Herr talman! Tack till Johan Büser för att han väckt en viktig och angelägen fråga om utvecklingen i Georgien! Tack även till statsrådet för svaret!

Georgien är ett land som har kämpat hårt för att närma sig EU och som har ett starkt civilsamhälle som kämpar för demokrati och rättsstatens principer. Men efter det senaste valet ser vi en oroväckande utveckling. Valobservatörerna har rapporterat om omfattande oegentligheter, inklusive påtryckningar mot väljare, brister i valadministrationen och underminerad trovärdighet för processen som helhet.

Jag besökte Georgien förra året som en del av den svenska OSSE-delegationen. Jag såg hur viktiga dessa frågor är för många georgier. Civilsamhällets representanter och de ungdomar vi träffade talade passionerat om sitt engagemang för EU och demokrati. De ser EU som en framtid där rättigheter, frihet och möjligheter står i fokus - i kontrast till Rysslands auktoritära inflytande. Men samtidigt finns en djup oro och besvikelse. Många känner att EU inte gjort tillräckligt, särskilt efter Rysslands invasion av delar av Georgien 2008.

Vi besökte gränsområdet till Sydossetien där människor lever under svåra förhållanden, splittrade av taggtråd och skiljelinjer som ibland går rakt genom deras hus. Där träffade vi också svenska representanter för EUMM, som gör ett viktigt arbete för att skapa trygghet. Men det arbetet behöver följas av politiska och ekonomiska initiativ från EU.

Herr talman! Det är här Sverige har en central roll att spela. Georgien står inför starka auktoritära krafter, både internt och externt, men det finns fortfarande progressiva krafter och ett civilsamhälle som kämpar för demokrati. De behöver känna att vi står vid deras sida.

Därför vill jag fråga utrikesministern hur hon och regeringen kan säkerställa att de som kämpar för demokrati i Georgien, särskilt det starka civilsamhället, inte känner sig övergivna.

Herr talman! Först vill jag tacka Johan Büser för att han har ställt den här interpellationen, som är otroligt viktig. Jag är glad att det finns en stor samsyn i riksdagen. Jag tackar också för viktiga reflektioner från uppdraget som valobservatör, även om de är väldigt nedslående.

Sverige har under lång tid stöttat Georgiens demokratiska utveckling. Precis som Johan Büser sa var Georgien länge ett föredöme i regionen med sina reformframsteg. Det är därför särskilt sorgligt att utvecklingen i Georgien under det senaste året har visat så allvarliga demokratiska bakslag. Under 2024 drev maktpartiet Georgisk dröm igenom flera lagar som begränsar det georgiska civilsamhället och inskränker åtnjutandet av mänskliga rättigheter, precis som interpellanten varit inne på. Lagen om transparens för utländskt inflytande antogs våren 2024, trots presidentens uttryckliga veto. Under hösten antogs lagpaketet om familjevärderingar, som inskränker den georgiska befolkningens och i synnerhet hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga fri- och rättigheter.

Sverige och EU har tydligt markerat mot dessa lagar, och vi kommer att fortsätta göra det. Vi kommer hela tiden att försöka hitta den bästa vägen för att påverka men också för att stötta de demokratiska krafter som finns i Georgien. Vi är väl medvetna om den tydliga ryska påverkan som finns och att man måste ta hänsyn till den. Att säkerställa att pengarna går till rätt aktör är alltid en utmaning, oavsett i vilket land man verkar, men det kan finnas olika typer av utmaningar. Det är någonting som vi hela tiden jobbar med på egen hand men också tillsammans med andra. Här gäller det att följa utvecklingen väldigt nära.

Tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell besökte Tbilisi den 7 maj och var då tydlig med att lagen om transparens för utländskt inflytande inte är i linje med vare sig Georgiens EUambitioner eller unionens normer och värderingar. Han inskärpte också att ett antagande av lagen skulle innebära att Georgien rörde sig bort från sitt uttalade och då gällande mål att närma sig EU. Jag markerade själv tydligt mot det georgiska lagpaketet om familjevärderingar så fort det antogs och påpekade då att det går emot Georgiens internationella åtaganden.

Sverige har också uttryckt stark oro för de oegentligheter inför och under valet i Georgien som bland annat valobservatörer rapporterat om. De uppgifter som pekar på att parlamentsvalet präglades av en mycket ojämn spelplan till Georgisk dröms fördel är naturligtvis oerhört allvarliga. Det skedde omfattande påtryckningar på väljare inför och under valet samt övervakning av väljare på valdagen. Det är alltså svårt att beskriva valresultatet som en spegel av den georgiska folkviljan.

Tillsammans med mina nordiska och baltiska utrikesministerkollegor har jag därför understrukit vikten av att Georgien återupprättar förtroendet för landets demokratiska institutioner. Vi har gått i bräschen i den konstellationen för att sätta Georgien på dagordningen på EU:s utrikesministermöten och införa sanktioner för de ansvariga för våldet mot demonstranter, och det är någonting som vi kommer att fortsätta arbeta för. Det är en väg framåt som jag ser. Men vi ska också fortsätta stödet till Georgiens proeuropeiska krafter.

Enligt opinionsundersökningar är majoriteten av den georgiska befolkningen positiv till EUnärmandet. Därför är det viktigt att Sverige och EU fortsätter att stödja de europeiskt sinnade krafter som fortfarande finns i Georgien, inte minst i civilsamhället, även om inte maktpartiet ger uttryck för detta. Det gör vi genom att utöka vårt stöd till civilsamhällesorganisationer som aktivt arbetar med att bevara europeiska värderingar och principer och driva på i EU för att andra medlemsländer ska göra detsamma.

Allt det som jag precis har uttryckt hoppas jag också svarar på den fråga som Kadir Kasirga ställde om hur vi säkerställer att de proeuropeiska konstruktiva krafterna inte känner sig övergivna.

Herr talman! Tack, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, för svaret! Det är också glädjande att höra att vi är samstämmiga över partigränserna när det gäller utvecklingen i Georgien.

Som både Johan Büser, Carina Ödebrink och utrikesministern har sagt under debatten uppvisar regeringen i Georgien auktoritära tendenser. Man har inte underlåtit att slå ned på civilsamhället och motverka de progressiva rörelserna. Samtidigt fortsätter Ryssland att utnyttja situationen för att stärka sitt inflytande i regionen.

Herr talman! Trots detta ser jag att det fortfarande finns hopp. Jag vill återgå till det fältbesök som vi gjorde i Georgien förra året, då vi träffade civilsamhället, hbtqi-rörelserna och kvinnorörelserna. De ser fram emot fortsatt stöd från EU, och de ser sin framtid i den europeiska gemenskapen och inte hos Ryssland.

Därför är det viktigt att vi tar deras uppmaning och deras kamp på största allvar. Jag hör att utrikesministern instämmer i detta, och det är glädjande.

Jag vill tacka för debatten, och jag tackar interpellanten Johan Büser för att ha lyft denna viktiga fråga.

Herr talman! Den 28 november 2024 meddelade Georgisk dröm att Georgien inte skulle inleda EUanslutningsförhandlingar före 2028 och att man skulle avstå från allt finansiellt stöd från EU under samma period. Detta om något vittnar ju om att Georgisk dröm inte har någon genuin vilja att genomföra de åtgärder som EU har krävt.

Vi instämmer i EU:s kraftfulla fördömande av våldet. Tillsammans med flera andra stater har vi aktiverat Wienmekanismen inom OSSE. Mekanismen innebär att Georgien nu behöver svara på hur mötes- och yttrandefriheten ska säkerställas och hur ansvarsutkrävande kan ske när det gäller våldet mot demonstranter.

Sverige välkomnar också att EUkommissionen har lagt fram ett förslag om att suspendera viseringsfriheten för diplomat- och tjänstepass, och vi ser fram emot den fortsatta behandlingen av detta i rådet. Detta skickar ju en tydlig signal om följderna av Georgisk dröms politik för relationerna till EU utan att det direkt drabbar den övervägande EUpositiva georgiska befolkningen.

Sverige vill också som sagt se sanktioner mot dem som är ansvariga för våldet mot demonstranter, vilket jag också tog upp i rådet. Det är många som står bakom detta, men tyvärr har vi inte den enhällighet som krävs i det här fallet.

Sedan i våras har Sverige också varit pådrivande för att pausa utbetalningarna från den europeiska fredsfaciliteten och EU:s övriga stöd till georgiska statsaktörer. I november meddelade kommissionen att EU hade pausat utbetalningar om 121 miljoner euro som skulle ha kommit georgiska statliga aktörer till del.

Utvidgningskommissionären Marta Kos meddelade på rådet för utrikesfrågor den 16 december att kommissionen nu undersöker hur man kan omdirigera ytterligare medel till civilsamhället och oberoende medier. Detta är viktigt, och det ligger helt i linje med Sveriges inriktning att man ska styra om stödet till det georgiska civilsamhället. Det är också en modell som jag noterar att den georgiska oppositionen har lyft fram som en förebild.

Frågan om EUmissionen tror jag att vi kommer att behöva diskutera framåt. Jag har inga klara besked att ge i dag, men jag ser fram emot att fortsätta diskutera detta.

Det här är ett genuint prioriterat område för Sverige och för det svenska stödet på olika sätt, även för biståndet. Regeringen har inga planer på att prioritera ned detta.

Att träffa presidenten är naturligtvis något som jag gärna gör. Det finns inget inplanerat möte. När det gäller eventuella besök i Georgien ska man fundera ganska noga på hur man genomför ett sådant. Man vill ju inte riskera att legitimera Georgisk dröm.

Herr talman! Trots att EUnärmandet har avstannat på grund av Georgisk dröms handlingar vill vi verka för att EU ska upprätthålla sitt principiella stöd till Georgiens suveränitet och territoriella integritet.

Sverige är redo att arbeta för Georgiens EUnärmande tillsammans med alla krafter som genuint ställer sig bakom europeiska värderingar och principer, men från den georgiska regeringens sida måste man återupprätta förtroendet för sina demokratiska institutioner. Man måste häva restriktiv lagstiftning som inte är förenlig med EU:s normer och värderingar och bekämpa desinformation om EU. För att återuppta sitt uttalade mål om att närma sig EU måste Georgien också ta trovärdiga steg för att byta kurs och återuppta reformprocessen.

Georgiska myndigheter måste ta steg i denna riktning, inklusive genom att implementera OSSE:s rekommendationer och överväga möjligheten att anordna nya val baserade på dessa rekommendationer, vilket vi alltså har uttalat tydligt i den nordisk-baltiska kretsen.

Jag vill återigen tacka för debatten. Den är otroligt viktig. Det är viktigt att vi har en stor samsyn mellan riksdagens partier. Inte minst när det handlar om att stå starka mot tydliga påtryckningar från Ryssland är det av ännu större värde att vi just står enade, så detta tackar jag jättemycket för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.