Christian Carlsson

Herr talman! Jag får börja med att tacka ledamoten och Centerpartiet för att man har varit pådrivande. Man är ett av många partier som har varit pådrivande för att införa gårdsförsäljning. Vi kristdemokrater kan inte överträffa Centerpartiet om ni nu har varit pådrivande i 20 år, men jag vet att Kristdemokraterna i åtminstone ungefär tio års tid har varit för att införa gårdsförsäljning. Vi är många som har anledning att glädja oss över att det i dag kan bli verklighet.

Vad gäller volymbegränsningen och hur mycket man får producera för att omfattas av möjligheten till gårdsförsäljning är bakgrunden att vi inte kan ha ett förslag som omfattar för många aktörer, för det skulle anses vara ett för stort konkurrenshinder inom EU. Därför har man velat ha väldigt restriktiva regler kring detta när vi nu implementerar det. Det handlar om att vi vill vara säkra på att vi faktiskt kan genomföra det och att vi inte får på fingrarna EU-rättsligt.

Ju snävare förslaget är, desto mindre ingrepp i EU:s fria marknad är det. Det är en viktig faktor. Jag har inga principiella invändningar mot att även större producenter skulle kunna omfattas av detta. Det handlar helt enkelt om att vara varsam i förhållande till EU-rätten och säkerställa att vi inte utmanar EU-rätten på ett sätt som gör att det står i konflikt med möjligheten att behålla Systembolaget. Det är det enkla svaret, tänker jag.

Herr talman! Riksdagsledamoten Rågsjö undrar varför vi lägger fram det här förslaget när vi inte har sett några demonstrationer i Stockholm för att införa gårdsförsäljning. Jag antar att det kan vara så att småföretagarna på landsbygden är fullt upptagna med arbetet på gården. Det är kanske därför de inte åker till Stockholm och demonstrerar.

Men detta är ett viktigt förslag för många av de människor som berörs, inte minst på landsbygden. Den här typen av verksamhet är inte bara viktig för de företagare som själva har förverkligat sin dröm och sin idé utan också för verksamheterna runt omkring. Den drar ju besökare till bygden, vilket ger spilleffekter till alla andra företag som finns på orten.

Vad gäller att detta till en början är en tidsbegränsad reform om sex år ska jag säga att jag verkligen inte hoppas att reformen kommer att avskaffas efter sex år utan att den snarare visar sig framgångsrik och kan permanentas. Anledningen till att man har valt att lägga in en sexårsbegränsning är att utredaren har föreslagit det för att säkerställa att man kan göra en utvärdering och se hur man eventuellt behöver justera det hela om det skulle få oanade effekter. Det är en försiktighetsåtgärd från lagstiftarens sida, helt enkelt. Vi vill också vara säkra på att förslaget kan vinna gehör och bli godkänt rent EU-rättsligt. Det är svaret på frågan.

Herr talman! Vi har funderat mycket noga på remissvaren. Jag måste börja med att ge Karin Rågsjö rätt i att det är en komplex juridisk bedömning som vi har behövt göra. Det är därför det har dragit ut på tiden trots att det har funnits en stor vilja att gå fram med förslaget om gårdsförsäljning. Det har varit svåra EU-rättsliga överväganden.

Men vi, liksom även utredaren som har gjort förarbetet till förslaget, bedömer att med de begränsningar som finns i förslaget är det proportionerligt och fullt förenligt med EU-rätten. Det är också därför vi kan gå vidare med det.

På samma sätt som vi gärna förbättrar förutsättningarna för de småskaliga företagen, som bidrar mycket till besöksnäringen på svensk landsbygd, har det varit viktigt för oss att kunna behålla Systembolaget, som vi ser som en viktig faktor för att kunna ha en restriktiv alkoholpolitik och minska riskbruk. Remissvaren har alltså beaktats, och den sammanvägda bedömningen är att detta är ett förslag som är fullt möjligt att införa. Det är därför vi tar ställning till detta i dag.

Herr talman! Sverige är ett fantastiskt vackert land, inte minst så här på våren eller på varma sommardagar, när solen skiner över öppna landskap, blommor slår ut och sjöarna, skogarna och havet visar sig från sin allra bästa sida. Vi kristdemokrater vill förstås att fler ska få upp ögonen för Sverige. Vi vill att fler kommer hit och spenderar sommaren och annan ledig tid här hos oss. Det är naturligtvis trevligt för dem som väljer att komma, men det är också bra för vår ekonomi och för skatteintäkterna. Det är bra för bilden av Sverige och för våra relationer med omvärlden.

Våra svenska företagare inom besöksnäringen utgör därför en betydelsefull del av svenskt näringsliv. Att skapa bättre förutsättningar för besöksnäringen är en del av Kristdemokraternas och regeringens mycket större arbete med att skapa bättre villkor för företagande och tillväxt i Sverige. Vi vill att fler företag ska kunna växa sig starka i Sverige så att fler företagare får förverkliga sina drömmar men också så att fler människor får möjlighet att försörja sig själva och ge trygghet till sina familjer genom att varje morgon vakna för att gå till jobbet.

När det gäller just besöksnäringen finns det förstås väldigt många skäl att besöka Sverige – vår historia och vår natur men också vår kultur. Något som definitivt kan locka människor till Sverige är vår mat- och dryckeskultur. Vi kan vara stolta över många av våra svenska mattraditioner, råvarorna som finns här och vårt svenska kök.

Vi har dessutom fantastiskt många skickliga lokala producenter på gårdar runt om i hela Sverige. Vissa tillverkar mat, och andra tillverkar dryck – öl, vin eller det brännvin som ställs fram på påskbordet eller till sillen på midsommar. Vissa är familjeföretagare sedan generationer medan andra driver nystartade småföretag. Många av dessa människor har lämnat en trygg anställning för att kunna förverkliga sin idé eller belånat sig för att kunna leva sin dröm på en gård på landet.

Det som är gemensamt för dessa människor är att de delar passionen för mat och dryck, har ett stort hjärta för sina produkter och brinner för att skapa minnen och smakupplevelser för andra. Dessa företagare skapar förstås redan i dag ett stort mervärde – för människorna på de orter där de verkar och för Sverige. Runt om i landet välkomnas besökare till provsmakningar, rundturer och föreläsningar. Stolt visar man upp verksamheten och den hantverkstradition som man är en del av.

Vi kristdemokrater och regeringen vill nu skapa bättre förutsättningar för dessa företagare genom att också tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker. Vi vill att du ska kunna köpa med dig en flaska hem från bryggeriet eller vingården och avnjuta den vid ett senare tillfälle – kanske över en bit mat tillsammans med familj och vänner för att blicka tillbaka, minnas sommarens semester och återuppleva smakerna. Detta kommer att förhöja värdet i att besöka ett mikrobryggeri eller en vingård i Sverige, och på så vis skapar vi bättre förutsättningar för dessa företagare och för besöksnäringen.

Det här är ett efterlängtat besked. Kristdemokraterna har i många år nu varit pådrivande för att tillåta gårdsförsäljning, och när vi är med och styr blir detta också verklighet. Medan andra mest har pratat levererar vi. För oss handlar detta om att skapa bättre förutsättningar för företagande och turism i Sverige och om att stärka svensk landsbygd.

Samtidigt ska förstås sägas att förslaget om att tillåta gårdsförsäljning rymmer en hel del begränsningar. För oss kristdemokrater och regeringen har det nämligen varit viktigt att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan värnas för att vi ska kunna begränsa tillgången till alkohol och på så vis minska risken för missbruk. Det har därför behövt säkerställas att den sammantagna alkoholpolitiken även efter ett införande av gårdsförsäljning fortsatt uppfyller syftet att minska alkoholens skadeverkningar.

Det är mot bakgrund av detta som det nu ställs en rad krav, bland annat att dryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga, oberoende producenter och att gårdsförsäljning endast får ske efter tillstånd och till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för på gården. Det kan handla om en vinprovning eller en guidad tur. Försäljningen till varje enskild besökare är också begränsad vid ett och samma besökstillfälle.

I och med de begränsningar som ryms i förslaget bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt och förenligt med EU-rätten. Det gör att man har kunnat gå fram med propositionen och att vi i riksdagen senare i dag äntligen kan fatta beslut om lagändringarna, som ska kunna börja gälla den 1 juni 2025. Detta innebär ett stort framsteg för besöksnäringen och för svensk landsbygd.

Min förhoppning är att vi nu får se en snabb och smidig implementering av den nya lagen från och med den 1 juni 2025. Såväl myndigheter som landets kommuner behöver nu samverka och medverka till detta så att gårdsförsäljningen kan komma igång redan under sommaren.

Införandet av gårdsförsäljning kommer att stärka företagen och landsbygden och kommer att göra Sverige till ett friare land. Därför yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! För en tid sedan träffade jag en ung kvinna som de senaste tio åren har befunnit sig på flykt här i Sverige – i sitt eget land. Hon har befunnit sig på flykt från dem som borde ha stått för hennes trygghet, nämligen hennes egen familj.

Den här kvinnan kallar sig M. Hon är en av hundratals kvinnor i Sverige som lever med skyddad identitet. Hon har tyvärr vittnat om ett bristande bemötande från socialtjänsten i samband med skyddsplaceringen av henne och hennes barn. Hon har också berättat för mig om de många svårigheter som det innebär att leva skyddat i Sverige i dag.

Min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall är: Vad kan regeringen göra för att socialtjänsten ska kunna ta sitt ansvar, och vad mer kan vi göra för att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor?

Herr talman! Med tanke på familjens betydelse är det särskilt allvarligt när hemmet, som ska vara en trygg plats, i stället förvandlas till en plats där det förekommer våld och förtryck. Jag har därför inom ramen för mitt uppdrag i socialutskottet valt att engagera mig i frågan om våld i nära relation, hedersvåld och mäns våld mot kvinnor.

Det händer ibland att man är ute och talar för ideella organisationer på temat. Ibland när man är ute och pratar kommer personer fram efteråt och vill prata enskilt. Jag tänker särskilt på en ung kvinna som kom fram vid ett tillfälle. Hon presenterade sig som M. Under tio års tid har hon varit på flykt i sitt eget land, på flykt från de människor som ansågs skydda och borde ha skyddat henne.

Hon är en av de många hundratals kvinnor som lever med skyddad identitet i Sverige. Hennes upplevelse och berättelse för mig var att hon känt av ett bristande bemötande av socialtjänsten under den tid hon och hennes dotter var skyddsplacerade. Hon berättade också om de stora svårigheter som det innebär att leva med skyddad identitet, inte minst i kontakt med sjukvården, Försäkringskassan och andra myndigheter. Ständigt lever M och kvinnor i hennes situation med risken att identiteten ska avslöjas. Friheten begränsas varje dag, och hon förhindras att leva det liv hon hade velat leva.

Herr talman! Jag tänker att landets kommunpolitiker och vi här inne tillsammans har ett ansvar att försöka förbättra situationen för kvinnor som befinner sig i samma situation som M. Det behöver säkerställas att det i varje kommun finns tillräckligt många skyddade boenden och medel till kvinnojourerna. Våra myndigheter behöver göra mer för att inte själva röja de skyddade uppgifterna. En nationell kartläggning av förutsättningarna för våldsutsatta kvinnor som lever gömda i syfte att förbättra deras och deras barns situation är viktigt.

Tusentals kvinnor och barn söker skydd på landets kvinnojourer varje år. När hemmet förvandlas till en plats där det förekommer hot och våld, rädsla och skräck, går det naturligtvis alltid ut över barnen. Vart tionde barn uppges uppleva att pappa utövar våld mot mamma. Det är anmärkningsvärt många. Det är verkligen skrämmande siffror.

Tryggheten tas ifrån de här barnen. Det sätter förstås djupa spår. Det i sig är oacceptabelt, för varje barn förtjänar en trygg barndom. Men det är också allvarligt ur ett annat perspektiv. Barn som växer upp i familjer där det förekommer våld löper större risk att själva utöva våld senare i livet. Därför är det förebyggande arbetet med att och att stötta och stärka familjerna för att förhindra att våld förekommer oerhört viktigt.

Regeringen arbetar utifrån ett nationellt våldsförebyggande program. Det finns ett särskilt statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, och det arbetet följs naturligtvis upp.

I åtgärdsprogrammet för perioden 2024–2026 prioriteras bland annat ett lämnaprogram för att det ska bli lättare att lämna destruktiva relationer och också stärkt stöd till barn och unga som upplever våld. Det här är välkomna prioriteringar. Men mer behöver göras, inte minst för att åstadkomma tidig upptäckt.

För det första behöver frågan om det förekommer våld i hemmet aktivt ställas av hälso- och sjukvård, tandvård, förskola, skola, socialtjänst och rättsvårdande myndigheter. Det behöver ske betydligt oftare än i dag. De flesta som utsätts för våld i nära relationer har faktiskt haft olika typer av myndighetskontakter där man skulle kunna ha upptäckt varningssignalerna.

Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver för det andra kunna informera polis vid misstanke om att våld i nära relation förekommer. Jag läste nyligen att polisen har kartlagt 700 individer i Sverige som man bedömer vara högriskaktörer när det gäller relationsvåld eller andra typer av grova brott där det förekommer våld mot kvinnor. Det är exempelvis fråga om serievåldtäktsmän. Polisen behöver kunna delge information om dessa 700 personer till socialtjänsten för att de ska kunna ta sitt ansvar på bästa sätt för de våldsutsatta kvinnorna.

Därför är det väldigt glädjande att en ny lagstiftning träder i kraft den 1 april som syftar till att öka informationen mellan myndigheter. Då kommer vårdens möjlighet att dela information med polisen att öka markant.

Det tredje som jag skulle vilja lyfta fram är att det behövs ett kunskapslyft när det gäller att motverka våld i nära relationer. Vi behöver höja kompetensen när det gäller bemötande. Men vi behöver också forska mer på evidensbaserade metoder för att förebygga och motverka våld i nära relationer.

Regeringens arbete banar väg för att fler kvinnor och barn i Sverige ska kunna få leva sina leva sina liv i frihet och trygghet. Jag ser dessutom fram emot fortsatt samarbete i socialutskottet för att socialtjänsten ska kunna ta ett större ansvar för de våldsutsatta kvinnorna och för att de kvinnorna ska kunna få tillbaka både friheten och tryggheten.

(Applåder)

Fru talman! Det som mer än något annat lägger grunden för det trygga samhället är starka och trygga familjer, med kärleksfulla föräldrar som har rätt värderingar, och familjer där föräldrarna är beredda att ta ansvar och sätta gränser och där det samtidigt finns hopp om en bättre framtid.

Familjen är samhällets viktigaste gemenskap. Det är med utgångspunkt i familjen som de flesta av oss väljer att leva sitt liv. När familjen fungerar som den ska blir vi sedda och bekräftade. Då möts vi av kärlek, omtanke och respekt, inte utifrån vad vi presterar eller hur vi ser ut utan enbart därför att vi finns till.

Det är också i den välfungerande familjen vi får lära oss vad som är rätt och fel, att dela med oss och att bry oss om andra. Det är där vi får lära oss hur vi ska behandla våra medmänniskor. Där ställs vi inför krav och uppmuntras att ta ansvar. Där överförs goda normer och värderingar från en generation till en annan. Allt detta ger våra barn en grundläggande trygghet som rustar dem för livet.

Kristdemokraterna har därför alltid talat om familjens betydelse och bedrivit en politik som syftar till att skapa förutsättningar för just starka och trygga familjer.

Det existerar givetvis inga perfekta familjer. Det finns rent av dysfunktionella familjer som behöver brytas upp. Faktum är dock att skolresultaten, hälsan och inte minst möjligheten att förbättra sin situation ekonomiskt och göra en så kallad klassresa blir bättre när familjen fungerar och barnen får växa upp i sammanhållna och trygga familjer. Kommer man från en trygg familj är risken mindre att man väljer att begå brott. Starka familjeband är en av de främsta skyddsfaktorerna mot kriminalitet medan splittrade familjer med bråk, våldsutsatthet och frånvarande fäder utgör en av de främsta riskfaktorerna. Starka och trygga familjer lägger som sagt grunden för ett tryggt samhälle.

Som kristdemokrat är jag därför stolt över att regeringen väljer att satsa på att stärka familjerådgivning, föräldrastödsprogram och landets familjecentraler. Föräldrastödsprogrammen byggs ut med målet att det ska finnas tillgång till dessa i alla kommuner så att fler föräldrar kan få vägledning när det gäller normer och gränssättning. På det sättet får fler barn möjlighet att växa upp i trygga och kärleksfulla hem.

Regeringen ser också över möjligheten att på olika sätt stärka föräldraansvaret i förhållande till barnen. Inte minst arbetar man för att öka antalet familjehem och på så vis stärka stödet till de barn som av någon anledning inte längre kan bo kvar hemma.

Fru talman! Något annat som gör mig stolt över regeringssamarbetet är att socialutskottet under våren har kunnat ta emot regeringens förslag till ny socialtjänstlag. Den har fokus på att socialtjänsten ska jobba mer förbyggande, inte minst mer brottsförebyggande. Förutom att det förebyggande arbetet stärks ska fler insatser vara möjliga utan omfattande utredningar eller individuell behovsbedömning. Det ska helt enkelt bli lättare att komma i kontakt med socialtjänsten, och barn som har behov av stöd ska lättare kunna få det. Nu har vi en chans att göra historiskt stora avtryck till det bättre för barn och unga inom socialtjänsten.

Regeringen har redan gjort och planerar att göra mycket mer på det brottsförebyggande området när det gäller barn och unga inom socialtjänsten. Regeringen har beslutat om en ny samverkansstruktur för brottsförebyggande arbete, Bob, för att förhindra att barn och ungdomar rekryteras eller snarare socialiseras in i gängkriminalitet. Regeringen satsar 300 miljoner årligen 2025–2027 på skolsociala team. Det införs också en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen som kommer att innebära att sekretesshinder successivt rivs och att all relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter.

Det Kristdemokraterna inför valet kallade en nationell social insatsstyrka har inrättats för att utbilda socialsekreterare i beprövade metoder för att förebygga brott. Det handlar också om att handgripligen stötta kommuner där kriminalitet och våld har eskalerat eller där socialtjänsten i övrigt är hårt ansträngd.

Socialtjänsten ska även få utökade befogenheter att besluta om tidiga obligatoriska insatser för barn och deras föräldrar för att förebygga brott och återfall i brott.

I årets budget satsar regeringen också särskilt på att stärka och samordna avhopparverksamheten. Barn och ungdomar som tänker om ska få chansen att leva ett hederligt liv där de gör rätt för sig, försörjer sig själva och tar ansvar för sina medmänniskor.

Det är viktigt för oss kristdemokrater att den som har gjort sig skyldig till ett brott döms till ett rättvist straff som står i proportion till den kränkning brottet innebär för brottsoffret. Vi menar att det är en grundläggande förutsättning för att rättvisa ska kunna skipas i våra domstolar. Men det är också viktigt att det finns en väg tillbaka för de kriminella som har avtjänat sitt straff och sonat sitt brott. Det man har gjort fel kan man inte göra ogjort, men det är aldrig för sent att bättra sig och göra rätt.

Det behöver finnas en väg framåt för de barn och ungdomar som har gjort fel men som vill göra rätt, och fler av de barn som socialtjänsten kommer i kontakt med och som vill lämna kriminaliteten bakom sig måste få chansen att göra det så att de kan känna hopp om en bättre framtid och Sverige bli tryggare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Det går inte att inleda dagens diskussion om socialtjänstens arbete utan att ta utgångspunkt i att vi i socialutskottet nu äntligen har fått ta emot propositionen om ny socialtjänstlag. Den nya socialtjänstlagen kommer att innebära den största socialpolitiska reformen i Sverige på 40 år, och det är fantastiskt att se hur den nya lagen redan nu välkomnas och firas runt om i Socialtjänstsverige. Den nya lagen förtjänar att nämnas här i dag därför att den på allvar kommer att kunna stärka socialtjänstens arbete.

Socialtjänsten får ett tydligare förebyggande uppdrag, och tack vare Kristdemokraterna och regeringen får den också ett särskilt brottsförebyggande uppdrag. Det kan exempelvis handla om föräldrastödsprogram och fortsatt nära samverkan med skola, polis, vård och föreningsliv så att vi ser till att fånga upp fler unga i tid och stötta föräldrar som behöver stöd i föräldrarollen.

En annan viktig sak med den nya socialtjänstlagen är att fler insatser kommer att vara möjliga utan omfattande utredningar och individuella bedömningar. Socialtjänsten blir helt enkelt lättare att komma i kontakt med, och den som har behov av stöd ska lättare kunna få det. Det kommer att frigöra resurser och underlätta det förebyggande arbetet. Det skapar fler verktyg i verktygslådan för socialtjänsten, och det gör det möjligt för fler utsatta människor att få det stöd de behöver i ett tidigare skede - ett skede då de kanske behöver det som mest och är som mest mottagliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstens arbete

Regeringen har redan avsatt 8 miljarder kronor till och med 2028 för att stödja omställningen så att vi får en större, starkare och mer förebyggande socialtjänst. Tillsammans med förslagen om stärkt föräldraansvar och mellantvång, nya sekretessbrytande regler mellan myndigheter, sökbara orosanmälningar och utvecklandet av ett socialtjänstdataregister kommer den nya socialtjänstlagen att kunna revolutionera socialtjänstens arbete.

Jag är också övertygad om att den nystart och ambitionshöjning för svensk socialtjänst som den nya lagen innebär även kommer att skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar att rekrytera och behålla personal. Det är av den enkla anledningen att fler socialarbetare kommer att ges förutsättningar att jobba på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt med det fantastiska arbete som de faktiskt är utbildade för, nämligen att hjälpa socialt utsatta människor. Min bedömning är att många kommer att vilja vara med på den förändringsresa till något bättre som nu tar fart inom svensk socialtjänst.

Fru talman! Ett av de uttalade målen med den nya socialtjänstlagen är att varje människa ska få leva ett värdigt liv. Jag skulle med anledning av dagens motionsbetänkande vilja lyfta fram två saker som jag tänker är särskilt viktiga för att människor ska kunna leva ett värdigt liv. Det första handlar om arbete. Man ska känna att man får bidra till det gemensamma, till samhället, och att man får känna arbetsgemenskap och den stolthet som det innebär att ha ett arbete och kunna försörja sig själv och sin familj. Det andra handlar om tak över huvudet - en plats att kalla sitt hem.

Vår regering bedriver ett omfattande arbete för att fler människor ska kunna gå från bidrag till arbete. Socialdepartementet har presenterat ett förslag om aktivitetskrav inom försörjningsstödet som är ute på remiss. Men jag vill också lyfta fram utredningen om drivkrafter och möjligheter. I dag är tröskeln för hög att gå från bidrag till arbete. Det lönar sig inte alltid tillräckligt, och utredningen syftar till att det ska löna sig bättre så att personer snabbare ska kunna komma i arbete.

Det finns flera sätt att göra detta på. Ett är att låta människor behålla en del av stödet när de börjar jobba. Ett annat är att införa en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete. Men oavsett vilken väg man väljer är just att stärka incitamenten att gå från bidrag till arbete en viktig prioritering för oss kristdemokrater. Det är ett arbete som regeringen nu tar vidare. Det handlar om att fler barn ska kunna se sina föräldrar gå till jobbet och att fler föräldrar ska kunna försörja sin familj.

Fru talman! Regeringen arbetar även för att motverka hemlöshet. Den nya socialtjänstlagen med ett starkare förebyggande fokus har förutsättningar att på allvar bana väg för ett bättre förebyggande arbete också när det kommer till att motverka hemlöshet, särskilt om man tar vara på möjligheterna att samverka med andra aktörer såsom vården och psykiatrin, Hyresgästföreningen och civilsamhället.

I grunden har vi goda förutsättningar att motverka hemlöshet om det finns ett väl utformat förebyggande arbete lokalt. En sak handlar förstås om att ha en välfungerande skuldrådgivning som människor vågar ta hjälp av i tid. Socialstyrelsens uppdrag att föreslå åtgärder och stärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer är särskilt viktigt. Det är även uppdraget att Socialstyrelsen i nära dialog med kommunerna ska stötta dem i arbetet för att färre människor ska behöva lämna sina hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstens arbete

En del av regeringens strategi för att motverka hemlöshet handlar om att Bostad först ska rullas ut i hela landet. Det är en åtgärd för att hjälpa hemlösa personer med missbruksproblematik. Detta är vi kristdemokrater särskilt stolta över.

Socialstyrelsens lägesrapport för 2024 har visat att 125 kommuner ansökte om att få ta del av statsbidraget för Bostad först inför 2024, vilket innebär en ökning med cirka 20 procent i jämförelse med året innan. Det visar att regeringens politik har fått allt fler kommuner att röra sig i rätt riktning. Det är naturligtvis väldigt glädjande. Fler behöver följa efter.

Regeringen har dessutom föreslagit ett förtydligande om att en kommunal bostadsförmedling får reservera lägenheter eller införa förtur för olika kategorier av sökande, bland annat för att motverka hemlöshet. För Kristdemokraterna är detta ett viktigt arbete som handlar om att underlätta socialtjänstens arbete och om att vi tillsammans på ett bättre sätt ska kunna ta ansvar för och hjälpa några av vårt samhälles mest utsatta. Det kan handla om kvinnan som drar runt på stan och har alla sina tillhörigheter i en kundvagn och om mannen på gatan som inte vet under vilken bro han ska sova nästa natt. Det handlar om alla människor som saknar tak över huvudet och en plats att kalla sitt hem.

Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Fru talman! Jag ser ingen anledning att förlänga debatten utan tar fasta på att regeringen naturligtvis måste följa Sis kvalitetsarbete och hur deras förändringsprocess fortskrider. Sis behöver ha ett kvalitetsarbete som även innebär uppföljning av resultaten av placeringarna och de behandlingar och insatser som sätts in. Det är vi överens om. Låt oss se till att det händer! Vi ska fortsätta jobba i den riktningen.

För mig är det självklart att man måste bedriva uppföljningsarbete, men jag ser inte att vi behöver göra ett tillkännagivande om det i dag. Det är skillnaden. Men vi är överens om att uppföljning ska göras, för det förtjänar de här utsatta barnen. De behöver trygghet och har också rätt till vård och behandling som kan göra deras tillvaro bättre. Det är det vi jobbar för tillsammans framåt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 februari.)

Fru talman! Låt mig först ta fasta på det positiva i att vi trots allt är ett enigt utskott. Vi värderar dessa frågor högt och vill verkligen arbeta och anstränga oss för att förbättra situationen för barnen och ungdomarna på de särskilda ungdomshemmen.

Det är ett arbete som har bedrivits under lång tid, och det är glädjande med den positiva förändring vi nu ser inom Sis i dag och med alla de initiativ som handlar om att ta fram en ny typ av ungdomsvård framöver.

Självfallet behöver man följa upp reformer och vilka resultat olika typer av myndigheter och verksamheter kan leverera. Där, skulle jag säga, finns det en stor brist inom den sociala sektorn i stort.

Vi har en ny socialtjänstlag på gång där vi pratar just om vikten av att det är evidensbaserat och att det går att följa upp. Vi håller på att ta fram ett socialtjänstdataregister för att man ska kunna följa ärendena och utvärdera effekten. Det är ett underbeforskat område, så där finns mycket att göra.

Jag har ingen annan uppfattning än att regeringen kommer att behöva följa utfall och effekt även av Sis arbete, men vi ser inget behov av något tillkännagivande från riksdagen. Vi känner oss helt trygga med att regeringen avser att följa upp sina reformer och Sis arbete.

Fru talman! Riksrevisionen anser att Sis uppdrag är otydligt formulerat vad gäller både vilka målgrupper Sis ska ta emot och vad Sis ska erbjuda för vård och behandling. Låt mig först säga att detta är relevant kritik.

Till Sis särskilda ungdomshem kommer i dag barn med vitt skild problematik. Det handlar om unga flickor med psykisk sjukdom och allvarligt självskadebeteende, unga missbrukare och tungt kriminellt belastade personer.

För många av barnen är det helt avgörande att de hanteras på rätt sätt för att de inte ska utgöra en fara för sig själva eller andra. Det är därför problematiskt att Sis inte har varit rustat för att hantera sina vitt skilda målgrupper. Särskilt illa rustad har man varit med tanke på den dramatiska ökningen av barn som är tydligt kriminellt belastade eller avtjänar sina straff på Sis. När det gäller de sistnämnda handlar det om en fyrdubbling på två år.

Det har också rapporterats om helt andra typer av missförhållanden på Sis-hem. Unga flickor har utsatts för våld och sexuella övergrepp av såväl personal som andra intagna. Inte minst handlar det om att de barn och ungdomar inom Sis som har psykiska besvär heller inte har fått tillgång till det stöd eller den vård och behandling som de behöver och har rätt till, mycket beroende på att samarbetet mellan Sis, regionerna och barn- och ungdomspsykiatrin har fungerat alldeles för dåligt.

Det har nu påbörjats ett viktigt förändringsarbete inom Sis, och det tycks ge goda resultat. Exempelvis ser vi att antalet avvikelser från boenden har minskat med 50 procent de senaste fem åren. Men missförhållandena på Sis-hem har varit allvarliga länge, och vi måste kunna säkerställa tryggheten för de tusentals barn och unga som befinner sig inom den statliga barn- och ungdomsvården.

Det var mot denna bakgrund som vi vid regeringens presskonferens i februari förra året meddelade att en utredning skulle tillsättas för att skapa förutsättningar för en reformering av den statliga ungdomsvården i grunden. Utredaren ska särskilt överväga om det finns behov av ytterligare differentiering och hur vården och det vårdande uppdraget kan stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Fru talman! Min bedömning är att regeringens historiska och genomgripande arbete på detta område i kombination med redan pågående utredningsarbete och aviserat utredningsarbete, exempelvis en central in- och utskrivningsfunktion för de särskilda ungdomshemmen, svarar upp mot Riksrevisionens kritik på ett mycket bra sätt.

Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! När Kristdemokraterna tog initiativ till att göra FN:s barnkonvention till svensk lag var syftet att stärka barns rättigheter och att stärka barnperspektivet i Sverige. Det var då, och är fortfarande, vår bestämda uppfattning att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Familjen har huvudansvaret för sina barn, men varje kommun och varje stat är också skyldig att stötta och stärka familjerna och bevaka att barnens rättigheter respekteras.

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av FN:s barnkonvention, och man har haft särskilt fokus på skolområdet och tre skolmyndigheters barnrättsarbete. Det handlar om Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen.

Vi får konstatera att regeringens styrning har skapat förutsättningar för genomförandet av barnkonventionen genom barnrättspolitiken i statens budget, arbetet inom regeringen med barnrättsfrågor och strategin för att stärka barnets rättigheter. Samtidigt finns det behov av fortsatta åtgärder, vilket också påpekas av Riksrevisionen.

Kunskapen om barns rättigheter på olika nivåer och i olika verksamheter behöver fortsatt stärkas. De oklarheter i rättstillämpningen som införandet av barnkonventionen inneburit behöver klargöras. Jag vill också understryka vikten av att barnrättsperspektivet finns med tidigt i lagstiftningsprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Vi kristdemokrater och regeringen ser betydelsen av att barnperspektivet och barnets bästa i större utsträckning får genomsyra den politik som förs. På skolans område kan vi nu konstatera att sedan september 2024 har skolmyndigheterna ett likalydande krav i sina instruktioner att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa enligt barnkonventionen.

Det är helt klart så att Sverige fortlöpande behöver arbeta med att uppfylla det åtagande som införandet av barnkonventionen innebär. Befintlig lagstiftning behöver också successivt anpassas. Det gäller inte bara skolans område, som har stått i fokus för granskningen, utan betydligt fler områden. Regeringen bedriver exempelvis ett ambitiöst arbete för att stärka barns rättigheter inom familjerätten och på socialtjänstens område.

Som ni vet har vi i riksdagen beslutat om en rad åtgärder för att stärka skyddet för barn, som trädde i kraft den 1 januari 2025. Föräldrabalken ändras för att säkerställa att barnets rätt att skyddas mot våld går före föräldrars rätt till umgänge med sina barn. Domstolar ska i större utsträckning ha skyldighet att inhämta yttrande från psykolog vid bedömning av om barn riskerar att fara illa, och barn ska ha rätt till offentligt biträde vid vårdnadsöverflyttning till någon annan än barnets föräldrar.

Vidare kommer nu en ny socialtjänstlag. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter vid bedömning av vad som är barnets bästa. Barnet har rätt till information om insatser som görs, och socialtjänsten ska säkerställa att barnet förstår informationen.

Med andra ord stärker regeringen barnperspektivet och barnets rättigheter i enlighet med vad barnkonventionen föreskriver, och vi gör det väldigt konkret på en rad områden. Det kommer att göra skillnad för våra minsta i vårdnadstvister, vid familjehemsplaceringar och i domstolar. Det är jag väldigt stolt över.

Barn som växer upp i trygghet och behandlas med respekt får goda förutsättningar att klara livets utmaningar som trygga vuxna. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta bevaka barnkonventionens efterlevnad för att alla barn ska bemötas med respekt, bli lyssnade på och få växa upp i trygghet.

(Applåder)

Fru talman! Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden eftersom det finns risk att de arv som tillfaller fonden inte kommer till nytta på det sätt som är tänkt. Det är en välkommen granskning.

Skattebetalarnas pengar ska alltid hanteras ansvarsfullt och gå till det som är avsett. Varje krona som inte går dit den ska innebär ett oacceptabelt slöseri med skattebetalarnas pengar.

På samma sätt måste givetvis de stora belopp av medborgarnas pengar i form av arv som varje år tillfaller Allmänna arvsfonden gå till rätt ändamål. Och rätt ändamål är i det här sammanhanget att stärka föreningslivet och det civila samhället.

Mot bakgrund av det är det allvarliga uppgifter som Riksrevisionen kommit med i sin rapport, som lämnades till regeringen i mars 2024. Riksrevisionen konstaterar att Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Det har funnits för få sökande i förhållande till de stora belopp som arvsfonden förvaltar och därmed dålig konkurrens bland de sökande. Det finns också en överrepresentation av kriminellt belastade personer bland de sökande. Det rapporteras även om bristande kontroll och felaktig användning av de utbetalade pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Riksrevisionen kommer som en följd av detta med flera kloka rekommendationer. Det är lätt att instämma i att arbetet behöver intensifieras för att säkerställa att myndigheter inte gynnar ekonomisk eller organiserad brottslighet. Det krävs helt enkelt större möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Regeringen har påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos de ansvariga myndigheterna för arvsfonden. Ett enhetligt demokrativillkor finns sedan den 1 januari 2025 i lagen om Allmänna arvsfonden. Det kan bidra till att komma till rätta med problemen och till att stärka förtroendet och legitimiteten för Allmänna arvsfonden.

Man kommer även med flera andra förslag. Frågan om en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som får del av stödet analyseras och bereds inom Regeringskansliet. Detsamma gäller frågan om ett företrädarregister för ideella föreningar som tar emot offentliga bidrag. Föreningens styrelseledamöter, firmatecknare och revisorer ska kunna registreras.

Myndigheterna behöver helt klart bättre förutsättningar för att sätta stopp för brottsligheten och förhindra felaktiga utbetalningar. Välfärdsbrottsligheten behöver tas på största allvar.

Riksrevisionens rekommendation att Allmänna arvsfonden ska avvecklas helt och bytas ut mot ett nytt system som hanterar arv efter avlidna utan arvingar och testamente är dock ett väl långtgående förslag. Slutsatsen som Riksrevisionen kommit fram till bygger trots allt på ett begränsat granskningsunderlag, som endast omfattar en mindre del av systemet för arvsfonden. Dessutom har man tittat på en ganska speciell period, under covid-19-pandemin då organisationers förutsättningar för att bedriva verksamhet och söka pengar skilde sig kraftigt från i dag. Nu har antalet ansökningar åter tilltagit.

Det behöver också lyftas fram att Allmänna arvsfonden har en viktig roll i att stärka civilsamhällets insatser för barn, unga, äldre och funktionshindrade.

Vi kristdemokrater brukar tala om just civilsamhällets stora betydelse. Vår ambition är att se starkare föreningar och organisationer i Sverige. Vi har därför genomfört en rad reformer för att stötta civilsamhället och föreningar som ägnar sig åt välgörande verksamhet.

Skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer är en sådan sak. Det vill vi utöka så att det omfattar också företag. Vi har även drivit på för att utreda slopad moms för företag som donerar varor till välgörenhet. Och vi har infört ett permanent stöd om 100 miljoner kronor till civilsamhällets organisationer för att stötta socialt utsatta personer. Det är bara några exempel.

Det vi sätter fingret på är att en fördjupad analys av bland annat vilka konsekvenser det skulle få för civilsamhället skulle behöva föregå en eventuell process, om man skulle bestämma sig för att avveckla Allmänna arvsfonden och förändra systemet. Det pågår just nu en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Det kommer eventuellt att få konsekvenser för Allmänna arvsfonden. Min uppfattning är att det arbetet behöver slutföras innan en vidare analys är aktuell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Kristdemokraterna är angelägna om att skattebetalarnas pengar och offentliga medel används på rätt sätt, men vi vill inte bidra till att försämra förutsättningarna för ideella föreningar och för civilsamhället i Sverige. Det civila samhället gör värdefulla insatser för utsatta människor i olika situationer, bidrar till personlig utveckling och gemenskap och är ett uttryck för att samhället är så mycket större än staten.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Det är småpengar i sammanhanget, men de pengar som vi avsatt för kommunerna men också civilsamhället för att kunna motverka äldres ensamhet har haft stor effekt. De har stor effekt för de enskilda äldre, och de har fått effekten att fler vill vara med och bidra.

Det är naturligtvis inte så att alla de bidrag som Centerpartiet ger till folkbildningen kommer att gå till att motverka äldres ensamhet. Jag tycker att när det handlar om så små belopp som det gör här kan väl Centerpartiet låta både stödet till kommunerna och stödet till civilsamhället finnas kvar för att motverka äldres ensamhet.

Det är jättebra att Centerpartiet driver på för en äldreboendegaranti så att äldre ska kunna flytta in på boende den dag de behöver det. Men man ska ju inte behöva flytta till boende för att man känner sig ensam. Vi måste också ha andra åtgärder för att söka upp de ofrivilligt ensamma äldre.

Särskilt angeläget känns det naturligtvis i dessa tider, i advent. Vi går mot jul. Vi vet att när högtiderna kommer, när vi samlas för att fira våra gemensamma högtider, känns ensamheten ofta som allra störst. Mitt budskap i fortsättningen är därför detta: Tänk om när det gäller de ensamma äldre! Spara inte in på dem!

Med det vill jag passa på att önska ledamoten, kammarkansliet och mina kollegor i utskottet en god jul.

(Applåder)

Fru talman! Äldre ska behandlas med respekt, och Sveriges äldre förtjänar en värdig omsorg. Det är en viktig fråga för Kristdemokraterna, och därför är vi pådrivande för flera av de reformer och satsningar som regeringen gör på området.

Vi har en satsning på att stärka kunskapsstyrningen som syftar till bättre kvalitet för de äldre i omsorgen. Vi planerar också för fast omsorgskontakt på särskilda boenden och inte minst stärkt stöd till anhöriga. Så många familjemedlemmar drar ett oerhört stort lass och förtjänar samhällets uppskattning för det de gör för sina äldre.

Vi gör också en satsning som saknas i Centerpartiets budgetalternativ, och det är satsningen på att motverka ensamhet bland äldre. Varför är det de ensamma äldre som får stryka på foten i Centerpartiets budget?

Herr talman! Kostnaderna för läkemedelsförmånerna har ökat kraftigt de senaste åren. De har ökat med 10 miljarder bara de senaste åtta åren. Det är en ökning med nästan 40 procent bara mellan 2018 och 2024. Vi skjuter till 6 miljarder för att möta den kraftiga kostnadsutvecklingen.

Hur vi ska finansiera framtidens läkemedel är en gemensam utmaning för såväl borgerliga som rödgröna partier. De rödgröna regeringarna har inte tagit i den här frågan tidigare, men vi har ett behov av att göra det nu.

Vi behöver hitta en långsiktig hållbar finansiering där effektiva läkemedel kan göras tillgängliga. Det är förmodligen så att man som person, region och stat kommer att behöva betala mer helt enkelt för att kunna finansiera detta framöver.

Det är inte bara viktigt att det är billigt. Det är också viktigt att man har tillgång till de bästa läkemedlen när man är sjuk så att man kan få den vård och behandling som man behöver.

Därför jobbar vi inte bara med att TLV får i uppdrag att se över hur man kan försöka att dämpa kostnaderna för läkemedel. Vi ser också till att vi nu rullar ut en agenda för att vi ska kunna få precisionsmedicin och precisionshälsa jämnt fördelat i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När det kommer till hur läkemedlen ska finansieras finns det nu ett förslag. Jag hoppas att såväl rödgröna som andra är beredda att vara en del av diskussionerna. Såväl Socialdemokraterna som Centern har ställt sig bakom vår budgetprioritering här. Det gäller att vi tillsammans hittar ett förslag som säkrar att de som har störst behov är de som drabbas minst och att vi som besöker vården mer sällan betalar lite mer.

Herr talman! Till att börja med får man väl backa lite och se varför det här kommer nu. Egentligen är det en fantastisk utveckling vi ser på läkemedelsområdet. Tack vare livskraftiga läkemedelsbolag och forskning har vi i dag tillgång till mediciner och behandlingar som vi tidigare inte haft. Människor kan få leva vidare tack vare de stora framsteg vi gör på det här området, vilket de inte hade kunnat annars.

De här fantastiska framstegen, som vi vill kunna ta del av, har dock också gjort att priserna ökat något enormt. Med precisionsmediciner och de senaste läkemedlen har det skett en lavinartad ökning av läkemedelskostnaderna.

Det som det här handlar om är helt enkelt att se över trappan till högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet är viktigt för att människor ska kunna vända sig till vården och ta del av de mediciner som de behöver. Men det handlar om hur det ska vara utformat.

Det här förslaget kom alldeles nyligen. Det ska skickas ut på remiss, och sedan ska vi lyssna in synpunkter och se vad vi ska landa i för slutligt förslag. För mig är det viktigt att man då försöker säkerställa att det framför allt är de som behöver läkemedel ofta som skyddas, exempelvis kroniker, som ledamoten pratar om. Om man har behov av läkemedel lite mer sällan kan man bära en större kostnad. Det tycker jag är rätt grundprincip och rätt inställning i den här situationen, där vi helt enkelt behöver hitta en annan framtida finansiering av läkemedel.

Herr talman! Regeringen lägger fram en budget som tar ansvar för svensk hälso- och sjukvård. I år valde vi att gå in med 9 miljarder till regionerna just för att de skulle kunna klara situationen med kraftig inflation och stigande pensionskostnader. Vi gick in med de pengarna med det tydliga förbehållet att vi förväntade oss att de skulle gå till att skydda vårdanställda från att sägas upp.

Om man tittar på hur det såg ut innan vi sköt till de pengarna och hur det sedan har blivit kan man konstatera att det endast är 5 regioner av 21 som har varsel, och det är inte säkert att alla de kommer att verkställas heller. Flera regioner uppger också att det här är omorganisationer som man hade behövt göra av andra skäl än den ekonomiska situationen.

Man får nog säga att vi har tagit ansvar för detta. När pensionskostnaderna inte är lika omfattande för kommande år är det naturligtvis inget konstigt att de tillfälliga medel som var avsedda för ett år, vilket SKR visste att de var, försvinner.

När det handlar om att förstärka svensk sjukvård är det så att vi skjuter till 2,5 miljarder, så att vi nu har 7,5 miljarder, exempelvis för att öka antalet vårdplatser och korta väntetiderna. När nu Socialdemokraterna skjuter till mer än den borgerliga regeringen utgör skillnaden bara 4 promille av den totala sjukvårdsbudgeten, räknade jag ut. Jag tror knappast att det är skillnaden mellan sjukvårdskris och inte. Socialdemokraterna måste förstå att det är de strukturella problemen som är allvarliga för svensk sjukvård, inte framför allt pengabrist.

(Applåder)

Herr talman! Det är nog tydligt för de flesta som lyssnar till debatten att Sverige just nu håller på att rusta sig starkare. Det ser vi på område efter område. Vi har en ekonomisk politik som syftar till företagande och tillväxt, som gör Sverige starkare, som stärker vår konkurrenskraft och som bidrar till mer resurser till välfärden. Vi ser det på den historiska upprustningen av det militära försvaret och rättsväsendet men också genom att vi bereder väg för en mycket starkare och bättre sjukvårdsorganisation.

Det finns mycket att peka på, men den utredning som Fredrik Lundh Sammeli själv är delaktig i - om huruvida staten helt eller delvis ska få ansvar för svensk hälso- och sjukvård - är viktig i sammanhanget. Sverige behöver en sjukvård för vilken vi från staten har det fulla mandatet att bygga ut vårdkapaciteten. Vi måste ha en försörjningsberedskap inom hälso- och sjukvården och en vårdkapacitet som klarar kris och ytterst krig. För det krävs en fastare styrning.

Vi behöver också en effektivare sjukvårdsorganisation. Staten måste kunna kliva in och hjälpa regionerna i arbetet.

Vi är alltså på gång. Men två år in i mandatperioden är leveranserna inte färdiga, och vi är inte färdiga med vårt arbete. För varenda punkt i Tidöavtalet som rör hälso- och sjukvård har vi dock ett påbörjat arbete. Vi ser naturligtvis fram emot att få leverans på detta.

Jag hoppas att Socialdemokraterna vill vara med och kratta för en starkare svensk hälso- och sjukvård genom arbetet för att staten ska kunna kliva in och ta ett större ansvar för sjukvården.

Herr talman! Vårdköerna, det vill säga antalet personer som väntar på att få komma till sitt första besök eller få operation eller annan åtgärd, är inte fler i september 2024 än de var i september 2022. Med det sagt är vårdköerna ändå alldeles för långa. Det är för att komma till rätta med det som vi vidtar en lång rad åtgärder.

Nationell vårdförmedling är ett sätt för att kunna utnyttja den fulla kapaciteten i hela Sjukvårdssverige och kunna se var det finns ledig kapacitet där man kan få sin vård om man inte kan få den i sin hemregion. Vidare skärper vi vårdgarantin så att den betyder något och för att i ett betydligt tidigare skede ge dig makten att kunna vända dig till en annan vårdaktör eller region när du inte får den hjälp du har rätt till.

Dessutom har vi hela omställningen till nära vård. Det spelar ingen roll vilket sjukvårdssystem som man tittar på: Har man en stark primärvård och starka vårdcentraler som navet i sjukvårdsorganisationen får man en effektivare vårdkedja.

Vi är helt överens i kammaren om att flytta makten till primärvården så att den får en mer central betydelse. Men misslyckandet med hela omställningen sätter fingret på att regionerna inte gör sitt jobb tillräckligt bra. De senaste fyra åren har vi från denna kammare skjutit till 16 miljarder till regionerna för att de ska påskynda omställningen, men vi har inget mandat att säga åt dem vad de ska göra. Vi måste komma överens om vad de ska göra. Har de lagt pengar på en omställning till nära vård? Nej, man kan nästan inte se att budgeteringen till primärvården har ökat något alls. Det är 16 miljarder i sjön. Staten måste kliva in och få och ta det fulla ansvaret och ta mandatet.