Oskar Svärd

Fru talman! Tack, ledamoten, för uppföljande frågor!

Det stämmer att jag har fått ett mejl. Jag fick det för exakt en timme sedan. Det var precis före debatten, och jag har inte hunnit kika på det än.

När det gäller pandemin och dess effekter har flygplatserna tveklöst haft otroligt tuffa år. Det var därför vi lade till 1 miljard i GAS-systemet för att täcka upp en del av den kostnaden. Jag tycker att regeringen här gör en väldigt stor och viktig satsning. Vidare har driftsstödet dubblerats, vilket också är en stor och viktig satsning. Men det finns såklart fler saker att göra.

Alla vet att omvärldsläget har förändrats de senaste åren. Det pågår ett krig i vårt närområde. Det ställer självklart krav på oss. Just nu arbetas det för fullt med att se hur vi kan stärka infrastrukturen för att få ett mer robust land. Allt detta är superviktiga frågor, och jag vet att man talar om det här på Regeringskansliet. Jag själv talar om det med vår minister, och vi talar om det inom ramen för vårt samarbete.

Vi har gjort mycket, men det återstår tid av mandatperioden. Jag är säker på att det kommer fler saker i fråga om flyget och flygplatserna.

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor!

Ledamoten frågade om jag är nöjd. Jag är stolt men inte riktigt nöjd med den flygpolitik som regeringen har lagt fast. Det jag inte är nöjd med är att en mandatperiod går väldigt fort. Men vi har hunnit med väldigt mycket.

Från 103 miljoner till 210 miljoner på ett år innebär en dubblering av driftsstödet till de regionala flygplatserna. Det är långt mycket mer än vad den föregående regeringen lyckades åstadkomma.

Vi slopar nu flygskatten, vilket kommer att underlätta även för de regionala flygplatserna. Vi var inne på en fördubbling av det statliga driftsstödet. Vi har sett över beredskapsflygplatserna och har nu 27 stycken. Men det är viktigt att kommunerna och regionerna gör sin del, till exempel genom att tillåta sin personal att på ett hållbart och grönt sätt resa med flyg, vilket jag tog upp i mitt huvudanförande.

Den här regeringen har också gett kommuner och regioner möjlighet att kunna upphandla flyglinjer direkt. Det kunde man inte göra tidigare.

Vi har gjort extremt mycket som jag är väldigt stolt över. Men man ska nog aldrig vara nöjd, för då kan man likaväl sätta sig ned och sluta jobba. Det är inte min melodi.

Herr talman! Det är inte något nytt att Moderaterna och Socialdemokraterna står ganska långtifrån varandra i just Brommafrågan.

Jag är glad att ledamoten just lyfter Bromma flygplats. Man kan lyfta Bromma ur ett annat perspektiv också. Jag har själv besökt Bromma och de företag som ligger där. Bromma flygplats är otroligt viktig för fraktflyget, för Kriminalvården och för affärsflyg. Men det finns också flera företag i närheten av Bromma som arbetar med underhåll av flygplan. Som det ser ut just nu är det inte verksamheter som vi direkt kan lyfta över till Arlanda.

Bromma flygplats ska vara kvar. Det är regeringens besked i just Brommafrågan, och det är den överenskommelse vi har. Jag ser fram emot att vi i framtiden kan resa till och från Bromma i större utsträckning än vi kan göra i dag.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det stämmer att jag inte nämnde Bromma flygplats i mitt anförande, men jag hade någonstans i bakhuvudet tänkt att den frågan kanske dyker upp så att vi får möjlighet att debattera den ändå.

Bromma flygplats ingår i Swedavia. Tidöpartierna har i samarbetet kommit överens om att Bromma ska vara kvar. Bromma är en viktig flygplats för totalförsvaret men också för exempelvis allmänflyget. Den har tidigare varit viktig för resenärerna och visar sig vara det även nu. Bara de senaste veckorna har vi sett att vi har fått två nya flyglinjer från och till Bromma. Det tycker jag visar på att flygbolag vill etablera sig där.

Beskedet jag har till Socialdemokraterna är inte nytt. Vi ska behålla Bromma under den tid som vi har sagt från Tidösamarbetet.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har en lång tradition av att vara en flygvänlig nation. Under årtionden har människor kunnat förflytta sig i och från Sverige och ut i Europa samt övriga världen med flyget. Affärsresor, familjesemestrar och allmänflyg med flygklubbar och privatflyg växte under en tid och bidrog till ett nytt sätt att resa.

Inrikesflyget knyter samman vårt avlånga land, från norr till söder och från öst till väst. Över dagen kan människor transportera sig snabbt och effektivt för viktiga jobbmöten, familjeangelägenheter eller för en guldkant på sin fritid.

Den förra regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev en politik som enligt mig var försvårande för branschen, inte minst med införandet av flygskatten 2018, som direkt riktade sig mot biljettpriset och resenärerna i stället för mot flygets utsläpp. De regionala flygplatserna hade det kämpigt, och sedan kom pandemin. Budskapet till bolagen var att hålla kommunikationerna igång – men till resenärerna var budskapet att inte resa kollektivt. Men pandemin som drabbade hela världen klandrar jag inte vare sig Socialdemokraterna eller Miljöpartiet för.

Herr talman! Flyget är en central del av vårt lands infrastruktur och har en direkt påverkan på vårt lands konkurrenskraft, tillväxt och jobben. Flyget erbjuder snabba transporter av människor och varor, vilket är avgörande för ekonomin där företag måste kunna nå kunder, leverantörer och marknader i andra länder utan fördröjning. Flyget gör det helt enkelt lättare att rekrytera kompetens och attrahera viktiga investeringar för vårt näringsliv.

Flyget skapar tusentals jobb inte enbart inom flygbolag och på flygplatser utan också indirekt i form av hotell, restauranger, logistik och turism. Ett exempel är Örebro Airport i mitt hemlän, en av Sveriges största fraktflygplatser, som bidrar med cirka 600 arbetstillfällen i sitt närområde. I många regioner är flyget en av livlinorna som knyter samman mindre orter med större ekonomiska centrum och därmed bidrar till den regionala utvecklingen och jämlikare förutsättningar. Utan flyget är jag övertygad om att många företag skulle förlora sin konkurrenskraft och tusentals arbetstillfällen riskera att gå förlorade. Det vore riktigt dåligt för Sverige.

Herr talman! Länge var Arlanda en ledande flygplats i vår del av världen, men tyvärr inte längre. Vi ser hur andra flygplatser, exempelvis Kastrup, har dragit ifrån i attraktivitet. Men nu försöker vi ändra på det.

Regeringen har tillsatt en Arlandasamordnare i Peter Norman för att stärka Arlandas konkurrenskraft genom stärkt tillgänglighet med kollektivtrafik och bättre väg- och järnvägsförbindelser. Han redovisar sitt uppdrag den 31 maj, och därefter kommer vi också att landa i slutsatser för vidare arbete.

Jag nämnde tidigare i mitt anförande den ineffektiva flygskatten. Den försvinner nu. Ja, ni hörde rätt! Flygskatten avskaffas den 1 juli i år. Det kommer att förbättra tillgängligheten i hela landet för inrikesflyget och även utrikes från framför allt Arlanda och Landvetter. Ett slopande av flygskatten gör det helt enkelt mer attraktivt för flygbolag att välja Sverige.

Men vi har inte enbart Arlanda och Landvetter som flygplatser i Sverige, utan vi har många fler. Här kan nämnas Ängelholms, Trollhättans och Skellefteås flygplatser och många fler. De regionala flygplatserna spelar en avgörande roll för ett Sverige som fungerar, ett Sverige som håller ihop – även i kristider. Det statliga driftsstödet till de regionala flygplatserna fördubblades under föregående år, från 103 till 210 miljoner. För exempelvis Karlstads flygplats har det betytt en ökning från 3,6 till 8 miljoner. Regeringen har också tillfört 1 miljard för att täcka det underskott i GAS-systemet som byggdes upp under pandemin. GAS är en förkortning av det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. Det underlättade för flygbranschen och bidrog till att flyget på ett bättre sätt kunde upprätthålla sin konkurrenskraft.

En fungerande flyginfrastruktur är också en viktig komponent för vårt lands totala beredskap – det gäller vid samhällsstörningar, i kriser och ytterst i krig. Här kan nämnas ambulansflyg, brandflyg och helikoptrar men också militära flygtransporter. Jag tror att vi alla minns skogsbränderna för några år sedan. Jag tror att vi alla också förstår vikten av ambulansflyg, som på riktigt räddar liv.

En robust infrastruktur som fungerar och knyter samman Sverige skapar förutsättningar för att flytta material, livsmedel och trupper och är på så sätt en förutsättning för att stödja och skydda civilbefolkningen. Sveriges flygplatser skapar en hög förmåga att såväl hantera kriser som avskräcka yttre hot, då de visar på en kapacitet att snabbt kunna mobilisera insatser.

Herr talman! Regeringskansliet har upprättat en färdmedelsneutral resepolicy. Nu vill jag rikta mig till dig som verkar i en kommun eller region. Ditt uppdrag som kommun- eller regionpolitiker spelar en avgörande roll för flygets utveckling. Flyget är en viktig del av Sveriges infrastruktur och spelar en central roll för tillväxt, ekonomi och totalförsvar.

Alla trafikslag behövs för att hela Sverige ska leva. Vi behöver därför se till att alla trafikslag får rätt förutsättningar. I dag har Sverige regioner och kommuner som äger en flygplats men som inte tillåter personalen att resa med flyget. Det är både osunt och ett tidsslöseri. Det kan också hämma den sociala hållbarheten för de anställda.

I dag kan man faktiskt köpa biljetter där det förnybara flygbränslet SAF ingår. Satsa på goda kommunikationer till och från er närmsta flygplats och bidra till flygets omställning genom att möta framtidens elektrifiering genom att säkerställa energiförsörjning för laddinfrastruktur på flygplatsen!

Flygets klimatpåverkan är en viktig diskussion. Självklart ska flyget ställa om. En omställning är nödvändig och är också på gång, men den debatten bör bottna i en del fakta. Inrikesflyget i Sverige står för ungefär 2,5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid från inrikes transporter.

Under Sveriges ordförandeskap i EU togs konkreta steg med ReFuelEU Aviation, en överenskommelse som ska minska flygets utsläpp på EU-nivå. Den börjar gälla i år. I dag är hållbart flygbränsle relativt kostsamt för flygbolagen, och det finns i begränsad mängd. Det nya regelverket kommer att främja både produktion av och tillgång till hållbara flygbränslen. Vi ser också att det kommer vätgasdrivna flyg, elflyg och hybridflyg, och det är glädjande att Sverige snart har två tillverkare av hållbara flygbränslen.

Med det går jag nu ned för landning och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Damsgaard, David Josefsson, John Widegren och Viktor Wärnick (alla M) samt Rashid Farivar (SD).

Fru talman! I veckan samlades Nordiska rådet i Helsingfors. I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Temat för dagarna var: Starkare sammanhållning – en ny tid för nordisk säkerhet och beredskap.

Finlands president, Alexander Stubb, och Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, var inbjudna gästtalare till sessionens temadebatt, som fokuserade på hur de nordiska länderna kan stärka sitt försvar, sin civila beredskap och sin motståndskraft gentemot hot och desinformation.

Min fråga till ministern för civilt försvar är: Har ministern några särskilda intryck från resan, och hur ser ministern på nordiskt samarbete rörande civilt försvar och krisberedskap?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för de tre frågorna.

Som svar på fråga 1 är jag inte villig att här i dag säga att vi behöver en strategi. Jag kommer däremot att ta med mig frågan. Det här är sådant som diskuteras både i den moderata gruppen och på departementet när vi träffar infrastrukturministern och andra.

Fråga 2 gällde privatägda laddstolpar och om de skulle kunna bli lite mer publika. Jag tror att marknaden är väldigt duktig på att lösa sådan problematik. Men vi behöver självklart titta på om politiken och samhället i stort behöver vara med i omställningen. Jag tror att det till och med redan finns företag som undersöker hur man kan använda fler laddstolpar på olika ställen runt om i vårt avlånga land.

Som svar på fråga 3 måste vi självfallet ha en snöröjning som fungerar i hela Sverige. Ledamoten nämnde något som en sverigedemokratisk ledamot sagt. Jag tror inte att jag befann mig i kammaren under repliken, så jag kan inte reflektera över detta. Jag har inget tydligt svar utan får passa på frågan och återkomma.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Bilpooler som transportmedel utgör självklart en viktig del, men vi har många andra viktiga delar. Moderaterna och regeringspartierna gör ingen skillnad mellan trafikslagen, utan vi tycker att alla behövs. Det är de som gör att vi kan resa runt i vårt avlånga land och förflytta oss till jobbet och fritidsaktiviteterna eller vart vi nu vill åka. Moderaterna har alltså inga problem med bilpooler.

Beroende på var man bor är bilpooler ett bättre eller ett sämre alternativ. Jag bor mitt i stan, så för egen del skulle bilpooler kunna vara ett alternativ. Men jag är född och uppvuxen i utkanten av Kumla, och där har man inte samma förutsättningar att använda sig av bilpooler.

Jag delar inte riktigt uppfattningen att jag inte lyfte upp sådant som har med betänkandet att göra. När jag skrev mitt anförande var det just i betänkandet jag hämtade det jag tog upp.

I fråga om laddinfrastruktur är regeringens satsning otroligt viktig; vi pratar miljardbelopp de kommande åren. Det görs för att få en stabil och bra laddinfrastruktur i hela landet. Samtidigt är det viktigt att bostadsrättsföreningar och andra tar sin del av ansvaret för omställningen och att politiken och näringslivet kan arbeta tillsammans.

Herr talman! I dag är vi här i kammaren för att debattera betänkandet om vägtrafik- och fordonsfrågor. Låt oss börja med vägarna. Gemensamma vägar är en av de viktigaste delarna av ett fungerande samhälle. De skapar möjligheter för transport och kommunikation. De gör det möjligt för människor att pendla till arbete, skola och fritidsaktiviteter samtidigt som distributionen av varor och tjänster fungerar.

Ett välutvecklat och robust vägnät bidrar till ekonomisk tillväxt genom att koppla samman företag, industrier och marknader, vilket i sin tur gör handeln och affärsverksamheten smidigare och bättre. Utan effektiva vägar skulle det vara svårt att säkerställa stabil försörjning av mat, mediciner och andra nödvändigheter.

Herr talman! Förutom att ge ekonomiska och praktiska fördelar har vägar även social och säkerhetsmässig betydelse. De gör det helt enkelt lättare för människor att besöka vänner och familj, vilket stärker gemenskapen och sammanhållningen i samhället. Vägar är också avgörande för räddningstjänst och sjukvård, eftersom snabba transporter kan vara skillnaden mellan liv och död vid olyckor eller akuta sjukdomsfall. Därför är det viktigt att investera i både vägunderhåll och ny infrastruktur för att säkerställa ett robust vägnät.

Herr talman! Den moderatledda regeringen har drivit på för att ta tag i de problem som vi har sett i den gemensamma infrastrukturen. Jag pratar om den underhållsskuld som över många år byggts upp. Vi åtgärdar nu underhållsskulden för landets vägar och går helt enkelt från sänkta hastigheter och en skuld på 30 miljarder till ett robust vägnät som alla på riktigt kan lita på.

Herr talman! I oktober förra året presenterade regeringen infrastrukturpropositionen, den ekonomiska ram som ska gälla för infrastrukturinvesteringar under perioden 2026–2037. Vi gör en historisk satsning med en utökning på 203 miljarder i fasta priser. Totalt uppgår den till 1 171 miljarder. 354 miljarder av dem går till vägunderhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Den stora nationella planen för transportinfrastruktur presenteras under 2026, och där är alla projekt – både underhåll och nyinvesteringar – med. I årets vårändringsbudget presenteras 500 miljoner till vägunderhåll från Tidöpartierna. Det är ett välkommet anslag som skyndar på underhållet av vägarna. Moderaternas och övriga Tidöpartiers mål är att vägbit för vägbit prioritera och ta bort underhållsskulden som vuxit fram. Det gör vi för att Sverige ska hålla ihop, för att godstransporter ska komma fram och för att man ska kunna bo och verka i hela landet.

Herr talman! Nu går vi in i nästa del av mitt anförande, men utan att tappa markkontakt. Vi ska prata om bilens betydelse, laddinfrastruktur och elektrifiering av fordonsflottan.

I valet 2022 lovade Moderaterna att diesel- och bensinpriset vid pump skulle sjunka. Dieselpriset skulle gå ned med minst 5 kronor. Om vi jämför 2022 års S-priser med dagens priser är skillnaden närmare 9 kronor. Samtidigt har vi sänkt skatten på arbete och pension. Det är två av många viktiga vallöften som den moderatledda regeringen uppfyllt och som på riktigt gör skillnad för svenska folket, för dem som behöver sin bil till jobbet och för dem som behöver skjutsa barnen till fritidsaktiviteter – helt enkelt för dem som är med och bidrar till att Sverige fungerar.

Innebär detta att vi struntar i klimatet? Nej, absolut inte. Tvärtom! Elektrifieringen av transportsektorn är en avgörande del av hela Sveriges klimatomställning. Jag vill därför understryka vikten av det omfattande arbete som nu pågår för att anpassa samhället till en storskalig elektrifiering. En central del i denna omställning är utbyggnaden av laddinfrastrukturen. För att elektrifieringen ska få genomslag krävs att det finns laddstationer med rätt effekt på rätt plats och till ett rimligt pris.

Herr talman! Regeringens insatser för att stärka laddinfrastrukturen är av stor betydelse. Jag ser väldigt positivt på alla de omfattande stöd som finns för den utbyggnaden. De gäller för privata och publika laddstationer men också för snabbladdare för såväl lätta som tunga fordon. Tack vare riksdagens beslut i budgetpropositionen för 2025 finns nu medel avsatta för att säkerställa att laddinfrastrukturen byggs ut i hela landet.

Jag vill också lyfta fram den utredning om elektrifierade transporter som regeringen tillsatte 2023. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i januari i år. Det är ute på remiss just nu. Jag kommer att följa den fortsatta beredningen med stort intresse, eftersom resultaten kan få stor betydelse för hela transportsektorns omställning.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag faktiskt ta upp kärnkraften. Vän av ordning kanske funderar på vad en debatt om vägtrafik- och fordonsfrågor har med kärnkraft att göra. Den är viktig. Den moderatledda regeringen i samverkan med Sverigedemokraterna lovade i valet 2022 att bygga ut den fossilfria kärnkraften, och under förra veckan togs viktiga steg i det arbetet. Den fossilfria kärnkraften behövs för att Sverige ska kunna ställa om, för att personbilar och godstransporter ska kunna elektrifieras och för att elektrifieringen med stabila priser och bra leverans ska bli en framgång i vårt avlånga land.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för den uppföljande frågan!

Jag repeterar lite från mitt svar på den första frågan. Regeringen arbetar redan i dag i ett väldigt högt tempo inom många områden. Detta tror jag inte har undgått någon. Vi arbetar för minskat regelkrångel, och vi arbetar för ett bättre företagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Frågan bereds, och den ska beredas tills vi har landat i en produkt som vi kan presentera. Då kommer ledamoten att få reda på hur planen ser ut och även få möjlighet att kritisera eller hålla med regeringspartierna.

(Applåder)

Fru talman! Nu debatterar vi yrkestrafik och taxi, som är två viktiga frågor för Sverige.

Vid ett utskottssammanträde i januari i år lämnade representanter för Sveriges Åkeriföretag information om aktuella frågor inom åkerinäringen, och vid ett sammanträde i februari i år lämnade representanter för Transportstyrelsen information om myndighetens arbete med tillsyn av taxibranschen. Det var två viktiga möten för oss i utskottet för att vi skulle få en bredare inblick i både åkerinäringen och taxibranschen.

Fru talman! Åkerinäringen är en central del av Sveriges transportsektor och den spelar en avgörande roll för både näringsliv och samhälle. Genom att transportera varor och gods över hela landet bidrar åkerierna till en fungerande handel, industri och logistik. Branschen står dock inför stora utmaningar, inte minst kopplat till klimatomställningen och kraven på minskade utsläpp. Elektrifiering, biodrivmedel och mer effektiva logistiklösningar blir allt viktigare för att åkerinäringen ska kunna ställa om till en mer hållbar verksamhet. Samtidigt är det avgörande att infrastrukturen, inklusive vägnät och laddstationer, utvecklas i takt med branschens behov. För att säkerställa en konkurrenskraftig och hållbar åkerinäring krävs därför ett fortsatt samarbete mellan företag, oss politiker och myndigheter.

En av de viktigaste frågorna kopplat till dagens debatt är en mer rättvis konkurrenssituation för Sveriges åkerier. Det är företagare som är med och bygger Sverige starkare, skapar jobb och bidrar med tillväxt. Transporterna måste fungera i hela landet för att vi ska kunna säkerställa arbetstillfällen, tillväxt och en starkare inhemsk marknad.

För att detta ska vara möjligt krävs det att våra svenska åkeriföretag har rätt förutsättningar att konkurrera på lika villkor med andra. Det är helt enkelt en bättre affär för Sverige att företag och chaufförer som är verksamma här också betalar skatt här i stället för att pengar och arbetstillfällen försvinner utomlands. Det handlar om skatter, avgifter, bränslepriser och långsiktiga regler. Vi i Tidöpartierna arbetar aktivt för att stärka den svenska åkerinäringen genom att sänka skatter och avgifter samt minska reduktionsplikten så att bränslepriserna blir mer konkurrenskraftiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Det handlar också om att se till att lagar och regler efterlevs. Alla aktörer ska följa kör- och vilotider, ta raster enligt regelverket och ha fordon som är anpassade för svenska vägar och väderförhållanden. Det är positivt att de flygande inspektioner som poliser och bilinspektörer genomför blir fler och mer omfattande. Det är helt rätt väg att gå för att säkerställa att reglerna följs och att vi ligger på en nivå som uppfyller EU:s krav. För att detta arbete ska vara effektivt även på lång sikt måste vi säkerställa att polisen har den kompetens och de resurser som krävs för att bedriva dessa kontroller av yrkestrafiken. Detsamma gäller för de myndigheter som ansvarar för tillsynen. Utan rätt kunskap och tillräckliga resurser riskerar vi att se fler regelbrott och en osund konkurrens där oseriösa aktörer slipper undan medan de skötsamma åkerierna drabbas.

Fru talman! Det finns de som inte sköter sig. Därför har regeringen ändrat lagstiftningen gällande sanktionsavgifter och klampning av fordon. Man låser helt enkelt fordonets hjul för vidare färd. Då får de som inte följer våra lagar och regler klampade och obrukbara bilar tills de gör rätt för sig och åtgärdar sina brister. Tidsgränsen som fanns förut är nu alltså borttagen.

Nyligen skickades också en remiss ut gällande skärpta regler för vinterdäck. Syftet med förslaget är att göra trafikanter bättre rustade för skiftningar i väderförhållande, och i förslaget finns också en del om snökedjor med. Jag ser fram emot att ta del av de synpunkter som kommer in under remissrundan.

Fru talman! De senaste åren har digitaliseringen förändrat taximarknaden genom att nya aktörer och tjänster har etablerats. Dessa företag bygger sina affärsmodeller på digital teknik, vilket har pressat traditionella taxibolag att bli mer effektiva och innovativa. För att upprätthålla en rättvis och laglig marknad är det avgörande att regelverket och rättsväsendet säkerställer en sund konkurrens och förhindrar att en svart ekonomi växer fram. Jag vet att regeringen, liksom vi i trafikutskottet, följer taxibranschen noga och vill se en stabil taxibransch med sunda villkor.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare och Mats Sander (båda M).

Fru talman! Min fråga är riktad till försvarsminister Pål Jonson.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Sverige spelat en aktiv roll i att stödja landet genom ekonomiska, humanitära och militära resurser. Tillsammans med övriga länders stöd har det bidragit till Ukrainas förmåga att stå emot den ryska aggressionen.

Under förra veckan var försvarsministern i mitt hemlän Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, där man aviserade vad det senaste stödpaketet till Ukraina kommer att innehålla. Bland annat tecknar Sverige avtal gällande 18 artilleripjäser av typen Archer.

Min fråga till försvarsministern är: På vilket sätt kommer stödpaketet att stärka Ukraina?

Fru talman! I dag debatterar vi ett betänkande som gäller cykelfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Cykelns roll i samhället blir allt viktigare. Fler människor väljer att pendla med cykel året runt, både till arbetet och till kollektivtrafikens knutpunkter. Samtidigt växer cykelsportens popularitet både som rekreation och sett till antalet motionslopp.

Cykelfrågor

För att nämna ett av de mest kända loppen vill jag lyfta fram Vätternrundan, som passerar mitt hemlän, Örebro län, och närmare bestämt Askersunds kommun. Vätternrundans olika lopp har 36 000 anmälda deltagare per år. Det är ett riktigt imponerande arrangemang. Tack vare insatserna från ett sjuttiotal organisationer och föreningar samt 4 000 ideella funktionärer kan loppet varje år bidra med 10 miljoner kronor till olika föreningar. Främst går dessa medel till idrottsorganisationer, vilket skapar möjligheter för fler barn, ungdomar och andra att ta del av den gemenskap och glädje som föreningslivet erbjuder.

Fru talman! Marknaden för olika typer av cyklar expanderar kontinuerligt, vilket ger fler valmöjligheter för både vardagscyklister och entusiaster. Denna utveckling är mycket positiv och bidrar både till bättre hälsa och till hållbarhet. Förutom att det är ett effektivt sätt att ta sig fram bidrar cykling till bättre hälsa genom att musklerna stärks och konditionen förbättras. Oavsett om det är en snabb racercykel, en stabil mountainbike eller en smidig stadscykel erbjuder cykeln frihet och rörelse på ett hållbart sätt.

Fru talman! Olika delar av Sverige ser dock väldigt olika ut. Cykeln är ett utmärkt transportmedel i stadsmiljöer, där den bidrar till minskad trängsel, bättre luftkvalitet och smidigare pendling. Flera av ledamöterna har nämnt olika städer. Jag vill passa på att lyfta fram Örebro kommun, där 34 procent av resorna i staden sker på cykel. Detta går att jämföra med Köpenhamn, som nämndes här tidigare.

Fru talman! På landsbygden är förutsättningarna däremot sämre, då avstånden är längre och infrastrukturen för cyklister är begränsad. I flera kommuner i Örebro län går det helt enkelt inte att cykla längs landsvägarna. Vägarna är smala och dåligt underhållna. Det råder också brist på cykelbanor. Detta kan göra att cykling blir både opraktiskt och osäkert utanför städerna.

Moderaterna vill att hela Sverige ska leva. Jag vill därför lyfta fram att alla trafikslag är viktiga delar och att cykeln är ett utmärkt trafikslag där den fungerar bra, alltså främst i städerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Johan Pehrson. Digitaliseringen och AI har blivit en allt större del av våra liv de senaste åren. AI-utvecklingen går fort och bidrar med många positiva delar i vår utveckling. Med hjälp av AI kan vi bättre identifiera sjukdomar, reducera trafikolyckor, utveckla läkemedel och minska vår energianvändning. AI har också en potential att öka vår tillväxt.

Men samtidigt larmas det nu om AI-fusk på högskolor och universitet i ganska många delar av Sverige. Studenter använder AI som hjälp när de exempelvis gör en hemtenta. Detta har bidragit till att flera studenter runt om i Sverige har blivit avstängda från sina studier.

Min fråga är följande: Hur ser utbildningsministern på problemet med att studenter fuskar med hjälp av AI?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Jag delar inte ledamotens bild och beskrivning. Jag tycker att jag redogjorde tydligt för att regeringen 2025 gör den största satsningen på skolan på 20 år med 2,7 miljarder extra till Sveriges elever. Tillsammans har vi också flera utredningar på gång. Några har redan presenterats medan andra är på väg och kommer att presenteras inom kort.

Vi pratar ibland om utredningar, och så ser vårt styrelseskick ut. Vi behöver utreda saker noga och väl för att kunna stifta lag, och regeringen har ett högt reformtempo.

Herr talman! Jag börjar bli lite trött på att höra från ledamoten och andra ledamöter under debatten om den SD-ledda regeringen. Det finns tre partier i regeringen: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vi har ett bra samarbete med Sverigedemokraterna, har majoritet i kammaren och får igenom den politik vi har lovat väljarna, och jag är väldigt stolt över den skolpolitik regeringen lägger fram.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för dina frågor! Jag är väldigt stolt över att den moderatledda regeringen nu genomför diverse reformer på skolområdet. Det är välkomna reformer som borde ha gjorts för länge sedan, under den regering som Socialdemokraterna styrde och vars förslag Vänsterpartiet i mångt och mycket stöttade.

Under 2025 kommer skolorna att i budgeten få 2,7 miljarder mer i riktade och generella statsbidrag. Det är den största skolsatsningen på 20 år. Detta är jag väldigt stolt över.

Vi genomför nu flera olika reformer på skolområdet. Det handlar exempelvis om tioårig grundskola. Det handlar om ett tydligt kunskapsbidrag och om att vi stärker förskolorna och riktar ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. På detta sätt ser vi till att fler elever når målen och faktiskt får de betyg de är förtjänta av.

Herr talman! I dag går 800 klasser ut skolan med ofullständiga betyg. Detta är ett stort problem som vi nu ser till att lösa med den politik vi lägger fram.

Fru talman! Mina första år i grundskolan tillbringade jag på Hagaskolan i Kumla. Hagaskolan är en sådan där klassisk skola som jag tror att det är lätt att visualisera i huvudet: en stor byggnad med stentrapphus, stengolv, klassrum - såklart - och ganska kala rosa väggar på utsidan.

Mitt favoritrum var helt klart musiksalen, men det fanns ett ställe till: skolbiblioteket. Det var inte nödvändigtvis för att det var fullt av böcker och för att jag hade en sådan otrolig iver att läsa, men där fanns en miljö som var tilltalande. På det sättet skapade skolbiblioteket möjlighet - och bjöd in till - att låna en bok. Jag har ett tydligt minne av att jag lånade en bok om dinosaurier när jag var liten. I hörnet på boken satt en klisterlapp med texten "Hagaskolans skolbibliotek", och jag minns att jag lånade boken om och om igen.

Varför säger jag det här? Det var inte på något sätt så att jag var klassens mest drivna elev och kastade mig över alla nya läromedel som kom in i klassrummet, utan jag var nog lik många andra: Vissa ämnen var kul, och andra var inte lika kul men skulle klaras av. Jag vill mena att skolbiblioteket, engagerad personal och duktiga lärare bidrog på ett positivt sätt till min läsning.

Fru talman! Att kunna läsa är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskap och självständighet men också personlig utveckling. Läsning är inte bara ett sätt att ta till sig information; det är också en nyckel till att förstå världen omkring oss, utveckla kritiskt tänkande och bygga empati. Genom att läsa böcker, artiklar och andra texter får vi tillgång till olika perspektiv och idéer som vidgar våra vyer.

I dagens informationssamhälle är förmågan att läsa också avgörande för att kunna navigera på olika digitala plattformar, där texter finns i form av allt från nyheter och forskning till sociala medier. Att kunna läsa väl gör det också möjligt för oss att delta i samhällsdebatten, ta informerade beslut och förbättra våra yrkesmöjligheter. Kort sagt, fru talman, är läskunnighet en grund för det livslånga lärandet och en förutsättning för ett jämlikt och demokratiskt samhälle.

Fru talman! Många elever har i dag inte tillgång till ett skolbibliotek som är anpassat för att stödja deras lärande på ett effektivt sätt. Trots att rätten till skolbibliotek redan är reglerad varierar tillgången kraftigt mellan olika skolor. Enligt Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället kan ett skolbibliotek bestå av allt från ett litet rum med några få böcker till ett fullt utrustat bibliotek med ett brett utbud av böcker och digitala medier och en utbildad bibliotekarie.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Skolinspektionens granskning visar dessutom att många skolbibliotek inte erbjuder ett tillräckligt varierat och omfattande medieutbud. Denna brist påverkar elevernas möjlighet att utveckla sin förmåga till lärande och även deras läslust.

Herr talman! Huvudregeln ska vara att samtliga elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolenheten, men undantag kan göras. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas på en annan av huvudmannens skolenheter eller, om det är fråga om en kommunal huvudman, på kommunens folkbibliotek. Det är viktigt att skolbibliotek finns tillgängliga för alla elever, helst som egna skolbibliotek, men det måste också finnas viss flexibilitet. På vissa håll i landet ligger skolan vägg i vägg med folkbiblioteket. Där ska inte ett helt nytt bibliotek nödvändigtvis behöva byggas. På andra håll i landet finns väldigt små skolor där det inte skulle vara möjligt att anställa en skolbibliotekarie.

Herr talman! Det är tydligt att vi inte har en samlad opposition. För delar av oppositionen är undantagen i förslaget för begränsade, och för andra delar är undantagen för breda.

Lyckligtvis finns det en balanserad regering som går fram med ett rimligt förslag som ser till att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek och att det samtidigt går att driva små byskolor. Denna lagändring tydliggör definitionen av ett skolbibliotek och dess ändamål. Skolbiblioteket ska avse en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som en god resurs i undervisningen.

Avslutningsvis, herr talman: Att fler lär sig läsa och att alla elever får tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek är avgörande för att bygga en stark och demokratisk framtid. Genom läsning utvecklas människors förmåga att tänka kritiskt, förstå olika perspektiv och engagera sig i samhället på ett meningsfullt sätt. Bra skolbibliotek fungerar som kunskapscentrum och väcker läslust, vilket i sin tur främjar det livslånga lärandet. En satsning på läskunnighet och skolbibliotek är en investering i våra barns framtid, i deras möjlighet att växa som individer och i skapandet av ett samhälle där alla känner delaktighet och inflytande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Lotta Edholm. Det är mycket som fungerar väl med svensk skola. Sveriges lärare gör ett stort och väldigt viktigt jobb, men det finns delar som kan bli bättre.

Många barn i Sverige saknar grundläggande kunskaper i att räkna, skriva och läsa längre texter. Under förra veckan var jag i Örebro län med lokala företrädare och besökte flera grundskolor. Under dessa besök var en av de viktigaste frågorna att en relativt stor andel av eleverna inte når kunskapsmålen och inte får godkända betyg. Det är dåligt för de elever som drabbas, men det är också dåligt för Sverige som land.

Jag vet att vi nu är inne på en ny kurs, en omläggning av skolpolitiken. Det är rätt, och det är välkommet.

Min fråga till statsrådet är: Hur ska regeringen arbeta vidare för att på ett bättre sätt rusta Sveriges elever för framtiden och stärka kunskapsresultaten?