Fru talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förmå Turkiet att respektera folkrätten och internationell humanitär rätt i Syrien samt säkerställa kurders och andra gruppers rätt till fred och frihet.

Låt mig börja med att framhålla att den brutala Assadregimens fall är en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Den utvecklingen vill Sverige stödja - politiskt och genom biståndet. Sverige, och EU, är tydliga med att den transitionsprocess som nu har inletts måste bli inkluderande och respektera mänskliga rättigheter, inklusive för Syriens alla minoritetsgrupper och vad gäller kvinnors rättigheter. Syriens territoriella integritet behöver bevaras och respekteras. Alla parter måste respektera folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Turkiet har ett betydande inflytande i Syrien. Det är viktigt med en nära och uppriktig dialog med såväl Turkiet som andra regionala och internationella aktörer om utvecklingen i landet. EU har vid flera tillfällen förmedlat sina tydliga positioner till Turkiet, senast vid EU-kommissionens ordförande von der Leyens möte med president Erdogan i december 2024.

Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sverige fortsätter att ge humanitärt och annat stöd i hela Syrien, inklusive i nordöst. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor. Till detta kommer det långsiktiga svenska resiliensstödet, som bland annat har som mål att främja frihet och bekämpa förtryck. Tillsammans med och inom EU fortsätter arbetet med att se vad vi skulle kunna göra ytterligare för att stötta Syrien och den syriska befolkningen.

Fru talman! Tillsammans med bland andra talmannen ägnade jag förmiddagen åt ett möte med utrikesministerns kabinettssekreterare, alltså hennes närmaste medarbetare, inför att hon i morgon ska vara med på EU-nämndens sammanträde och på måndag resa till Bryssel för ett möte med de andra EU-länderna i utrikeskommittén. En av de frågor som står på dagordningen är Syrien. Det är alltså högst aktuella diskussioner som nu förs.

EU:s position börjar forma sig mer och mer. Den svenska regeringen hävdar att de är en aktiv part i detta, men det har varit väldigt tydligt att andra EU-länder har tagit lead och format den position vi nu ser kring Syrien. Flera av de saker vi efterfrågat har börjat komma med, bland annat att man stöttar fredsprocessen i enlighet med FN-resolution 2254. Samtidigt måste man förstå att biståndet till Syrien måste öka - både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet. Man behöver lätta på sanktionerna, till exempel de ekonomiska - framför allt så att så kallade remitteringar som innebär att man skickar pengar till släkt och vänner kan återupptas så att man kan börja bygga landet på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser en väldigt oroväckande utveckling, som även Ola Möller tog upp, kring regeringens ställningstagande. Under Natoprocessen skrev Sverige under ett memorandum som innebär regelbundna möten med Turkiet. Ett sådant första möte hölls i förrgår i Turkiet, efter lite olika svårigheter med flygplan och annat. Detta visar på att Sverige väldigt ofta lägger sig nära Turkiet och lyssnar på vad Turkiet säger snarare än att bilda sig en egen uppfattning om hur det faktiskt ser ut på marken i Syrien.

Regeringen tog ytterligare ett steg med den förra utrikesministern Billström i och med avståndstagandet från PYD, som är en av de demokratiska krafterna i nordöstra Syrien. Därmed har vi hamnat i att Sverige går i Turkiets ledband. Sverige har tagit avstånd från demokratiska krafter i Syrien. Som svensk känner jag att jag vill ta fram skämskudden på grund av att vi har hamnat här.

Man försöker ge en bild av att man träffar syriska kvinnoorganisationer, men samtidigt såg vi att HTS-ledaren Julani inte ens klarade av att ta Tysklands utrikesminister Baerbock i hand när han träffade henne.

Sverige borde positionera sig helt annorlunda och röra sig bort från Turkiet, vilket man inte gör. Turkiet är ett av de länder som släppt igenom flest IS-krigare från västländerna genom åren och bidragit till att IS kunnat ha en så stark ställning i regionen.

Nu finns det en risk för att IS återkommer, och därför behöver vi aktivera den globala koalitionen mot Daish, även kallat IS, för att se till att de inte växer. Hur gör man det på bästa sätt? Jo, genom att stödja de kurdiska grupperna och det kurdiska självstyret i norr, som nu försöker vara en del av den inkluderande processen i Syrien. Det är där IS-krigare och IS-terrorister sitter fängslade. Kurderna lägger betydande resurser på att se till de hålls inlåsta, men de attackeras samtidigt av turkiskt understödda grupper som försöker förstöra demokratin.

Det finns ytterligare en part som regeringen står väldigt nära. Det är Israel, som också har brutit mot Syriens territoriella integritet och ockuperat områden i södra Syrien i strid med både tidigare fredsavtal mellan Syrien och Israel och folkrätten och de territoriella gränserna.

Jag tycker att regeringen behöver fundera på de ställningstaganden de gör och om de behöver lägga sig längre ifrån Turkiet än vad vi nu ser dem göra. Jag är väldigt oroad över utrikesministerns olika resor till Ankara.

Fru talman! Tack, Ola Möller, som lyft fram den här viktiga frågan!

Regimskiftet i Damaskus har väckt både hopp och oro. Det är glädjande att diktatorn Bashar al-Assad, ansvarig för år av förtryck och krigsförbrytelser, äntligen är borta. Men som ett gammalt ordspråk lyder: När en tyrann faller är det inte alltid friheten som tar plats. Det är precis vad Syrien riskerar nu när makten har tagits över av Hayat Tahrir al-Sham, före detta al-Nusra, och Ahmed al-Sharaa eller Abu Mohammed al-Julani. Det är väldigt svårt att veta vad personerna egentligen heter.

Deras islamistiska agenda hotar Syrien och riskerar att föra landet in i en ny, repressiv era. Val har skjutits upp på obestämd tid, och makten har koncentrerats till islamistiska rörelser som inte respekterar minoriteters rättigheter, kvinnors frihet eller grundläggande demokratiska principer. Den framtid som många syrier drömde om riskerar att förvandlas till ännu ett mörkt kapitel i landets historia.

Samtidigt ser vi en motvikt i nordöstra och västra Syrien, där kurderna i Rojava fortsätter att kämpa för en annan framtid. De har byggt en samhällsmodell som står för jämställdhet, demokrati och inkludering. Detta är inte bara en inspirationskälla utan också en konkret kontrast till den islamistiska fundamentalism som al-Nusra och Turkiets president Erdogan förespråkar.

Min fråga till utrikesministern är vilka krav ministern har framfört till Turkiet om att upphöra med flygattackerna mot Rojava. Har Sveriges Natomedlemskap nu inneburit att vi blundar för Turkiets aggressioner mot dem som står i frontlinjen för demokrati och frihet? Det gäller fredskämparna som stod emot IS och besegrade dem.

Fru talman! Sverige måste använda sitt inflytande i EU, Nato och FN för att sätta press på Turkiet och skydda Rojava och alla andra minoriteter som finns i Syrien. Sveriges trovärdighet som försvarare av mänskliga rättigheter står på spel. Vi kan inte vara passiva när Turkiets attacker hotar en av få ljuspunkter i Syrien: samhällsmodellen i Rojava. Sverige måste ta tydlig ställning för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter i Syrien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

En viktig faktor i Syriens eventuella demokratiska utveckling är hur den demokratiska utvecklingen i Turkiet går. I detta perspektiv är stöd till MR- och demokratiarbete i Turkiet avgörande. Jag vet att regeringen just nu ser över detta stöd. Jag vill verkligen uppmana utrikesministern att se kopplingen så att vi inte hamnar i ett läge där Sverige avvecklar mångårigt MR- och demokratiarbete i Turkiet och tror att det inte skulle få effekter på hur Turkiet agerar i andra länder. Det här hänger intimt samman.

Jag skulle också vilja höra ett resonemang från utrikesministern om ambassaden i Damaskus och om vi skulle kunna öka vår närvaro där. Vi behöver ju ögon från folk på marken.

Jag får samma signaler som utrikesministern om kvinnors rättigheter. Vi vet genom ögonvittnen och skildringar på plats att kvinnor kidnappas, att det finns krav på att de ska gå i niqab och så vidare. Det här är oerhört oroväckande. Det är också oroande att kvinnor har avvisats från så kallade religiösa domarmöten där ledare för olika grupper träffas. När kurdiska kvinnor har kommit som representanter för sin befolkning har de ifrågasatts och avvisats. Det har även hållits förhandlingar där ledare för HTS har suttit med kalasjnikovar i handen under samtalen.

Med ökad närvaro skulle vi få fler ögon både på plats i Damaskus och på det som händer i nordöstra Syrien. Det här är en väldigt intressant fråga, och jag skulle vilja att utrikesministern utvecklade tankarna kring den. Sverige har ju en tradition av gott diplomatiskt anseende i stora delar av världen.

Det finns en annan viktig fråga som är kopplad till regeringens agerande i konflikten mellan Israel och Palestina, som debatterades precis före denna debatt, nämligen hur folkrätten ska hanteras. Personer i det syriska ledarskapet har de facto begått brott mot mänskligheten. Det finns bevis för det. Det är inget snack om saken. Tidigare har Syrien under Assadregimen struntat i uppmaningar från ICJ om vad som gäller. Men nu finns en historisk möjlighet. Om man verkligen vill bygga demokrati bör man straffa dem som har begått oerhört grova övergrepp i stora delar av Syrien, i Idlib och på andra platser.

Jag vill höra utrikesministern resonera även om detta. Hur gör EU och Sverige - förhoppningsvis som förkämpe för folkrätten - sin del för att se till att den nya syriska regimen inte får straffrihet bara för att man i världssamfundet är så mån om att få en demokratisk utveckling?

Jag har alltså två frågor som jag gärna skulle vilja höra utrikesministern resonera om. Det gäller dels hur hon ser på ambassadens närvaro, dels hur vi ser till att de som finns i ledningen för det nya syriska styret straffas enligt internationell rätt.

Om utrikesministern har tid skulle jag också vilja att hon berättar var Turkiets gränser går i förhållande till Syrien. Det är lite oklart. Den territoriella integriteten ska ju respekteras, vilket inte har gjorts på länge. Det sägs här att internationell rätt ska gälla. Vad menar då utrikesministern att gränsen går? Går den norr eller söder om Afrin och Kobane?

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag vill även tacka mina meddebattörer. Det känns som att vi är relativt samstämmiga om vad som krävs. Jag tror att vi alla hoppas på en fredlig framtid för Syriens folk med växande demokrati. Men det är som sagt svårt att veta hur det blir.

Jag vill också tacka utrikesministern för att hon var väldigt tydlig med att lyfta upp kurdernas rättigheter och även kvinnors rättigheter.

Utrikesministern nämnde Turkiets säkerhetsintressen. Men jag hörde inte speciellt mycket om vilka krav som utrikesministern ställde på Turkiet. Hon talar om vikten av territoriell integritet och folkrätt, men vilka specifika krav ställde hon på Turkiet? Frågan kan kopplas samman med det som Ola Möller tog upp om var gränsen mellan Turkiet och Syrien egentligen går.

Denna fråga gäller även Israel. Sedan 1967 ockuperar Israel Golanhöjderna, som är en del av Syriens territorium. Vi såg nu efter Syriens fall att Israel förstärkte och expanderade denna ockupation ytterligare. Jag skulle gärna vilja ha lite skarpare ordalag kring den delen av Syriens territoriella integritet.

Jag skulle vilja höra lite skarpare uttalanden i fråga om kraven på Turkiet när det gäller internationell rätt och territoriell integritet. Och så hoppas jag att vi i fortsättningen kan samarbeta kring att bygga en stark och växande demokrati för alla Syriens folk.

Fru talman! Sverige har ett långsiktigt bilateralt samarbete med Turkiet. Regeringen lanserade tidigare denna vecka en bilateral säkerhetsdialog med Turkiet, som flera talare har varit inne på tidigare. Det handlar om att utveckla vårt gemensamma arbete med tonvikt på terrorism och organiserad brottslighet. Detta arbete fortsätter med full kraft, bland annat mot terroristorganisationen Daish.

Säkerhetspolisen och Polismyndigheten har byggt upp ett välfungerande samarbete med sina motsvarigheter i Turkiet. Vi har också ett väl utvecklat rättsligt samarbete mellan våra respektive justitiedepartement. I vår bilaterala dialog med Turkiet kommer Sverige fortsatt att betona vikten av att Syriens suveränitet och territoriella integritet respekteras.

Givet den nuvarande utvecklingen blir det än viktigare med stöd för att skapa förutsättningar för ett fritt och fredligt Syrien. Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sveriges humanitära bistånd i Syrien uppgick till 252 miljoner kronor under 2024 och kommer att fortsätta under 2025. Till detta kommer det stora svenska kärnstödet till humanitära aktörer verksamma i olika delar av landet, såsom World Food Programme, UNHCR och Unicef.

Regeringen beslutade förra året om en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen. Strategin syftar till att främja frihet, bekämpa förtryck och stärka det syriska folkets motståndskraft, bland annat genom att skydda religiösa minoriteters rättigheter, bekämpa terrorism och bidra till att människor kan leva och försörja sig i Syrien och dess grannländer.

Därtill fattade regeringen i december beslut om ett humanitärt stöd på 14 miljoner kronor till Internationella rödakorskommitténs arbete i Syrien. Stödet går bland annat till att bistå människor som nu har blivit frisläppta från fängelser och vill återförenas med sina familjer. Även i nordöstra Syrien når Sidas partnerorganisationer ut direkt till människor på plats med grundläggande samhällstjänster och stöd till lokala civilsamhällesorganisationer.

Det kom en fråga från Ola Möller om ambassadens närvaro i Damaskus. Vi har fortfarande ambassad där, men den omlokaliserades till Beirut 2012. Personal reser nu regelbundet in till Syrien och Damaskus. Det är i det här skedet lite för tidigt att lämna några besked om eventuella förändringar, men detta är naturligtvis något vi följer nära och också har beredskap för.

Fru talman! I det här läget är det som sagt för tidigt att dra några säkra slutsatser om vart Syrien är på väg. Politiska utfästelser och programförklaringar ska också omsättas i handling.

Detta är en möjlighet för det syriska folket att forma sitt land och sin framtid, och där måste alla syriers mänskliga rättigheter respekteras. Skiftet måste ledas av det syriska folket. Sverige och EU kommer i samverkan med våra regionala och globala partner att fortsätta att bidra till denna process.

Jag fick en fråga av Ola Möller. Jag var väldigt tydlig på pressträffen i Turkiet i tisdags med att jag och regeringen, när det gäller PYD och YPG, helt och fullt står bakom det uttalande som gjordes i samband med Natomötet i Madrid, det vill säga att vi inte ger något stöd till dessa organisationer över huvud taget.

Håkan Svenneling sa tidigare i debatten att han är oroad över utrikesministerns resor till Ankara. Det är ingen hemlighet att Håkan Svenneling och hans parti hade föredragit att vi inte var medlemmar i Nato, men nu är vi tack och lov det. Som en följd av detta har vi ett nära samarbete med Turkiet om bekämpning av terrorism men också grov organiserad brottslighet. Jag bedömer att detta är alldeles nödvändigt eftersom vi ser att grovt kriminella i stor utsträckning verkar från Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är frågor som inte ligger S, V och MP varmt om hjärtat, men jag hävdar att det är ett genuint svenskt intresse att på alla sätt arbeta för att motverka terrorism och grov organiserad brottslighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.