalitionen mot Daish, vilket naturligtvis är viktigt. Detta välkomnar vi i Socialdemokraterna, men frågan är om det räcker.

Vad gör Sverige mer konkret för att hantera den förändrade situationen i Syrien? Varför finns det inget fokus på Turkiets ökade inflytande i regionen och dess destabiliserande roll? Och framför allt: Vad gör Sverige för att skydda SDF - Syriens demokratiska styrkor - som ingår i den globala koalitionen mot Daish och som utgör en stor del av motståndet mot denna terrorrörelse?

Sveriges bistånd är avgörande, men det måste riktas strategiskt. Det räcker inte att tala om humanitärt stöd, utan man måste också konkretisera hur vi stöttar de grupper som är mest utsatta, särskilt människorna i Rojava men också andra etniska och religiösa minoriteter i Syrien.

Sedan har vi återigen frågan om Turkiet. Där är det uppenbart, och det rapporteras varje dag om hur jihadistiska grupper anfaller de kurdiska områdena i Syrien. Syriens territoriella integritet respekteras inte heller av Turkiet. I dag är 15 procent av Syriens territorium ockuperat av Turkiet. Här är det viktigt att världssamfundet, EU och framför allt vi i Sverige står upp för den regelbaserade världsordningen och markerar starkare.

Herr talman! Tack, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, för svaret! Det är också glädjande att höra att vi är samstämmiga över partigränserna när det gäller utvecklingen i Georgien.

Som både Johan Büser, Carina Ödebrink och utrikesministern har sagt under debatten uppvisar regeringen i Georgien auktoritära tendenser. Man har inte underlåtit att slå ned på civilsamhället och motverka de progressiva rörelserna. Samtidigt fortsätter Ryssland att utnyttja situationen för att stärka sitt inflytande i regionen.

Herr talman! Trots detta ser jag att det fortfarande finns hopp. Jag vill återgå till det fältbesök som vi gjorde i Georgien förra året, då vi träffade civilsamhället, hbtqi-rörelserna och kvinnorörelserna. De ser fram emot fortsatt stöd från EU, och de ser sin framtid i den europeiska gemenskapen och inte hos Ryssland.

Därför är det viktigt att vi tar deras uppmaning och deras kamp på största allvar. Jag hör att utrikesministern instämmer i detta, och det är glädjande.

Jag vill tacka för debatten, och jag tackar interpellanten Johan Büser för att ha lyft denna viktiga fråga.

Herr talman! Tack till Johan Büser för att han väckt en viktig och angelägen fråga om utvecklingen i Georgien! Tack även till statsrådet för svaret!

Georgien är ett land som har kämpat hårt för att närma sig EU och som har ett starkt civilsamhälle som kämpar för demokrati och rättsstatens principer. Men efter det senaste valet ser vi en oroväckande utveckling. Valobservatörerna har rapporterat om omfattande oegentligheter, inklusive påtryckningar mot väljare, brister i valadministrationen och underminerad trovärdighet för processen som helhet.

Jag besökte Georgien förra året som en del av den svenska OSSE-delegationen. Jag såg hur viktiga dessa frågor är för många georgier. Civilsamhällets representanter och de ungdomar vi träffade talade passionerat om sitt engagemang för EU och demokrati. De ser EU som en framtid där rättigheter, frihet och möjligheter står i fokus - i kontrast till Rysslands auktoritära inflytande. Men samtidigt finns en djup oro och besvikelse. Många känner att EU inte gjort tillräckligt, särskilt efter Rysslands invasion av delar av Georgien 2008.

Vi besökte gränsområdet till Sydossetien där människor lever under svåra förhållanden, splittrade av taggtråd och skiljelinjer som ibland går rakt genom deras hus. Där träffade vi också svenska representanter för EUMM, som gör ett viktigt arbete för att skapa trygghet. Men det arbetet behöver följas av politiska och ekonomiska initiativ från EU.

Herr talman! Det är här Sverige har en central roll att spela. Georgien står inför starka auktoritära krafter, både internt och externt, men det finns fortfarande progressiva krafter och ett civilsamhälle som kämpar för demokrati. De behöver känna att vi står vid deras sida.

Därför vill jag fråga utrikesministern hur hon och regeringen kan säkerställa att de som kämpar för demokrati i Georgien, särskilt det starka civilsamhället, inte känner sig övergivna.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Den oroande utvecklingen i Mellanöstern - med Iran och dess islamiska revolutionsgarde, IRGC, som en central aktör - är något som borde bekymra oss alla. Jag vill upplysa statsministern om att IRGC:s aktiviteter har varit kända länge i Sverige. Deras första terrordåd i Sverige skedde 1990 mot en hemspråkslärare i Västerås. Man kan googla om detta.

IRGC har en destabiliserande effekt inte bara i regionen utan även i Europa och här i Sverige. Det är känt att de har varit inblandade i terroraktioner på europeisk mark. Deras hot har även riktats mot svenska medborgare.

Vi vet att Iran har kartlagt och upprättat dödslistor på svenska medborgare, bland annat Judiska Centralrådets ordförande Aron Verständig. Iran har dessutom kopplingar till kriminella gäng i Sverige, som används för att genomföra attacker mot israeliska mål. Detta är också ett direkt hot mot Sverige och EU.

Fru talman! Vi socialdemokrater har varit tydliga med att IRGC bör terrorstämplas. Det var därför glädjande att riksdagen enades om ett tillkännagivande som uppmanade regeringen att driva denna fråga. Regeringen har nu - först efter ett år - börjat agera utifrån tillkännagivandet, och det välkomnar vi verkligen. Jag vill dock höra från statsministern varför detta inte nämns i slutsatserna från Europeiska rådet. Vad är statsministerns analys och bedömning? När skulle en terrorlistning av IRGC kunna komma?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren på frågorna.

Vi tycker att det är viktigt att vi i Sverige implementerar Fit for 55 hela vägen. Därmed finns det ett annat verktyg som kan ersätta och komplettera det som flygskatten innebar när den infördes.

Fru talman! Från årsskiftet kommer Bromma flygplats att vara nästan tom. Det kan vi nu konstatera. Vilka är det som kommer att flyga från Bromma flygplats från årsskiftet? Är det marsianer, eller kommer flygfältet att användas för att köra gokart eller skridskoåkning? Det kommer att vara en tom plats.

Vi befinner oss nu mitt i mandatperioden. Det jag hör från Andreas Carlson är att man inte på något sätt tänker se över frågan om att det är dags att lägga ned flygplatsen. Marknaden har sagt sitt nu. Det finns inte intresse för Bromma flygplats, utan det är Arlanda som flygbranschen vill satsa på. Det sker en fullständig elektrifiering, digitalisering och anpassning till elflyg och så vidare. Det är inte så att det inte händer något på Arlanda.

Fru talman! Den här regeringen började sitt regeringsinnehav med att stoppa byggandet av nya stambanor och satte stopp för avvecklingen av Bromma flygplats, trots att vi varnade för att det inte skulle hålla i längden. Nu när halva mandatperioden har gått står vi inför det faktum att Bromma flygplats kommer att vara tom från och med årsskiftet.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Som jag sa i mitt inlägg är elflygets utveckling inte beroende av Bromma flygplats vara eller icke vara. Den här interpellationen handlar ju om de nya händelserna som innebär att Bra har beslutat att flytta sin flygtrafik till Arlanda, och då kommer 90 procent av flygtrafiken från Bromma att försvinna nästa år.

Det här väcker frågor om flygplatsens framtid. Flera näringslivstoppar har nu vädjat till regeringen att tänka om och lägga ned Bromma för att i stället satsa på att stärka Arlanda som Sveriges centrala flygplats för både inrikes och utrikes resor.

Sverige har länge varit ett land som värnar god tillgänglighet och stark konkurrenskraft, men dagens situation skadar just dessa värden. Vi står nu med två svaga flygplatser i stället för en stark, välfungerande flygplats som kan hantera både inrikes och internationella förbindelser. Att behålla Bromma flygplats lite grann baserat på nostalgiska känslor och kanske också ideologiska skygglappar snarare än av affärsmässiga skäl riskerar att ytterligare försämra Sveriges position i världen.

Näringslivsrepresentanter som Haval van Drumpt, vd för telekombolaget Tre, uttryckte i Aftonbladet den 3 oktober tydligt sin oro över att svenska företag nu tappar i konkurrenskraft. Resenärer tvingas ofta att mellanlanda i Köpenhamn för att ta sig till och från Sverige, något som inte bara är ineffektivt utan också negativt för svenska företag och affärsresenärer.

Statliga Swedavia har också tydligt sagt att det inte längre är affärsmässigt hållbart att driva Bromma flygplats vidare och har efter de senaste händelserna varslat om uppsägning av Bromma flygplats. Om Bromma inte kan bära sig ekonomiskt, varför insisterar regeringen på att hålla flygplatsen öppen, särskilt när viktiga resurser från Arlanda måste användas för att täcka förlusterna?

Frågan till statsrådet och regeringen är därför enkel: När näringslivstoppar, Swedavia och majoriteten av flygbranschen nu vädjar om att satsa på Arlanda och låta Bromma läggas ned av rent affärsmässiga skäl - varför låter regeringen nostalgi stå i vägen för att fatta beslut som är bäst för Sveriges framtida konkurrenskraft?

Fru talman! Vi behöver rikta fokus på att utveckla Arlanda. Jag håller med statsrådet om att det är fråga om bättre kommunikationer, fler linjer och en smidigare incheckning, så att vi kan stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och säkerställa tillgängligheten för både företag och resenärer. Det är hög tid att släppa Bromma och bygga för framtiden.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Vi står nu inför ett vägskäl när det gäller framtiden för Bromma flygplats. Det är 90 procent av flygtrafiken som kommer att försvinna från årsskiftet. Det är en tydlig signal om att marknaden redan har valt bort Bromma flygplats.

Regeringen måste lyssna på vad utvecklingen inom flygsektorn säger: Det är dags att avveckla flygplatsen och i stället investera i framtidens flyginfrastruktur där Arlanda är en självklar centralpunkt.

Jag instämmer med statsrådet Andreas Carlson om att luftfarten är en viktig del av transportsystemet, särskilt för ett land som Sverige med sina stora avstånd och behov av både inrikes- och utrikesförbindelser. Men vi kan inte blunda för de förändringar som sker i branschen.

Flygmarknaden har genomgått omstruktureringar, och hård konkurrens har gjort att Bromma flygplats inte längre fyller samma funktion som tidigare. Med 90 procent minskad trafik finns det inget ekonomiskt eller strategiskt försvarbart skäl att fortsätta att driva flygplatsen.

Vi behöver i stället fokusera på att utveckla Arlanda som vårt internationella nav. Genom att stärka Arlanda och samla flygtrafiken där kan vi förbättra tillgängligheten, skapa bättre förutsättningar för internationella förbindelser och samtidigt minska dubbelinfrastruktur som slukar skattebetalarnas medel.

Fru talman! Ministern har lyft elflyget som en möjlighet för Bromma i framtiden. Elflyg är en viktig del av framtidens luftfart, och det är något som vi alla ser fram emot. Men, fru talman, vi måste också vara realistiska. Elflygets kommersiella genombrott ligger längre fram i tiden, och Bromma flygplats roll i detta är inte avgörande. Det är inte flygplatsens existens som kommer att driva elflygets utveckling. Det kommer att ske genom investeringar och innovation på ett bredare plan, där Arlanda flygplats kan spela en minst lika viktig roll med sin redan etablerade infrastruktur och kapacitet.

Fru talman! Ministern säger i sitt svar att vi inte ska dra förhastade slutsatser om Brommas framtid baserat på de senaste omstruktureringarna inom flygbranschen. Min fråga till ministern är då: Om 90 procent av flygtrafiken redan lämnar Bromma flygplats, vad exakt behöver hända för att regeringen ska ändra sin ståndpunkt? Borde vi inte nu dra slutsatsen att Bromma flygplats inte längre är nödvändig och i stället fokusera på att stärka Arlanda och de regionala flygplatser som verkligen behövs?

Vi måste också titta på de miljömässiga och urbana fördelarna med en nedläggning av Bromma. Att omvandla det stora flygfältet till bostäder och stadsutveckling skulle bidra till att lösa några av Stockholmsregionens mest akuta behov och skapa en hållbar utveckling som gynnar både dagens och morgondagens generationer.

Sammantaget är det både ekonomiskt, miljömässigt och strategiskt rätt att påbörja avvecklingen av Bromma flygplats och faktiskt också hörsamma Stockholms stads uppsägning av avtalet med Swedavia.

Fru talman! Som om repressalier och förtryck mot kurder och andra minoriteter inte vore nog hotar Erdogan dagligen sina grannländer med krig. Detta gör han för att piska upp de nationalistiska känslorna i landet. Ena dagen ska Grekland ockuperas, andra dagen Armenien, och det senaste är att Erdogan hotar med krig och invasion i Israel. Men intressant nog har Erdogan aldrig någonsin hotat vare sig mullaregimen i Iran eller Ryssland med krig. Det är intressant och ett ämne som utrikesministern borde titta närmare på.

Fru talman! Det är vår plikt att stå upp för de värderingar vi håller kära. Sverige måste vara en stark röst för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Utrikesminister Tobias Billström har nu en möjlighet att visa ledarskap och göra verklig skillnad. Låt oss arbeta tillsammans för att se till att Selahattin Demirtas och andra politiska fångar i Turkiet friges omedelbart!

Jag tackar utrikesministern för debatten. Jag tackar även min riksdagskollega Ola Möller för interpellationen.

(Applåder)