Hanna Gunnarsson

Herr talman, kära utskottskollegor och alla ni som lyssnar och tittar där hemma!

I dag debatterar vi i försvarsutskottet en stor mängd motioner på försvarspolitikens område som handlar om personal, om rekrytering och hur vi ser till att Försvarsmaktens personal har så bra villkor och möjligheter som möjligt.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 7, vill jag meddela så här i början.

Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Det är krig i Europa efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det allvarliga omvärldsläget ställer vårt eget totalförsvar på prov och kräver att vi gör satsningar för att göra vårt samhälle mer robust.

De som ska göra detta är personalen i både det militära och det civila försvaret. Försvarsmaktens verksamhet - precis som räddningstjänstens, polisens och andra liknande yrkens - innebär stora risker för personalen, höga krav och ofta att verksamheten är igång dygnet runt.

De senaste åren har vårt samhälle genomgått flera stora kriser, framför allt pandemin och nu de följder som kriget i Ukraina får även för Sverige. En av de stora lärdomarna har varit betydelsen av välutbildad personal, goda arbetsvillkor, rätt verktyg och materiel och även engagemang hos vanliga människor att hjälpa till när det verkligen behövs.

Personal och engagerade inom Försvarsmakten, hemvärnet, de frivilliga försvarsorganisationerna, kommunernas frivilliga resursgrupper, Röda Korset och många andra stora och små ideella föreningar har gjort enorma insatser.

Även i resten av totalförsvaret, där välfärden är den stora och viktiga verksamheten, krävs det att personalen kan arbeta både i vardagen och i kris och i värsta fall krig. Vi har i dag en välfärd som redan i normalläget många gånger går på knäna. Det behövs resurser och satsningar för att man ska kunna växla upp om det behövs.

Vid stora kriser och allvarliga händelser behöver vi samtidigt vara lite försiktiga med vad vi förväntar oss av vår personal och då framför allt Försvarsmaktens personal. Arbetsuppgifterna är till synes oändliga och många gånger väldigt svåra och behöver utföras på obekväma tider och på platser långt bort, ibland med alldeles för lite resurser.

Att arbeta med totalförsvarets skarpa arbetsuppgifter är inte ett lätt jobb, och vi är mycket tacksamma för alla som väljer att arbeta inom dessa yrken.

De svåraste arbetsuppgifterna är nog de som görs utomlands. Jag vill framföra ett särskilt stort tack till alla som åkte iväg på de två senaste stora akuta insatserna - jordbävningen i Syrien, Kurdistan och Turkiet samt den evakuering av svenskar som nyss gjordes från Sudan. Stort tack för era insatser!

Herr talman! En viktig förutsättning för Försvarsmaktens personalförsörjning är värnplikten. Alla ungdomar som fyller 18 år mönstrar och prövas för möjligheten att göra värnplikt. Vänsterpartiet tycker att det är mycket bra.

Vi ser det också som mycket glädjande att civilplikten kanske snart kommer igång. Jag tror att det är viktigt för säkerheten, tryggheten och robustheten i vårt samhälle.

Värnplikten och senare civilplikten garanterar en folkförankring av Försvarsmaktens verksamhet genom att så många olika människor som möjligt med olika bakgrund och erfarenheter deltar i försvaret av Sverige och får viktiga kunskaper om hur vårt land görs säkrare och tryggare för alla.

För att de värnpliktiga ska få bästa möjliga utbildning och för att deras tillvaro i övrigt ska vara så bra som möjligt är det viktigt att vi har ett välfungerande pliktråd.

Pliktrådet är ett medinflytandeorgan som väljs av de värnpliktiga och har i uppgift att ta till vara deras intressen, föra dialog om förändringar och förbättringar, ställa krav på oss politiker och granska det som rör de värnpliktiga. Det är en viktig instans för folkförankringen och ett sätt att garantera att utbildningen, som vi har bestämt ska vara tvingande för dem som väljs ut, är så bra som över huvud taget är möjligt.

Jag välkomnar regeringens utspel om att höja kadetternas, alltså officersstudenternas, ekonomiska ersättning. Detta är väldigt viktigt, inte bara i tider av inflation med högre priser och hyror utan också som en signal om hur viktigt det är att vi utbildar fler officerare. Jag förväntar mig att regeringen nu går vidare och förbättrar de värnpliktigas ersättningar. De bör, enligt Pliktrådets förslag, indexeras. Den senaste justeringen av ersättningen till de värnpliktiga gjordes 2017.

Jag vill passa på att tacka det avgående Pliktrådet, som precis har avslutat sitt uppdrag, för det fina arbete de har gjort och välkomna det nya Pliktrådet, som valdes för någon vecka sedan. Lycka till med ert viktiga arbete!

En annan grupp inom Försvarsmaktens personal som vi pratar mycket om är reservofficerarna. För några år sedan riktade en enig riksdag här ett tillkännagivande till regeringen om rätt till tjänstledighet för reservofficerare för att tjänstgöra inom Försvarsmakten. Detta skulle göra det enklare för fler att delta i övningar samtidigt som man har ett civilt yrke. Jag förväntar mig att regeringen snarast återkommer i denna fråga; det har gått ganska lång tid nu.

Herr talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. I en feministisk försvars- och säkerhetspolitik är frågan om folkförankring såklart väldigt viktig.

Sedan värnplikten återinfördes är den könsneutral. Kvinnors deltagande i försvars- och säkerhetsarbetet är avgörande för att hela samhället ska kunna stå emot kriser, akuta händelser och, i värsta fall, krig. Men Försvarsmakten släpar fortfarande efter när det gäller jämställdhet.

Samtidigt vill jag säga att Försvarsmakten arbetar hårt för att förbättra jämställdheten. Framför allt ser vi i den utåtriktade kommunikationen att kvinnor framhävs, och det görs framsteg när det gäller utrustning och jämställdhetsfrågor överlag. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att både göra förbättringar och berätta om de förbättringar som görs samt lyfta fram kvinnor som förebilder. Att överlag göra försvarsverksamheten mer synlig och begriplig för allmänheten och visa hur viktig den är ökar förståelsen för vad en modern försvarsmakt är och därmed motivationen att delta.

Försvarsmakten måste dock lösa frågan om vettiga underkläder för kvinnor. Det kan inte vara så svårt.

Herr talman! I förra valrörelsen var personalfrågorna i Försvarsmakten en stor fråga inom vårt område. Vi befinner oss i ett uppbyggnadsläge, och behovet av att rekrytera, men framför allt behålla, personal är mycket stort.

Hur behåller man då personal? Viktiga saker för att få de anställda att vilja stanna kvar är såklart lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö samt att de resurser man som anställd har till sitt förfogande är tillräckliga för att man ska kunna göra ett bra jobb.

Lönen är en fråga för arbetsmarknadens parter, men det är viktigt att fortsätta se över lönerna i Försvarsmakten. Vi vet att många yrkesgrupper har en annan arbetsmarknad utanför den statliga sfären, som kan erbjuda högre löner. Vi måste se till att Försvarsmakten kan komma i kapp.

När det gäller att ha rätt verktyg och materiel för att kunna göra ett bra jobb har vi också väldigt mycket att göra inom Försvarsmakten. Det saknas personlig materiel, helt vanliga saker som behövs för att en arbetsdag ska fungera och vara bra. Materiel går inte att beställa, den är utsliten eller för dålig eller finns på fel plats i landet och kan inte användas.

För någon som står lite utanför verksamheten och ser detta känns det som att det inte kan vara omöjligt att lösa. Alla anställda i Försvarsmakten måste ha den materiel de behöver. Det är i slutändan en fråga om att ha en säker verksamhet och arbetsplats.

I detta sammanhang vill jag sätta lite extra fokus på att vi måste se över den så kallade tolvårsgränsen för soldater. En soldat som inte har vidareutbildat sig till officer har enligt lag en tidsbegränsad anställning i ett antal år. Sedan får man inte längre arbeta kvar.

Detta stämmer inte med hur vi vanligtvis ser på detta på svensk arbetsmarknad, där anställningar ska vara tills vidare om det inte finns särskilda skäl. Det är faktiskt helt galet, om man får uttrycka sig så, att vi i detta läge av återuppbyggnad i Försvarsmakten, när vi behöver anställa fler och behålla dem vi redan har anställt, har en tidsgräns som gör att personer måste sluta.

Att soldater som har utbildning och erfarenhet i sitt yrke utan anledning inte får jobba kvar är ett problem som vi måste lösa. Om vi inte helt kan avskaffa lagen, som vi i Vänsterpartiet kanske skulle vilja, behöver vi se över hur vi kan göra individuella prövningar så att vi kan behålla personal.

När Officersförbundet gjorde en enkät inför förra valet sa flera partier att de var villiga att se över denna fråga. Det är bara Vänsterpartiet som står fast vid detta i det betänkande som vi i dag har på bordet.

I detta betänkande, herr talman, finns också Vänsterpartiets återkommande motion om att ta bort systemet med att Försvarsmakten förser hovet med adjutanter. Adjutanter är högt utbildade officerare med mycket erfarenhet och kunskap, som lånas ut för att kungen eller kronprinsessan ska kunna få hjälp med allehanda sysslor under dagarna, en månad om året enligt ett rullande schema. De bör kunna ersättas med civil personal, anser vi i Vänsterpartiet. Låt officerarna vara officerare och arbeta med det de är utbildade för!

Herr talman! Försvarsberedningen lämnade i går sin första rapport till regeringen. En andra rapport kommer i juni. Den tredje rapporten, som vi ska arbeta med i höst, kommer att handla om totalförsvaret. Jag lovar att vi där kommer att diskutera vidare hur vi ska kunna göra arbetsvillkor och arbetsmiljö bättre för hela totalförsvarets personal.

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt intressant och bra att höra Lars Wistedt säga att man ska kunna fortsätta om det bedöms vara möjligt. Att vi ska vänta på Försvarsberedningen kanske på ett sätt är rätt svar på en sådan här fråga. Men det är ganska lång tid att vänta på att Försvarsberedningen 2024 ska vara klar med sin rapport om totalförsvaret, så att vi eventuellt får ett beslut i december 2024. Det kommer att vara en hel del personer som når tidsgränsen före 2024 och faktiskt inte kommer att kunna jobba kvar, trots att de har kompetenser och erfarenheter och är omtyckta medarbetare.

Är inte Sverigedemokraterna redo att ta initiativ i den här frågan före 2024?

Herr talman! Jag tackar kammarpersonalen för den lilla fina klockan jag just fick.

Jag skulle vilja fråga Lars Wistedt om anställningstidsgränsen som finns för våra soldater, GSS/K:arna. Jag noterade att Lars Wistedt i sitt anförande talade om att det tar tid att utbilda personer, och det gör det ju. Det är väldigt komplext att jobba inom Försvarsmakten, oavsett vilken nivå man jobbar på. Wistedt sa också att det är viktigt att personalen kan stanna kvar, men att det nu finns administrativa hinder för detta.

Jag undrar hur Sverigedemokraterna ställer sig till den anställningstidsgräns som finns i dag.

Fru talman! I dag diskuterar vi alltså en rapport från Riksrevisionen där Riksrevisionen har granskat en del av Försvarsmaktens personalförsörjning - hur villkoren ser ut för dem som vi kallar GSS, alltså gruppbefäl, soldater och sjömän och som man kan beskriva som anställda soldater.

Arbetet inför denna rapport gjorde Riksrevisionen i slutet av 2021. Det är ganska länge sedan om man ser till hur världen ser ut. Det har hänt väldigt mycket. Då hade vi börjat med ett stort återuppbyggnadsskede i det militära försvaret, och vi hade börjat prata om utmaningarna i det civila försvaret. Men strax efteråt inleddes Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och det militära försvaret ställdes inför helt nya och allvarliga uppgifter. Det har såklart påverkat också personalen i det svenska försvaret.

Trots att det inte finns några motioner i detta ärende tycker jag att det är viktigt att vi säger några ord med tanke på hur viktig personalen är.

Fru talman! Vi brukar säga att personalen är den viktigaste delen av en verksamhet. Ingenting av det som vi beslutar om eller diskuterar här kan genomföras om vi inte har personal med kunskaper och erfarenheter som har goda arbetsvillkor, trygghet och ersättningar för att kunna göra sitt jobb. Det är inte en klyscha, utan det är på riktigt. Vi måste prata om hur viktig personalen är.

Fru talman! Riksrevisionen gör en ganska begränsad granskning och håller sig till en av Försvarsmaktens personalkategorier. Det finns såklart mycket mer att säga om personalfrågorna inom Försvarsmakten som inte täcks av denna granskning, till exempel om officerarna inklusive reservofficerarna samt Hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. Till det kommer de krav som ett eventuellt framtida Natomedlemskap ställer på oss när många officerare behöver kunna arbeta utomlands under en mycket längre tid. Och för att bredda bilden ännu mer har vi hela det civila försvaret med all den personal, den kunskap, de övningar och de investeringar som behövs för att vi ska kunna få ett starkt totalförsvar. Detta är inga små saker.

Riksrevisionen pekar i denna granskning på några saker som även vi i försvarsutskottet får information om ganska ofta. Vi hade nyligen ett ganska långt möte med representanter från Försvarsmakten då vi gick igenom ganska många aktuella frågor inom personalpolitiken. Som politiker möts vi ganska ofta av synpunkter på arbetsvillkor och förutsättningar för de anställda när vi är ute på studiebesök och när vi träffar de involverade fackföreningarna men också direkt till oss på mejl, vid telefonsamtal eller via sociala medier. Jag är väldigt tacksam för alla som hör av sig och delar med sig av sina åsikter, sina behov som anställd och de brister som de ser. Det är väldigt viktigt att vi får höra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om personal-försörjningen av kontinuerligt tjänst-görande gruppbefäl, soldater och sjömän

Fru talman! Jag ska göra några viktiga nedslag i den rapport som Riksrevisionen har lämnat till oss.

Det finns inte tillräckligt mycket personal i det militära försvaret. Det har till viss del ändrats det senaste året på grund av det fruktansvärda kriget i Ukraina då många fler har sökt sig till det militära försvaret på olika sätt. Vi har en stor uppgift framför oss att bygga en mer fredlig värld. Men samtidigt måste vi också se att det militära försvaret behöver kunna öka så att vi kan försvara Sveriges gränser och vår självständighet.

Det andra som jag vill ta upp är att styrningen av personalfrågorna inte är tillräckligt bra. Riksrevisionen pekar på oklarheter. Regeringen svarar och säger att man har sett över och åtgärdat detta. Det är bra så. Men det är otroligt viktigt att personalpolitiken inom Försvarsmakten är tydligare och inte har denna typ av oklarheter som Riksrevisionen pekar på och som vi ibland hör på utskottsmötena. Vi måste veta vem som gör vad och hur saker ska gå till.

Det tredje som jag vill ta upp är att Riksrevisionen visar att det är svårt att behålla personalen, framför allt de personer som denna granskning handlar om - GSS:arna. Detta är extremt dåligt eftersom vi har ett växande försvar som behöver all den personal som finns och framför allt dem som har hunnit skaffa sig erfarenheter och kunskaper i sitt yrke. Dessa personer måste vi ta till vara. I valrörelsen diskuterade vi det som vi kallar tolvårsgränsen för de anställda soldaterna. Det finns en anställningsgräns, vilket är väldigt konstigt på svensk arbetsmarknad. Vi behöver se över detta så att vi under en längre tid kan behålla de erfarna anställda som vi har. Det faktum att det finns en övre anställningsgräns som hotar i fjärran för en anställd gör sannolikt att soldater lämnar yrket mycket tidigare än vad de kanske hade önskat, långt innan de tolv åren har gått för att de ser möjligheten att utbilda sig vidare eller hittar andra yrken där de faktiskt kan vara kvar under en längre tid.

Det fjärde som jag vill ta upp är kanske det mest akuta, nämligen materielen och framför allt den personliga materielen. Riksrevisionen pekar på detta, och vi hörde på utskottsmötet för några veckor sedan att det finns stora brister när det gäller personlig materiel för både värnpliktiga och anställda i Försvarsmakten. Det saknas kläder och utrustning i alla möjliga olika kategorier. Vi har diskuterat detta väldigt mycket i försvarspolitiken de senaste åren och försökt förstå vad som är problemet. Detta måste helt enkelt lösas. Det måste beställas och köpas in, och logistiken och utdelningen måste funka. Detta är någonting som bara måste lösas.

Riksrevisionens rapport om personal-försörjningen av kontinuerligt tjänst-görande gruppbefäl, soldater och sjömän

Slutligen, fru talman, måste villkoren för den militära personalen förbättras. Det handlar om löner, ersättningar, pendling, utlandsarbete, infrastruktur och materiel. Jag är väldigt glad över att Riksrevisionen har gjort denna granskning. Det ger oss ytterligare information, fakta och argument, och vi kommer som försvarspolitiker från alla partier såklart att följa detta även framöver.

Det behövs tillräckligt många anställda med goda arbetsvillkor för att hela totalförsvaret ska kunna byggas upp och försvara vårt land och vår befolkning.

Jag vill också framföra ett stort tack till alla som arbetar i Försvarsmakten och gör sitt jobb på bästa möjliga sätt varje dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Fru talman! Ledamoten Fredrik Malm missar aldrig en möjlighet att berätta om historien. Det är många som har gjort det i talarstolen här i dag - spännande historielektioner.

Jag tror att alla partier, kanske också alla politiker, ibland fattar beslut som man senare ångrar. Historien dömer oss alltid. Vi ser alltid tillbaka på vad vi har gjort. Vi skriver våra vitböcker och gör upp med vår historia. Det är kanske beslut som ligger långt tillbaka i tiden eller beslut som ligger kortare tillbaka i tiden om vilka regeringar man sätter sig i och vilken politik man lägger fram i olika avtal och sådana grejer.

Men vi måste också se på vad vi behöver göra i dag. Jag är väldigt glad och nöjd över att vara med i ett parti som faktiskt kan ändra sig. Vi fattade ett första beslut om vapenexporten till Ukraina. Sedan ändrade vi oss och fattade ett nytt, andra beslut, och nu är vi framme vid det elfte beslutet, tror jag.

Vi har nu en riksdag som är enig om stödet till Ukraina, som är enig om de ekonomiska besluten och vapenbesluten, som är enig om stödet till den ukrainska befolkningen och som förhoppningsvis kommer att vara enig om behovet av att hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land senare. Det finns mycket att göra framöver utifrån vad den ukrainska befolkningen vill göra.

Här hemma tror jag att vi kan lära oss mycket av det som Ukraina gör nu, på den militära sidan såklart men kanske framför allt på den civila. De har en järnväg och ett postväsen som fungerar även när det är krig. Jag tror att vi behöver se över vårt civila försvar. Vi behöver fundera på hur mycket privatiseringar vi gör och hur lätt det är att styra ett land i väldigt stora kriser. Vi såg pandemin, till exempel. Vi har lärt oss mycket av den, och jag tror att vi kommer att lära oss mycket av hur Ukraina har byggt sitt land och kommer att bygga sitt land framöver, i fred och frihet.

Fru talman! Jag håller med om allt som ledamoten Fredrik Malm sa, förutom de sista meningarna om hopplösheten.

Det är precis som ledamoten Malm sa en antifascistisk och antiimperialistisk kamp som den ukrainska befolkningen för, för sin egen och sitt lands överlevnad. Det är samma kamp som vi ser på många andra ställen i världen, men den är kanske mer akut och närmare oss. Vi är helt eniga om detta i riksdagen. Vi är eniga om vapenexporten till Ukraina, vi är eniga om fördömandena och vi är eniga om att vi vill arrestera Putin och ställa honom inför rätta för det som har gjorts.

Ett land ska aldrig på något sätt tillåtas att ta över ett annat land. Det är det som är imperialism, och detta står på banderollerna i våra förstamajtåg sedan årtionden. Alla folk har rätt till sin frihet. Alla folk och alla länder ska få fatta sina egna beslut och ha fria, rättvisa och demokratiska val för att kunna göra detta.

Om man vill gå med i Nato ska man göra det, om man har stöd i sin befolkning och sitt parlament för att göra detta. Det är därför vi kanske kommer att göra det någon gång framöver, när Turkiet eventuellt har bestämt sig, och det är därför denna kammare i eftermiddag med stor majoritet kommer att rösta för att gå med i Nato. Det är så en demokrati funkar, även om jag tycker att det är tråkigt därför att jag och mitt parti tycker annorlunda. Samtidigt tycker jag att det är bra att vi har en demokrati som är så stark att vi kan göra detta.

Jag tycker på ett sätt att det är friskt att partier kan ändra sig. Mitt parti har också ändrat sig i ganska stora frågor det senaste året. Det har inte varit lätt, men det är bra att kunna göra det.

Fru talman! Väldigt spännande frågor! Återigen håller jag med om nästan allting. Arresteringsordern mot Putin är jätteviktig. Det måste fungera. Jag såg lite rubriker i dag om att det finns länder som kanske inte riktigt håller med om det här. Sanktioner är otroligt viktiga. När det gäller den ryska energin ser vi - kanske inte lika mycket i Sverige som i många andra länder - hur den hållbara energin, att ta bort den ryska gasen och oljan, också är en del i att bygga en fredligare värld. Vi vet ju att klimatförändringen faktiskt påverkar vår säkerhet rent fysiskt.

Vad Natoländerna och Natos parlamentariska församling gör får Natoländerna bestämma själva. Om de tycker att de ska åka på valobservationer får de göra det. Jag har lärt mig att Nato är en försvarsallians, och det kanske inte riktigt har att göra med den här typen av civila uppdrag, men bestämmer man sig för att göra det har man ju rätt att göra det.

Det jag tycker är så viktigt och intressant är det som ledamoten säger om att vi ska ha samordning och samarbete - vi är helt för det. Men det här är en militär allians där vi, trots att den är mellanstatlig, ändå lägger över en del av vår militära planering på andra länder. Det finns en majoritet i denna kammare för att göra det, och det finns i dag - vilket jag beklagar - ett starkt stöd hos befolkningen för detta, och därför kommer vi att göra det.

Samarbete och samordning är vi helt för, men en militär allians är vi emot.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag håller med om allting som ledamoten Cederfelt sa, förutom de sista meningarna om att vi ska gå med i en militär allians. Hela verklighetsbeskrivningen håller vi med om. Ukraina befinner sig i krig, en invasion av en imperialistisk stat. Det är en extremt grundläggande del av Vänsterpartiets syn på världen att imperialistiska stater ska hålla sig på sin kant, tänkte jag säga.

Vi ser runt om i världen att det finns länder och folk som befinner sig under ockupation eller invasion på olika sätt, och det är på alla sätt och vis fruktansvärt. Ett land ska alltid kunna bestämma själv över sin framtid, över sin försvars- och säkerhetspolitik och hur man vill planera sitt land, sin välfärd och sitt skolsystem - allting som man ska kunna bestämma över. Det är det som är så intressant med den här frågan, för det vi säger i Vänsterpartiet är att vi ska fatta alla beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik här, i riksdagen, som ett självständigt och starkt land. Vi ska inte förhandla "capability targets" eller andra grejer med Natoländerna, utan vi ska bestämma här.

Så vad ska vi göra? Det absolut viktigaste är att vi bygger upp vårt totalförsvar. En av de viktiga punkterna som står på min lista och som jag gärna vill prata om är hur vi utsätter vårt land för hot genom ganska mycket privatiseringar och ganska mycket utländskt ägande. Vi diskuterar det i Försvarsberedningen till exempel. Det är framför allt Kinas, men också andra länders, direkta investeringar i Sverige. Det är kollektivtrafik som ägs av kinesiska företag och vindkraft som ägs av kinesiska företag. Det är ett otroligt stort hot mot vårt land, kanske inte ett militärt hot men ett totalförsvarshot.

Fru talman! I dag debatterar riksdagen det största säkerhetspolitiska beslutet i Sverige på årtionden, nämligen ett medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen, vanligtvis kallat Nato, genom att vi ansluter oss till Washingtonfördraget eller som det också kallas Atlantpakten.

Vänsterpartiet är emot ett svenskt medlemskap i Nato, och vi kommer att rösta nej i dagens omröstning.

Fru talman! Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har visat med all önskvärd tydlighet att världen inte är så fredlig som vi hade önskat. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett tydligt imperialistiskt land. Det finns därför stora behov av att vi bygger upp vårt eget totalförsvar, och Vänsterpartiet stöder därför de förstärkningar som görs av Sveriges militära och civila försvar.

Men Vänsterpartiet är alltså emot ett svenskt Natomedlemskap. Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska utgå från en självständig analys och strategi som syftar till att skapa trygghet för Sverige och dess invånare. Vårt lands historia med mer än 200 år av fred är unik, och en av de viktigaste förklaringarna till detta är den militära alliansfriheten.

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik bygger på att vi genom att inte ingå i militära allianser har bättre förutsättningar och möjligheter att skapa trygghet för befolkningen och hålla svenskt territorium utanför krig. Vi har hållit Sverige militärt alliansfritt och bevarat vårt militära självbestämmande just för att vi i ett sådant säkerhetspolitiskt läge vi nu ser ska kunna fatta självständiga beslut som gynnar svensk säkerhet och trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vänsterpartiet menar att ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato ökar risken för att Sverige dras in i krig och konflikter vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, i denna kammare, inte på Natos högkvarter i Bryssel, i Washington av USA:s president eller i Ankara av Turkiets president.

Fru talman! Det är på sin plats att i debatten säga några ord om processen fram till ett svenskt medlemskap i Nato. Vi som arbetar med försvars- och utrikespolitik har levt med frågan om Nato ganska länge. När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skedde för lite mer än ett år sedan förändrades debatten i grunden, och inte långt efter lämnade den dåvarande socialdemokratiska regeringen in en ansökan om Natomedlemskap.

Vänsterpartiet krävde en folkomröstning. Detta krav tyckte vi var helt rimligt med tanke på hur stort ett beslut att lämna alliansfriheten och gå med i en militär allians är och hur vi hanterade de stora besluten att gå med i EU och att inte gå med i EMU. Tyvärr ville inte de andra partierna fråga folket i denna fråga, vilket vi verkligen beklagar. Sådana här stora beslut ska föregås av en folkomröstning även i representativa demokratiska system.

Dessutom är det detta med förhandlingarna med Turkiet. Min partikamrat Håkan Svenneling gick igenom hur både den tidigare och nuvarande regeringen har förhandlat med despoten Erdogan och låtit det svenska Natomedlemskapet bli en del av turkisk inrikespolitik. Samtidigt har tryggheten hos kurder i Sverige har satts på spel när Turkiet har krävt helt orimliga utvisningar och dessutom inskränkningar i svensk yttrandefrihet. Processen som har föregått det svenska Natomedlemskapet kommer att skriva in sig i historieböckerna som något som sköttes väldigt dåligt.

Fru talman! Vänsterpartiet har framför allt två villkor för ett svenskt medlemskap: inga permanenta trupper eller baser på svensk mark och inga kärnvapen på svenskt territorium. Vi är mycket besvikna över att regeringen inte har velat sätta ned foten här. Har Sverige inte tydligt framfört detta inför medlemskapet blir det svårare att säga nej om och när sådana krav riktas till oss från de andra medlemsländerna.

Nato är officiellt en organisation där medlemsländerna har lika mycket makt och fattar beslut tillsammans på ett kollektivt, mellanstatligt sätt. Det låter bra. Varje medlemsstat kan, åtminstone teoretiskt, stoppa beslut.

Men Nato är både en politisk och en militär allians där förhandlingar sker mellan medlemsländerna, och i praktiken vet vi att Nato har en dominerande part: USA. USA:s militära kapacitet är Natos ryggrad. Ett medlemskap i Nato betyder oundvikligen att Sverige överlämnar en stor del av vår säkerhets- och försvarspolitik till USA. Med sin starka roll har USA ett stort inflytande att förmå andra länder att agera i enlighet med USA:s intressen inom organisationen. Vi vet att länder har kunnat kompensera låga försvarsutgifter med att vara lyhörda inför önskemål från de stora länderna i organisationen.

Vi vet också att spänningarna mellan USA och Kina ökar. USA utökar sina militära baser i Sydkinesiska havet samtidigt som Kina har planer på att mångdubbla antalet kärnvapen. Det skapar frågor och farhågor, bland annat om hur Natos ömsesidiga försvarsgarantier fungerar vid ett eventuellt angrepp mot amerikanska baser i Kinas närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Ett medlemskap i Nato kommer att kräva mycket av Försvarsmaktens personal, något som regeringen knappt nämner i sin proposition. Sverige beräknas behöva bidra med cirka 200 officerare till Natos olika staber, vilket är ett stort antal. Även om antalet studenter på officersutbildningen ökar för varje år kommer det att bli en stor utmaning att hitta och placera officerare på Natouppdrag, och det kommer med stor sannolikhet att kännas av inom Försvarsmakten. Den personal som placeras på längre uppdrag utomlands måste ges tillräckligt goda villkor för att placeringen inte ska upplevas som en alltför stor uppoffring för den enskilde och dennes familj. Här har regeringen och Försvarsmakten ett mycket stort ansvar för att se till att detta blir så bra som möjligt.

Fru talman! Slutligen ska jag säga några ord om den framtida förankringen i riksdagen av Sveriges Natopolitik och av vad Sverige kommer att göra i Nato. Regeringen berör i propositionen kraven på förankring i riksdagen och konstaterar att det kan göras på olika sätt men att det enda direkta kravet är information i Utrikesnämnden.

Vänsterpartiet menar att detta inte räcker för att riksdagens partier ska vara informerade om vad som planeras och beslutas inom Nato och om vilka ställningstaganden regeringen tänker ta. Regeringen och riksdagens utskott måste gemensamt hitta ett bra sätt att förankra Natopolitiken i utskotten kontinuerligt, inte bara årligen genom en skrivelse. Det är avgörande för den fortsatta folkliga förankringen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik att regeringen håller oss kontinuerligt uppdaterade om vad som händer i Nato.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2 och 3 och beklagar att vi nu är på väg att lämna vår långa historia av alliansfrihet bakom oss.

(Applåder)

Herr talman! Det är väldigt intressant. Jag håller helt och hållet med ledamoten Starbrink om att vi i Sverige ska fatta våra egna beslut för att trygga vårt eget land. Det är ju därför vi i Vänsterpartiet säger nej till ett Natomedlemskap - för att vi vill att Sverige ska kunna fatta sina egna säkerhetspolitiska beslut utan påverkan från andra länder.

Jag vill dock ändå hålla fast lite vid detta. När är "på sikt"? Vad kan ledamoten Starbrink tänka sig? Är det amerikanska eller kanske franska militärbaser på svensk mark - eller turkiska? Är det något område som ledamoten tänker att man skulle vilja ha utländska soldater på? Hur tänker man sig att det ska fungera rent juridiskt?

Herr talman! Vi satt här och studsade lite när ledamoten i sitt anförande nämnde baser. Som alla som lyssnar här vet har två stora diskussioner handlat om kärnvapen på svenskt territorium och om permanenta baser på svensk mark. Nu sa ledamoten Starbrink, om jag hörde rätt, att man på sikt kanske kan tänka sig baser.

Jag skulle vilja ha ett förtydligande av detta och höra lite grann vad det är som gäller. Kan Liberalerna på sikt, inom ett par års tid, tänka sig militärbaser - låt säga amerikanska sådana - på svensk mark, till exempel på Gotland eller i Norrbotten? Är det en öppning som delas av de andra partierna i regeringen och de partier som är för ett Natomedlemskap? Jag skulle vilja ha ett litet förtydligande där.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

Jag vill börja med att understryka den tidigare frågan som ställdes angående materiel. Vi hade Pliktrådet på besök i försvarsutskottet i dag, och de har mycket stora problem med materiel till många av de värnpliktiga. Vi kan faktiskt inte ha det så. Därför ser vi fram emot en uppföljning från regeringen i den frågan.

Men min fråga handlar om en annan sak som Pliktrådet tog upp med oss i dag. Det handlar om indexeringen av ersättningen till de värnpliktiga. Värnplikt gör man ju inte för att tjäna pengar utan av andra anledningar, men trots allt har även värnpliktiga utgifter och kostnader. Det kan vara allt ifrån mobilabonnemang till att man faktiskt har en hyra att betala. Indexeringen av ersättningen till värnpliktiga har inte höjts på ganska många år. Jag vill därför fråga ministern hur han ser på möjligheterna att höja ersättningen.

Fru talman! Ärade ledamöter! Hej till er som sitter och lyssnar vid datorer eller hemma!

Vi lever i en tid där behovet av att bygga upp hela vårt totalförsvar är uppenbart. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har visat med all önskvärd tydlighet att vi lever i en mycket osäker tid. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett tydligt imperialistiskt land som hotar sina grannländer. Vänsterpartiet stöder därför förstärkningarna av det svenska militära försvaret.

Samtidigt måste vi se totalförsvaret ur ett brett perspektiv. Vårt samhälle och vår värld hänger ihop. Det militära försvaret skyddar våra gränser, men totalförsvaret, inklusive hela det civila försvaret och det civila samhället, skyddar oss allihop. Vårt samhälle är beroende av en fungerande sjukvård här och nu, men om personalen går på knäna redan i normalläge kommer inte sjukvården att klara en kris eller i värsta fall ett krig.

Vi som människor är beroende av ett robust samhälle för vår överlevnad, ett robust samhälle med hållbara system där vi har mat, vatten, frisk luft och biologisk mångfald. Utan detta - vatten, mat, luft att andas och bin och insekter som ser till att vi kan odla vår mat - fungerar inte samhället.

Fru talman! Vi lever i en klimatkris. Jag tror att det är alltmer uppenbart för alla hur totalförsvaret hänger ihop och att varje litet bi faktiskt är en del av vårt totalförsvar. Utan bin blir det ingen odling, ingen försörjningstrygghet och inget robust samhälle vid kris och krig.

I dag debatterar vi en stor mängd motioner inom försvarspolitiken under den breda rubriken Militära frågor. Jag skulle kanske hellre kalla blocket Försvarets klimat- och miljöfrågor. I blocket finns nämligen en hel del motioner om sådana frågor. Vänsterpartiet har en motion som heter Försvarsmakten, klimat och miljö. Det är en bred motion där vi tar upp många olika miljöfrågor och som jag är stolt över att vi har skrivit. Vi sätter även fokus på några specifika frågor som vi menar att Försvarsmakten behöver arbeta mer med för att vi ska kunna ha det robusta och hållbara samhället.

Miljöfrågorna och klimatförändringarna är vår tids ödesfrågor. Det finns ingen, varken här i riksdagen eller bland er som lyssnar, som inte förstår vilken stor klimatförändring vi står inför och att vi människor har gjort och fortfarande gör stora skador på vår miljö. Alla människor och hela samhället har ett ansvar för omställningen, för att vi ska kunna gå i en mer hållbar riktning. Alla myndigheter - också Försvarsmakten - måste göra sitt för att hindra klimatförändringarna och stoppa miljöförstöringen.

Klimatförändringar och naturkatastrofer är allvarliga hot mot vårt land, andra länder och invånarnas säkerhet. Det finns länder vars fortsatta existens är beroende av att vi hindrar de klimatförändringar som sker. Det finns många exempel från de senaste åren på bränder, översvämningar och torka. Sådant kommer vi att se mer av framöver. Runt om i världen är naturkatastrofer i klimatförändringarnas spår en av de stora grundorsakerna till krig och konflikter. Att motverka klimatförändringarna är därför att arbeta för en fredligare och säkrare värld.

Fru talman! Energiomställningen är en grundläggande fråga för att vi ska kunna ha ett robust och hållbart samhälle. Kriget i Ukraina har tydligt visat hur allvarligt det är att vara beroende av andra länder för el- och energiförsörjning. Sverige måste därför fortsätta och intensifiera den gröna omställningen, framför allt när det gäller vind- och solkraft. Det finns många områden i Sverige där det är lämpligt att bygga vindkraft, framför allt till havs och framför allt i södra Sverige. De projekten måste bli av. De måste realiseras.

Hela samhället, bland annat Försvarsmakten, måste bidra till att underlätta för den gröna omställningen. Det måste gå att hitta en balans mellan utbyggnad av vindkraft och Försvarsmaktens utökade övningar. Båda är viktiga för ett robust och säkert samhälle.

Fru talman! Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, ett antal som med stor sannolikhet kommer att utökas framöver. Det är en unik miljö för både djurliv och växtlighet och ett uppskattat turistmål. Men Vättern är också ett stort övningsfält för Försvarsmakten, som använder området runt Vättern för flygövningar.

Det finns önskemål om att flyga och skjuta ännu mer. Det får såklart konsekvenser för livet vid och i Vättern. Vänsterpartiet föreslår därför att en handlingsplan tas fram för att minska de föroreningar som de militära övningarna i och över Vättern ger upphov till. Man behöver ta tag i frågan om att sanera Vättern från föroreningar. Det finns såklart många fler övnings- och skjutfält i Sverige som behöver saneras och städas upp, men vi menar att Vättern som dricksvattentäkt är det mest akuta exemplet och måste prioriteras.

Fru talman! Försvarsmakten ska ges goda förutsättningar att öva. Men vi måste sätta miljö- och klimatfrågorna högst upp på dagordningen. Det finns ingen annan möjlighet om vi ska kunna stoppa och hindra de klimatförändringar vi ser i dag och kunna lämna över en inte alltför förstörd miljö till kommande generationer. Sverige behöver bygga ett starkt och robust samhälle där vi kan trygga vår egen försörjning. Miljö- och klimatarbetet är en viktig del av detta

Jag yrkar bifall till reservation nummer 3.

Herr talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

Sjukvården är en av de absolut viktigaste delarna i det civila försvaret. Det är inte svårt att förstå vilken viktig komponent sjukvården är för att ett samhälle ska fungera under både stora kriser och i värsta fall krig.

Sjukvården får inte fallera, oavsett om det handlar om akut sjukvård som beror på krig eller olyckor, eller om det handlar om förlossningar eller kroniska sjukdomar, som man måste kunna få behandling för även under kris och krig.

Det är därför oroande och upprörande när vi då och då hör rapporter om att sjukvården i landet drabbas av stora nedskärningar. Vårdpersonal sägs upp, och arbetsmiljö och arbetsvillkor är så pass dåliga att folk inte orkar arbeta kvar.

Jag är medveten om att statsrådet inte sätter några regionala budgetar för sjukvården, men ur ett övergripande perspektiv undrar jag hur statsrådet ser på de nedskärningar som sker i sjukvården i relation till det civila försvaret.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret, och tack för att personalfrågorna är så pass viktiga i det här politikområdet just nu!

Jag håller självklart med om att löner sätts av arbetsmarknadens parter, men jag tror att det är viktigt att regeringen faktiskt är tydlig i det här fallet. Många reservofficerare är organiserade i ett förbund som ställer ganska höga krav på vad som behöver göras nu och som pekar ut det väldigt tydligt. Jag skulle verkligen vilja uppmana regeringen att se över de här frågorna och ta tag i dem.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern. Det är just nu en väldigt hektisk tid för oss som är försvarspolitiker med anledning av det allvarliga läge som vi befinner oss i. En av de frågor som vi behöver ha högt uppe på vår egen dagordning är personalfrågorna. Jag vill i dag sätta lite fokus på reservofficerarna och deras villkor. Vi bygger ju ett totalförsvar, och vi behöver väldigt många olika personalgrupper som delar av det. Många är faktiskt frivilliga. I hemvärnet, i de frivilliga försvarsorganisationerna eller som reservofficer tar man en del av sin tid till att gå in och hjälpa till.

Jag vill höra lite om hur regeringen ser på reservofficerarnas villkor, löner, ersättningar och rätt till tjänstledighet. Var ligger den här frågan i regeringens arbete i dag?

Herr talman! Nu har det gått nio månader sedan invasionen av Ukraina började. Det är ett krig där miljoner människor har flytt, och tusentals av dem har kommit till Sverige.

Att skydda civilbefolkningen är ju en väldigt viktig del av totalförsvaret. Att känna att familjen är i säkerhet gör att soldater och frivilliga kan lägga all sin tid och kraft på att försvara Ukraina mot den invasion som har skett.

Vi är säkert många här inne som har träffat ukrainska flyktingar som kommit till Sverige. Jag gjorde det i måndags på en folkhögskola. Kvinnorna jag träffade uttryckte stor oro, såklart för situationen hemma men också för den situation de lever i här i Sverige. De lever på väldigt låga inkomster och har svårt att få sin vardag att gå ihop.

Hur tänker statsministern kring de ukrainska flyktingarnas tillvaro i Sverige?

Fru talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

Precis som andra har sagt i frågestunden är vi väldigt glada för att vi nu har en minister som arbetar med det civila försvaret. Det är viktigt för att hela totalförsvaret ska kunna stärkas vidare.

En fråga som vi ändå har pratat en del om under de här första veckorna av mandatperioden är återinförandet av civilplikten. Jag vill fråga ministern hur planen för detta ser ut. Civilplikten kan ha en väldigt viktig roll inte bara för sjukvård och räddningstjänst, som man ofta pratar om, utan också för kommunikatörer och för det psykosociala stödet i en kris eller i värsta fall ett krig.

Det kan vara personer som arbetar med många olika saker som har bäring på vårt samhälle och som det är viktigt att vi kan lösa. I dag hade vi till exempel ett seminarium om cybersäkerhet, som också kan vara en fråga för civilplikt. Hur går arbetet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att gratulera våra nya ministrar Pål Jonson och Carl-Oskar Bohlin. Att vi får en kontinuitet i försvarspolitiken känns bra, och jag hoppas på ett fortsatt bra samarbete. Det är också bra av regeringen att det civila försvaret flyttas till Försvarsdepartementet och att det nu finns en minister som ska arbeta med det civila försvaret.

Jag vill här presentera min lilla önskelista till de nya ministrarna på området försvarspolitik, det vill säga det jag önskar att man kommer att arbeta med under kommande mandatperiod.

Först och främst: Bygg hela totalförsvaret. Vi måste satsa på sjukvården. Den är kärnan i ett bra totalförsvar. Om välfärden går på knäna redan i fredstid och i normalläge kommer vi aldrig att klara en kris eller i värsta fall ett krig.

Punkt nummer 2: Lyssna på myndigheterna. Håll inte på med detaljstyrning. Kör inte egna race. Håll inte på med regionalpolitik. Lyssna på myndigheterna, fackföreningarna och Pliktrådet och ta till er de idéer och tankar som finns.

Punkt nummer 3: Satsa på personalen. Personalen är såklart den viktigaste resursen i hela vårt totalförsvar. Vi måste lösa de problem och många surdegar som finns i personalpolitiken. Jag hoppas att vi under mandatperioden kan ta tag i en hel del av de grejer som framför allt fackföreningarna lyfter fram.

Punkt nummer 4: Lyft fram jämställdheten ett par steg till. Det finns en hel del vi behöver göra. Vi är bra, men vi måste bli bättre. Lös problemen med kläder och materiel. Se till att ta krafttag mot alla former av trakasserier och diskriminering.

Punkt nummer 5: Se klimatförändringen och miljöproblemen som en viktig del av säkerhetspolitiken. Vi ser runt om i världen i dag hur klimatförändringen leder till stora katastrofer. Vi ser hur länder blir obeboeliga, och vi ser hur människor behöver fly från svält och katastrofer. Detta måste ses som en del av säkerhetspolitiken på riktigt. Det handlar också om dricksvatten, och det handlar till exempel om övningarna i och runt Vättern. Det är en viktig dricksvattentäkt. Det handlar om att bygga vindkraft, så att inte Försvarsmakten går in och stoppar de projekten. Det handlar om att lösa problemen med PFAS i vårt dricksvatten. Det är något som både Försvarsmakten och räddningstjänsten har ett stort ansvar för.

Min sista punkt jag vill skicka med till de nya ministrarna är följande: Det är otroligt viktigt att se till att frivilligorganisationer inom hela försvarsområdet ges bästa möjliga förutsättningar att verka och rekrytera nya frivilliga och utföra sina delar i ett starkt och säkert samhälle.

(Applåder)