Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en eskalering i nordöstra Syrien och för att ge humanitärt och annat stöd till civilbefolkningen där samt i övriga Syrien.

Den brutala Assadregimens fall är en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Denna utveckling vill Sverige stödja - politiskt och genom biståndet. Den transitionsprocess som nu har inletts måste bli inkluderande och respektera Syriens alla minoritetsgrupper. I detta är Sverige, och EU, tydligt. Detsamma gäller vikten av att respektera Syriens territoriella integritet.

Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sverige fortsätter att ge humanitärt och annat stöd i hela Syrien, inklusive i nordöst. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor. Till detta kommer det stora svenska kärnstödet till humanitära aktörer som är verksamma i olika delar av landet.

Deeskalering och stabilitet är viktigt för att förhindra flyktingströmmar, motverka Daish och se till lokalbefolkningens, inklusive kurdernas, rättigheter. Sverige deltar i den globala koalitionen för att bekämpa Daish - ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet.

Därutöver är det naturligtvis viktigt med en nära och uppriktig dialog med regionala och internationella aktörer om utvecklingen i Syrien. Dit hör Turkiet, givet dess roll och inflytande i landet. Ett sådant tillfälle att förmedla EU:s tydliga positioner var EU-kommissionens ordförande von der Leyens möte med president Erdogan i december 2024.

Fru talman! Jag ska se om jag kan göra interpellanten lite mer nöjd med mitt svar.

Det är fortfarande för tidigt att dra alltför bestämda slutsatser om vart Syrien är på väg. Stora utmaningar återstår. Politiska utfästelser och programförklaringar ska omsättas i handling.

Vi konstaterar att det nya styret säger sig måna om tolerans, respekt för mänskliga rättigheter och en inkluderande process, men det som räknas är hur man väljer att agera. Till exempel är läget på marken instabilt i delar av landet, inklusive i nordöst. Regeringen följer noggrant och bekymras över rapporterna om fortsatta strider i norra Syrien.

Skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med internationell rätt måste tillgodoses. Vi delar förstås också det internationella samfundets oro för ökade attacker från Daish.

Det är fundamentalt att säkerheten säkerställs i de läger i nordöstra Syrien som kontrolleras av det kurdiskledda självstyret och där bland annat Daishmedlemmar hålls. Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret i nordöst för en dialog och att vapenvilan mellan parterna verkar hålla.

Fru talman! Turkiet är och förblir en central aktör i Syrien. Den turkiska gränsen mot Syrien utgör Natos södra flank. Turkiet har också legitima säkerhetsintressen kopplade till Syrien, framför allt mot bakgrund av de terroristattacker som utförs mot Turkiet av grupper med bas i Syrien.

Det är helt avgörande att Syriens territoriella integritet respekteras för att man ska kunna bygga ett stabilt och fritt Syrien. Jag tror att vi ska vara försiktiga med att spekulera om utvecklingen i olika delar av Syrien och vad det osäkra läget kan komma att betyda.

Sverige kommer tillsammans med partner att fortsätta att peka på behovet av deeskalering och stabilitet i norra Syrien. SDF förblir en viktig aktör och samarbetspartner för den globala koalitionen mot Daish.

För regeringens del är det viktigt att vi för en dialog med Turkiet om hur vi bilateralt och multilateralt, inte minst som en del av EU, kan samarbeta för att säkra Turkiets legitima säkerhetsintressen på ett sätt som bidrar till långsiktig stabilitet i Syrien.

Fru talman! En bilateral säkerhetsdialog med Turkiet kommer att lanseras inom kort för att mer effektivt utveckla vårt samarbete, med tonvikt på terrorism och organiserad brottslighet. För regeringen är det ett långsiktigt engagemang. Arbetet kommer att fortsätta med full kraft, bland annat mot terroristorganisationen Daish. I denna dialog kommer Sverige fortsatt att påpeka vikten av att Syriens suveränitet och territoriella integritet respekteras.

Kadir Kasirga tog upp frågan om bistånd. Jag tänker därför säga några ord om det. Sverige är ju redan en stor humanitär givare till Syrien, och det måste verkligen fortsätta eftersom befolkningens situation är fruktansvärt svår. Det gäller också insatser i nordöstra Syrien.

Det svenska stödet syftar till att ge människor tillgång till basala saker som mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet. Utöver betydande tjänster till humanitära aktörer verksamma i Syrien, såsom World Food Programme, UNHCR och Internationella rödakorskommittén, bidrog Sverige under 2024 med 252 miljoner kronor i humanitärt stöd för att lindra nöd och lidande hos civilbefolkningen.

Den 10 december tillkännagav regeringen ett humanitärt stöd om 14 miljoner till Internationella rödakorskommitténs arbete i Syrien. Det stödet går bland annat till deras arbete med att bistå människor som blivit frisläppta från fängelser och som vill återförenas med sina familjer. Därtill beslutade Sida den 13 december att göra en ny allokering om 20 miljoner kronor till UNHCR i Syrien.

Sveriges humanitära stöd till Syrien kommer att fortsätta under 2025. Det är nödvändigt. Sveriges bistånd till Syrien har framför allt gått till att skapa förutsättningar för människor att leva och försörja sig i Syrien och i grannländerna, exempelvis genom stöd till jordbruk, till tillgång till rent vatten och mödravård, till överlevare av könsrelaterat våld samt till stöd och skydd av oberoende journalister. Insatser som dessa görs i hela Syrien, inklusive i norr.

Jag tacksam över att Kadir Kasirga lyfter fram oron för kvinnors situation under det nya styret. Jag delar verkligen den oron, och det har jag tagit upp i många bilaterala kontakter med mina EU-kollegor. Jag är glad över att den tyska utrikesministern Annalena Baerbock och den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot vid sitt besök nyligen, då de också samtalade med HTS, lyfte fram de här frågorna. Det är något jag ser som helt centralt i det fortsatta arbetet.

Det finns möjligheter nu när den fruktansvärda Assadregimen har fallit, men det vill till att vi tillsammans påverkar på allra bästa sätt för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. Det finns ju, precis som Kadir Kasirga påpekat, många frågetecken och utmaningar framöver.

Fru talman! Ledamoten och jag är helt överens om att vägen framåt inte kommer att vara enkel för Syrien. Transitionen måste vara syriskledd och sätta det syriska folkets intressen i centrum, men vi måste bidra till och också påverka utvecklingen såväl bilateralt som genom EU och i samverkan med regionala partner.

Gällande biståndet slogs det fast i Europeiska rådets slutsatser från mötet i december att EU ska se över möjligheter för unionen - som redan är världens största givare till Syrienkrisen - att stötta det nya Syrien. Diskussionerna fortsätter vid nästa möte med EU:s utrikesministrar, som äger rum snart. Det är ett jätteangeläget arbete som Sverige kommer att vara del av. Det är, precis som Kadir Kasirga säger, en mycket svår humanitär situation i hela Syrien.

Jag vill avslutningsvis tacka för en jättebra debatt. Vi får säkerligen anledning att återkomma till detta, och vi kommer alla att följa utvecklingen i Syrien mycket nära. Även jag vill tacka presidiet för uthålligheten denna sena kväll. Demokratin lever!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.