Oskar Svärd

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på den motion som har inkommit från Miljöpartiet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 utarbetades det inom Europeiska kommissionen ett regelverk om utökade skyddsåtgärder mot brottsliga handlingar som drabbar luftfarten. EU-förordningen innehåller bestämmelser om hur och i vilken omfattning passagerare och bagage ska säkerhetskontrolleras innan flygresan. När det gäller kostnadsfördelningen och vem som ska stå för utgifterna regleras inte det i bestämmelserna, utan det är upp till varje medlemsstat att själv bestämma hur kostnadsfördelningen ska se ut.

I Sverige beslutade dåvarande beslutsfattare att ett avgiftssystem, GAS, skulle införas. Dagens system bygger på att de som reser även betalar flygplatsernas kostnader för säkerhetskontrollerna genom avgifter. Kostnaden för samtliga säkerhetsgodkända svenska flygplatser ackumuleras och fördelas per transporterad passagerare.

Herr talman! Pandemin påverkade samhället i väldigt stor utsträckning. Jag tror att vi alla minns hur vi från den ena dagen till den andra tvingades ställa om våra liv, både på arbetet, inom familjen och i vårt sätt att leva i stort. Den minskade flygtrafik som pandemin medförde innebar också att intäkterna minskade i avgiftssystemet. Slarvigt uttryckt kan man säga att flygbranschen fick en omöjlig ekvation att lösa när vi till branschen sa "Fortsätt flyga" men till passagerarna "Flyg inte", detta för att minska smittspridningen.

Herr talman! Jag vill dock betona att flyget under pandemiåren var, och även nu är, helt nödvändigt ur ett samhällsberedskapsperspektiv, i allt från transporter av mediciner och vaccin till att förflytta människor som var i behov av det.

Luftfartsskyddet är reglerat på global nivå, och det innebär också att skyddsåtgärderna behöver upprätthållas på en viss standard. Flygplatserna kunde alltså inte minska skyddsåtgärderna i samma utsträckning som resandet minskade. I slutet av 2023 uppgick underskottet i avgiftssystemet till 1 366 miljoner.

Herr talman! Jag är glad och stolt över att vi har en regering som ser flyget som ett viktigt transportslag. När jag besöker flygplatser runt om i Sverige såsom flygplatsen i Ängelholm förra veckan, Skellefteå eller Torsby bekräftar de alla bilden av att flyget behövs för tillväxt, vårt lands konkurrenskraft och vår förmåga att ha en god beredskap vid händelse av samhällskriser eller ytterst krig.

Nu går regeringen fram med ett förslag om en tillfällig ändring i avgiftssystemet och tillskjuter medel till systemet för att på det sättet stötta branschen. Det är rätt och riktigt. Med detta beslut, herr talman, och flera andra beslut som regeringen fattat tidigare, exempelvis det förslag om halverad flygskatt som nu är ute på remiss eller det utökade driftsbidraget till flygplatser runt om i Sverige, visar vi nu på bredden att alla transportslag är viktiga.

Herr talman! Det finns en tydlig skiljelinje i svensk politiks syn på flyget, vilket i dag bekräftas här i kammaren av att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att rösta nej till detta förslag. Regeringen går dock från ord till handling - från Socialdemokraternas och Miljöpartiets flygskamspolitik till en politik som för samman Sverige, där flyget ställer om och där vi inte längre skäms över att flyget är bra för att hela Sverige ska leva och fortsätta utvecklas.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svar!

När det gäller inrikes resor med flyg står flyget i Sverige för ungefär 1 procent av utsläppen. När vi talar om utrikes resor med flyg står de för ungefär 2-3 procent av utsläppen.

Regeringen arbetar hårt och kraftfullt för att ställa om flyget. Det är därför den i tidigare budgetar till exempel har gjort en riktad satsning på teknikutveckling och innovation för att ställa om till elflyg.

Vi stöttar även branschen när det gäller att ställa om till exempelvis vätgas och fler förnybara drivmedel. Det arbetet ska fortsätta.

Herr talman! Pandemin har påverkat flygbranschen brett i allt från säkerhetskontrollens kostnader till minskat resande efter pandemin.

Det finns en bred skiljelinje mellan Moderaterna och Miljöpartiet. Miljöpartiet verkar till varje pris vilja få ned flyget från luften.

Herr talman! Jag vill se ett fungerande flyg, ett flyg som ställer om och ett flyg som bidrar till Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

Mina frågor blir: Varför vill inte ledamotens parti se flyget som ett viktigt transportslag? Varför agerar Miljöpartiet på alla sätt för att sätta käppar i hjulet för flygbranschen genom att både rösta nej till förslaget och också genom att dubblera flygskatten? Varför fördyrar Miljöpartiet priserna och gör flyget till en klassfråga?

Fru talman! Tack för svaren på frågorna, ledamoten!

Det är glädjande att vi i många delar är enade när det gäller hur vi vill utveckla och stötta flyget på både kort och lång sikt och ge flyget rätt förutsättningar för att utvecklas och ställa om.

Fru talman! Jag har två följdfrågor till ledamoten. Den ena handlar om hur ledamoten ser att vi kan försörja flygplatserna med energi och el, som behövs när vi ska ställa om till elflyg. Moderaterna och regeringen ser kärnkraften som en väldigt bra del, men det finns även fler energislag när det gäller just det ändamålet.

Fru talman! Min andra fråga är om ledamoten kan lova att Centerpartiet i ett läge där man samarbetar med exempelvis Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att sänka eller ta bort flygskatten. I dagsläget vill Miljöpartiet dubblera flygskatten. C vill ta bort flygskatten. Vad V vill göra vet vi inte, eftersom de inte är här.

Hur ska ledamoten egentligen se till att det går igenom?

Fru talman! Tack för ditt anförande, ledamoten!

Nu är vi varma i kläderna i talarstolarna. Klockan är tjugo i åtta, och jag har lovat mina kollegor att fatta mig relativt kort. Därför tänker jag först ställa den raka frågan: Hur vill ledamoten stötta flyget på kort och lång sikt? Ledamoten var inne mycket på vad regeringen borde göra och vad regeringen inte gör. Jag skulle alltså vilja höra lite mer.

Fru talman! Jag är glad att Moderaterna och de övriga regeringspartierna är eniga med Centerpartiet om flygskatten. Men med vilka vill ni förändra? Vilka oppositionspartier kan ni gå hand i hand med?

Fru talman! Jag har stor tilltro till branschen. Jag har stor tilltro till dem som driver teknikutvecklingen och innovationerna. Jag tror att de kan göra detta och att de får de förutsättningar som krävs för att de ska kunna göra det.

Jag vet att det finns en iver att ställa om flyget och se till att vi går från att släppa ut fossilt till att köra fossilfria flygningar. Det är också därför regeringen har gjort en satsning på teknikutveckling och en innovationssatsning när det gäller exempelvis elflyg. Det är därför vi satsar på kärnkraft för fossilfri el.

När det gäller vätgas, som ledamoten lyfte upp, ska inte jag recensera vad min kollega har sagt i en annan debatt tidigare här i dag. Jag kan bara konstatera att jag tror att det är viktigt att vi inte låser in oss i en typ av drivmedel för flyget. Där skulle vätgas kunna vara ett alternativ, men det kan också visa sig att det inte är det.

Huvudsaken är, fru talman, att vi har en bredd, att vi vågar lita på aktörerna, att vi stöttar aktörerna och att vi ser till att vi tillsammans klarar av den omställning som krävs. Jag är övertygad om att Sverige fortsatt kommer att behöva inrikesflyg, men vi kommer också att behöva flyget för att ta oss till andra destinationer och andra länder. Det knyter ihop Sverige, det knyter ihop Europa och det knyter ihop världen.

Då måste vi, från den här kammaren och på EU-nivå, se till att vi också ställer om.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag hoppas och tror att jag ska kunna svara på alla; annars får du lyfta upp dem en gång till.

Självklart ser vi de klimatutmaningar som nu råder. Det är därför vi står bakom Fit for 55, till exempel, som handlar om att minska utsläppen. Det är också därför jag ser flyget som något väldigt positivt just när det handlar om den omställning som sker inom hela branschen. Jag möter en iver när jag träffar aktörer från branschen och resenärer. Man vill att utsläppen ska minska, och man gör ett stort jobb för att de ska göra det.

Fru talman! Jag vet inte vad ledamoten syftade till när han talade om vad min kollega har sagt här tidigare när det gäller vätgas. Men när jag pratar med branschen hör jag att man ser det som ett möjligt alternativ för flyget. Man ser vätgas, man ser biodrivmedel och man ser elflyg som viktiga delar.

När vi pratar om elförsörjning lyfter vi från Moderaternas och regeringens sida att kärnkraften är otroligt viktig för att se till att vi har en fossilfri elproduktion och har el så att vi kan ställa om inte bara flygplanen utan också godstransporter, biltransporter och andra delar.

Fru talman! När det gäller de siffror som vi nu pratar om släpper inrikesflyget i Sverige ut ungefär 1 procent av vårt lands inhemska utsläpp. Det är siffror som jag alldeles nyss hämtade från Naturskyddsföreningens hemsida; det är i stort sett ett citat därifrån. Jag tror därför att vi kan lita på siffrorna. Åtminstone kan ledamoten göra det.

Fru talman! Tack, ledamoten, för följdfrågorna! Det är ju exakt det som regeringen gör. Vi ser att det behövs en bra och ambitiös energipolitik för att klara en bra och ambitiös klimatpolitik. Delarna hänger ihop.

Som jag nämnde i min tidigare replik kan vi självklart inte ställa om alla flygplan direkt. Men det är inte så många år till 2028-2029, och om vi kan börja då och samtidigt nu vara ambitiösa med att bygga ut den fossilfria kärnkraften och få in flera olika mixar när det gäller vår energiförsörjning är det superviktigt. Det är en tydlig strategi från regeringens sida.

Då tror jag också att vi lyckas försörja de flygplatser där elflygen kommer att trafikera. Det här skapar även andra möjligheter med mindre flygplatser. Det skapas nya luftbroar mellan nya städer, och vi kommer att få se en flygutveckling som vi inte har sett tidigare.

Fru talman! Jag är helt övertygad om att vi med en ambitiös klimatpolitik och en ambitiös energipolitik kommer att nå nya nivåer. Där ligger elflyget, där ligger biodrivmedel och där har vi vätgas till flygen. Vi ser hela omställningen. Arbetet med detta har nyss påbörjats, och vi kommer att fortsätta med det.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Jag svarar gladeligen på dem. Nu är det inte jag som bygger eller flyger dessa elflyg själv. Det ska vi nog allihop vara glada för. Men om man läser i tidningen, följer medierna och talar med de aktörer som tar fram just elflyg vet man att de säger: Vi kommer att kunna trafikera med elflyg med start ungefär 2028, 2029. Det är målet. Sedan är det klart att vi inte kommer att kunna ställa om alla delar till elflygslinjer. Men det är en start på en väldigt tydlig inriktning och en start på en ny era.

För det behövs det mer fossilfri el. Det är därför Moderaterna i regeringsställning tillsammans med regeringen nu driver på för exempelvis mer kärnkraft så att man också kan ladda de elplan som vi behöver vid flygplatserna.

Jag vill lyfta in engagemanget som regeringen har och också tydligheten i EU och vad vi talar om tillsammans i EU när det gäller just flygets omställning.

Det är till exempel Fit for 55-paketet. Det är EU:s klimatlag som handlar om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 och nå en klimatneutralitet 2050. Det är mål som regeringen har anammat. Där är också elflyget, andra biodrivmedel och vätgas superviktiga.

Fru talman! Jag ser fram emot att vi kan fortsätta på den inslagna vägen. Vi har till exempel lagt åtskilliga miljoner för just forskning och utveckling av elflygen. Vi kan också följa branschen och ibland gå i takt med branschen för att nå nya höjder.

Fru talman! I dag ska vi äntligen debattera betänkandet om luftfarten, det vill säga flyget. Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. Jag har delat upp mitt anförande i flera delar, där jag lyfter flygets betydelse för Sverige och framtidens resande samt nödvändiga åtgärder för både nutiden och framtiden.

Fru talman! Låt oss börja med en historiebeskrivning. Mellan 2014 och 2022 nedprioriterades flyget av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, särskilt när Miljöpartiet var med i regeringen. Den rödgröna regeringen visade då på stor kreativitet när det gällde att hitta förslag som undergrävde svenskt flyg. Det var oroande och enligt min mening fel - en direkt skadlig kampanj mot ett välfungerande transportslag. Trots att flyget är viktigt i Sverige kämpade inte minst MP med att till varje pris få ned flyget från luften. De lyckades skada branschen men glädjande nog inte slå ut den.

Fru talman! Det blåser nya vindar. Sverige har en moderatledd regering med Liberalerna och Kristdemokraterna i samarbete med Sverigedemokraterna. Det skapar möjligheter för flyget som vi ska ta vara på. Jag är glad över att till exempel Brommas bevarande finns med i Tidöavtalet och att flygets omställning är en tydlig prioritering.

Under förra året presenterade både branschen en handlingsplan för flyget och Peter Norman den stora flygutredningen. Dessa delar har legat till grund, tillsammans med andra delar, för regeringens arbete på flygområdet. Låt mig ge några exempel.

I budgeten för 2024 finns en fördubblad satsning på det statliga bidraget till kommunala och privata flygplatser, från 103 till 210 miljoner årligen. Ronneby flygplats blir kvar i sin nuvarande form. Det gäller också flygplatserna i Hagfors och Torsby.

En ny proposition är framtagen för att tillskjuta 1 miljard för flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller, detta efter pandemiår där det slarvigt uttrycktes "kör flyget till aktörerna, men flyg inte till passagerarna". En debatt om just denna proposition kommer vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Flygets betydelse för Sverige är stor. Vi bor i ett avlångt land med glesbefolkade områden där bra flygtillgänglighet är avgörande för tillväxt och välstånd. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar också ett sammanhållet land.

Flyget har andra fördelar. Det är också en samhällsviktig funktion med beredskapsflygplatser, ambulansflyg, brandflyg och transporter i kris- och krigstid. Det måste värnas och utvecklas i takt med att vi stärker hela Sveriges och samhällets beredskap.

Fru talman! Från vissa oppositionspartier slås det på stora trumman om att flyget är ett enskilt stort klimathot som förstör hela vår värld. Men jag är av annan uppfattning.

Inrikesflyget i Sverige släpper ut ungefär 1 procent av vårt lands inhemska utsläpp. Flyget står för drygt 2 procent av utsläppen av koldioxid i hela världen. Flyget är alltså inte en stor miljöbov utan en viktig del av transportsektorn, som också minskar sina utsläpp med tydligt mål som fossilfrihet.

Elflyg kommer snart att trafikera kommersiella linjer, och vätgas och biodrivmedel bidrar till omställningen. Forskning och utveckling blir avgörande. Vår uppgift är att möta denna utveckling med lämplig lagstiftning men också långsiktiga spelregler. Det gäller att flygbranschen får en långsiktighet, en möjlighet att ställa om och en trygghet i det arbetet. Flyget behövs för att hela Sverige ska leva.

Min uppmaning till varje kommun- och regionpolitiker ute i landet, särskilt till er som driver och äger flygplatser, är: Uppdatera era reseriktlinjer. Se flyget som en del av transportsystemet, och som en viktig del i ert resande i tjänsten. Då bidrar ni även till flygets omställning.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram flygskatten. Regeringen har nu gått ut med en remiss om en halvering av flygskatten. Det är en skatt som Moderaterna aldrig gillat för att den inte riktar sig mot utsläppen utan direkt mot resenärernas biljettpriser.

Nu är det viktigt att staten, kommunerna och branschen fortsätter att arbeta tillsammans för mer tillväxt, miljön, beredskapen och jobben, helt enkelt för ett säkrare, grönare och friare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för det som jag tar som en uppföljande synpunkt eftersom det inte kom några frågor.

Regeringen ärvde en stor underhållsskuld när det gäller cykelvägar, bilvägar och järnvägen - alla de delarna. Vi kommer nu att fortsätta genomföra saker som är bra för såväl cykeln som bilen och alla trafikslag. I ett läge som det Sverige befinner sig i rent ekonomiskt, där vi har haft en hög inflation och varit väldigt återhållsamma, tror jag att det gäller att göra rätt saker i rätt tid och på rätt sätt. Regeringen har en bred agenda för vad vi vill genomföra för att få Sverige på rätt köl igen, och den kommer vi att genomföra. Exakt vilka delar som kommer och när de kommer får vi återkomma till, men arbetet har bara börjat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag nämnde flera exempel på att cykling är bra för samhället. Jag trodde att ledamoten skulle komma upp i talarstolen och fråga mig varför jag pratar om bilen i en cykeldebatt, men vi fortsätter på cykelspåret.

Det finns flera åtgärder som vi från Moderaterna har velat se i flera år. Sedan får vi se om det blir verklighet nu eller om det kommer i framtiden, men något vi har följt upp de senaste åren är till exempel att cyklister ska kunna göra högersväng vid rödljus och cykla mot enkelriktat. Ett annat exempel är att man skulle kunna färgsätta cykelbanor så att de blir tydligare och på det sättet stärka trafiksäkerheten. Det finns alltså en rad åtgärder som skulle kunna vidtas.

Ytterligare ett exempel, som andra länder jobbar med och som vi har diskuterat internt i vårt parti, är att man som bilist ska hålla ett visst avstånd när man kör om på landsväg. Det finns även andra konkreta delar för att stärka trafiksäkerheten. När de kommer och om de kommer får vi återkomma till, men detta är några delar som vi driver som parti.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag tror att man ska se detta ur två perspektiv där det ena är det korta perspektivet och det andra är det längre perspektivet.

När det gäller det korta perspektivet är det, precis som jag tidigare lyfte från talarstolen, så att den moderatledda regeringen i förra veckan fattade beslut om att Trafikverket får avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för motionslopp, tävlingslopp och andra arrangemang på statlig väg. Genom den insatsen öppnas nu nya möjligheter att anordna aktiviteter som till exempel cykellopp som Vätternrundan eller annat.

Det är den insats som regeringen har fattat beslut om för 2024, och vad som gäller framöver får vi återkomma till. Jag vet dock att inte minst Andreas Carlson har jobbat väldigt hårt för att få den här lösningen på plats, och jag har svårt att se att man kommer att lämna någon i sticket senare också.

Fru talman! Cykeln har under lång tid varit betydelsefull för samhället. Det sägs att cykeln uppfanns för att det behövdes ett billigt, enkelt och smidigt sätt att transportera varor och förflytta sig. Man kan säga att cykeln är en succé som utvecklats genom åren och som näst intill varje individ har använt sig av eller åtminstone lärt sig att hantera och använda.

Vad är det då, fru talman, som gör cykeln som trafikslag så bra?

Cykeln bidrar till att minska trafikbelastningen och därmed också till att lindra trängseln på vägarna. Den är ett miljövänligt alternativ jämfört med andra transportmedel, då den inte släpper ut växthusgaser eller bidrar till luftföroreningar. Detta bidrar i sin tur till bättre luftkvalitet i våra städer.

Förutom de miljömässiga och infrastrukturella fördelarna främjar cykeln också en aktiv livsstil och förbättrad hälsa hos dess användare. Genom att cykling integreras i vardagen uppmuntras människor att vara fysiskt aktiva, vilket kan minska risken för kroniska sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes och övervikt.

Cykeln är även ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ för både samhället och individen. Genom att främja cykling som ett attraktivt transportmedel kan samhället dra nytta av minskad miljöpåverkan, förbättrad hälsa och ökad livskvalitet för invånarna.

Cykeln är alltså bra, men alla har inte möjlighet att cykla till jobbet, skolan, träningen eller andra aktiviteter.

Fru talman! Det är av stor vikt att flera trafikslag kan samarbeta på samma ytor. Alla trafikslag är viktiga, eftersom de erbjuder olika fördelar och möjliggör effektiv transport för olika ändamål och situationer. I mitt hemlän, Örebro län, fungerar cykeln väldigt bra i innerstaden. Bor man på landsbygden är det dock oftast bilen som gäller, då det både är långa avstånd att cykla och långt till kollektivtrafiken. Så tror jag det ser ut i de flesta län.

Genom att ha en blandning av trafikslag kan samhället uppfylla olika transportbehov för olika människor och situationer samtidigt som man strävar efter att minska den negativa miljö- och hälsopåverkan.

Fru talman! I Sverige är cykellopp en populär och växande sport. Allt från långa lopp genom vackra landskap till intensiva tävlingar på bana eller gator lockar både professionella idrottare och motionärer. Två av de mest kända cykelloppen i Sverige är Vätternrundan, en cirka 300 kilometer lång tur runt Vättern, och Cykelvasan, som går längs Vasaloppets spår. Dessutom finns det ett brett utbud av mindre lopp och motionslopp över hela landet, vilket gör cykelsporten tillgänglig för alla nivåer av cyklister. Med ett ökat intresse för hälsa och hållbarhet förväntas cykelsporten också fortsätta att växa och blomstra i Sverige.

Fru talman! För att föreningslivet ska kunna bedriva idrott och annan verksamhet effektivt är det avgörande att de har tillgång till goda förutsättningar för evenemang på statlig transportinfrastruktur. Tidigare har föreningar som anordnar tävlingar och motionslopp men även midsommarfirande och liknande själva kunnat skylta om, spärra av och ordna med det praktiska. Men de senaste åren har en bred debatt förts och orosmoln dykt upp eftersom Trafikverket ska hantera skyltning på statliga vägar och föreningarna stå för kostnaden över ett visst belopp. Det riskerar att bli enorma kostnader för mindre aktörer och hämma den positiva utveckling vi har sett under senare år.

Fru talman! I takt med att vinterns grus sopas upp blåser nya vindar för cykellopp som Vätternrundan. Den moderatledda regeringen fattade i förra veckan beslut om att Trafikverket får avstå från att begära ersättning från ideella föreningar och organisationer för kostnader vid motionslopp, tävlingslopp och andra arrangemang på statlig väg. Genom regeringens gemensamma insatser öppnas nu nya möjligheter för att anordna aktiviteter som cykellopp under mer fördelaktiga omständigheter. Det är positivt för folkhälsan och stöder ideellt engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Avslutningsvis vill jag lyfta fram trafiksäkerheten. Sverige som land behöver intensifiera arbetet med trafiksäkerhet och nollvisionen för att minska antalet dödsolyckor på vägarna ytterligare. Trots framsteg inträffar det fortfarande olyckor där människor omkommer, både i bilar och på oskyddade fordon som cyklar. För att adressera detta behöver Sverige fokusera på flera områden. Det handlar exempelvis om att förkorta tiden på vägarbeten för att minska risken för olyckor och att granska utformningen av vägräcken för att göra dem säkrare för alla trafikanter.

Det är också viktigt att aktivt bekämpa rattonykterhet, oavsett vilken typ av droger som är inblandade. Det gäller också att utnyttja möjligheterna med digital teknik för att förbättra trafiksäkerheten. Det innebär att ha mer flexibilitet när det gäller hastighetsbegränsningar och att tillhandahålla mer detaljerad och realtidsbaserad information om vägunderlag och trafikförhållanden för att hjälpa förare att fatta säkrare beslut.

Genom att ta itu med dessa utmaningar på olika fronter kan Sverige arbeta för en tryggare och mer säker trafikmiljö för alla.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson och Erik Ottoson (båda M).

(forts. § 13)

Herr talman! Jag kan konstatera att regeringen sedan den tillträdde har lagt om flygpolitiken. Det tycks vara slut med nedlagda flygplatser, flygskam och minskat stöd. Nu ser vi i stället flygets betydelse för Sveriges tillväxt och ser flyget som ett viktigt transportslag i vårt avlånga land.

Men flygbranschen väntar just nu på de långsiktiga spelreglerna, bland annat utifrån Peter Normans utredning men också utifrån andra delar som regeringen just nu bereder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Efter åtta år av Socialdemokraternas och inte minst Miljöpartiets flygskamspolitik går vi nu in i ett skifte till ett modernt och hållbart flyg.

Herr talman! Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till infrastrukturministern. Hur ser regeringens arbete ut framöver när det gäller svenskt flyg?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till ministern för civilt försvar. Den nuvarande regeringen stärker försvaret kraftigt. Det militära försvaret får en rekordhöjning med 27 miljarder, och budgeten blir tre gånger så stor som den var 2014.

Vi ser att civilplikten ska återaktiveras och att näringslivet involveras alltmer i uppbyggandet av det civila försvaret. Men den kanske viktigaste frågan och den fråga som ligger våra medborgare närmast är den om lokal beredskap.

Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att totalförsvaret ska fungera. Det handlar om skyddsrum, beredskapslagring, uppbyggnad av organisationer för krig och kris och mycket annat. I mitt hemlän Örebro ser kommunernas möjligheter olika ut, precis som i resterande delar av Sverige.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet: Hur avser statsrådet att förstärka kommuners och regioners beredskap framgent givet behovet av ett förstärkt totalförsvar?

Fru talman! Drönare är en företeelse som växer i bred bemärkelse inom alla samhällsstrukturer. Vår tid präglas av att den tekniska utvecklingen inom alla samhällssektorer går svindlande fort. Det finns således potential för stor samhällsnytta inom offentliga och privata verksamheter, till exempel blåljusverksamhet, inspektioner och kartering men också logistik, transport och skogsbruk. Det ställer särskilda krav på moderna regelverk och effektiva processer som främjar och inte stjälper denna utveckling.

När frågan om drönare diskuteras finns en ibland berättigad rädsla att tekniken springer ifrån oss alla. Möjligheten med alla tekniska innovationer att göra gott är nästan alltid stor. Samtidigt finns det knappt en enda teknisk innovation som inte också kan användas till att skada andra människor. Därför är frågor om flygsäkerhet, integritet och säkerhet viktiga att ha med i utvecklingen.

Fru talman! Målet att U-space-regelverket ska implementeras i hela EU år 2035 står fast. Det innebär att drönare på ett automatiserat och digitaliserat sätt ska kunna verka i större skala i luftrummet och att man även ska bibehålla säkerheten för övrig luftfart, byggnader och människor. Med en fortsatt regel- och teknikutveckling, inte minst för att på ett säkert sätt kunna ha system för att se och synas, stöttas denna utveckling.

En annan viktig del i arbetet med U-space är det lokala och regionala intresset. Sveriges Kommuner och Regioner måste ta höjd för frågor gällande en storskalig användning av drönare och deras infrastruktur i sina planeringsprocesser - det gäller både i luftrummet och på marken.

Fru talman! Vår uppgift som politiker är att ta risker på allvar och samtidigt bejaka de möjligheter som finns. Om nu någon skulle tänka tanken om en drönarfri värld kan jag säga att det tåget har gått för länge sedan. Drönartekniken finns här, och den är här för att stanna.

Moderaterna ställer sig bakom trafikutskottets granskning av Europeiska kommissionens meddelande om en drönarstrategi för Europa. Av de åtgärder som kommissionen aviserat framhåller utskottet att fokus särskilt bör ligga på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällets acceptans.

Dessa tre delar blir avgörande för att ta vara på möjligheterna med ökad drönaranvändning samtidigt som riskerna med till exempel fler rörelser i luftrummet måste beaktas. Det är enligt oss positivt att utskottet understryker att en viss nationell särprägel måste beaktas när gemensamma EU-regler utformas, inte minst när det gäller det svenska civilt och militärt integrerade luftrummet.

Fru talman! Vi måste bejaka möjligheterna. Vi måste stärka forskningen och teknikutvecklingen. Men vi måste också hantera onda avsikter med drönare. Detta tror jag är några av nycklarna för en modern och säker politik för drönare.

Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är Europas längsta land. Det är glesbefolkat och är beroende av export, möten och kommunikationer. Vi har en väl utbyggd infrastruktur avseende flygplatser. Enligt min mening ska vi stötta, hjälpa och förbereda för framtidens fossilfria flyg.

Ledamoten Helldén pratar om elflyget som någonting som kommer 20-30 år fram i tiden och inte kommer att kunna ersätta de linjer som finns i dag. Men när jag träffar branschen säger de att vi 2028 eller senast 2030 kommer att ha kommersiell trafik med elflyg i Sverige. Det kommer att skapa nya luftbroar mellan ställen där det i dag kanske inte bedrivs kommersiell trafik i samma utsträckning. Det här tycker jag är bra. Det är någonting vi ska värna och stötta framöver.

Ledamoten lyfter fram höghastighetstågen. Men höghastighetstågen skulle vara klimatneutrala år 2060 eller 2070, och det handlar om att vi skulle åka tåg i stället för att flyga.

Jag tycker att Miljöpartiet bör haka på regeringens arbete med att elektrifiera flyget, ställa om flyget och se till att vi får utökad inblandning av biodrivmedel. Jag tycker inte att man ska ställa transportslagen mot varandra. Jag vill se ett Sverige som håller ihop, och därför lyfter jag just de delar jag nu lyfter.

Fru talman! Örebro har en fantastisk flygplats: Örebro Airport. Jag tror inte att det är bra att ha två flygplatser just i Örebro län, med 300 000-350 000 invånare.

Fru talman! Jag vill ställa ungefär samma fråga till ledamoten Helldén som jag ställde till ledamoten Snecker för en stund sedan.

Ledamoten tar upp att Frankrike nu har fått igenom en lag genom vilken man flyttar flygen från luften till marken och tycker att det är lösningen på flygets utsläpp. Ledamoten ser inte den teknikutveckling och forskning som just nu pågår på området vad gäller elflyg. Ledamoten och hans parti, Miljöpartiet, hävdar hela tiden att flyget utgör det samlade klimathotet för hela världens utsläpp. Svenskt flyg är tydligen förödande. Jag delar dock inte ledamotens uppfattning i frågan.

Fru talman! Låt mig därför ställa samma fråga som jag ställde tidigare. Hur många procent av Sveriges utsläpp av koldioxid skulle en åtgärd likt Frankrikes spara? Menar ledamoten att det är bättre för Sverige och Sveriges invånare att plocka flyget från luften till marken i stället för att ställa om och elektrifiera flyget och få in biodrivmedel i flyget?