Marianne Fundahn

Herr talman! Det är ju lite smickrande att Josef Fransson tror att Socialdemokraterna påverkar regeringen så pass mycket att man utser mestadels socialdemokrater till att sitta i styrelsen för statliga bolag. Om de sitter där gör de det säkert därför att de har rätt kompetens.

Jag kan inte riktigt se problemet med att statliga bolag uppfyller ägarens krav på dem, alltså att de ska verka som vilket bolag som helst på den privata marknaden för att vara så lönsamma som möjligt. Det skulle väl ha varit ett problem om de statliga bolagen inte hade levt upp till det som ägaren förväntar sig av dem. Ägaren ställer kraven, och sedan är det bolagets ansvar att leva upp till dem. Om man inte gör det får man problem.

Fru talman! Vi debatterar i dag näringsutskottets betänkande NU4 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande.

Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 15. Vi har också ett särskilt yttrande om statens ägande av företag.

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. Regeringen ska förvalta bolagen så att den långsiktiga ekonomiska utvecklingen blir den bästa och de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Bolag med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.

Statens ägarpolicy anger ramverket för bolagsförvaltningen och klargör förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning. En ny ägarpolicy som ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande från och med årsstämman 2025 beslutades av regeringen i februari 2025.

Ägarpolicyn är en rättsligt bindande ägaranvisning och syftar bland annat till att vägleda och klargöra ägarens förväntningar på de statligt ägda bolagen. Vi noterar att regeringen i den nya ägarpolicyn har beslutat att det är styrelsens ansvar att fastställa bolagets strategi inom ramen för bolagsordningen och en eventuell ägaranvisning. Som en del i detta ska styrelsen fastställa övergripande strategiska mål för hållbart värdeskapande och formellt besluta om ekonomiska mål.

Fru talman! Vi anser att den statliga bolagsportföljen utgör en viktig del av svenska statens tillgångar som ger avkastning och mervärde till nytta för medborgarna. Statliga bolag verkar inom en rad centrala områden, och det gäller inte minst bolag som rör den gröna omställningen.

För oss är det viktigt att bolag med statligt ägande ligger i framkant när det gäller hållbart företagande och kontinuerligt genomför satsningar som syftar till att stärka deras ställning och ger långsiktig avkastning till staten. Vi menar att det utan tydligt formulerade mätbara mål och en transparant uppföljning blir svårt att bedöma om ett bolag levererar enligt ägarens, alltså statens, intentioner. Vi kommer därför att noga följa hur den ägarstyrning som regeringen beslutat om, där bolagets styrelse själv sätter målen, kommer att påverka de statliga bolagen. Vi kommer också noga att följa hur målen utvecklas och hur ägarpolicyn kommer att påverka staten och medborgarna som ägare.

Fru talman! Bolag med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtid i en hållbar värld. Det är därför viktigt att regeringens arbete med att se till att bolagen har kompetenta styrelser bedrivs med stor noggrannhet.

Sammansättningen av respektive styrelse behöver utgå från att bolaget ska ha den kunskap och kompetens som är relevant när bolaget utvecklas och omvärlden förändras, och varje nominering av styrelsemedlemmar bör därför utgå från kompetensbehovet i respektive styrelse. Vi anser därför att regeringen bör säkerställa att styrelseledamöter i de statliga bolagen har relevant kunskap om och kompetens för de utmaningar som följer av klimatomställningen.

Fru talman! En majoritet av de statliga bolagen är medlemmar i någon av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer, som agerar både som arbetsgivarförbund och som branschförening. De statligt ägda bolagen betalar därmed sannolikt en ansenlig summa i medlemsavgifter till dessa medlemsorganisationer och till Svenskt Näringsliv varje år.

En central del av Svenskt Näringslivs verksamhet är att bedriva opinionsbildning, bland annat i fråga om privatisering och avregleringar. Vi har inga synpunkter på hur Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer bedriver sitt arbete som arbetsgivarförbund och opinionsbildare. Däremot tycker vi att det bör vara möjligt att bedöma i vilken mån Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer stöds ekonomiskt av de statligt ägda bolagen och att dessa medlemsavgifter därför tydligt bör redovisas av bolagen.

Fru talman! Regeringen beslutade den 14 november 2024 att sälja Aktiebolaget Svensk Bilprovning, och staten äger därmed inte längre några aktier i bolaget. Försäljningen av Bilprovningen riskerar att leda till att fordonsägare får betala högre avgifter för bilbesiktning och att främst glesbygd och landsbygd får sämre tillgänglighet.

Vi menar att en för medborgarna central service som utgår från samhälleliga krav och är en myndighetsuppgift borde ha behållits i statlig ägo för att garantera att servicen finns tillgänglig i hela landet. Vi anser därför att konsekvenserna av försäljningen vad gäller prisutveckling och tillgänglighet bör följas upp. Ett alternativ kan vara att besiktningsverksamheten i Sverige återregleras.

Fru talman! Swedavia är ett helägt svenskt bolag som i dag har tio flygplatser. Bolaget klarar i dag inte sina finansiella mål och är därmed i behov av insatser och investeringar som kan stärka resultatet och generera avkastning till staten.

Det är nu ett år sedan flygbolaget Bra slutade flyga till Bromma, och flygplatsen är i dag nästan öde. Det innebär att kostnaden för Bromma måste tas från de andra flygplatserna. Jag har hört att den årliga förlusten är 1 miljard.

På grund av skrivningar i Tidöavtalet om att Bromma inte ska läggas ned under mandatperioden förhindras Swedavias styrelse dock att agera. I stället har regeringen tillsatt en utredning som ska se över bland annat Bromma flygplats och statens roll som ägare av flygplatsen. Man pekar också på försvarets behov av flygplatsen med anledning av det försämrade omvärldsläget. Men är det ett affärsdrivande statligt bolag som ska bekosta detta?

Om staten kräver olönsam verksamhet bör man också ersätta bolaget för detta. Hur ska styrelsen annars kunna leva upp till aktiebolagslagens krav på bolagets intresse och ägarens krav på att generera vinst? Detta står i total motsats till vad regeringen säger i ägarpolicyn. Där anger man att regeringen har höga förväntningar på att bolagets affärsverksamhet bedrivs i enlighet med de principer som är vägledande för regeringens förvaltning av bolagen. Några exempel på principerna är att bolag med statligt ägande ska agera affärsmässigt, ha god bolagsstyrning, generera hållbart värdeskapande och ha långsiktiga ambitioner och god omställningsförmåga.

Man säger vidare att verksamheter i bolag med statligt ägande, precis som privatägda bolag, har som syfte att generera vinst till aktieägarna. Detta innebär ju att Tidöavtalets skrivning om att inte lägga ned Bromma inte är förenlig med statens ägarpolicy och aktiebolagslagen.

Konsekvenserna för Swedavias ekonomi av att behålla Bromma behöver redovisas. En sådan redovisning av merkostnaderna för fortsatt drift bör även belysa konsekvenserna för bolagets lönsamhet och möjlighet att leverera avkastning till staten.

Fru talman! Tidöavtalets skrivning om att inte lägga ned Bromma flygplats sätter Swedavias styrelse i en omöjlig sits. Det binder kapital, försämrar koncernens totala avkastning och strider mot strikt affärsmässighet. Styrelsen hamnar i ett läge där affärsmässighet pekar i en riktning och politiska beslut i en annan riktning.

Staten får väga in samhällsintressen när det gäller styrning av de statliga bolagen, men staten måste göra det som ägare och inte som politisk makthavare vid sidan om.

Min fråga är: Finns det ett formellt fattat beslut om att lägga ned Bromma?

Fru talman! Finansministern pekar på Swedavias ansvar för verksamheten och att de bestämmer hur de driver sin verksamhet. Men varför finns då skrivningen om att inte lägga ned Bromma med i Tidöavtalet? Den frågan bör i så fall avgöras av styrelsen.

Swedavias vd Jonas Abrahamsson sa i sitt anförande vid årsstämman 2025 att beslutet om att säga upp medarbetare på Bromma var svårt men att man ser att en samlad inrikestrafik på Arlanda på sikt kan gynna både flygbolag, resurser och flygplatsdrift.

Delar regeringen den uppfattningen?

Fru talman! Riksdagen beslutar om grunderna för hur statens tillgångar ska förvaltas och förfogas över, vilket innefattar de statliga bolagen. Enligt riktlinjer som beslutades av riksdagen våren 1996 ska följande huvudprinciper gälla för förvaltning av bolag med statligt ägande:

Ett statligt ägt företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag ska med utgångspunkt i uppsatta verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta nödvändiga åtgärder för att företaget ska uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.

Staten får väga in samhällsintresse när det gäller styrning av de statliga bolagen, men staten måste göra det i egenskap av ägare, inte som politisk makthavare vid sidan om.

Om inte ett formellt beslut är fattat är Tidöavtalet inte ett bolagsrättsligt dokument och inte bindande för styrelsen, inte ett ägardirektiv.

Har man från ägarens sida haft diskussioner med Swedavias styrelse om att det inte är ett alternativ att lägga ned Bromma? Har man diskuterat andra alternativ för att minska problemet med Swedavias minskade intäkter från Bromma flygplats?

Att fortsätta driften innebär att man binder kapital till låg eller ingen avkastning, och det försämrar koncernens totala avkastning samt strider mot affärsmässigheten. För Swedavia innebär det en resultatförsämring. Underskottet måste bäras av koncernen. Vinst från de andra flygplatserna används för att täcka Brommas förlust och så vidare. Styrelsen hamnar i ett läge där affärsmässighet pekar i en riktning och politiska beslut i en annan.

Ett annat problem är: Om staten kräver olönsam drift utan marknadsmässig ersättning kan det i teorin aktualisera EU:s statsstödsregler även om flygplatsinfrastruktur ofta ges ett visst utrymme.

Konsekvenserna för Swedavias ekonomi av att behålla Bromma flygplats behöver redovisas. En sådan redovisning bör även belysa konsekvenserna för bolagets lönsamhet och möjlighet att leverera avkastning till staten.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för det långa svaret. Det var egentligen inte något direkt svar på mina frågor, utan det beskrev mer allmänt regeringens syn på statliga bolag.

Det är nu ett år sedan Bra slutade flyga till Bromma, och flygplatsen är i dag nästan öde. Man har två dagliga avgångar med Västflyg till Trollhättan och Växjö samt en linje till Gotland. Största delen av trafiken består av affärsflyg, privatflyg och ambulansflyg. Nio av tio flygningar är privatflyg. Man kan i dag säga att Bromma främst är en flygplats för affärs- och privatflyg.

Även om Bromma har fått ett fåtal nya linjer är antalet passagerare inte i närheten av tidigare nivåer. Det innebär att kostnaderna för Bromma måste tas från Swedavias övriga flygplatser, vilket i praktiken innebär att flygbolag som trafikerar andra flygplatser även får finansiera Bromma.

Den årliga förlusten är, vad jag har hört, 1 miljard – detta vet säkert finansministern betydligt bättre än jag. Men på grund av skrivningar i Tidöavtalet om att Bromma inte ska läggas ned under mandatperioden förhindras Swedavias styrelse att agera. I stället har regeringen tillsatt en utredning som ska se över bland annat Bromma flygplats och statens roll som ägare till flygplatsen.

Elisabeth Svantesson har i interpellationsdebatter här – även i dag – pekat på totalförsvarets behov av flygplatser med anledning av det försämrade omvärldsläget och att detta därför behöver utredas. Det kan jag förstå då de tidigare utredningar som föreslog nedläggning är ett antal år gamla och det har skett stora förändringar i vår omvärld. Men är det ett affärsdrivande statligt bolag som ska bekosta detta? Borde man inte få kostnaderna för detta täckta?

Om staten kräver olönsam verksamhet bör man få ersättning för det. Hur ska styrelsen annars kunna leva upp till aktiebolagslagens krav när det gäller bolagets intresse och ägarens krav på att generera vinst?

Detta står i total motsats till vad regeringen säger i ägarpolicyn. Regeringen har höga förväntningar på att bolagens affärsverksamhet bedrivs föredömligt i enlighet med sju principer. Principerna är också vägledande för regeringens förvaltning av bolagen. Man säger också att verksamhet i bolag med statligt ägande liksom privat ägda bolag har som syfte att generera vinst åt aktieägarna.

Anser finansministern att skrivningen i Tidöavtalet om att Bromma flygplats ska bevaras är förenlig med statens ägarpolicy? Jag undrar om det inte sätter Swedavias styrelse i en omöjlig sits, i fråga om att utföra sitt uppdrag enligt aktiebolagslagen, när regeringen offentligt säger: Lägg inte ned!

Eller har regeringen ändrat i bolagsordningen för Swedavia så att kravet på lönsamhet är lägre eller borttaget, eller har man angett nya ägardirektiv på stämman för Swedavia?

Vad jag egentligen vill veta är: Har det fattats något formellt beslut om att inte lägga ned Bromma flygplats under mandatperioden? Jag har inte kunnat hitta någonting som pekar på det.

Herr talman! När Bra slutade flyga till Bromma innebar det att även flygningarna till våra andra flygplatser minskade. När jag nu flyger till Stockholm från Malmö möts jag av en ganska ödslig flygplats. Det innebär också att kringservicen försvinner och med den arbetstillfällen.

I stället för att flyga till och från Malmö väljer många skåningar att flyga till och från Köpenhamn. Där finns det mer än dubbelt så många avgångar till Stockholm, och från flygplatsen i Köpenhamn tar det tolv minuter med tåg till Hyllie, där det finns goda förbindelser med hela södra Sverige. Det finns det inte från Malmö; där finns bara flygbuss till Malmö och Lund. Jag ser en stor risk att fler väljer att flyga från Kastrup i stället för Malmö, och vad händer då med flygplatsen? Det är svårt att konkurrera med Kastrup.

Den danska regeringen stärker nu Kastrups ställning genom ytterligare investeringar. Jag undrar därför: Har regeringen några planer på att stärka Arlandas ställning?

Herr talman! Edward Riedl säger att Socialdemokraterna försöker lägga ned Bromma. Det ser faktiskt ut som om marknaden sköter det själv.

Enligt den nya ägarpolicyn för statliga bolag, som börjar gälla från bolagsstämman 2025, får bolagets styrelse ett ännu tydligare ansvar för att utveckla och förvalta bolaget på ett professionellt sätt. Bolaget ska generera marknadsmässig avkastning och aktivt förvalta bolaget så att den långsiktiga ekonomiska utvecklingen blir den bästa möjliga och så att de av riksdagen beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Bolag med statligt ägande ska agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som gör att man upprätthåller allmänhetens förtroende. Syftet med bolagets verksamhet är, liksom för privata bolag, att generera vinst. Aktiebolagslagens fördelning av ansvar säger att bolagets styrelse och ledning ansvarar för bolagets organisation, förvaltning av bolagets angelägenheter samt den löpande operativa verksamheten.

Ett av våra statliga bolag är Swedavia, som driver tio flygplatser, däribland Bromma. När Bra slutade flyga på Bromma försvann 90 procent av trafiken.

I Tidöavtalet står det att inga beslut om nedläggning av Bromma flygplats ska fattas under mandatperioden. Enligt vad jag har kunnat läsa mig till innebär det en årlig förlust på 1 miljard – det är kanske det som är flygmiljarden. Stämmer detta? Finansministern har kanske de rätta siffrorna. Hur ska detta finansieras? Anser finansministern att detta är förenligt med aktiebolagslagens krav och ägarpolicyn?

Näringslivet hävdar att Sverige tappar i konkurrens och att man borde satsa på Arlanda för att rädda svenskt inrikesflyg. Arlandas svaga utveckling är en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen. Han menar vidare att Arlandas kris borde vara en väckarklocka. WSP har tagit fram en rapport på uppdrag av Transportföretagen som visar att flygplatsens svaga utveckling redan kostat 192 miljarder.

Tycker finansministern och regeringen ändå att det är en god idé att fortsätta driva Bromma i stället för att satsa på Arlanda och de andra flygplatserna för att stödja näringslivet i hela landet?

Fru talman! Trelleborgs kommun har lämnat följande synpunkter: Det finns en risk att det blir en ökad belastning på kommunala verksamheter, exempelvis bibliotek och medborgarkontor, där invånarna har möjlighet att använda datorer för myndighetsärenden. Detta kan medföra ökade kostnader och resursbehov för kommunen. Kommer regeringen att kompensera kommunen för detta? Det är trots allt statliga myndigheters arbete man utför. Varför ska kommunerna än en gång betala för uppgifter som staten har ansvar för?

Länsstyrelsen i Skåne vidhåller i sitt yttrande att servicekontorsverksamheten är mycket viktig för att upprätthålla legitimiteten och förtroendet för de statliga myndigheterna. Länsstyrelsen pekar även på att kunder som besöker servicekontor framför allt är från socialt utsatta grupper och står långt ifrån digitaliseringen. Att försämra tillgängligheten till fysiska möten för dessa grupper kan enligt länsstyrelsen innebära ett minskat förtroende för staten och demokratin i stort. Hur ser statsrådet på risken för detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statens servicecenter skriver att man har förståelse för de synpunkter som inkommit men menar att avvecklingen av servicekontoret i Trelleborg tillsammans med andra planerade avvecklingar är av mycket stor betydelse för att Statens servicecenter ska kunna göra kostnadsbesparingar som motsvarar anslagsneddragningen för 2025–2027. Vi har i dag fått höra att även statsrådet ser kopplingen till anslagsminskningen.

Fru talman! Statsrådet Erik Slottner har vid flera tillfällen sagt att det är Statens servicecenters eget beslut att lägga ned servicekontoren.

I myndighetens egen konsekvensanalys av nedläggningen av servicekontoret i Trelleborg skriver man: ”Den avsevärt neddragna anslagsnivån för åren 2025–2027 innebär att Statens servicecenter måste göra motsvarande kostnadsminskningar i verksamheten under samma period. För att Statens servicecenter ska klara av att minska kostnaderna i den omfattning och i den takt som riksdagen har beslutat på förslag av regeringen, behöver myndigheten både vidta omedelbara besparingsåtgärder och göra mer långsiktiga effektiviseringar av servicekontorsverksamheten. Detta innebär att servicekontor behöver avvecklas.” Statens servicecenter är väldigt tydliga här.

Jag anser att det är regeringens minskning av anslagen som ligger bakom stängningen av servicekontoret i Trelleborg.

Statsrådet har också i ett flertal interpellationsdebatter och även i svaret på dagens interpellation sagt: ”Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering.”

Det är självklart att skatten som kommer in till staten ska användas på ett klokt sätt. Om det inte finns några behov ska man självklart lägga ned verksamheterna. Men så är inte fallet här. Behoven finns kvar, men kostnaderna drabbar i stället kommunerna och den enskilde. Jag tolkar det som att prioriteringen är skattesänkningar för dem som tjänar mest, som ministern och jag.

Servicekontoret i Trelleborg hade år 2024 9 066 besök. Man hanterade 10 909 olika myndighetsärenden, varav 4 332 för Skatteverket och 3 866 för Försäkringskassan. Och det gjorde man under de tre dagar i veckan man har öppet. Det om något tyder väl på att det finns ett stort behov av verksamheten.

Verksamheten förväntas upphöra den 15 juni i år. Vart ska trelleborgarna då vända sig? Andra servicekontor ska enligt myndighetens egen analys vidta besparingsåtgärder.

Myndigheten skriver vidare i sin konsekvensanalys av kontorsavvecklingen att avvecklingar av servicekontor i den omfattning och i den takt som krävs för att möta anslagsneddragningen kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker kontoret i Trelleborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En kontorsavveckling kan enligt Statens servicecenter ”även innebära att enskilda i ökad utsträckning tar kontakt med samverkansmyndigheterna via telefon och/eller digitala tjänster för att få sina servicebehov tillgodosedda. Det bör framhållas att den service som erbjuds av samverkansmyndigheterna via telefon eller digitala tjänster inte är att likställa med den personorienterade service som ges på servicekontor. Det finns därmed en ökad risk för att fler enskilda inte får sina servicebehov tillgodosedda”.

Belastningen på samverkansmyndigheterna riskerar också att öka, vilket dessutom innebär ökade kostnader för dem.

Herr talman! I förra veckan debatterades näringsutskottets betänkande NU10 Regional utvecklingspolitik här i kammaren. Då uttryckte en av regeringsunderlagets ledamöter följande: En del kontor på landsbygden har ett besök om dagen, ibland inte ens det. Det är inte rimligt att man sitter där och inte gör så mycket.

Om man menar att ett kontor på landsbygden har ett eller inga besök per dag förstår jag att man tycker att det är en dyr verksamhet. Men jag har svårt att tro att det stämmer överens med verkligheten. Visst är det känt att besökstrycket varierar mellan olika kontor beroende på faktorer som geografiskt läge och befolkningsunderlag. Men Statens servicecenter arbetar med att hantera dessa variationer i arbetsbelastningen.

Enligt verksamhetsberättelsen hade servicekontoren förra året 2,8 miljoner besök och 3,3 miljoner ärenden från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket. Antalet ärenden ökade med 5 procent medan man hade en kostnadssänkning på 3 procent. Jag har svårt att få ihop det med att man bara sitter där och inte gör så mycket. Kostnaden per besök är 364 kronor och 306 kronor per ärende och person. Behovet av service finns kvar, och besöken blir väl inte billigare för att de sker i en annan stad. Däremot kommer det att kosta tid och pengar för den enskilde.

Delar statsrådet den uppfattning som framkom i förra veckans debatt om att man på en del servicekontor i princip sitter och inte gör någonting?

Servicekontoren är en livlina för många. Att lägga ned dem är att klippa den livlinan.

(Applåder)

Fru talman! Inga beslut är fattade än, säger statsrådet. Men enligt vad jag har fått veta stänger kontoret i Trelleborg den sista mars. Skulle det vara så att det inte blir stängt blir ingen gladare än jag, för den service som tillhandahålls där är viktig för medborgarna när man har lagt ned Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och skattekontoret i Trelleborg.

I budgetpropositionen för 2025, utgiftsområde 19 Regional utveckling, framhåller regeringen vikten av att förbättra villkoren för att bo, verka och leva i hela landet i syfte att nå målen för den regionala utvecklingspolitiken.

Enligt regeringen är det avgörande att det finns god tillgång till kommersiell och offentlig service, finansiella resurser, kulturvård, utbildning och kompetens i hela landet. Enligt regeringen är det också avgörande med en effektiv samordning mellan statliga myndigheter och en god samverkan mellan myndigheter och regioner och kommuner samt samråd mellan näringsliv och organisationer inom det civila samhället. Detta kan vi väl alla ställa oss bakom, men då kan ju inte regeringen minska anslagen till statens servicekontor med 50 miljoner kronor i år och sammanlagt 150 miljoner på tre år. Det motsvarar 10 procent av servicekontorens budget.

Självklart får det stora följder för medborgarna när man lägger ned 35 servicekontor. Myndigheten skriver själv att nedläggningen kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicekontoren för att få hjälp med olika ärenden. Kostnadsneddragningen kommer att få betydande konsekvenser för hela myndigheten. Besparingen bedöms också få konsekvenser för samverkande myndigheter, med bland annat ökade kostnader även för dem, mindre tillgänglighet, längre restid och risk för längre väntetid.

I svaret på interpellationen nämner statsrådet olika insatser som syftar till att stärka den digitala inkluderingen. Det är bra, men för en del människor med olika neuropsykiatriska diagnoser fungerar det i alla fall inte, och bank-id kan ju inte alla få. Banken kan neka det om de till exempel saknar tillräcklig kundkännedom, om man är dömd för ekonomisk brottslighet eller när det gäller svenskar som bor utomlands.

Nej, statlig service är en del av samhällskontraktet, och därför är det obegripligt att regeringen monterar ned en välfungerande och av invånarna uppskattad service, där de får det stöd de har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Visionen för Statens servicecenter är talande: Tillsammans gör vi staten mer tillgänglig och effektiv. Hur menar statsrådet att detta kan uppnås utan att statliga myndigheter är närvarande i hela landet? Och ska neddragningarna på servicekontoren vara med och bekosta skattesänkningar för dem som tjänar mest? Vad är det långsiktiga målet med neddragningen?

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Neddragningarna på Statens servicekontor får mycket stora konsekvenser för människor i hela landet. Ett av de kontor som ska läggas ned i närtid är det i min hemkommun Trelleborg. Trelleborg är en kommun med drygt 47 000 invånare och en arbetslöshet på 8,5 procent, som fortsätter att öka. Samtidigt ökar nu antalet konkurser fortare i Skåne än i de andra två storstadslänen.

Trelleborg är en växande kommun och en viktig knutpunkt i Sverige med många pendlare och företag och en åldrande befolkning. Servicekontoren är en livlina, särskilt för äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och dem som befinner sig i digitalt utanförskap. För många är servicekontoret den enda möjligheten att få hjälp med ärenden hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

För dem som har svårt att hantera digitala verktyg eller saknar bankid är alternativet inte att gå in på nätet. Det finns inga alternativ. Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att även människorna i Trelleborg ska ha tillgång till statlig service?

Enligt Post- och telestyrelsen och Statistiska centralbyrån lever 1,3 miljoner svenskar i digitalt utanförskap. Vad tänker statsrådet göra för att de som lever i digitalt utanförskap, oftast de mest sårbara, inte ska drabbas när servicekontoren stänger?

Fru talman! I debatten i riksdagen den 11 februari i år bekräftade statsrådet Erik Slottner att de sex servicekontor som pekats ut först för nedläggning – de i Trelleborg, Jokkmokk, Vilhelmina, Strömsund, Vansbro och Lycksele – har valts ut delvis för att deras hyreskontrakt är på väg att löpa ut. Är det så vi ska styra statlig service? Ska den avgöras av fastighetsägarnas hyresavtal snarare än av medborgarnas behov? Ska tillgången till samhällsservice för äldre, funktionsnedsatta och dem i digitalt utanförskap vara beroende av när hyreskontrakten löper ut?

Hyreskontrakt är förhandlingsbara. Det går att omförhandla dem och hitta lösningar om viljan finns. Där kanske jag kan hjälpa till, för jag känner fastighetsägaren i Trelleborg och kan lägga ett gott ord för statsrådet och myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är tydligt att det snarare handlar om att spara pengar än att garantera medborgarnas rätt till service. Det saknas en övergripande analys av hur nedläggningen påverkar till exempel Trelleborg. Valet grundas på praktiska och ekonomiska skäl, inte på medborgarnas behov. Effektivisering och digitalisering är positivt, men det får inte leda till att man lämnar de mest sårbara i sticket.

(Applåder)

Fru talman! Vi behandlar i dag näringsutskottets betänkande NU4 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 10. Vi har också ett särskilt yttrande om Svensk Bilprovning.

Statens bolagsportfölj bestod av 44 bolag vid årsskiftet 2023/24 och har sin tyngdpunkt inom basindustri och energi. De flesta bolag är vinstdrivande, och 22 bolag har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag. Värdet på bolagen uppgick vid utgången av 2023 till 820 miljarder kronor, vilket gör den statliga bolagsportföljen till landets största.

De statliga bolagen är inte regeringens eller riksdagens bolag, utan de verkliga ägarna är de som bor i Sverige. De statliga bolagen borde därför ha ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha tillgång till den service och andra samhällsviktiga funktioner som de tillhandahåller.

Staten har en lång tradition av att äga företag. Postverket, som initierades under 1600-talet, betraktas av en del som det första statliga bolaget. Men det är först under modern tid som de statliga företagen började växa och utvecklas, till exempel Televerket som startades för att utveckla landets telegrafnät. Ett annat exempel på företag som fick monopol på viktiga samhällsfunktioner är Statens järnvägar.

Under 1800-talet hade flera olika järnvägar vuxit fram i Sverige. Många av dessa finansierades och drevs av privata investerare. År 1887 bildades Kungliga järnvägsstyrelsen, senare Statens järnvägar, som hade som uppgift att bygga ut det svenska järnvägsnätet. I början av 1900-talet fick Statens järnvägar mer inflytande och företaget växte. År 1939 beslutade riksdagen att alla järnvägar skulle förstatligas så att man skulle få ett fungerande järnvägsnät. Det gjorde att SJ fick monopol på de svenska järnvägarna. Så är det inte i dag. Sverige har Europas mest avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatta järnväg. Blev det så bra?

Fru talman! Under beredningen av detta ärende har regeringen sålt AB Svensk Bilprovning. Vi beklagar detta. En för medborgarna så central service som utgår från samhälleliga krav på säkerhet och som är en myndighetsuppgift borde ha stannat i statlig ägo. Försäljningen riskerar att leda till att fordonsägare får betala högre avgifter för bilbesiktning och får sämre tillgänglighet i glesbygd och på landsbygd.

För att klara den gröna omställningen krävs rätt kompetens inom olika områden. Till 2030 kommer det enligt SCB att fattas 100 000 utbildade inom teknikområdet. Om ingenting förändras behöver man fram till 2031 anställa 410 000 personer inom välfärden på grund av demografins utveckling och pensioneringar, enligt SKR:s personalprognos för 2021-2031. Många företag uppger att de är i stort behov av medarbetare med gymnasiekompetens. Frågan är vem som ska utbilda dessa.

En del av lösningen kan vara Lernia. Lernia är en av Sveriges ledande matchningsaktörer inom vuxenutbildning, bemanning, rekrytering, matchning och omställning. Vi menar att bolaget inte bör avyttras då det kan vara en viktig aktör i den gröna omställningen. I stället bör bolaget få ett samhällsuppdrag med inriktning på bristyrken där det krävs yrkesutbildning. Ett sådant uppdrag skulle kunna få särskilt positiva effekter i regioner där det är mycket svårt att hitta rätt kompetens till följd av industrins omställning och stora investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Bolag med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtid i en hållbar värld.

Sammansättningen av respektive styrelse behöver utgå ifrån att bolaget ska ha kunskap och kompetens som är relevant när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. Bolag med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen. Vi anser därför att regeringen bör säkerställa att styrelseledamöterna i de statligt ägda bolagen har relevant kunskap om de utmaningar som följer av klimatförändringarna.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga utvecklingen blir den bästa möjliga och i förekommande fall att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Tre områden är särskilt viktiga för staten som ägare: bolag som föredöme, bolag med operationell excellens och bolag som säkrar långsiktigt värdeskapande.

När det gäller bolag som föredöme har vi bland annat Vattenfall, som nu tar ytterligare steg i arbetet med biologisk mångfald och satsar 65 miljoner kronor på ett nytt femårsprogram. Pengarna kommer att användas till forskning och konkreta åtgärder i och kring älvar där Vattenfall har vattenkraftsproduktion. Vattenfall arbetar för att minska vattenkraftens påverkan på den biologiska mångfalden och samarbetar med länsstyrelser och universitet för att öka kunskapen på området.

När det gäller bolag med operationell excellens vill jag nämna Svensk Bilprovning, som återigen har utsetts till Sveriges mest hållbara besiktningsföretag enligt svenska konsumenter. Det visar undersökningen Sustainable Brand Index 2023. När resultatet offentliggjordes stod det klart att Bilprovningen återigen utsetts till branschbäst bland företag inom fordonsbesiktningen. I den totala rankningen ligger Bilprovningen på plats 67, vilket är långt före branschkollegorna. Detta föredöme bland statliga bolag är nu tyvärr inte längre i statlig ägo.

När det gäller att säkra långsiktigt värdeskapande har Swedavia beslutat att upplåta Malmö Airport som testarena för elflygplanet ES-30. Den fullskaliga modellen av flygplanet kommer att testas och demonstreras för taxning och laddning på flygplatsen. Projektet delfinansieras med 20 miljoner från Verket för innovationssystem.

Det är bra och viktigt att statliga bolag går före, driver utvecklingen och visar på lösningar. Detta kan bana väg för många andra bolag i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Näringslivet menar att Sverige tappar konkurrenskraft genom att ha två flygplatser i Stockholm och att man borde satsa på Arlanda för att rädda svenskt inrikesflyg. Hur rimmar fortsatt drift av Bromma med detta? Lyssnar man inte på företagen? Har Moderaterna några siffror på hur stora förlusterna blir för Swedavia om man fortsätter driva Bromma flygplats utan några flyglinjer?

Vi kan läsa i rapporten att regeringens uppdrag är att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga utvecklingen blir den bästa möjliga. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar att utvecklas och konkurrera på sina marknader. Tycker Moderaterna att man gör det när det gäller Swedavia?

Fru talman! Flygbolaget Bra lämnar nu Bromma, och inrikesflyget samlas på Arlanda. Därmed försvinner majoriteten av flygningarna från Bromma. Man har nu endast två reguljära avgångar per dag. Swedavias vd Jonas Abrahamsson säger att det saknas affärsmässiga förutsättningar att driva Bromma vidare. Den finansiella situationen har urholkats.

I Tidöavtalet står det att inga nedläggningsbeslut ska fattas under mandatperioden. En debattartikel från Tidöpartierna publicerades nyligen i medierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Ska Swedavia fortsätta driva Bromma trots att nästan all trafik försvunnit? Hur ska de finansiera det? Hur länge vill Moderaterna att de fortsätter - till 2038, när avtalet går ut?

Moderaterna brukar hävda att marknaden ska lösa problemen, men det är ju marknaden som i princip har stängt Bromma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Statsrådet påpekar ofta att landets energisystem är dåligt och förstört. Det stämmer ju inte. Sveriges elsystem rankas som världens bästa av World Energy Council. Faktum är att vi i dag har tillräckligt med el men att vi i början av 00-talet, när vi hade tio reaktorer i drift, importerade el. År 2003 importerade vi el 7 902 av årets 8 760 timmar. Sedan 2017 exporterar vi i princip årets alla dagar. Vi kan konstatera att skrivningen i Tidöavtalet om energipolitiken skadar utvecklingen i Sverige.

Handlar svartmålningen av Sveriges energisystem i själva verket om att legitimera subventioner av kärnkraft? Är det inte en risk att utvecklingen av ny teknik bromsas i Sverige när det är fokus på gammal teknik som kärnkraft?

Den senaste tiden har vi sett också sett stora prisskillnader mellan de olika elområdena i Sverige. Det är inte rimligt. Det ska inte skilja 6 500 procent mellan elområdena. Så mycket skilde det sig mellan det billigaste och det dyraste elområdet förra tisdagen när elen kostade knappt 3 öre per kilowattimme i elområde 2 och nästan 2 kronor i elområde 4.

Regeringen måste agera nu för att företagen i södra Sverige ska få elpriser så att de kan konkurrera på lika villkor, växa och utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vattenfall utvecklar i dag havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige som tillsammans har en potential att årligen leverera 18 terawatttimmar till elområde 3 och 4. Svenska Kriegers flak skulle stå för 2,7 terawattimmar av dessa.

Kriegers flak delas mellan Danmarks, Sveriges och Tysklands ekonomiska zoner. Sedan 2016 står en vindkraftspark med 80 kraftverk i den tyska delen av Kriegers flak. I den danska zonen invigde Vattenfall sommaren 2021 en vindkraftspark som kan producera el till 600 000 danska hushåll och som i ett slag ökade kapaciteten i dansk vindkraftsproduktion med 16 procent.

Några av fördelarna med havsbaserad vindkraft är att den inte stör närboende på samma sätt som den landbaserade vindkraften, och tack vare att vindarna är starkare och mer konstanta är också kapacitetsfaktorn större. Många länder i Europa har sett dessa fördelar och bygger ut den havsbaserade vindkraften.

Där är det statliga bolaget Vattenfall en stor aktör. Horns rev i Danmark, där Vattenfalls avtal med staten ger ett elpris på 77 öre per kilowatttimme, är bland det billigaste i Europa, och med byggandet av Horns rev är Vattenfall på väg att bli en av Europas största vindkraftsproducenter.

Det är jättebra att Vattenfall, som i dag driver 1 300 vindkraftverk, ökar produktionen av energi i Europa så att man där får el till rimliga priser. Det känns dock märkligt att man inte gör det i Sverige och i södra Sverige så att även vi kan få låga elpriser.

Sydsvenska Handelskammaren konstaterar att om ingen ny el tillkommer till Skåne till 2030, antingen i form av ny produktion eller bättre kraftöverföring, kan elpriset stiga med 40 öre per kilowattimme. Detta skulle enligt handelskammaren innebära uppemot 200 000 färre jobb och en prischock för Skånes elkonsumenter.

Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att Vattenfall och andra energiproducenter ska våga bygga ut produktionen till havs i södra Sverige, så att man slipper denna prischock?

Fru talman! I min lokaltidning Trelleborgs Allehanda intervjuas i dag Trelleborgs Energis vd Magnus Sahlin med anledning av att regeringen säger nej till tre havsvindsparker utanför Trelleborg. Han säger: "Det är jätteilla. Inte bara för Trelleborg, det är jätteilla för hela södra Sverige."

I artikeln skriver man vidare att "elektrifieringen riskerar att avstanna och elpriserna bli dyrare i Trelleborg och Sydsverige". Magnus Sahlin ifrågasätter inte försvarets bedömning men saknar en backup-plan från regeringen och säger: "Södra Sverige är redan sämst i Europa på effektbalans. 'Alla' har räknat med havsbaserad vind."

När regeringen presenterade sitt vindkraftsnej talade man om en satsning på landbaserad vind, något som Magnus Sahlin dömer ut som orealistiskt. Han säger att det inte finns lediga ytor i Skåne att bygga på.

Vad är energi- och näringsministerns svar till Magnus Sahlin?